Anslutning php
Ordn inom Område Åtgärd Om
21 Resurser  Avfall  13
Ordn Läge, Problem ÅTGÄRD Mål, Resultat Ao
.2 Produkter eller restprodukter kan hamna som avfall i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier och mediciner förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. (eller andra aktiviteter?) Avfall ska minimeras eller stoppas.
Avfallshantering, t ex pantsystem.
Stoppa engångsartiklar.
Rening.		 Minimalt avfall. 113
KOMMENTAR     2020.09.20 Not-nr inom hakar, som [xx] K
Växhusgaser fyller luften. Plast hamnar i hav och mark. Mikroplast äts av djur (som dör) och djur äts av människor. Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). 46
Litt NOTER N
Wfto. 10. Miljöhänsyn. 299
Kr14. 23 Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion. 466
Aesac. Gri-indikatorer Emissions, effluents, waste 680
Aesac. Es-index biodiversity. reducing ecosystem stress. 702
Aesac. E MacArthur Waste generation 732
Kr18. 75 Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik.
Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall. 		818
Kr18. 100 Ersätt plast med biokompositer.
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
Satsa pengar på bioraffinaderier.
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning.
Undvik att blanda olika plastsorter efters.
843
Kr18. 126 Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen. 		869
Je. Eu, klimat. Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske. 1014
DEtc. 2019.03.03 215 tusen ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under 2018 och varje år ökar mängden plastförpackningar med omkring två procent, rapporterar Sveriges Radio Eko 1018
DEtc. 2019.04.24. Notis på ledarsidan. NÄR NÅR VI PEAK PLAST?
Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent. 		1037
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050. 1130
Mp Eu-val 2019. All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.  1138
Mp Eu-val 2019. Förbjud fler onödiga engångsartiklar och tillsatta mikroplaster i produkter.  1139
Mp Eu-val 2019. Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. 1148
Mp Eu-val 2019. Minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel. 1167
Mp Eu-val 2019. Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan. 1169
Mp Eu-val 2019. Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal. 1180
S Eu-val 2019. Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. 1352
S Eu-val 2019. Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. 1352
S Eu-val 2019. Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030. 1353
S Eu-val 2019. Öka kraven på ett bra djurskydd. Korta maxtiden för djurtransporter till 8 timmar i hela EU, införa särskilda regler för mjölkkor och kycklingar, minska antibiotika-användningen och skärpa djurskyddsreglerna vid upphandlingar. 1357
L Eu-val 2019. Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar. Mindre fossila bränslen och utsläpp till sjöss. Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas. Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. 1385
L Eu-val 2019. Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast.
En avgift på plast som inte återvinns.
Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar.
Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar. Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter.
En framtid utan plast som inte kan återvinnas.
En bindande målsättning om att all plast i EU ska vara återvinningsbar senast 2030. 		1386
L Eu-val 2019. Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning. EU:s kemikalielagstiftning ska bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Utveckla EU:s kemikalielagstiftning (Reach) så att kemikalier som används är säkra och att näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. Processerna inom Reach bör bli mer proaktiva för att mer effektivt kunna få bort farliga kemikalier från marknaden. Särskilt fokus bör läggas på att fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. Det behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor. 1387
L Eu-val 2019. Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster och för att få fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven. Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. 1393
L Eu-val 2019. Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Antibiotikaanvändningen i EU och globalt måste bli ansvarsfull, både bland människor och på djur. Antibiotika ska aldrig användas på djur i onödan. När de nya strängare EU-reglerna för antibiotikaanvändning på djur och veterinärers antibiotikahantering träder ikraft måste tillsynen skärpas för att säkra efterlevnaden. 		1396
C Eu-val 2019. Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel. 1414
C Eu-val 2019. Höj klimatmålen – sänk utsläppen 1418
C Eu-val 2019. En giftfri vardag 1426
C Eu-val 2019. Centerpartiet är pådrivande för att EU:s regelverk kring kemikalier och varor stärks, för att garantera EU:s medborgare en giftfri vardag. För att konsumenter ska kunna göra aktiva val krävs också mer information. Innehållsförteckningar för exempelvis kläder och textilier bör därför tas fram, för att tydliggöra hur och med vilka ämnen produkterna skapats. 1428
C Eu-val 2019. EU gränsar till ett antal känsliga hav. Ett av de mest utsatta är Östersjön. Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön, då den innehåller för höga halter av miljögifter. Därtill är ett antal fiskbestånd hotade och stora delar av Östersjön lider av problem med övergödning. EU och Sverige måste vara pådrivande för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd utan negativ selektering. EU kan och måste spela en viktig roll i arbetet för en god havsmiljö och se till att alla medlemsländer genomför åtgärder för att nå de mål man enats om. 1430
C Eu-val 2019. Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. 1431
C Eu-val 2019. Att maten som vi ställer på våra bord och ger våra barn ska vara sund och säker borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte alls självklart. Produktionsvillkoren inom EU varierar kraftigt. Detsamma gäller villkoren i de länder som EU handlar med. En för stor andel av den mat som konsumeras i EU är resultatet av en produktion där djuren inte har haft det tillräckligt bra samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. Dagens regler, där Jordbruksverket har stora svårigheter att räkna ut miljöstöden till gårdarna är alldeles för krångliga för att ge önskad effekt. 1445
C Eu-val 2019. Idag varierar såväl användandet av antibiotika som djurhållningen mycket inom EU. Det är olyckligt av flera anledningar. Jordbrukare och livsmedelsproducenter inom EU bör ges förutsättning att konkurrera på lika villkor. Centerpartiet arbetar därför för höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. EU bör sträva efter att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar och säkerställa att kraven på djurvälfärd efterlevs. Det skulle medföra ett antal direkta fördelar, som exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Men det skulle också göra konkurrensen inom EU mer rättvis och gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav än sina kollegor och konkurrenter i andra EU-länder. 1447
C Eu-val 2019. För Centerpartiet är det självklart att världen behöver ett grönt, demokratiskt och frihetligt EU. Som visar att det går att förena tillväxt med minskade utsläpp. 1458
Sd Eu-val 2019. Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. 1471
Sd Eu-val 2019. Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. 1473
Sd Eu-val 2019. Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. 1475
Pl-bound. nr 9. Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). 1486
Dn. 2019.06.13. Notis "Vi får i oss ett kreditkort i veckan", Tt. Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka.
Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. 		1497
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida Yttergren De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. 1528
Shaughnessy i Int 32/2019. Trenden med återvinning behöver utvidgas, men en del plaster går inte att återvinna. Vi måste använda mindre plast, och definitivt dessa sorters plaster. 1549
Mp k-plan 2018. Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen 1563
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U Lindahl Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. 1714
73 pkt S, Mp, C, L. 37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar. 1806
73 pkt S, Mp, C, L. 35. En skatt på förbränning av avfall införs. 1829
73 pkt S, Mp, C, L. 37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast. 1833
Dn. 2019.10.18 Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen.
77 % bränns. 8 % återvinns.
"Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman.		 1881
pV program. Utsläppsminskningarna avtar. Konsumtionsutsläpp ligger still. Sverige inte i närheten av att nå målet 2045. Vårändringsbudget helt otillräcklig. 1884
Reg k-plan. Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland 1918
Reg k-plan. Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter) 1920
Reg k-plan. Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall . 1984
Reg k-plan. Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna 2041
Reg k-plan. 115. Sverige driver på för ett robust regelverk för nya internationella samarbetsformer enligt Parisavtalets artikel 6. 2094
C Eu-val 2019. Eu: Användningen av antibiotika måste minska. 2133