. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | . | ||
| Vattenfall: Alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas. | |||
| 0 | ÖDESFRÅGAN | 0. Ödesfrågan allmänt | |
| Den stora accelerationen.* | |||
| Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. | |||
| Mänskligheten har endast ett årtionde på sig att få den globala uppvärmningen begränsad till 1.5 C. Vi har redan nått 1 C uppvärmning och nuvarande trender pekar mot 3 C år 2100. Det skulle få katastrofala effekter för livet på jorden som följd. Se IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad *. | |||
| Stockholm Resilience Centre (Src) beskriver fyra överskridna planetära gränser. Klimat, biologisk mångfald, landsystem-förändring och flöde av fosfor och kväve. | |||
| Vi utnyttjar naturen våldsamt, vilket riskerar de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro genom en kris av proportioner som vi aldrig tidigare sett. | |||
| Såväl klimatet som ekosystemen, samhällsekonomin och människors hälsa skadas. | |||
| Temperaturen ökar genom växthusgaser. | |||
| Det är bråttom: Kanske har vi nu vår sista chans att stabilisera de ekosystem vi är beroende av. | |||
| Klimatfrågan är vår tids ödesfråga.[12] Klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning.[9] Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.[9] Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. [9] Om temperaturen fortsätter att stiga i nuvarande takt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, ökad torka och extremt väder hotar många av världens ekosystem. Djur- och växtarter riskerar att dö ut och människors möjligheter till försörjning hotar att försvinna.[12] För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.[1] Möta den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.[1] | |||
| Människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen.[1] | |||
| Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||
| Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22] | |||
| Den som oroar sig för hur framtidens globala miljö kommer att se ut saknar inte anledningar. Klimatförändringar, utarmningen av den biologiska mångfalden, skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i miljön, regional vattenbrist och övergödning är alla exempel på en utveckling som inte är hållbar.[44] | |||
| Prioritera klimatpolitiken: --- beakta den pågående globala klimatförändringen, vilken mycket allvarligt hotar hela vårt klot redan detta sekel. | |||
| 7. Alarmism. (Kommentar kring.) | |||
| Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig. | |||
| "Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. "--- bli världens första fossilfria välfärdsland." Inga nettoutsläpp 2045. | |||
| Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand. | |||
| Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25] | |||
| Klimatförändringarna är här och nu. Om vi inte agerar är det vi ser bara början. | |||
| Jordens ekosystem är hotade. | |||
| Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. | |||
| Risken är stor att ett varmare klimat och resursbrist leder till fler konflikter och att ännu fler tvingas fly. | |||
| Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. | |||
| För miljön och djuren. Klimatet kan inte vänta. | |||
| Väljarna anser att klimatet är den viktigaste valfrågan. | |||
| Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. Det påverkar allt liv på jorden. Samtidigt skövlas livsviktig skog medan djur- och växtarter försvinner för att aldrig komma tillbaka. Haven smutsas ner av plast och föroreningar samtidigt som fisken försvinner. För att rädda klimatet och miljön och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi agera nu. Vi måste fatta beslut som gör skillnad på både lång och kort sikt. | |||
| Brittiska riksbanken varnar för en enorm klimatnota i framtiden, som kommer vi få betala tillbaka imorgon – till en astronomisk ränta. Enligt Brittiska riksbankens uträkningar kommer värden för mellan 37 000 och 185 000 miljarder kronor att försvinna om vi inte ställer om världsekonomin | |||
| Världen och Sverige står inför stora klimat- och miljöutmaningar. Klimatförändringar, spridning avgiftiga kemikalier, nedskräpning med mängder av plast som flyter runt ivåra hav och överutnyttjande av ekosystem är hot mot människors hälsa, planetens överlevnad och en hållbar ekonomisk tillväxt. Ett grönare EU är en förutsättning för att nå både våra svenska och de globala miljömålen | |||
| Klimatkrisen är akut. Det är bråttom | |||
| De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. | |||
| Rubr 1. KLIMATET – ÖDESFRÅGAN VI MÅSTE KLARA AV | |||
| Inte bara den nuvarande civilisationens framtid står på spel, utan i sin förlängning själva människan som biologisk varelse, och möjligtvis allt liv på planeten. Att komma till rätta med dessa problem lär bli den största kollektiva utmaningen för människan i historien. | |||
| Energi- och klimatkrisen innebär att kapitalismen utgör ett hot mot mänsklighetens grundläggande livsvillkor. | |||
| Den kapitalistiska klimatkrisen hotar mänsklighetens överlevnad | |||
| Ett land som tar sitt globala ansvar och bygger ett klimatmässigt hållbart samhälle. (Enda om klimat i inledningen.) Global uppvärmning, resursutarmning och kollapsande biologisk mångfald utgör ett alltmer akut, existentiellt hot. Idag har utmaningarna vuxit till närmast förlamande storlek. | |||
| Förklara nödläge för klimatet. | |||
| The current world population of 7.6 billion is expected to reach 8.6 billion in 2030, 9.8 billion in 2050 and 11.2 billion in 2100 | |||
| I Parisavtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 °C samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för den globala uppvärmningen ska bli begränsad till 1,5 °C. | |||
| Detta kommer att kräva stora samhällsomställningar.[16] | |||
| Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens resursförbrukning, och därmed förändringar i både produktions- och konsumtionsmönster.[25]. | |||
| 01 | Skador | 0. Skador allmänt | |
| Antalet naturkatastrofer i världen har nästan fördubblats sedan år 2000. Den största orsaken bakom ökningen är den globala upphettningen. [Rapport från FN:s katastrofrisk-reduceringsorgan, UNDRR. Länk.] | |||
| Planetens gränser | |||
| Brist på frihet och demokrati, krig, svältkatastrofer, miljöproblem och pandemier får idag snabbt konsekvenser inte bara inom det omedelbara närområdet där flest är drabbade. | |||
| Utsläppen ökar. Fjärde varmaste året 2018. Miljontals flyktingar. Energianvändning ökade 2.3 % år 2028, fossilt över 2/3. Klimatkrisen sker här och nu. | |||
| 1 | LEVNADSSÄTT | 0. Levnadssätt allmänt | |
| Se Mu-Livsstil. | |||
| Individer måste välja livsstil. | |||
| Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv - regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm. | |||
| När de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare.[11] Effektiva ekonomiska incitament inom flera områden.[11] Sundare livshållning. Större individuellt miljöansvar.[11]. | |||
| Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48] | |||
| 11 | Välfärd | 0. Välfärd allmänt | |
| Bygg välfärd utan tillväxt. | |||
| Motverka de negativa, sociala konsekvenserna av nerväxt. | |||
| En mycket stor andel av dagens miljöproblem har uppkommit som bieffekt av den samtida uppfattningen att vi har ont om tid. Uppmuntra människor att ägna tid åt reflektion och eftertanke och att oftare stänga av mobilen/datorn och bara glädjas åt livet och naturliga fenomen. | |||
| Att rusta människor för förändring, är en nödvändig förutsättning för att bygga det hållbara samhället.[16] | |||
| Väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Samt långsiktighet med socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.[20] Ett gott samhälle. [20] | |||
| Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt. | |||
| 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet | |||
| 16. Fredliga och inkluderande samhällen | |||
| Human rights | |||
| Costumer health and safety | |||
| Costumer privacy | |||
| basic human sustenance | |||
| Environmental and health: PM2.5 pollution annual exposure, PM2.5 exposure percentage exceeding WHO guidelines, acute respiratory infection, diarrhoea, under five mortality rate | |||
| 3. Environmental dimension of quality of life. 3.1. Environmental health risks (2). 3.2. Environmental services and amenities (2). | |||
| 33. Key areas (Thematic indicator): - Addressing food (Daily calorific intake per capita) | |||
| social and environmental sustainability. | |||
| Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige | |||
| Reduce CO2 emissions for children undertaking sport - support research and development of children*s sports bags so that they can take public transport to training and matchs. - support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport. | |||
| Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering. Riksdagen bör - stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre. - i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla. | |||
| Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] | |||
| Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa lägger hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling.[35] | |||
| Reasonable Equality more important than population! - research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions. - bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2. - I = P x A x T, Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology. | |||
| Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder: --- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder. | |||
| Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor - anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb | |||
| Hur få med bilberoende, arbetare med låga inkomster? Gula västarnas vrede i Frankrike. Omställningen ska inte bli en förlustaffär lågkomsttagare. - Norska Sv: Vid en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist. Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser. Vi ska ju höja klimatskatterna ganska mycket, vilket kommer ha negativ social fördelningsprofil. Norska Sv: Ny skatt för dem med högst inkomster, sänkt för vanligt folk. Öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenheter och arv. - Kanada: Höjer CO2-skatten kraftigt. Glesbefolkade områden får grundavdrag. Hushåll med fler personer kompenseras. - V: Andra skatteavdrag rullas tillbaka. - Ulla Andersson (V): Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss. | |||
| Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] | |||
| Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. | |||
| Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] | |||
| Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig välfärd. | |||
| Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning. | |||
| Ingen som arbetar inom klimatskadliga industrier idag ska behöva välja mellan att få mat på bordet och lämna över en hel planet till sina barn. | |||
| Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank. Upphöra med fossila placeringar och respektera mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar. | |||
| Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen. | |||
| Titel: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism. | |||
| Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. | |||
| Gröna reformer ska vara rättvisa. | |||
| - Stoppa subventioner till alla fossila bränslen. - Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. - Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. - Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. - Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel. | |||
| Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande. - Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare. - Stoppa kärnkraften mycket snabbare. - Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen. | |||
| Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35] | |||
| Energisparande och köpfrid: --- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider. | |||
| Slut på våld. Fred. Handla gemensamt för en hållbar värld. | |||
| De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. | |||
| Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. | |||
| Garantera EU:s medborgare en giftfri vardag. | |||
| Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön. | |||
| Annie Lööf har inte klimatångest. | |||
| Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk. | |||
| Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. | |||
| Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar. | |||
| Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa. | |||
| Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet | |||
| Social och ekonomisk hållbarhet | |||
| Var tionde svensk gått på
någon antidepressiv. Fördubblats sen 2001. Liknande i andra delar av världen. Who: Depression är den ledande globala
orsaken till ohälsa; på ett årtionde ökat med nära 20 procent. Fyra av tio 15-åriga flickor har allvarliga sömnbesvär. 171 psykologer: ”En fortsatt ekologisk kris utan aktivt lösningsfokus från vuxenvärlden och beslutsfattare medför stor risk för att allt fler unga drabbas av ångest och depressioner". Klimatkrisens både direkta och indirekta effekter kan öka det psykiska lidandet. Är det så här vi vill leva? | |||
| Det ska vara lätt för den enskilde att återvinna sitt avfall oavsett var i Europa man befinner sig. | |||
| En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. | |||
| En giftfri vardag | |||
| En halv miljon EU-medborgare dör varje år i förtid på grund av hälsofarliga partiklar, som bland annat beror på förbränning av fossila bränslen. Ett minskat beroende av fossila bränslen är alltså inte bara bra för klimatet, utan också för EU:s säkerhetspolitiska situation och för medborgarnas hälsa. | |||
| Inte alls självklart, att maten (som vi ger våra barn) är sund och säker. | |||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||
| Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt. | |||
| Ren luft måste vara en självklarhet. Varje år dör i Europa upp emot 400.000 människor i förtid till följd av luftföroreningar. Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer. | |||
| Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka. Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. | |||
| En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. | |||
| Om klimatrörelsen uppfattas som välmenande grupper som uppifrån manar arbetarklassen att göra uppoffringar kommer den att isoleras och driva arbetarklassen i armarna på borgerliga krafter. | |||
| En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga. | |||
| Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard. | |||
| Vår utmaning blir att finna en väg där arbetarklassens dagliga intressen och kamp kuggar i den ekologiskt nödvändiga förändringen. Att formulera och organisera kring fackliga krav som är klimatsmarta och pekar i riktning mot ett hållbart samhälle. | |||
| Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteri – för arbetarklassen ökar. | |||
| Energikrisen kommer att medföra ett alarmerande och nytt krigshot som uppkommer ur den interimperialistiska och inomkapitalistiska konkurrensen om kontroll över naturtillgångarna, i synnerhet fossila energikällor, liksom ur försvaret av oljans vinster och de privilegier som är knutna till dem. Det finns en överhängande risk för en barbarisk och vapenskramlande kapitalistisk och patriarkal upplösning på klimatkrisen – till skada främst för de fattigaste människorna, för fattiga generellt, för arbetarklassen, för katastrofoffer, för klimatflyktingar, och i synnerhet för kvinnor. | |||
| Kvinnor är de med minst resurser och har därmed mindre möjligheter att skydda sig eller bygga upp ett nytt liv vid klimatkatastrofer. Eftersom det är kvinnor som i störst utsträckning tar hand om barnen, betyder detta även död och stort lidande för otaliga barn som har ännu mindre makt att påverka sina livsförhållanden. De ideologiska – ofta rasistiska – yttringar som underblåser sådana lösningar måste bestämt bekämpas. | |||
| respektera varje människas lika rätt att konsumera och släppa ut koldioxid inom biosfärens biologiska och fysiska gränser. | |||
| I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel. | |||
| De härskande försöker på tusen sätt att knyta upp oss alla till det kapitalistiska samhället. Ett särskilt verksamt medel är hot om arbetslöshet ifall systemets ständiga tillväxt skulle brytas. I de branscher som är starkast knutna till fossilförbränningen, till exempel bilindustrin, är det hotet särskilt närvarande. För att hindra att de som arbetar i sådana branscher sluter upp bakom ”sina” företag är det viktigt att klimatrörelsen kan ge realistiska svar om hur deras försörjning skall garanteras vid en omställning till en hållbar ekonomi. | |||
| Inte så att det går att vänta på att klassmedvetandet ska växa sig starkt och sedan ta upp klimatfrågan. Men en växelverkan mellan aktivitet kring omedelbara klass- och jämställdhetsfrågor och debatt, strid och organisering kring klimatfrågan är helt nödvändig. | |||
| Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder | |||
