Kalle Petré 2018.10.05 Ver d PROGRAM För klimat och 1 klot Dt
Ordn Område, Läge Åtgärd Mål
0
ÖDESFRÅGAN
Här beskrivs huvuddragen i ett politiskt program, ett klimatprogram. Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i alla avsnitt som följer.
.0Temperaturen i atmosfären och haven stiger kraftigt och andra miljöfaror växer. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Många kallar detta vår ödesfråga.

- Fn's klimatpanel beskriver den stigande temperaturen.
- Världsnaturfonden beskriver ett för högt uttag av jordklotets resurser.
- Stockholm Resilience Centre beskriver överskridna planetära gränser.

[Exempel: 400 ppm, 1.5 / 4 klot, utfiskning, vattenbrist ...]
Beskriv läget.
Sätt upp nödvändiga mål.
Ange tillräckliga åtgärder.
Genomför detta klimatprogram.
.1En ohållbar livsstil.
Mänsklighetens livsstil är dess existens. Men livsstilens ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.
Skapa ett program för omställning av livsstilen.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder.
En livsstil som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Resursförbrukning av max 1 klot. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
.2En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Livsstilen. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen.
Skapa ett program för omställning av produktionen.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska resandet.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
.3En ohållbar ekonomi.
Ekonomin är styrsystemet för Produktionen och delar av Livsstilen. Men styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse.
Skapa ett program för omställning som garanterar tillräcklig samhällelig kontroll över ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
.4En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och livsstil till en hållbar utveckling.
Skapa ett program för att samla den politiska styrka som behövs för omställning.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring en helhetlig klimat- och resursplan för omställning.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra livsstil, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
1
POLITIK
Genom Politiken kan Livsstilen, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
N19, N55.
.x(Vad i politiken omöjliggör/försvårar en kontroll av utvecklingen av klimat och annan miljö?)Integrera. Prioritera. Styr. Reformera. Utveckla verktyg.
12
Ideologi
Tanken är Politikens kärna. Utifrån kunskaper och värderingar formas program för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta programmet i handling.
.1Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Erkänn problemen!   Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
.2Det behövs berättelser, som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.
Från ego-logik till eko-logik.
Utveckla en vision för ett globalt, hållbart samhälle.
"Fram mot xxx-åldern". (Alltså inte tillbaka till stenåldern, utan fram mot något som vi borde hitta på ett namn för.)
Från ego-logik till eko-logik.
14
Politiska metoder
Politisk påverkan kan ske på olika sätt. Genom parlamentariska val, demonstrationer med mera.
N20.
.0N36, N37
(Hur snabbt? Vilken ordning? Hur mycket?)
Vidta nödvändiga åtgärder för klimat och 1 klot.
Integrera. Skynda. Prioritera. Styr. Reformera. Utveckla verktyg. Måttsätt.
Högst 1.5 C. Åter under 350 ppm. Max 1 klot/land. Övriga planetära gränser. Mer? N21.
.0(Metoder för politisk påverkan. Politiskt system. Politisk kontroll. Demokratisera. Löntagarinflytande.)
.1 Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och klot.
.2 Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning!
.3Språk
.xFred, våld.
.xPartisamarbete.
.xGlobalt samarbete.
.xEuropeiskt samarbete.
.xDemokratiska avgöranden.
.xLagstiftning.
15
Aktörer
Politiker, partier, klimatrörelse, företag, organisationer, individer är alla Aktörer i Politiken.
Exempel på aktörer från noter: Kapitalägare, näringsliv, individer, regering, riksdag, matkonsumenter, konsumenter, kommuner, landsting, invånarna, medborgare, Eu, världssamfundet, rika länderna, internationella institutioner, globala kapitalet, motkraft, svenska S, Fn-systemet, arbete och kapital, Sverige, ungdomar, civila samhällen, personligt och gemensamt, andra personer, samhället, markägarna. (Ska resultera i åtgärdsposter?)
.0Alla aktörer måste påverkas att delta i omställningen.
