Anslutning php
Ordn inom Område Åtgärd Om
21 Resurser  Resursuttag  13
Ordn Läge, Problem ÅTGÄRD Mål, Resultat Ao
.1 Människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser. Och förstör följaktligen planeten på ett omfattande sätt. Minskning av resursuttag. Kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.
Resursuttag = max 1 klot.

Minskat resursuttag
- ger mindre materiell konsumtion.
- av rika länder påverkar global rättvisa genom jämnare global resursfördelning.
36
KOMMENTAR     2020.02.13 Not-nr inom hakar, som [xx] K
Skulle alla länder leva på samma materiella standard som Sverige, så skulle det behövas ca 4 klot av resurser. Fossil energi och uran är ändliga resurser. 47
Litt NOTER N
-. Wwf. Mänskligheten förbrukar resurser motsvarande 1.5 jordklot. Om alla jordens länder skulle förbruka resurser som svenskarna, så skulle det gå åt resurser för motsvarande drygt 4 klot. 45
Mu-Ekonomi. Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena. 71
Mu-Ekonomi. Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land. 75
Mu-Varför. Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser. 88
Mu-Globrättvisa. Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.) 173
Mu-Globrättvisa. Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.) 185
S-program. Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] 312
S-program. Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22] 317
S-program. Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] 318
S-program. Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] 319
S-program. Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. 335
Kd-program. Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] 368
Kd-program. Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] 369
Kd-program. Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.[67] De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.[67] 379
Kr14. 56 Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.
487
Kr14. 301 Ett nytt penningsystem måste ersätta dagens skuldbaserade:
--- vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.
508
Aesac. Unep-indikatorer Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser). 658
Aesac. Gri-indikatorer Materials 676
Aesac. Es-index reducing population pressures. natural resource management. environmental health. 696
Aesac. Oecd-inidcators 2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
719
Aesac. Eurostat Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. 729
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
739
Aesac. Eiprm social and environmental sustainability. 751
Kr18. 175 - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige. Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.
- Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
918
Mp Eu-val 2019. Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten. 1095
Mp Eu-val 2019. Skydda mer natur, exempelvis gammelskogar och sjöar samt, havsvikar och andra marina områden. 1133
Utställn Frön. Vårt ekologiska fotavtryck. 1221
Utställn Frön. Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet 1299
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida Yttergren De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. 1528
Shaughnessy i Int 32/2019. Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag. 1539
Shaughnessy i Int 32/2019. De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. 1540
Mp k-plan 2018. Rubr 3. MER ÄN 100 PROCENT FÖRNYBART 1566
Sp k-prog 2008. Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. 1595
Sp k-prog 2008. Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen. 1615