| Förena en miljömässig omställning med social och ekonomisk utveckling. [16]. Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet.[29] | 2. Rättvisa | ||
| Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19] | |||
| Se Mu-Globalrättvisa | |||
| Rättvisa inom varje land. | |||
| Vi måste kunna försörja jordens befolkning utan att överskrida planetens gränser, samtidigt som vi respekterar alla människors lika värde. | |||
| På global nivå behövs en massiv omfördelning och utjämning av resurser och makt över naturtillgångar. För att global rättvisa ska kunna nås. | |||
| Inkomstutjämning. | |||
| Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp. Så att alla får rätt till samma utsläpp/individ. | |||
| Jämlikhet är nödvändigt. För att vi ska nå ekologisk och klimatmässig hållbarhet. | |||
| Rättvis handel, viktigare än frihandel. | |||
| 1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter. | |||
| 3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. | |||
| 4. Rättvist pris och rättvis betalning. | |||
| 5. Inget barnarbete eller tvångsarbete. | |||
| 6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter. | |||
| 7. Goda arbetsförhållanden. | |||
| Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra.[10]. | |||
| Dagens generationer, rika länder, länder med stora utsläpp, rika personer riskerar att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är livsbasen också för kommande generationer, fattiga länder, länder med små utsläpp, fattiga personer. [15] Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen. | |||
| Efterfrågan i höginkomstländer driver ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på lokala ekosystem som följd.[55] Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till miljöanpassad teknik för låginkomstländerna.[55] | |||
| Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16] | |||
| Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Passar bra med förvaltarskapsprincipen.[45] Agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.[45] | |||
| Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder: --- - att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska vara additionella. | |||
| 9. Föregångslandet Sverige. (Kommentar kring.) | |||
| Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken! - Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften. | |||
| "Om alla människor i världen skulle leva som vi gör i Sverige räcker 'koldioxidbudgeten' inte ens tio år till." (Pär Holmgren, Expressen, 2017.11.05) | |||
| Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond. - att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022. - att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner. | |||
| Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter - Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. - Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. - Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. | |||
| Rättvis klimatfinansiering Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI. | |||
| Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15] | |||
| EU och Sverige är med sin utrikespolitik, sina klimatutsläpp och sin stora vapenexport en bidragande orsak till att människor behöver fly. Skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar och migranter. | |||
| Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen. | |||
| Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. | |||
| Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast. | |||
| Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel. | |||
| 9. Ökad medvetenhet om Fair Trade. | |||
| Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25] | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga. 6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas. | |||
| Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. | |||
| EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart. | |||
| Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel. | |||
| Vi vill se en biståndspolitik som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna. | |||
| Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. | |||
| En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk. | |||
| EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd. | |||
| För några månader sedan släppte Pentagon en rapport som kopplade samman klimatkrisen förändringar med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. Slutsatsen: klimatkrisen hotar USA:s nationella säkerhet. | |||
| På senare år har metoder utvecklats för att på ett rättvist sätt fördela den globala koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer. | |||
| Fördelning av utrymme: 1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer. 2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden. 3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning. 4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel. Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4. | |||
| Enl Parisavtalet: minskningarna ska ske rättvist. Princip: Gemensamt men differentierat ansvar. Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det. Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer. | |||
| Parametrar för rättvisa: - Vissa aktiviteter är lättare att minska. - Skillnad mellan stad och land. - Region med tillväxt eller avfolkning. - Storlek på ekonomisk aktivitet. Inkomstfördelning. - Territoriella utsläpp eller konsumtionsperspektivet. - Finns stora industrier. | |||
| De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död. Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %. Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. Och öka klimatbiståndet. | |||
| Den svenska regeringen utgör inget undantag, utan har hittills uträttat väldigt lite, trots ett ständigt bekymrat och inkännande prat. Istället har man upprepade gånger försökt vältra över ansvaret att agera på fattigare länder, trots att utsläppen där är mindre per capita än i Sverige, och trots att utsläppsminskningar inte är enklare eller effektivare att utföra där än i de industrialiserade länderna. Regeringens inställning signalerar att den inte vill bryta med det klassintresse den representerar. | |||
| I alla samhällen ransoneras därför tillgången på materiella ting på något sätt. I ett kapitalistiskt samhälle sker det genom marknaden, vilket innebär att den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed tillåts ta upp ett större ekologiskt utrymme än de fattiga. | |||
| Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten. | |||
| En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga. | |||
| Som socialister måste vi vara tydliga med att de rika ska vara de som skall spara mest och göra den största omställningen i en ekologiskt betingad övergång till ett energisparande samhälle. Arbetarklassen skall inte stå tillbaka en millimeter gentemot kapitalägarna, utan måste vara den klass som tjänar mest och förlorar minst på omställningen till ett energisnålare samhälle. | |||
| Kvinnor drabbas hårdast av klimatförändringarna; detta gäller framför allt arbetarklassens kvinnor och fattiga kvinnor runt om i världen. Skall en ekologiskt hållbar utveckling bli möjlig behöver de förändringar som genomförs utgå från kvinnors livsvillkor, och inte utgå från mannen som norm. Män gör större ekologiskt fotavtryck än kvinnor, oavsett klass, och män står för den största klimatpåverkan. När det gäller konsumtionsmönster, som svarar för en del av klimatpåverkan, kan en förändring uppnås genom att män tar större ansvar för hem och hushåll. Detta kommer att förändra mäns konsumtion vad gäller bland annat transporter, boende och dagligvaror, vilken idag på ett övergripande plan är mer klimatskadlig än kvinnors konsumtion. På bland annat detta sätt kopplas klimatpolitiken till den feministiska kampen. | |||
| De industrialiserade länderna måste svara positivt på förslag från fattigare länder som för att skydda den biologiska mångfalden och bidra till en stabilisering av koldioxidhalten i atmosfären erbjuder sig att inte exploatera fossila bränsletillgångar i utbyte mot viss kompensation för uteblivna vinster (exempelvis Ecuador). | |||
| Men också för att den modell för utveckling som idag erbjuds är en kapitalistisk utveckling som bygger på dominans genom skuldbörda, på underordning genom orättvisa handelsavtal, på snedvridna konsumtionsmönster och resursslösande produktionssystem. Ju längre in på den ohållbara kapitalistiska vägen dessa länder går, desto svårare blir sedan den nödvändiga omställningen. | |||
| För den stora majoriteten i Syd är det inga problem. För dem är det ingen uppoffring att avstå från flygresor, bilar eller ständigt nya modeller av elektroniska apparater. I synnerhet behöver de inte bombplan eller missiler. De omedelbara behov som behöver tillfredsställas i världen handlar om rent vatten, skolor, sjukvård, pensionssystem, tillräckligt med mat. | |||
| Nord står för en stor majoritet av utsläppen, medan Syd drabbas hårdast av de negativa effekterna. I Syds länder är det dessutom de fattigaste som drabbas värst och blir klimatflyktingar. | |||
| I detta sammanhang måste vi trycka på att de industrialiserade länderna i Nord måste ta sitt historiska ansvar för de katastrofer som klimatförändringarna orsakar de fattigare länderna i Syd. Koldioxidutsläppen i Syd skulle dessutom kunna minska om mer modern teknik fördes över till utvecklingsländerna. Kapitalismens patenträttigheter utgör här ett stort hinder. För de fattiga länderna är det ännu viktigare att industriländerna byter kurs, samt att regeringarna i dessa länder avbryter alliansen med det utländska kapitalet och avstår från exportledd utveckling. Dels för att ge dem ett utrymme att bygga upp en produktionsapparat som kan tillfredsställda befolkningens viktigaste behov. Dels för att en stor del av det som idag produceras i länder som Kina och Indien är till konsumtion i de rika länderna. | |||
| allomfattande omfördelning av välståndet mellan länderna, samhällsklasserna och könen, | |||
| Om klimatrörelsen skall ha framgång krävs att den blir en verklig folkrörelse, förankrad i arbetarklassen i vid mening, och får därför inte genomsyras av den patriarkala struktur som hotar att exkludera kvinnor. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd, och allianser skapas med andra folkliga rörelser som driver sådana frågor. | |||
| Saknat ett tydligt klassperspektiv - och därför också brett stöd. | |||
| Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet. | |||
| Den rikaste tiondelen står för mer än 20 procent av utsläppen. Enbart dessa som vuxit de senaste decennierna. | |||
| Åtgärder bör fokusera på de översta inkomstskikten - ekonomiskt svaga grupper kompenseras. | |||
| Klimaträttvisa. | |||
| 6. Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm. | |||
| 7. Ha modet att säga det enkla: De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver. | |||
| 11. Kapa de översta skiktens köpkraft och förmögenheter! Städa trappan uppifrån! Den konsumistiska kedjereaktionen börjar överst i samhället och fortplantar sig nedåt och allra längst ned finns de som helt står utanför konsumtionssamhället - och några av dem tar till och med till kriminaliteten för att kunna äntra det konsumtionssamhälle som de exkluderats från. Varje samhälle som ökar den sociala jämlikheten förbättrar sina chanser att bedriva effektiv klimatpolitik. | |||
| Global rättvisa: - Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. - Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. - Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. | |||
| 125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning. | |||
| Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. | |||
| Goda livsbetingelser ska inte äventyras och kommande generationer måste också få del av dem.[1] | 3. Sysselsättning | ||
| Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen. | |||
| Tag ut produktivitetsökning i kortare arbetstid. Fri tid istället för ökad konsumtion | |||
| Arbetstidsförkortning nödvandigt för klimatets skull: --- arbetstiden ska förkortas och sextimmarsdag blir normalarbetstid. | |||
| Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv: --- på alla nivåer att arbeta för att minska normen för vad som ska anses vara heltid ? detta som ett led i att både minska vår påverkan på klimatet och ge oss ett rikare liv. | |||
| Labor practices and decent work | |||
| Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor - anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb | |||
| "Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden. | |||
| Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] | |||
| 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt | |||
| Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör. | |||
| Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34] | |||
| Cykelverkstäder. | |||
| Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. | |||
| EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. | |||
| De sex EU-länder som är mot skarpa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt. | |||
| En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. | |||
| Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb. | |||
| Hela världsekonomin är samtidigt formad efter kapitalistiska förhållanden. De flesta arbetande människor är därför beroende av sin plats i det kapitalistiska produktionsmönstret, och många arbetare skulle drabbas hårt av de nedläggningar, transportminskningar och den minskade produktion som måste bli en effekt av ett energibesparande samhälle under dagens kapitalism. Vi måste därför utveckla socialistiska alternativ på den klimatpolitiska arenan. Även klimatpolitiken är en arena för klasskamp och kampen om makten i samhället; det finns inga möjligheter att lägga klasskampen åt sidan i syfte att rädda klimatet. En av de viktigaste delarna i en sådan politik är en drastisk omfördelning av resurser från storföretag till arbetare och offentlig sektor. | |||
| Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard. | |||
| Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteri – för arbetarklassen ökar. | |||
| Detta måste vi utmana, och återuppväcka rörelsens krav på kortare arbetstid. | |||
| Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion. | |||
| Usla arbetsförhållanden i klädindustrin. | |||
| B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. | |||
| Motverka arbetslöshet i omställningsdrabbade regioner och yrkesgrupper. Tyskland och Spanien visar metoder: andra jobb, pension, fond för åtgärder. | |||
| 12 | Konsumtion | 1. Konsumism | |
| Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi. | |||
| Materiella begränsningar inom olika områden. | |||
| Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot. | |||
| Slut på konsumism. | |||
| Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil. | |||
| Klimatkontot (www.klimatkontot.se) är ett nätbaserat test som gör det möjligt att avläsa sitt personliga klimatavtryck baserat på sin livsstil och visa att man är på rätt väg. Uppmana folk att använda tjänster som Klimatkontot. | |||
| Dra ner på konsumtionen | |||
| Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt) | |||
| Mindre boyta. | |||
| Minskad pappersanvändning. | |||
| Positivt: De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet.[3] | |||
| Mot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark som följd. [3] | |||
| Material och råvaruekvivalenter: konsumtion. | |||
| reducing consumption pressures | |||
| Skala upp "One Tonne Life"! - projektet "One Tonne Life" repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp. | |||
| Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ! - Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik! - Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp ! - Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil. | |||
| Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||
| Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||
| Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster. | |||
| Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken! - Använd redskap för ekonomisk kontroll! - Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs! | |||
| Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] | |||
| Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015. - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015. | |||
| 12. Hållbar konsumtion och produktion | |||
| Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. | |||
| Det köp- och slängsamhälle som vi har i dag sliter på både människor och miljö. Förrådshotellen blir fler och sopbergen större och större av prylar vi inte längre vill ha. Konsumtionshetsen skapar stress och förstör planeten. | |||
| Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. | |||
| Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri | |||
| VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL | |||
| Immateriell konsumtion | |||
| Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. | |||
| Rubr 5. HÅLLBAR KONSUMTION – FRÅN FYRA JORDKLOT TILL ETT | |||
| Rubr 5.1. Förslag för mer hållbar konsumtion | |||
| Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla. | |||
| Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet. | |||
| En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit. | |||