.1Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar. Motverka misstro mot klimatlösningar. (Hur?) Majoritetens stöd.
Uppnå folkligt deltagande.
.xIndivider.
2
LIVSSTIL
Vårt sätt att leva är Livsstil. Den innehåller Konsumtion av Saker och Tjänster. Sättet att organisera livsstilen i varje samhälle och globalt är Välfärd och Global rättvisa.
N3, N48.
.1(En kort beskrivning av vad i livsstilen som hotar klimat och annan miljö.)
21
Konsumtion
Konsumtion kan var materiell (saker, varor) och av tjänster (köpta eller gratis).
.1
211
Sakkonsumtion
Materiell konsumtion, sakkonsumtion kallas välstånd.
Det är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
.1P1.
Konsumism.
Begränsa det materiella radikalt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Max 1 klot/person.
.11 Individer och samhälle måste undvika slöseri.
.12 Energisnål konsumtion: Konsumera energi på ett hållbart sätt.
.2N33 Cirkulärbruka: Byt, låna, reparera, underhåll, återvinn, dela.
.51Bostad.
.52Mat.
.53Kläder.
212
Tjänster
Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö).
Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen.
.1 xxx
22
Välfärd
Välfärd kan bestå av fattigdom (ej), hunger (ej), mat (bra), hälsa (god), välbefinnande (gott), jämställdhet (ja), jämlikhet (hög), jobb (till alla), arbetsvillkor (goda), vatten (rent), sanitet (ja). N1
.0Miljöpris på välfärden.
.1Nerväxt minskar välfärdsresurserna. P3 Upprätta välfärd där den inte finns.
Upprätthåll där den finns.
God välfärd till alla.
.11Är välfärd möjlig utan tillväxt?
.2Arbetslöshet från nerväxt. P3 Dela på jobben. Arbete åt alla.
.21Fossilfritt jordbruk skapar fler arbetstillfällen. Ta var på arbetstillfällen som skapas. Arbete åt alla.
.22Sänk arbetstiden.
23
Global rättvisa
Global rättvisa är egentligen en del av Välfärd, men som världen ser ut behöver ett särskilt område framhävas.
N5, N49.
.1P2. Fördela materiell konsumtion och välstånd jämnt över alla länder. Max 1 klot/land.
.2Utvecklingsstöd: Vi skall ju inte längre importera olja, kol etc. Vi måste då också vara beredda att stödja fattiga länder att bygga upp alternativ energiproduktion. Stöd omställning i fattiga länder.
.3Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp.Samma utsläpp/individ.
.4Jämlik handel.
3
PRODUKTION
Resurser används av arbete inom Infrastruktur för framställande av Produkter (varor och tjänster). Processen skapar miljöförstöring som måste åtgärdas med Rening. Arbetskraften i alla dessa delar byggs upp med Information.
.0(En kort beskrivning av hur produktionen förstör klimat och annan miljö.)
.1 Utsläpp och avfall ska minimeras.
.2Cirkulär produktion.
31
Resurser
Resurser = Naturen, det människan tar sin näring ur.
Resurser används för framställande av varor och tjänster.
Områdena kan sägas vara Energi, Mark, Vatten, Luft och Biosfär.
Områdena går delvis i och påverkar varandra.
.0Minska eller stoppa utsläpp eller andra aktiviteter som förorsakar växthuseffekt, förgiftning av naturen eller ohälsa
.01Rena mark, vatten och luft.
.1Resursuttag över förnybara tillgångar. N45 Minskning av resursuttag. Kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder. P1, P2, P8. Resursuttag = max 1 klot.
.2Effektiv resursanvändning.
.3Resursslöseri. Cirkulärproduktion för resursutnyttjande. Maximalt resursutnyttjande.
.4 Hushålla med 1 klot. Människorna blir planetskötare.N57
.5Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
[Src 5]
.52Naturområden.
.9Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
[Src 9]
311
Energi
Energi används som värme och drivkraft för produktion och livsstil. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. Former för energi är olika skadliga för natur och människor.