| Inget tänkbart samhälle, oavsett hur jämlikt eller produktivt det är, kommer att kunna ge sina medlemmar oändlig tillgång på materiella ting. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser. | |||
| Viktigast är dock att minska dagens jättelika konsumtions- och produktionsvolymer av varor som kräver energi för att tillverkas och att transporteras till konsumenterna. | |||
| Samtidigt är arbetarklassen en del av det nuvarande samhället, präglas av den konsumtionshysteri som råder, och är målet för kapitalismens behov av masskonsumtion. Även om kapitalistklassen lever bra mycket mer resursslösande, så lever även den västerländska arbetarklassen utöver de ekologiska ramarna. De etablerade konsumtionsmönstren måste därför förändras. | |||
| En väsentlig del av konsumtionen är dessutom sådant som inte på något sätt höjer levnadsstandarden, till exempel de jättelika militärutgifterna, de ständigt ökande transporterna av likvärdiga varor världen runt eller långa resor till jobb och vardagsbestyr. | |||
| Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam. | |||
| oavbrutna konsumerande, och | |||
| Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat. | |||
| Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp. | |||
| Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend. | |||
| Svensk konsumtion ger fortsatt höga utsläpp utomlands. | |||
| Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten. | 2. Cirkulärbruk | ||
| Byta, låna, reparera, underhålla. | |||
| Att dela resurser typ bilar måste stimuleras genom olika former av bidrag och skattesänkningar. | |||
| Alla saker som tillverkas bör vara så återanvändningsbara som möjligt. Energikrävande material skall återanvändas i en cirkulär ekonomi. För att minska energiåtgången. | |||
| Det ska vara lätt att göra rätt. | |||
| Köp begagnat. | |||
| Leasa eller hyr i stället för att köpa nytt (bilpooler). | |||
| Återanvändningssystem behöver utvecklas. | |||
| En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är inte långsiktigt hållbar. [53] Det räcker inte med bara individuella beslut.[49] Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar. [49] En långsiktigt hållbar livsstil.[49] | |||
| Circular activities | |||
| Miljöpartiet arbetar för ett samhälle där vi delar på bilar och borrmaskiner, där vi hellre reparerar skor och prylar än köper nya och där den miljö- och klimatsmarta maten är billigare än den som inte är det. | |||
| Justera styrmedel på ett sätt som stärker den cirkulära ekonomin. Vi behöver mer återvinning, återanvändning och gemensamt användande av varor och tjänster. | |||
| VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET | |||
| Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet | |||
| Vårda och reparera. | |||
| Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi | |||
| Delegationen för cirkulär ekonomi * | |||
| Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund. | |||
| Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel för en cirkulär ekonomi utformas. | |||
| 38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler. | 3. Befolkning | ||
| Begränsa barnbidraget till två barn. | |||
| Stoppa befolkningsexplosionen! Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament! | |||
| Klimatanpassa barnbidraget. Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. - flerbarnstillägget tas bort. - barnbidrag betalas för ett eller max två barn. - barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder. | |||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||
| reducing population pressures. natural resource management. environmental health. | |||
| På samma sätt motsätter vi oss att skylla klimatförändringarna på befolkningstillväxten i de fattiga länderna. | |||
| Flera studier visar att ökningen av antalet människor sannolikt är en viktigare orsak till matbrist, lidande och migration än förändringar av klimatet fram till 2050. --- Detta diskuteras sällan i klimatanalyser –--. | |||
| 2 | PRODUKTION | 0. Produktion allmänt | |
| Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt. Energiproduktionen ställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26] | |||
| Miljöhänsyn ska vara ett överordnat krav i all produktion.[8] Upprätta en sådan ekonomisk ordning.[8] | |||
| 12. Hållbar konsumtion och produktion | |||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). | |||
| Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35] | |||
| Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25] | |||
| Grön omställning i de gröna näringarna | |||
| Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi | |||
| 21 | Resurser | 0. Resurser allmänt | |
| Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil. | |||
| Sverige har en alldeles för låg återanvändning av textilier. Bör kunna öka. Till bortemot 100% inom ett årtionde. | |||
| Återanvändningsystem för trävaror, möbler, skogsfibrer. | |||
| Utökat producentansvar: --- producentansvaret behöver utökas med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen. Vi vill även att Klimatriksdagen framför att producentansvaret behöver skärpas så att det får den preventiva funktion det är tänkt att ha. | |||
| Circular activities | |||
| circular economy and recycling; | |||
| Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns. - Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn. - Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden. | |||
| Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet. Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts. - skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån. - utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning. | |||
| Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter. | |||
| "Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden. | |||
| Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. | |||
| En plan för att Vegolandet Sverige! T ex - genom omställningsstöd till jordbruket. - ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor. - förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring. - förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ. - öka svensk växtproduktion för humankonsumtion. | |||
| Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas. | |||
| Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: --- 1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras. 2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. 3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information. | |||
| Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53] Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången.[53] Drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin.[53] Bland annat utökat producentansvar.[53] Kretsloppsanpassad utveckling.[53] Avfallshantering: främst förebygga avfall, sedan återanvändning och materialåtervinning.[53] Ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. [53] Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53] Minska avfallsmängd.[53] | |||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). | |||
| Nästa stora steg i klimat- och miljöarbetet är att ställa om till en cirkulär ekonomi ... ... som inte förbrukar mer än den återför till planeten. | |||
| Inför pantsystem för exempelvis elektronik, mobiltelefoner och datorer. | |||
| VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET | |||
| Vårda och reparera. | |||
| Delningsekonomi | |||
| Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt. | |||
| Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer. | |||
| Att vi skapar en miljö där delningsekonomi, e-handel och digitala tjänster kan växa gynnar EU:s konsumenter och är avgörande för jobb och tillväxt. | |||
| Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. | |||
| Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi | |||
| Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi | |||
| Delegationen för cirkulär ekonomi * | |||
| Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund. | |||
| Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel för en cirkulär ekonomi utformas. | |||
| 26. --- främja en växandeskogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning | |||
| 38. Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Genomför en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. För ökad effektiv hushållsnära insamling, bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem, och för högre återvinning, ska införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall, utredas. | |||
| 34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras. | |||
| 35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning. | 1. Resursuttag | ||
| Wwf. Mänskligheten förbrukar resurser motsvarande 1.5 jordklot. Om alla jordens länder skulle förbruka resurser som svenskarna, så skulle det gå åt resurser för motsvarande drygt 4 klot. | |||
| Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena. | |||
| Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land. | |||
| Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser. | |||
| Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.) | |||
| Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||
| Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] | |||
| Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser). | |||
| Materials | |||
| reducing population pressures. natural resource management. environmental health. | |||
| 2. Natural asset base. 2.1. Natural resource stocks (index of natural resources). 2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 2.3. Non-renewable stocks; mineral resources. | |||
| Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. | |||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). | |||
| Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] | |||
| - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige.
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning. - Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter. | |||
| Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] | |||
| Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. | |||
| Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22] | |||
| social and environmental sustainability. | |||
| Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.) | |||
| Kapitalförstöring sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver. Vi drar på oss miljöskuld genom att släppa ut föroreningar. | |||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||
| Vårt ekologiska fotavtryck. | |||
| Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet | |||
| Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten. | |||
| Rubr 3. MER ÄN 100 PROCENT FÖRNYBART | |||
| Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. | |||
| Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen. | 11. Resursalternativ | ||
| Substitutionsprincipen innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga.[49] | |||
| Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt. | |||
| Laddning elbil på arbetsplats Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare | |||
| 2. Natural asset base. 2.1. Natural resource stocks (index of natural resources). 2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 2.3. Non-renewable stocks; mineral resources. | |||
| Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] | |||
| Kartlägg statens funktioner efter peak oil: --- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut. | |||
| EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd. | |||
| Ny grön teknik | |||
| Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. | |||
| Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet. | |||
| Ersätt plast med biokompositer. Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar. | |||
| Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters | 12. Resurseffektivitet | ||
| Naturtillgångarna måste användas mer effektivt.[26] | |||
| Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53] Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången.[53] Drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin.[53] Bland annat utökat producentansvar.[53] Kretsloppsanpassad utveckling.[53] Avfallshantering: främst förebygga avfall, sedan återanvändning och materialåtervinning.[53] Ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. [53] Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53] Minska avfallsmängd.[53] | |||
| Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning. | |||
| 1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances) | |||
| 1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services. | |||
| 1. Environmental and resource productivity | |||
| Resource productivity. | |||
| 1. Resources (Lead indicator): - Resource productivity. | |||
| Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle: --- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor. | |||
| 1.3. Water productivity | |||
| 22. Water (Dashboard indicator): - Water exploitation index - Water productivity. | |||
| 1.1. Carbon and energy productivity | |||
| 23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. | |||
| Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. | |||
| Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen. Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt. | |||
| Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn. | 21. Förstörelse | ||
| Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske. | |||
| 10. Miljöhänsyn. | |||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||
| Emissions, effluents, waste | |||
| biodiversity. reducing ecosystem stress. | |||
| Waste generation | |||
| 215 tusen ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under 2018 och varje år ökar mängden plastförpackningar med omkring två procent, rapporterar Sveriges Radio Eko | |||
| NÄR NÅR VI PEAK PLAST? Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent. | |||
| Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion. | |||
| I strandade valar hittas flera kilo plast. - - - Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050. | |||
| Beskrivning av fabrik för textilåtervinning. Anna Vilén: "Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimatavtryck sjunker ännu mer." | |||
| De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. | |||
| Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. | |||
| Sjöfart: svavel, kvävedioxid, partiklar. | |||
| Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar. | |||
| Ta fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven. | |||
| Skydda mer natur, exempelvis gammelskogar och sjöar samt, havsvikar och andra marina områden. | |||
| Förbjud fler onödiga engångsartiklar. | |||
| Minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel. | |||
| Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan. | |||
| Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal. | |||
| Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. | |||
| Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030. | |||
| EU: Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning(Reach). Bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Kemikalier säkra. Näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. | |||
| Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. | |||
| Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot. Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas. | |||
| Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel. | |||
| Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. | |||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||
| Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. | |||
| Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. | |||
| Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. | |||
| Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). | |||
| Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka. Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. | |||
| De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. | |||
| Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag. | |||
| De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. | |||
| Trenden med återvinning behöver utvidgas, men en del plaster går inte att återvinna. Vi måste använda mindre plast, och definitivt dessa sorters plaster. | |||
| Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen | |||
| Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. | |||
| 35. En skatt på förbränning av avfall införs. | |||
| 37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar. | |||
| 37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast. | |||
| Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen. 77 % bränns. 8 % återvinns. "Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman. | |||
| Utsläppsminskningarna avtar. Konsumtionsutsläpp ligger still. Sverige inte i närheten av att nå målet 2045. Vårändringsbudget helt otillräcklig. | |||
| Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland | |||
| Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall . | |||
| Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna | |||
| Eu: Användningen av antibiotika måste minska. | |||
| Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem. | |||
| Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters | |||
| Minska antibiotika-användningen. | 22. Kolsänkor | ||