N12, N50.
.0Ställ om energiproduktionen, -systemet.
.1Fasa ut fossil energi.Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
.2 Förnybar men mindre mängd energi.
.21Förnybart: Infasning. Lagring. Smarta elnät.
.3Kärnkraft.
.4Spara, effektivisera.
312
Mark
N8. Skog. Fält. Berg
.1 Skog
.2Fält
.3Berg
.6Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning).
[Src 6]
.bOdlingsmark.
[Wwf Odlingsmark.]
.cBebyggd mark.
[Wwf Bebyggd mark.]
.dSkogsprodukter.
[Wwf Skogsprodukter.]
.eBetesmark.
[Wwf Betesmark.]
313
Vatten
N9. Floder, sjöar, hav.
.1Vatten: Försurning och övergödning.
.2Utfiskning.Fisk.
.4Havsförsurning.
[Src 4]
.7Färskvattenanvändning.
[Src 7]
.9xPlast i vatten.
.9xGifter i mark och vatten.
.aFiskevatten.
[Wwf Fiskevatten.]
314
Luft
Med Luft menas här hela atmosfären.
N10.
.1Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
[Ipcc. Src plantära gränser 1: Klimat. Wwf Klimat.]
Bromsa utsläppen och rena. Max 350 ppm.
.3Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
[Src 3]
.8Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer).
[Src 8]
315
Biosfär x
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna.
.2Förlust av biologisk mångfald
[Src 2]
.51Biologisk mångfald.
32
Infrastruktur
Infrastrukturen är den konstruktion genom vilken resurser omvandlas till produkter och produkter konsumeras.
N11.
.0Infrastrukturen är i stor utsträckning klimathot och andra miljöhot. Planera.
.1 Nedmontera förstörande infrastruktur.
.2 Nybygg "miljövänlig" infrastruktur. P4.
.3 Underhåll.
321
Stad och land
N13, N53.
.1Region.
.2Staden.
.3Landsbygd.
.4Lokalsamhällets resiliens.
.41Lokal produktion.
.42Lokal handel.
.43Transportsnålt samhälle.
.44 Närproducera energi.
322
Jordbruk
N15, N46.
.1 Fossilfritt jordbruk.
.1 Energisnål mat.
.1Lokal matproduktion.
.1Ekojordbruk.
.1Industrijordbruk.
.1Genteknik bl a.Växtförädling.
323
Industri
N14.
.1 Vätgasreduktion i metallverk.
324
Byggnader
Bostäder, kontor, produktionslokaler, skolor ...
.1Trä, cement, betong, stål, plast. Byggmaterial.
.1Renovering.
.1Byggprocessen.
.1Uppvärmning av hus.
.1Solceller på tak.
325
Transport
N16.
.0System.
.01Planering.
.1 Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar.
.1Fossilfria transporter.
.1Långsammare transporter.
.1Färre transporter.
.51Minska biltrafiken radikalt.
.511 Bygg städer bilfria.
.512 Stoppa utbyggnad av stora bilvägar, t ex Förbifarten och Österleden i Stockholm.
.513Elvägar
.514Vattenvägar
.52Järnväg.
.53Flyg.
.54Båt.
.55Gång och cykel.
326
Handel
(Skriv Beskrivning)
.1Skyltning.
.1Närbutiker.
.1Utbud.
.5Butik. Restaurang.Matförsäljning.
327
It
Teknik för information (analog och digital).
.1 Bygg IT-system. Effektiviseringar som spar energi och andra resurser. Kunskapsbanker. Demokratiinstrument.
33
Produkter
Produkter är resultat av arbete. För varor och saker har resurser utnyttjats inom ramen för infrastrukturen. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.
.0Produkter eller restprodukter kan hamna som avfall i naturen.
.1Plast hamnar i haven. Mikroplast äts av djur och djur äts av människor.
34
Rening
Människan påverkar/inverkar på naturen/klotet genom Livsstil och Produktion. Reningsinsatser måste sättas in mot miljöpåverkan i naturen.
.0[Beskriv påverkan, (icke?) framgångsrika motåtgärder och vad som återstår.]
.1 Fånga växthusgaser ur luften och lagra kol i jorden, Ccs.
35
Information
Information (= upplysning) måste produceras för att skapa kunskaper nödvändiga för produktion.
Media. Konsumentupplysning, normpåverkan.
.1 xxx
350
Kanaler
Information förmedlas via kanaler som tidningar, radio, skolor osv.
.
351
Utbildning
N17, 51. Skola. Universitet. Folkbildning. Utbildning/fortbildning för politiker och andra beslutsfattare.
.0Skolmiljö.
.01Klimat som ämne och ämnessamarbete.
.11Grundskolan.
.12Gymnasiet.
.13Högskolan.
.2Folkbildning.
.20Forbildning.
.21 Utbilda väljarkåren.
.22Media.
.23Det finns ett motstånd mot, att vindkraft installeras i närheten av där vi bor och att vi på många sätt måste vi minska vår (energi)konsumtion. Skapa acceptans för det nya.
352
Påverkan
Reklam, propaganda.
.1 Minimera/förbjud skadlig reklam.
353
Kultur
.
354
Forskning, utredning
.1Biobränslen
4
EKONOMI
Ekonomi är det system som styr produktion och konsumtion.
Faktorer: Arbetskraft. Kapital. Inkomst. Förmögenhet.
N18, N52
.0(En kort beskrivning av vad i ekonomin som hotar klimat och miljö.)
.1Styr ekonomin.Klimat- och miljövänlighet samt anständig jämlikhet.
.2N31 Korrekta ekonomiska kalkyler.
41
Tillväxt
(Eller "Till-/nerväxt"?)
.1N22, N23. Nerväxt eller hållbar tillväxt? Ekonomi för Nerväxt. P8. Max 1 klot av resursuttag.
.11De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag. Begränsa och minska inkomster. I rika länder och mycket bland rika i alla länder. P3.
.3Produktivitet. Stimulera, försvara effektivitet och innovation.
42
Styrning
Pålagor. Subventioner. Förbud. Reglering
.1Beskatta bort klimatstörande verksamhet.
.11N29 Stoppa subventioner på klimatstörande verksamhet. Inga subventioner.
.12Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt. N24, N28 Resursskatt. Stigande kolskatt, (och vid behov) koltull. Takt?
.2N32 Subventionera
- cirkulärbruk och cirkulär produktion.
- kultur, icke-materiellt.
- gröna jobb.
- förnybar energi.
- omställning.
.21Skatteväxling.
.3Reglering: Lag, förordning, normering, certifiering, förbud ...
.31Resursförstörelse. Få förstörarna att reparera. Återställ det som är möjligt.
.4Kontrollorgan
.5(Löser detta klimat- och miljöproblem?) Basinkomst?
43
Finansiering
.1Stora behov av ny, "klimatvänlig" infrastruktur. N35, P4. Stöd till privata investeringar för ny infrastruktur eller att de görs av samhället.
.2N27. Divestera fossilindustri snabbt.
.3N40. ? Vital forskning och utveckling måste styras och betalas av staten.
44
System i balans
Kapitalismen är "vild". Marknaden låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö.
Reformer för ett lämpligt, stabilt ekonomiskt system i balans måste sökas.
Blandekonomi: Ägarbalans, Penningbalans.
N26, N34.
.0Marknad eller plan?Åstadkom tillräcklig planering och kontroll.
.0(Nyliberalism. Larsons flera system. Doughnut.)
.01Nationalräkenskaper med miljö- och sociala beskrivningar.
.1Åstadkom Ägandebalans.
- Offentligt ägande.
- Löntagarinflytande.
- Kooperativ.
- Privat ägande.
Lämplig blandekonomi.
.2N25. Åstadkom Penningbalans via ränta, penningsystem och lokal valuta.
.21Ränta.
.22Penningsystem.
.23Lokal valuta.
.4Garantera Livsmedelsförsörjningen.