| Lagring av koldioxid i marken (CCS ? Carbon Capture and Sequestration (eller Storage)) måste nog av flera skäl (bl.a kostnaden och ineffektiviteten) anses vara en återvändsgränd. | |||
| De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken. | |||
| CCS kan inte ersätta utsläppsminskningar. | |||
| Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik. Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. | |||
| En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka. | |||
| åtgärder som binder koldioxid och ta hand om våra biologiska kolsänkor. | |||
| Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. | |||
| Räcker inte att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser för att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål. Ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den – så kallade negativa utsläpp. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg. | |||
| Rubr 8.2. Infångande och lagring av koldioxid (CCS) | |||
| Den odling av biobränsle som sker i delar av Latinamerika visar dock att det finns risker i samband med att alternativ till de fossila bränslena tas fram. Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man inte på ett positivt sätt bidragit till att minska växthuseffekten. Snarare tvärtom. | |||
| Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS) | |||
| Restutsläpp från sektorer där nollutsläpp är mycket svåra att uppnå: koldioxidinfångning och lagring/användning (CCS/CCU) eller balanseras med minusutsläpp (BECCS, biokol eller naturliga kolsänkor). Eller satsningar utomlands (som är svåra att realisera). | |||
| En nationell plan för industriell uppskalning av CCS och minusutsläpp. | |||
| 33. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. | |||
| 35. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs. | |||
| Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050 | |||
| 32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp. | |||
| 39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. | |||
| 53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas. | |||
| 114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras. | |||
| Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid | |||
| Kap 13.2 Avskiljning och lagring av koldioxid | |||
| Säkra naturens egna kolsänkor. | |||
| 212 | Luft | 1. CO2e-utsläpp | |
| Parisavtalet: 1.5 C. 350.org: 350 ppm. | |||
| Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020. | |||
| ppm under 350. | |||
| Temperaturhöjning under 1.5 C. | |||
| Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader: --- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål. | |||
| Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod: --- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före. | |||
| 13. Bekämpa klimatförändringen | |||
| Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären? Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. | |||
| Temperaturen ökar genom växthusgaser. | |||
| Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört: - Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %. - Investeringsbidrag till biogasanläggningar. - Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter. - Indexering av drivmedelskatten efter BNP. - Koldioxidbaserad förmånsbeskattning. - Kilometerskatt för godstransporter. - Skatt på fluorerande växthusgaser. - Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon. Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen. | |||
| Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045. | |||
| Källa: Carbon brief, CDIAC, Global carbon project. | |||
| Energy and greenhouse gas emissions. | |||
| 23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. | |||
| Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna: --- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren. | |||
| Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet. | |||
| Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.) | |||
| Klimathotet | |||
| Våra koldioxidutsläpp | |||
| Höj klimatmålen – sänk utsläppen | |||
| Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. | |||
| Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. | |||
| Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. | |||
| Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %. | |||
| Utsläpp i siffror *. | |||
| Fyra avgränsningar behöver göras: - typer av utsläpp; - territoriella eller konsumtionsbaserade; - fördelning mellan nivåer i samhället; - fördelning över tid. | |||
| Industriella utsläpp: - 11 största anläggningar ger 40 %. - 45 ger 90 % utgöra grund. De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt. | |||
| Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten: - CO2 är bryts inte snabbt ner. - Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2. - CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta. | |||
| CO2-utsläpp utan stora anläggningar: 2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar: 2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245. 2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36. | |||
| Ipcc säger 45% reduktion av CO2-utsläpp till 2030. .Men det behövs 70% | |||
| En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. | |||
| Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären. | |||
| Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen | |||
| Rubr 4. KLIMATSMART EKONOMI | |||
| Rubr 8. MINDRE ÄN NOLLUTSLÄPP | |||
| Rubr 8.3. Förslag till lösningar | |||
| Utsläppen av växthusgaser får inte på lång sikt överstiga det naturen kan ta upp. Idag fortsätter temperaturen att öka av sig själv även om alla utsläpp omedelbart skulle upphöra, dels på grund av de alltför höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, dels på grund av att själva temperaturhöjningen gör att växthusgaser frigörs. För att vända utvecklingen krävs därför att utsläppen av växthusgaser minskas till en nivå som gör att naturen kan ta upp mer än vad som släpps ut. | |||
| Utsläpp per land m m: Global carbon atlas *. | |||
| På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år. | |||
| Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %. | |||
| Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat. | |||
| Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar. | |||
| Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter) | |||
| Kap 8 Scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp | |||
| Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050 | |||
| Kap 8.5 Ytterligare uppskattningar om utsläppsminskningar | |||
| Kap 8.6 Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen | |||
| Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige | |||
| Kap 10.2 Prissättning av växthusgasutsläpp | |||
| 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås. | |||
| 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser. | |||
| 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp. | |||
| 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas. | |||
| 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. | |||
| Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror | |||
| Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg . | |||
| 100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras. | |||
| 106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022. | |||
| Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan | |||
| Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder | |||
| Iea: Global Energy & CO2 Status Report *. | 2. Ozon | ||
| Ozonskiktets uttunning i stratosfären. | 3. Aersoler | ||
| air quality, reducing air pollution. | |||
| 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25)) | |||
| Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri. | |||
| Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk. | |||
| Ren luft måste vara en självklarhet. Varje år dör i Europa upp emot 400.000 människor i förtid till följd av luftföroreningar. Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer. | |||
| Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer). | 4. Extremväder | ||
| Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING | |||
| 213 | Mark | 0. Mark allmänt | |
| Högre krav på effektiv markanvändning inom industri, dammar, anläggningar mm. | |||
| land. | |||
| 21. Land (Dashboard indicator): - Built-up areas - Productivity of artificial land | |||
| 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus). | |||
| Sverige måste stå upp för rätten till mark - Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. - Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. - Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. - Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler. | |||
| Skogsprodukter. Odlingsmark. Betesmark. Bebyggd mark. | |||
| Rubr 8.1. Skogen och markernas roll i klimatpolitiken | |||
| Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning | |||
| 54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. | 1. Skog | ||
| Minska omsättningen av träråvara. | |||
| Kalhyggen och plantager samt markens försämrade kolinlagring. | |||
| Minska omsättningen på skogsråvara där större ytor blir skyddad gammelskog, eller nationalpark. När trä används på rätt sätt kan det hålla mycket länge, i flera hundra år ( t.ex. i hus, eller kvalitetsmöbler). | |||
| Förbjud pappersreklam, eller sök andra sätt att kraftigt begränsa överkonsumtion av papper. | |||
| Reglera skogsförvaltningen med förbud mot kalhyggen. | |||
| Skogsskötseln bör anpassas så att man minimerar utsläpp av CO2 och metan, kalhyggen bör därför förbjudas. Skogen bör skötas så att man behåller biodiversiteten. | |||
| Europa har gigantiska sår bestående av försvunnen skog. 8. Plantera nya, vilda skogar i Europa, som inte får avverkas på minst 100 år. Eftersom skogen inte ska huggas ner kan den vara blandad, eldtåligare och ”olönsam”. Att plantera lite överallt gör gott för städer och byar, att plantera stort och vilt mellan bergen ger CO2 lagring förbarnbarnen. | |||
| Svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas.[43] Krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler.[43] Som främjar såväl produktions- som miljömål.[43] | |||
| Forest area, deforestation, terrestrial protected areas. | |||
| Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket. - allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort. - lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar. - brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks. | |||
| Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling. - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter. - styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen. - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler. | |||
| Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden. 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare. 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas. | |||
| Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik. Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. | |||
| Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark. – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. - Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen. | |||
| Skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken. | |||
| Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen Riksdagen - låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker. - utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker. - inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker. - påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder. - skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar | |||
| Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||
| Skog ska ej gå till bioenergi. - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter. - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda. - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt. | |||
| Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning). | |||
| Skogsprodukter. | |||
| 51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. | |||
| Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning | |||
| Sveaskog: Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen. | 2. Fält | ||
| Förnybar energi. | |||
| Skydda vår jordbruksmark. | |||
| Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] | |||
| Odlingsmark. | |||
| Betesmark. | 3. Berg | ||
| framework conditions for mining. | |||
| Planera för miljövänligare godstransporter. - Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande. - Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras. | |||
| Säkerställ att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning. | |||
| Gruvnäringen ska inte få särskilda undantag från naturvårdsdirektiven eller från ramdirektivet för vatten. | 4. Bebyggd mark | ||
| Bebyggd mark. | |||
| 214 | Vatten | 0. Vatten allmänt | |
| 14. Hav och marina resurser | |||
| Water | |||
| water quality, water quantity, reducing water stress | |||
| Oceans: Total fisheries production, marine protected areas, coral reef area, mangroves area | |||
| Water and sanitation: Internal freshwater resources, total freshwater withdrawal, agricultural percentage of total freshwater withdrawal, access to improved water source (rural and urban populations), access to improved sanitation (rural and urban) | |||
| 1.3. Water productivity | |||
| 22. Water (Dashboard indicator): - Water exploitation index - Water productivity. | |||
| Temperaturen ökar genom växthusgaser. | |||
| 30 % av världens fiskebestånd är överutnyttjade. 30 procent av de globala koldioxidutsläppen absorberas av haven, som samtidigt producerar hälften av världens syre. 12 - 30 % av det fiske som bedrivs världen över utförs oreglerat eller illegalt. | |||
| 2021-2030 havsforskningsår för Fn. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och världens korallrev kan vara döda. Avgörande för matproduktion, människors försörjning, klimatstörningar o dyl. Betydelse för mat, handel, kommunikationer. Brist på åtgärder. Sopor, oljeläckor, industriavfall. Forskning behöver stöttas. Sveriges regering: Uppdrag ta fram förslag från Formas, Havs- och vattenmyndigheten, Smhi, Sida; Nytt forskningsprogram. | |||
| Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. | |||
| EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart. | |||
| EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas. | |||
| Våra hav och vattendrag behandlas idag som globala soptippar. Internationella förhandlingar om marint skydd. Havsmiljöfrågor måste lyftas till den högsta internationella nivån och diskuteras återkommande i internationella forum. EU kan spela en central roll i den fortsatta processen och bör bjuda in till fortsatta förhandlingar om skydd av havsmiljön. | |||
| En bättre havsmiljö. | |||
| Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. | 1. Försurning | ||
| Försurning och övergödning.[59] Internationella överenskommelser.[59] För att begränsa utsläpp.[59] | |||
| En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka. | |||
| Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. | |||
| Östersjön: Höga halter miljögifter. Fiskbestånd hotade. Övergödning. Anpassa fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd. | |||
| Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen. | |||
| Försurning och övergödning. Havsförsurning. | |||
| Eu: Läckage av näringsämnen, som leder till övergödning i hav och vattendrag, måste förhindras. | 2. Färskvatten | ||
| Även om världen klarar 1,5 gradersmålet kommer en tredjedel av glaciärerna i Himalaya att smälta – vilket väntas få katastrofala följder för de 240 miljoner människor som är direkt beroende av glaciärerna för mat- och vattenförsörjning. [rapport av International Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD).] | |||
| Färskvattenanvändning. | 3. Havsnivå | ||
| - Tillsätt snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer. - Tillsätt snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen. - Vidta åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m. | 4. Ismassor | ||
| Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna: --- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren. | |||
| "Isarna på både Arkits och Antarktis smälter i takt med FN:s klimatpanels mest extrema scenarie, enligt Nature Climate Change"*. | |||
| 215 | Biosfär | 0. Ekosystem | |
| Rättvis omställning - fler gröna meningsfulla jobb: --- anta en hållbar grön arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb, årligen. | |||
| Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. | |||
| 2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources) | |||
| 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Biodiversity (Common farmland bird species) - Areas under organic farming (Landscape fragmentation). | |||
| Värme utan eld - Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. - Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras. | |||
| Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären. | 1. Naturmark | ||
| Parker fyller vissa behov och naturområden för fri utveckling fyller andra behov.[57] Nationalparkerna, stadsnära naturområden av hög kvalitet, allemansrätten bevaras, små grönytor i städerna.[57] Bevara vårt nationella naturarv åt kommande generationer. Möjlighet till friluftsliv finns på nära håll för alla människor. För människors hälsa och rekreation.[57] | |||
| Markägarna är en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara kulturlandskapet.[58] Reservatsskydd i olika former. Stor naturhänsyn i skogs och jordbrukslandskapet. [58] Bevarande av den biologiska mångfalden.[58] | |||
| Våtmarker: bevaras och vid behov återställas. Skog: reservatsskyddas i tillräcklig omfattning. Strand och biotopskydd. Särskilda skyddsregler för den fjällnära skogen. Strandskydd i områden där det finns skäl. Men det räcker inte bara med naturskydd. [59] För att bevara den biologiska mångfalden.[59] | |||
| Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska hanteras varsamt så att de på bästa sätt bevaras för framtiden, men ett riksintressesystem och strandskyddsregler får inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och människors möjlighet att nyttja sin egendom.[13] | |||
| Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta. - Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat. - Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker. | |||
| Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. | |||
| Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. | |||
| djuren måste få möjlighet att leva ett naturligt liv i hela EU. | |||
| Skydda värdefull natur, utrotningshotade. | |||
| 27. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. | 3. Artdöd | ||
| Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig. | |||
| Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl är det också viktigt med mångfald då de areella näringarna nyttjar olika arter, liksom läkemedelsindustrin och energiindustrin. Idag är det dessutom omöjligt att förutse alla nya värdefulla framtida användningsområden. Vidare finns de rena estetiska värdena i form av värdefulla kulturmiljöer och möjlighet till fritid och rekreation. Det finns dessutom ett etiskt perspektiv som innebär hänsyn till morgondagen.[56] Slå vakt om den biologiska mångfalden.[56] Förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.[56] | |||
| Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden.[60] Det ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg. De ska förvaltas så att samexistens med andra intressen är möjlig.[61] | |||
| 15. Ekosystem och biologisk mångfald | |||
| Biodiversity | |||
| Threatened species: mammals, birds, fish, higher plants. | |||
| 2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources) | |||
| 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Biodiversity (Common farmland bird species) - Areas under organic farming (Landscape fragmentation). | |||
| Gröna remsor för insekter och småfåglar Genom statligt bidrag och lagstiftning: jordbrukare måste - lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter och även - skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage | |||
| biodiversity. reducing ecosystem stress. | |||
| Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda: - svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver. - ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige. - tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas. - samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag. - internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området. - småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas. | |||
| Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] | |||
| Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden. 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare. 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas. | |||
| Allt fler vilda djur och växter utrotas. | |||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||
| Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut. | |||
| Krav på hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i samtliga EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Ställ krav på spårbarhet av palmolja inom EU. | |||
| Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald .... med skarpa mål till år 2030 | |||
| Utöka EU:s arbete med att bekämpa handel med elfenben, lejontroféer och andra handelsvaror som kommer från utrotningshotade djur. | |||
| Skydda värdefull natur, utrotningshotade. | |||
| Akka till Nils Holgersson: – Om du har lärt dig något gott hos oss, Tummetott, så kanske du inte tycker, att människorna bör vara ensamma på jorden. Tänk på att ni har ett stort land och att ni nog kunde ha råd att lämna några nakna skär och några grunda sjöar och sumpiga mossar och några öde fjäll och avlägsna skogar åt oss. | |||
| Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer. | |||
| Den biologiska mångfalden är satt under extrema hot. Habitatförluster, miljödegradering, tjuvjakt och spridning av invasiva arter är bara några av utmaningarna vid sidan om klimatet och nedsmutsningen av våra hav. Internationella krafttag för den biologiska mångfalden. EU ska ta initiativ för att stärka internationella processer inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) genom att föra upp frågan på högsta politiska nivå. | |||
| Förbud mot skadliga fiskemetoder. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Skadlig trålning ska i största möjliga mån begränsas. Insatser för rädda och säkra både ålen och torsken samt det långsiktiga fisket av ål och torsk bör genomföras. Det kan bland annat handla om att enskilda fångstmetoder begränsas eller genom tillfälliga stopp såsom det tremånadersstopp för ålfiske som genomfördes under 2019. | |||
| Insekter: 1. De sköter nedbrytning och förmultning. 2. De pollinerar växter. 3. De binder samman olika arter. 4. De bidrar till produktutvecklingen. | |||
| A. Nature and its vital contributions to people, which together embody biodiversity and ecosystem functions and services, are deteriorating worldwide. | |||
| B. Direct and indirect drivers of change have accelerated during the past 50 years. | |||
| C. Goals for conserving and sustainably using nature and achieving sustainability cannot be met by current trajectories, and goals for 2030 and beyond may only be achieved through transformative3 changes across economic, social, political and technological factors. | |||
| D. Nature can be conserved, restored and used sustainably while simultaneously meeting other global societal goals through urgent and concerted efforts fostering transformative change. | |||
| Artdöden är skenande. Försvara biologisk mångfald. | |||
| Skogen och jorden ska brukas, inte förbrukas. Genom ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart brukande kan de gröna näringarna skapa stora miljömässiga och ekonomiska värden, samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. | |||
| Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. | |||
| Nya studier visar att de traditionella hoten – jakt, utfiskning, skogsskövling – fortfarande utgör en långt större fara för de flesta vilda djur än klimatuppvärmningen. (tidskriften PLoS Biology) Avfaunisering. däggdjursarter har kvantifierats. Värst drabbade är som väntat de stora däggdjuren – hjortar, antiloper, bufflar, tapirer, primater. | |||
| 26. --- främja en växandeskogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning | |||
| 39. Förstärka insatser för den biologiska mångfalden. För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram. | |||
| 3. De som värnar valfriheten som den viktigaste principen vägrar inse att inga djur och inga växter har någon valfrihet. De tvingas istället att leva med konsekvenserna av vår hänsynslösa valfrihet på marknaden. Varken isbjörnar eller korallrev kan flytta dit marknaden tycker att de borde flytta. Valfriheten är, i ekologiskt avseende, den mest artegoistiska värdering som existerar. | |||
| Eu: En översyn av art- och habitatsreglerna och fågeldirektivet måste göras för att anpassas till lokala och regionala förhållanden. | |||
| "Populationen av världens vilda däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016." "Djur i sötvattenmiljöer värst drabbade." -84 %. Källa: Wwf "World living planet report 2020" *. | |||
| Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem. | |||
| 216 | Kretslopp | 1. Fosfor-kväve | |
| 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus). | |||
| Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor. | |||
| Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). | |||
| 22 | Arbete | 2. Arbetsinsats | |
| Kortare arbetstid för klimatet - Ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka. | |||
| Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] | |||
| Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] | |||
| 24 | Näringar | 0. Näringar allmänt | |
| B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. | |||
| 14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras. | |||
| 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås. | |||
| Kap 8.4 Scenarier för etappmålen 2020, 2030 och 2040 i den icke-handlande sektorn | |||
| 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet. | |||
| Kap 11.6 Arbetsmaskiner | |||
| 58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner. | |||
| 59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion. | |||
| 60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon. | |||
| 118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras. | |||
| 120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS. | |||
| 241 | Energi | 0. Energi allmänt | |
| Se Mu-Energi. | |||
| Energiproduktionen ska ställas om.[26] | |||
| Nya ägardirektiv till Vattenfall: --- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning. | |||
| Energy | |||
| Energy and greenhouse gas emissions. | |||
| Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen. | |||
| kollektivt ägandeskap av energikällorna, en | |||
| Iea: Global Energy & CO2 Status Report *. | |||
| Nordic energy * technology perspetives 2016. | |||
| Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall . | |||
| 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp. | 1. Fossil energi | ||
| Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm. | |||
| Paris-avtalets 1.5 - 2 C medför, att fossil energiproduktion måste upphöra omedelbart. | |||
| Fossil energi måste bytas ut direkt, så att vi kan komma från dagens på 12 ton CO2/person till 1. | |||
| Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] | |||
| Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28] | |||
| Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen: --- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag. | |||
| 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi: --- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030. | |||
| Ransonera fossila drivmedel. | |||
| Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp: --- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären. | |||
| Energy and greenhouse gas emissions | |||
| 23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. | |||
| Gasen från Putin genom Östersjön och annan importerad gas används i EU till stor del till att … värma hus. Det är helt onödigt, vilket den svenska bergvärmeframgången visar. 5. Stoppa gasen! Bergvärme alstrar både kyla och värme från jordens inre med vanlig värmepump i varje hus. Här behövs rejäla stöd till omställning och givetvis ren el från taken. | |||
| - Stoppa subventioner till alla fossila bränslen. - Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. - Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. - Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. - Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel. | |||
| Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?) - skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ, - en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet. | |||
| Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. | |||
| - Förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige - Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag - Stoppa importen av fossilgas. | |||
| - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart. - Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart. | |||
| Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt: --- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar. | |||
| Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa. Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030. | |||
| Kartlägg statens funktioner efter peak oil: --- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut. | |||
| 3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt. | |||
| Stoppa subventioner av fossil energi. | |||
| En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk. | |||
| Mer än hälften av energin som används i EU importeras från andra länder. Denna energi består främst av olja och gas. Putins Ryssland är den största exportören av båda. | |||
| Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. | |||
| Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen | |||
| De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. I vårt hållbara skogsbruk finns en av nycklarna till ett förnybart EU. | |||
| Klimatpolitiken är intimt sammanbunden med energipolitiken. Det finns ingen annan långsiktig och realistisk väg ut ur problematiken än att ersätta de fossila bränslena – olja, kol och gas – och kärnkraften med förnyelsebar energi, samt att spara energi. | |||
| 33. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps. | |||
| Energi: Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. | |||
| Preemraff vill bygga ut i Lysekil. Ny fossilgasterminal i Göteborg. | |||
| 38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds. | |||
| Kap 12 Fossilfria transporter | |||
| 96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas. | |||
| Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel | |||
| Eu: Fossila bränslen behöver bytas till förnybara motsvarigheter i arbetsmaskiner. | 12. Kärnkraft | ||
| Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28] | |||
| Kärnkraften är inte förnybar utan med de nuvarande typerna av kärnkraftverk har uppskattningar gjorts att uranet som är hyggligt lättillgängligt kommer att ta slut om runt 100 år. Redan nu har uranmalm av lägre kvalitet varit tvunget att brytas till allt större kostnader och större miljöproblem. Det finns heller ingen anledning att fortsätta bygga kärnkraftverk då det blir dyrare än de förnyelsebara alternativen. Utveckling av den s.k. fjärde generationens reaktorer pågår men det kommer nog att ta lång tid innan de är ett alternativ. Fusionsreaktorer ligger också för långt fram i tiden för att vara ett alternativ. Kärnkraften skall fasa ut. | |||
| Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i samma takt som den ersätts med förnybar energi. En driftsäker kärnkraft kommer dock under överskådlig tid att vara en viktig del av svensk elproduktion.[67] | |||
| --- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. | |||
| Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle: --- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor. --- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft. | |||
| Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!. 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft. 2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö. 3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande. | |||
| - Bygg ny kärnkraft. - Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. - Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. - Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. - Demontering av naturförstörande vindkraft. - Minska på naturförstörande vattenkraft. - Upphör med import av sopor för bioenergi. | |||
| Behåll de svenska kärnkraftverken Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning. Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft. | |||
| Klimatneutral energi Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål. | |||
| Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande. - Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare. - Stoppa kärnkraften mycket snabbare. - Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen. | |||
| Värme utan eld - Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. - Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras. | |||
| 3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt. | |||
| Kärnkraft. | |||
| Vi har inte råd att stänga kärnkraftverk när så många länder inom EU fortsatt är beroende av kol och gas. Även om dessa beslut är nationella är det viktigt att de diskuteras på EU-nivå eftersom exempelvis det tyska beslutet att fasa ut kärnkraftverken i förtid fått en kraftig påverkan på hela Europas energisystem med ett fortsatt stort beroende av kolkraft. Låt inte kärnkraftsmotståndet riskera klimatet. För klimatets skull behövs fortsatt kärnkraften, vilket även FN:s klimatpanel understryker. | |||
| Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. | |||
| Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers: Kärnkraften är inte nödvändig för att klara klimatkrisen. Även om man inte räknar med riskkostnader och avfallskostnader så är kärnkraften dyr att bygga, dyr att driva. | |||
| Klimatpolitiken är intimt sammanbunden med energipolitiken. Det finns ingen annan långsiktig och realistisk väg ut ur problematiken än att ersätta de fossila bränslena – olja, kol och gas – och kärnkraften med förnyelsebar energi, samt att spara energi. | |||
| Kärnkraften, en ytterst farlig energikälla från utvinningen av råvaran till utsläppen av kylvattnet, innebär av flera anledningar inte ett stabilt försvar mot klimatförändringarna. Investeringskostnaderna är gigantiska, det saknas en rimlig lösning på avfallsfrågan vilket leder till att kostnaderna kommer att ackumulera sig i framtiden, och det finns allvarliga kopplingar till vapenindustrin och risk för kärnvapenspridning. | |||
| Det finns därmed starka marknadskrafter som har intressen av att kärnkraften består och försvaras. | |||
| Uran är inte en oändlig resurs och kommer att minska snabbt om antalet reaktorer byggs ut i global skala. | |||
| Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen. | |||
| Invest: Ny elproduktion som ersätter den kärnkraft som fasas ut | 13. Förnybar energi | ||
| Energisystemet måste ställas om. Det förutsätter både satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen.[28] | |||
| Endast förnyelsebar energi och radikalt mindre mängd. | |||
| All energiproduktion och energikonsumtion måste vara helt fossilfri. Senast år 2045 i Sverige. | |||
| I en rapport från Halmstads högskola visas att en omställning till förnyelsebar elenergiframställning kan genomföras inom 5-15 år. Kol- och oljeproducerad elenergi måste så fort som möjligt fasas ut och ersättas i första hand med vindkraft men också av solpaneler och vågkraft. Senast år 2030 bör detta vara genomfört. | |||
| Vind-, sol- och vågkraft har problemet att tillgången varierar mycket. Det finns lösningar på detta som kräver stora investeringar. Svenska Kraftnät och andra aktörer måste få i uppdrag och resurser för att snarast lösa dessa problem med lagring och infasning av denna elenergi i det svenska elsystemet. Även så kallade smarta elnät där efterfrågan styrs till tidsperioder där god elenergi finns tillgänglig kan bidra. | |||
| Energiproduktionen behöver bli 100 procent förnybar. | |||
| Långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.[67] Sveriges energiförsörjning ska tryggas.[67] | |||
| Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor. | |||
| Krafttag: Fossilbränslena fasas ut från energi-, transportsektorn. Förnyelsebara bränslen skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion stimuleras.[52] | |||
| Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion. | |||
| Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen. | |||
| Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande: --- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem. | |||
| Sol- och vindkraftslag: --- lagstiftningen om vindkraft och solceller ses över och samlas i n Sol- och Vindkraftslag. | |||
| Prioritera förnybart i elnätet: --- ändra ellagen till förmån för förnybar el. Ellagens paragrafer behöver ändras så att förnybara energikällor prioriteras och uppmuntras. Lagen bör i framtiden särbehandla förnybar fossilfri el genom att ge den en gynnad ställning. | |||
| Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft. | |||
| 4. Biodrivmedel. (Kommentar kring.) | |||
| 7. Hållbar energi för alla | |||
| Koldioxidfri energi bortom fossilfritt. -att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts. | |||
| Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel: - Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen. | |||
| Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv. * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering. * Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd. * Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas. * Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan. | |||
| Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare. - Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi. b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling. - Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder. - Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat. | |||
| Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall. - Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. - Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder ”från källa till omvandling i biogasanläggningar” samt för användning av biogas och biogödsel. | |||
| Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export. Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa. | |||
| Skog ska ej gå till bioenergi. - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter. - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda. - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt. | |||
| 2. 1000 miljarder till ny förnybar energi per år som inte innehåller skogsavverkning. EU blir då motorn för sol, vind och vatten, lägg till lagring av el och värme och energirevolutionen är gjord på tio år. | |||
| Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet. | |||
| Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande. - Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare. - Stoppa kärnkraften mycket snabbare. - Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen. | |||
| Certifierad Palmolja. Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja. | |||
| Värme utan eld - Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. - Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras. | |||
| Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72] | |||
| Johan Ehrenberg: Solceller ovanpå järnväg och motorvägar. | |||
| På väg mot ett förnybart energisystem: --- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi. | |||
| - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart. - Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart. | |||
| Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört: - Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %. - Investeringsbidrag till biogasanläggningar. - Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter. - Indexering av drivmedelskatten efter BNP. - Koldioxidbaserad förmånsbeskattning. - Kilometerskatt för godstransporter. - Skatt på fluorerande växthusgaser. - Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon. Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen. | |||
| --- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. | |||
| Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle: --- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor. --- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft. | |||
| De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet. | |||
| 23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. | |||
| - Stoppa subventioner till alla fossila bränslen. - Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. - Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. - Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. - Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel. | |||
| - Bygg ny kärnkraft. - Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. - Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. - Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. - Demontering av naturförstörande vindkraft. - Minska på naturförstörande vattenkraft. - Upphör med import av sopor för bioenergi. | |||
| Gasen från Putin genom Östersjön och annan importerad gas används i EU till stor del till att … värma hus. Det är helt onödigt, vilket den svenska bergvärmeframgången visar. 5. Stoppa gasen! Bergvärme alstrar både kyla och värme från jordens inre med vanlig värmepump i varje hus. Här behövs rejäla stöd till omställning och givetvis ren el från taken. | |||
| Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28] | |||
| 2. att den el som behövs ska framställas med sådan förnybar teknik, t.ex. sol, vind, redan utbyggd vattenkraft, som har minimal miljöbelastning. | |||
| 100 procent förnybart energisystem. | |||
| 100 procent förnybar energi i hela EU | |||
| Satsa mer på hållbar produktion av biodrivmedel inom EU så att lantbruket kan ställa om och bli fossilfritt. | |||
| VI MÅSTE STÄLLA OM TILL FÖRNYBAR ENERGI | |||
| Effektiviserad vattenkraft. | |||
| Solcellsfasader. | |||
| Solceller för egen el. | |||
| Vindkraft på land och till havs | |||
| BIOBRÄNSLEN. | |||
| Biobränslen måste användas i större utsträckning. | |||
| Kraftvärme från biobränsle. | |||
| Biogasanläggning. | |||
| Biogasbilar. | |||
| Vedeldning med ackumulatortank. | |||
| Biodiesel. | |||
| Förnybar el till elfordon är bra för miljön | |||
| Biogas. | |||
| Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen | |||
| Subventionerna till fossila bränslen i EU beräknas till mellan 39 och 200 miljarder euro per år, vilket inte bara sätter prissignalerna ur spel utan också är långt mycket mer än det som satsas på den gröna omställningen. Vi måste både skrota subventionerna och öka satsningarna på förnybart för att EU:s åtaganden i Parisavtalet ska kunna nås. | |||
| Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %. | |||
| Rubr 3.2. Förslag för mer än 100 procent förnybar energi | |||
| Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket. | |||
| För att klimatkrisen skall kunna mötas krävs en gigantisk satsning på alternativa energikällor som sol-, vind-, våg-, och vattenkraft. | |||
| Alternativ energi kommer med all sannolikhet inte att räcka till för att ersätta de fossila bränslena i den takt som krävs. Därför krävs en rad energibesparande åtgärder; alltså en övergång till ett energisnålare samhälle. | |||
| Invest: Produktion och distribution av biodrivmedel | |||
| Prioritering av transportsektorn. Avgörande del av utsläppen. Möjligheterna stora, bl a genom biodrivmedel. | |||
| 24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk , till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land. | |||
| 31. Investera i produktion och distribution av biogas. | |||
| 36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas. | |||
| 37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker. | |||
| 44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. | |||
| 52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram. | |||
| Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel | |||
| Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. | 2. Energisystem | ||
| Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa. Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030. | |||
| Endast förnyelsebar energi och radikalt mindre mängd. | |||
| Att flytta konsumtionen av energi från dagar till nätter t.ex måste stimuleras. | |||
| Energibesparingar och energieffektiviseringar behövs. | |||
| Energisystemet måste ställas om. Det förutsätter både satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen.[28] | |||
| Strävan ska vara att åstadkomma ett system.[69] Som minimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden.[69] | |||
| Överföringskapaciteten inom Sverige och till andra länder är väl utbyggd.[71] Väl fungerande energisystem. Möjliggöra svensk export av klimateffektiv el.[71] | |||
| Energieffektivisering.[72] Är ett lönsamt och effektivt sätt att trygga energiförsörjningen och nå våra miljö- och klimatmål. Det ger stora samhällsekonomiska vinster genom lägre kostnader för hushåll och företag, nya jobb, teknisk utveckling, innovation och hållbarhet.[72] | |||
| Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt. | |||
| Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita | |||
| 1.1. Carbon and energy productivity | |||
| Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik. Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall. | |||
| Riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice. | |||
| Effektivisera hela el-systemet. Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser.. | |||
| En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning. | |||
| Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning. | |||
| Incitament till energibesparing. - Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former. - Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter. | |||
| Energieffektivisera handel: --- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen. | |||
| Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter: --- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta. | |||
| Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder: --- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder. | |||
| Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] | |||
| Vind-, sol- och vågkraft har problemet att tillgången varierar mycket. Det finns lösningar på detta som kräver stora investeringar. Svenska Kraftnät och andra aktörer måste få i uppdrag och resurser för att snarast lösa dessa problem med lagring och infasning av denna elenergi i det svenska elsystemet. Även så kallade smarta elnät där efterfrågan styrs till tidsperioder där god elenergi finns tillgänglig kan bidra. | |||
| --- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. | |||
| 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi: --- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030. | |||
| Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel: - Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen. | |||
| Värme utan eld - Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme. - Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras. | |||
| På väg mot ett förnybart energisystem: --- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi. | |||
| Energisparande och köpfrid: --- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider. | |||
| 1. att huvudkravet på produktion, distribution och konsumtion av el, ska vara att utnyttja så energisnål teknik som möjligt utan att i övrigt förstöra miljön. | |||
| Energislagen måste samverka för att vi ska få ett hållbart energisystem | |||
| Smarta elnät | |||
| Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. | |||
| Rubr 3.1. Energieffektiva och levande livsmiljöer | |||
| Rubr 3.3. Förslag för energieffektivisering och byggande | |||
| Rubr 3.4. Förslag för flexiblare och robustare elnät | |||
| Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. | |||
| Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket. | |||
| Alternativ energi kommer med all sannolikhet inte att räcka till för att ersätta de fossila bränslena i den takt som krävs. Därför krävs en rad energibesparande åtgärder; alltså en övergång till ett energisnålare samhälle. | |||
| som kombinerar en omställning inom energisektorn med omfattande åtgärder för energisparande. | |||
| Invest: Nybyggnad av elnät inom landet och internationellt | |||
| 40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling. | |||
| 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del. | |||
| 45. Insatser för energieffektivisering ska stärkas, bland annat är ekodesign och energimärkning viktiga verktyg. | |||
| 46. Hinder för att belysningsnätet ska kunna utnyttjas för att ladda elfordon ska undanröjas. | |||
| Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg | |||
| Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg . | |||
| Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan | |||
| 242 | Naturbruk | 0. Naturbruk allmänt | |
| Se Mu-LandStadMat | |||
| Jordbrukets produktionsmetoder med mycket olja och kemi. | |||
| Nya odlingsmetoder, goda exempel tycks vara permakultur och agroforestry-metoder. | |||
| Kvarstående köttkonsumtion bör helt vila på uppfödning enligt hållbara naturbruksmetoder, vilt, och med produktion enligt små-skaliga närhetsprinciper. | |||
| Främja omställning till ekologiska jordbruk. | |||
| Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26] | |||
| Ta till vara den kultur- och miljöinsats som görs inom jordbruksnäringen. En övergång till mer miljöanpassade och hållbara brukningsmetoder. Sverige bör ta till vara sina mycket goda förutsättningar för miljövänlig och säker produktion av högkvalitativa livsmedel. Sverige ska aktivt verka för ett mer miljöanpassat jordbruk inom EU.[41] | |||
| Ställ om till helt ekologiskt jordbruk: --->1. att riksdagen beslutar att hela jordbruket inom en viss rimlig övergångsperiod, t.ex. 10 år, helt ska gå över till ekologisk odling. 2. att motsvarande krav ställs på import av livsmedel, så jordbrukskemikalier, som förbjudits i Sverige, inte får ha använts på importerade produkter. 3. att de styrande ser till att de ekonomiska villkoren blir rimliga både för bönder och konsumenter vid en sådan omställning av jordbruket. 4. att praktisk utbildning i ekologisk odling på betald arbetstid ordnas både för bönder och sådana som vill ägna sig åt lantbruk. 5. att spekulation i markpriser hindras bl.a. genom att innehav av jordbruksmark kopplas till brukarplikt och att skogsbolag förbjuds att köpa jordbruksmark. 6. att upphöra med import av proteinrikt djurfoder av typ fiskmjöl och sojabönor. 7. att Sverige åter ska kunna vara självförsörjande på livsmedel och haberedskapslager som räcker åtminstone ett par år. beredskapslager som räcker åtminstone ett par år. | |||
| Från fossilberoende klimatbov till klimatsmart livsmedel: --- via utredningar om och beslut rörande forskning och utbildning inom ämnena jordbrukssystem och livsmedelsproduktion ger svenskt jordbruk och svensk livsmedelshantering (förädling så väl som distribution) förutsättningar att utveckla hållbarhet i alla led och att jord- och övrigt naturbruk även ska återfå sin roll som kolsänka, vilken aktivt bidrar till att minska växthuseffekten. | |||
| Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda: - svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver. - ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige. - tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas. - samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag. - internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området. - småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas. | |||
| Inför miljöskatt på handelsgödsel. Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk. | |||
| Förbjud jordförbättring med avloppsslam. Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt. | |||
| Minska energiförbrukningen för mat. Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera. | |||
| Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. | |||
| Riksdagen - inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen. - använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket. | |||
| En plan för att Vegolandet Sverige! T ex - genom omställningsstöd till jordbruket. - ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor. - förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring. - förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ. - öka svensk växtproduktion för humankonsumtion. | |||
| Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk Riksdagen - tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur. - ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen. - utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och oförändrat betningstryck. | |||
| Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling. Särskilt stöd till ekologisk odling. Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling. Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel. | |||
| Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål. Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjningoch förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar. | |||
| Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns. - Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn. - Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden. | |||
| Jord- och skogsbruk är några av de få saker som kan binda kol. Motsättning: Ökad befolkning kräver mer mat, klimatavtrycket måste minska kraftigt. 90 % av utsläppen från mjölk är på gården. Valio och Baltic Sea Action Group har projekt. Näringsfattig jord släpper ut CO2. Ekonomiskt skäl: Jord i gott skick binder kol, vilket ger bättre skörd. Kolbindande jordbruk. Växelvis odling, ökad artrikedom, förlängd växtsäsong. Effektivare kolsänkor. Valio: Helt CO2-neutral produktion. | |||
| Särskilt fokus bör läggas på att fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. | |||
| Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. | |||
| Satsa mer på hållbar produktion av biodrivmedel inom EU så att lantbruket kan ställa om och bli fossilfritt. | |||
| Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används. | |||
| Eltraktorer | |||
| HÅLLBART JORDBRUK | |||
| Ekologiska metoder i lantbruket minskar miljöbelastningarna | |||
| Ekologisk kretsloppsgård | |||
| Agroforestry | |||
| Plöjningsfritt jordbruk | |||
| Kombinationsjordbruk | |||
| Biokol | |||
| Fosforåtervinning | |||
| De gröna näringarna kan spela en avgörande roll i den gröna omställningen. Centerpartiet vill att den svenska skogen ska bidra till att göra EU:s ekonomi mer biobaserad. De gröna näringarna bidrar med material, energi samt sund och säker mat som är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. | |||
| Skogen och jorden ska brukas, inte förbrukas. Genom ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart brukande kan de gröna näringarna skapa stora miljömässiga och ekonomiska värden, samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. | |||
| Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. | |||
| Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten | |||
| Forskare har studerat 2 870 miljoner hektar landbaserade ekosystem på alla kontinenter, vilka har omvandlats till jordbruksmark. Av dessa var 54 procent ursprungligen skogar, 25 procent gräsmarker, 14 procent buskmarker, 4 procent mycket torra marker och 2 procent våtmarker. Markerna utvärderas utifrån målen om djurens livsmiljöer, koldioxidlagring och kostnadseffektivitet. 55 procent (1 578 miljoner ha) jordbruksmark kan återställas utan skada för livsmedelsförsörjningen genom hållbar intensifiering av produktionen samt en minskning av exempelvis kött, ost och matsvinnet. [från studien 'Global priority areas for ecosystem restoration' * i tidskriften Nature *] | 1. Jordbruk | ||
| Ompröva EU:s jordbrukspolitik. | |||
| Ge mindre stöd till industrijordbruken. | |||
| Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield. | |||
| Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas. | |||
| Reflekterande tak, vägar, och åkrar. - Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen. | |||
| Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion. | |||
| Permakultur, regenerativt: Näringsrik. Lokalt odlad. Utan kemikalier. Helt organiskt. Kolsänka. Stärka biologisk mångfald. | |||
| Jordbruk: 25 % av växthusgaser; övergördning; jorderosion; förlust av biomångfald. | |||
| Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. | |||
| Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. | |||
| Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. | |||
| Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. | |||
| En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd. | |||
| Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen. | |||
| Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga. | |||
| Jorden åt dem som brukar den. Bönderna ska i första hand odla för sin egen och stadsbefolkningens behov. Närproducerad och icke-genmodifierad mat är lika viktig i alla länder, rika som fattiga. Alla odlingsmöjligheter måste tas till vara om försörjningen ska tryggas för hela jordens befolkning. Varje land måste utifrån sina egna förutsättningar ta ett lika stort ansvar för hälsa, miljö och klimat. | |||
| 53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas. | |||
| Kap 11.5 Jordbruk | |||
| 55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. | |||
| 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas. | |||
| 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). | 2. Skogsbruk | ||
| Certifiering av urskogssäkra trävaror. | |||
| Skydda kollagret i de svenska skogarna: --- kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. Minst 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, och det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade metoder. Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa. | |||
| Odla upp och beskoga världens öknar och torra områden: --- avsätta medel för internationellt arbete för att förebygga klimatskador. Att en avsevärd del av dessa medel skall användas till uppodling och beskogning av öknar och torra områden. Att medlen med dessa syften får användas inom områden där de för tillfället beräknas göra stor nytta. | |||
| 6. Plantera träd. (Kommentar kring.) | |||
| 7. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja regnskog eller tar ut så mycket organiskt material ur skogar, att skogarnas ekosystem hotas, snarast avvecklas. | |||
| Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager. Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja. Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram. Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa. | |||
| Skogsbrukspolitiken behöver förnyas. Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald. I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas. | |||
| Våtmarker gör skogarna fuktigare och fungerar som brandväggar. Det är effektivare än mer brandredskap som helikoptrar. Lövskog brinner inte lika lätt. Lövskogsöar i barrskog och lövskog kring bebyggelse. Återställ våtmarker. Inplantera mer lövskog. Minska risken för skogsbränder. | |||
| Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm. | |||
| Kontinuitetsskogsbruk | |||
| EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder. Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer. | |||
| De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. I vårt hållbara skogsbruk finns en av nycklarna till ett förnybart EU. | |||
| De gröna näringarna kan spela en avgörande roll i den gröna omställningen. Centerpartiet vill att den svenska skogen ska bidra till att göra EU:s ekonomi mer biobaserad. De gröna näringarna bidrar med material, energi samt sund och säker mat som är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. | |||
| Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. | |||
| Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären. | |||
| 26. --- främja en växandeskogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning | |||
| 27. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. | |||
| Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | 31. Fiske | ||
| Minskad fiskkonsumtion. | |||
| Endast tillåta odlad fisk som uppnår hållbarhetskriterier. Särskilt viktigt är att motverka/förbjuda import av odlade skaldjur för skydd av mangroveskogar mm. | |||
| Minskad fiskkonsumtion. Fisk bör i högre grad vara vildfångad med hållbara metoder. | |||
| Ersätt en del fiskkonsumtion med musslor. Musselodlingar kan ha god effekt på havsmiljön. | |||
| Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut.[42] | |||
| Fiska inte i grumligt vatten - fiska på land! - Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt. - Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i landbaserat vattenbruk. - Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna. - Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod. - Verka för spårbarhet och märkning av all fisk. | |||
| Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske. | |||
| Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark. – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. - Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen. | |||
| I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. | |||
| Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön. | |||
| EU och Sverige måste vara pådrivande för hållbar Östersjön. | |||
| Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. | |||
| Säkerställ att fiskbestånden får återhämta sig --- Ålfiske ska förbjudas. till hållbara nivåer. | |||
| Gynna skonsamt fiske i kustsamhällen och förbjud bottentrålning. | |||
| EU ska ha rättvisa och hållbara fiskeriavtal med andra länder. | |||
| Fiskodling | |||
| En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering. Det europeiska fisket måste hållas inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden av fisk tål. Miljövänligt fiske bör även kunna premieras genom högre tilldelningen av fiskekvoter, inom ramen för den totala tilldelningen. | |||
| Förbud mot skadliga fiskemetoder. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Skadlig trålning ska i största möjliga mån begränsas. Insatser för rädda och säkra både ålen och torsken samt det långsiktiga fisket av ål och torsk bör genomföras. Det kan bland annat handla om att enskilda fångstmetoder begränsas eller genom tillfälliga stopp såsom det tremånadersstopp för ålfiske som genomfördes under 2019. | |||
| Östersjön: Höga halter miljögifter. Fiskbestånd hotade. Övergödning. Anpassa fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd. | |||
| Utfiskning. Fiskevatten. | |||
| 39. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd. | |||
| 39. Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen. Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap ska kunna införas. Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen. Kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks, utan att öka den samlade administrativa bördan för företagen. Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras. Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. | 4. Djurbruk | ||
| Djuren ska behandlas med respekt och omtanke. Djur och människor har inte samma, men djuren har värde.[47] | |||
| Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] | |||
| Djurförsök ersätts med djurfria metoder så långt det är möjligt. | |||
| Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm. | |||
| Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark. – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. - Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen. | |||
| Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport. | |||
| Stor andel mat där djuren inte har haft det bra, samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. | |||
| Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. | |||
| EU har en viktig roll att spela internationellt, till exempel för att bekämpa djurförsök och för att se till att krav på djurskydd och djurhälsa inte ska ses som handelshinder. EU bör arbeta för att bindande minimiregler om djurskydd tas fram inom FN och WTO. | |||
| Skärp kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen. | |||
| Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. | |||
| Förbjud osund avel som gör att djuren blir sjuka och lider. | |||
| Skärp sanktioner mot medlemsländer som bryter mot djurskyddslagstiftningen. EU-bidrag ska snabbt kunna dras tillbaka från dem som inte uppfyller kraven. | |||
| Skärp EU:s försöksdjursdirektiv och främja utvecklingen av djurfria metoder så att EU:s målsättning om att ersätta djurförsök uppnås i samtliga EU-länder. Fram tills målet har uppnåtts ska djurens lidande minimeras. | |||
| Åtta timmar ska vara absolut maxgräns för djurtransporter inom EU. | |||
| Stoppa djurplågeri i form av till exempel tjurfäktningar och produktion av gåslever. Förbjud att lantbruksdjur hålls i bur. | |||
| Avveckla all pälsfarmning inom EU. | |||
| I många länder överanvänds antibiotika i djurhållningen. | |||
| Mat som producerats med hänsyn till miljön och djurens välfärd kostar mer att producera. EU:s jordbrukspolitik måste främja det ekologiska, fossilfria jordbruket. Det som är bra för människan, djuren och naturen ska vara billigare än det som skadar. För att alla ska ha råd att köpa ekologisk, närodlad, djurvänlig och miljövänlig mat | |||
| Öka kraven på ett bra djurskydd. Korta maxtiden för djurtransporter till 8 timmar i hela EU, införa särskilda regler för mjölkkor och kycklingar, minska antibiotika-användningen och skärpa djurskyddsreglerna vid upphandlingar. | |||
| En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. | |||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||
| En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd. | |||
| Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten: - CO2 är bryts inte snabbt ner. - Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2. - CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta. | 71. Lokal matproduktion | ||
| Framställning av livsmedel skall ske så lokalt som möjligt för att undvika långa transporter. I jordbruket skall endast el eller lokalt producerad biobränsle användas i de fordon och verktyg som behövs. | |||
| Småskalig kycklingproduktion (höns på bakgården). | |||
| Stadsodling: --- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer. | |||
| Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser: - att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering. | |||
| Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas. För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter. En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar. Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder | |||
| En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning. -Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel. -Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning. -Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter. | |||
| Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda: - svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver. - ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige. - tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas. - samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag. - internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området. - småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas. | |||
| STADSODLINGAR & PERMAKULTUR | |||
| Närproducerade livsmedel ökar kvaliteten på maten, minskar transporterna och sårbarheten | |||
| Stadsnära odlingar | |||
| Takodlingar & biskötsel | |||
| Permakultur | |||
| Hydroponiska odlingar | 72. Växtförädling | ||
| Gentekniken - kan vara ett verksamt medel för att kunna föda en växande världsbefolkning, men också för att kunna bota mycket av mänskligt lidande. - öppnar fantastiska möjligheter. - kan skapa hittills oöverblickbara problem. Risken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.[62] Stor försiktighet måste iakttas.[62] | |||
| Växt- och djurförädlingen: - kan också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Gentekniska förändringar i djurens arvsmassa, som till exempel skulle kunna innebära förändringar i utseendet eller reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas.[63] | |||
| Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda: - svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver. - ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige. - tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas. - samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag. - internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området. - småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas. | 73. Mathantverk | ||
| MATHANTVERK | |||
| Eldrimner | |||
| Kvarn | |||
| Bageri | |||
| Kött från betesdjur | |||
| Mejeri | |||
| Osttillverkning | 74. Gröna jobb | ||
| Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor - anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb | |||
| 244 | Industri | 0. Industri allmänt | |
| Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34] | |||
| 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur | |||
| Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt. | |||
| 5. att all processindustri åläggs att ta tillvara överskottsenergi till el med mottryckskraft och/eller i fjärrvärme eller på annat sätt utnyttja överskottsvärme, under förutsättning, att det kan ske energieffektivt med hänsyn till produkternas livscykelanalys och miljövänligt i övrigt. | |||
| Industriella utsläpp: - 11 största anläggningar ger 40 %. - 45 ger 90 % utgöra grund. De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt. | |||
| På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år. | |||
| Stimulera industriell utveckling om potential finns. | |||
| Kap 11.2 Industri | |||
| Satsa pengar på bioraffinaderier. | 1. Vätgasmetall | ||
| Framställningen av järn och stål sker idag med kol. Själva den kemiska reaktionen kräver också detta inte bara uppvärmningen. Tillverkningen av vätgas kräver dock elektricitet. En övergång där vätgas används bör ske så fort som möjligt. För vätgasproduktionen kan möjligen överskottsel varma sommardagar användas. | |||
| Stål-, cement- och annan processindustri behöver effektiviseras och ställas om. | |||
| Effektivare och minskad användning av stål och betong, utveckling av fossilfri stålproduktion. | 2. Klädindustri | ||
| Enligt FN:s handelsorgan Unctad är textil- och klädindustrin en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher. 8 % av CO2. Mer än flyg och sjöfart tillsammans. 33 kg CO2e för ett par jeans. Mycket vatten går ut. Mikrofibrer ut i haven. Plagg används allt kortare tid - bara 10 gånger i snitt. Produktion fördubblats 2000-2014. Tillverkning koncentrerad i Asien, där industrin i huvudsak är beroende av kol och naturgas för elektricitet och uppvärmning. Tio Fn-organ samman mot detta. | 3. Gruvor | ||
| 33. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps. | |||
| 245 | Byggande | 0. Byggnader allmänt | |
| Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35] | |||
| Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs: Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy). - Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020. - Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler. - Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser. - I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas. - Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. - 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider. - Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys. - Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället. - Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter - Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet. Minst en miljon elbilar år 2020. | |||
| Miljöanpassad arkitektur är en framtida nödvändighet | |||
| Sunda hus | |||
| Ekohus | |||
| Blandade funktioner i husen | |||
| Integrerad grön och blåstruktur | |||
| Byggemenskaper | |||
| Klimatanpassade kvarter | |||
| Plusenergistadsdelar | |||
| Rubr 3.3. Förslag för energieffektivisering och byggande | |||
| Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder | |||
| 48. Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. | |||
| Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande. | |||
| Kap 11.1 Bygg- och anläggningssektorn | |||
| 27. Klimatdeklarationer för klimatsmart byggande ur ett livscykelperspektiv införs från 2022. | |||
| 28. Krav på minskad klimatpåverkan och livscykelanalyser vid byggande ska främjas, exempelvis genom framtagande av upphandlingskriterier. Byggande i trä ska öka. | |||
| 29. Miljöriskbedömningar vid återvinning inom bygg- och anläggningsindustrin behöver utvecklas. Användning av schaktmassor ska bli enklare. | |||
| 30. Miljöbalken ses över för att bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser men också andra aspekter som prövning av verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen. | |||
| 92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur. | 1. Energieffektivt | ||
| Boverkets normer för uppvärmning bör revideras och ersättas med nollvision för en stor andel av befintliga och nya bostäder. | |||
| Bostäderna behöver på sikt bli oberoende av energitillförsel för värme. | |||
| Regler för energieffektivitet och energikrav vid byggande måste skärpas genom s k nollenergihusstandard och krav på hushållsel. | |||
| 33. Key areas (Thematic indicator): - Improving buildings (Household energy consumption by fuel) | |||
| Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad. -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning. | |||
| Energieffektivisera alla bostäder. - nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi. - rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna. - uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet. | |||
| VI MÅSTE BÖRJA BYGGA SUNDA OCH ENERGIEFFEKTIVA HUS | |||
| "En utgångspunkt för ett övergångskrav är en Grön New Deal. Det är massiva investeringar för att bygga ut den förnybara energikapaciteten och lika massiva program för att isolera bostäder och arbetsplatser. Utsläppshandeln med koldioxid i EU bör upphöra och ersättas med verkliga minskningar, parallellt med en Grön New Deal." | 11. Passivhus | ||
| Kräv passivhusstandard : --- det bör införas krav på att all nybyggnation ska uppfylla minst passivhusstandard. Om möjligt ska kravet även tillämpas vid renovering av befintligt fastighetsbestånd. | |||
| Spara massor med energi genom att bygga smart : --- byggnormen i Sverige ska skärpas stegvis och transparent med ett uttalat mål om passivhusstandard i all nyproduktion år 2020. Det skulle ligga i linje med EU-direktiven om 'nära noll energihus'. Dessutom ska regeringens införda förbud mot kommunala initiativ som vill gå före på detta område rivas upp. Positiva lokala initiativ ska uppmuntras, inte förbjudas! | |||
| Bygg bara passivhus. -att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme. | |||
| Passivhusskolor | |||
| Passivhus med lägenheter | 2. Tak | ||
| Krav på solcell eller gröna tak i all nybyggnation ? distribuera ut till nätet. Varje hus bör bli en del av energiproduktionen. | |||
| Bygg nytt som ekohus utan energitillskott. | |||
| Solenergianpassning vid nyproduktion av byggnader: --- införa krav på solenergianpassning vid all nyproduktion av bostäder och andra byggnader. | |||
| Solenergi i nybyggnation. - i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller. | |||
| Reflekterande tak, vägar, och åkrar. - Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen. | 3. Avlopp | ||
| Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. | 4. Bygget | ||
| Cirka 80% av CO2-utsläppen sker under utvinning, framställning och transporter av material samt själva byggproduktionen. Vi behöver effektivare materialhantering vid produktion av bostäder. | |||
| Miljömedvetet byggande | 41. Byggmaterial | ||
| Cement- och betongframställning är förutom att det kräver mycket energi också ett problem då själva de kemiska reaktioner som används ger koldioxidutsläpp. Genom att generellt minska användandet och genom att blanda in mer sand, sten och slaggprodukter i dem kan koldioxidutsläppen minska kraftigt, kanske 40%. | |||
| Husbyggnad skall i så hög grad det kan ske göras i trä. Det innebär också en koldioxidlagring. Uppvärmning skall göras med värmepumpar i första hand alternativt med biobränsle via fjärrvärmenät. | |||
| Indirekt lagring av koldioxid genom t ex ökad byggande av trähus bör underlättas. | |||
| Hållbart producerat trä bör användas mer som byggmaterial eftersom detta representerar bunden CO2. | |||
| Användningen av trä i byggandet behöver öka på bekostnad av stål och betong. | |||
| Använd inte cement. | |||
| Miljöanpassad arkitektur. Återvinningsbara och hälsodeklarerade byggmaterial. Förnyelsebar energi. Resurseffektiva lösningar. Livscykelperspektiv. Kretsloppsanpassade lösningar, som källsortering av avfall.[14] Minska byggandets miljöpåverkan.[14] | |||
| Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning. | |||
| Massiva trähus | |||
| Öka byggande i trä. | 5. Renovering | ||
| Hela processen för renovering av bostäder och produktion av nya bostäder bör analyseras ur ett klimat och resursperspektiv. Med syfte att eliminera strukturella hinder och ta fram tydliga styrmedel. | |||
| Satsa på energihushållning och trivsel i miljonprogrammen: --- anta en strategi för energihushållning i miljonprogramsområdena utan kraftiga hyreshöjningar. | |||
| 246 | Transport | 0. Transport allmänt | |
| Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd. | |||
| Transportsystemen ska läggas om. Mer gång-, cykel- och kollektivtrafik. Vägtransporter ska ersätts med järnvägstransporter och sjötrafik. Bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättre reningsteknik måste utvecklas. Allt utsläpp och avfall ska minimeras.[27] | |||
| Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa lägger hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling.[35] | |||
| Hastighetsbestämmelser.[36] Anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.[36] | |||
| Inför energideklaration för transporter. | |||
| - Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift. - Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift. - Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: --- | |||
| Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: --- 1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras. 2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. 3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information. | |||
| Transport | |||
| 33. Key areas (Thematic indicator): - Ensuring efficient mobility (Average carbon dioxide emissions per kilometre from new cars. Pollutant emissions from transport (NOx, PM10, volatile organic compounds). Modal split of passenger transport. Modal split of freight transport) | |||
| Använd korrekta trafikmodeller: - Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers - Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt | |||
| Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt. | |||
| Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem? - Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare. -Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt. - Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift). - Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet. - Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back. - Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg. | |||
| Vänta med stora infrastrukturprojekt. För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut. | |||
| En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp. - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande. - Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle. - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp. - Stopp för subventioner till flyget. - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor. | |||
| Samhällsmodell för minskad bilism. Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande. | |||
| Bygg ett transportsystem med förnybar energi. - Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken. - Effektivisera godstransporterna. - Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning. | |||
| Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering. Riksdagen bör - stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre. - i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla. | |||
| Reflekterande tak, vägar, och åkrar. - Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen. | |||
| Pär Helgesson är talesperson för SJ:s satsning på höghastighetståg. Det går åt betydligt mindre energi per passagerare med tåg än med bil, även elbilar. Däremot är tåg inte bra i glesbygd. Så låt varje transportsystem göra vad de är bäst på. Flyg när man ska riktigt långt, tåg när det är många som reser och buss eller elbil andra gånger. | |||
| Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen | |||
| Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört: - Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %. - Investeringsbidrag till biogasanläggningar. - Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter. - Indexering av drivmedelskatten efter BNP. - Koldioxidbaserad förmånsbeskattning. - Kilometerskatt för godstransporter. - Skatt på fluorerande växthusgaser. - Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon. Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen. | |||
| Optimera användningen av alternativa bränslen: --- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att: 1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus). 2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil men då inte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol. 3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas. | |||
| Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi. - #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt - #2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger. - #3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska. - #4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga. | |||
| Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål: - att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås. - att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030. | |||
| Rapid bus transport | |||
| Spårvagnstrafik. | |||
| Tram – train. | |||
| Linbanor. | |||
| Internationell tågtrafik | |||
| Grundstötningar med oljeutsläpp har visat att vi har otillräcklig trafikövervakning och bristande kapacitet att agera vid olyckor på Östersjön. Inför en aktiv trafikledning i Östersjön. Ett pilotprojekt mellan Östersjöländerna bör genomföras för att upprätta en gemensam trafikledning och övervakning av sjöfarten på Östersjön. På sikt bör ansvaret för denna trafikledning överföras till den europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten. | |||
| Rubr 2. MOBILITET – MER ÄN TRANSPORTER | |||
| Rubr 2.2. Politik för ett hållbart transportsystem | |||
| Rubr 2.3. Förslag för att nå en klimatsmart mobilitet | |||
| Prioritering av transportsektorn. Avgörande del av utsläppen. Möjligheterna stora, bl a genom biodrivmedel. | |||
| Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar. | |||
| 28. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas. [För transporter? /Kp] | |||
| Transport: Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål: - att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås. - att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030. | |||
| Kap 8.3 Scenarier för transportsektorns etappmål . | |||
| 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet. | |||
| Kap 12 Fossilfria transporter | |||
| 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. | |||
| 62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras. | |||
| 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan. | |||
| Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror | |||
| Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg | |||
| Kap 12.4 Styrning för klimatpolitisk måluppfyllelse på transportområdet | |||
| Kap 12.5 Ett transporteffektivt samhälle | |||
| 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen. | |||
| 67. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (så kallade steg 1- och 2-åtgärder). | |||
| 72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas. | |||
| 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet. | |||
| 81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter. | |||
| 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja. | |||
| 87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras. | |||
| Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet | |||
| Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet | |||
| Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor | |||
| Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet | |||
| Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel | |||
| 89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. | |||
| Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg . | |||
| 98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020. | |||
| Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan | |||
| Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige | |||
| Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp | 1. Kollektivtrafik | ||
| Persontransporter skall ske genom kollektivtrafik och då i första hand spårbunden sådan. En kraftigt utökad och förbättrad kollektivtrafik måste byggas ut. | |||
| Bygg ut kollektivtrafiken och gör det billigt att åka tåg men dyrt att flyga (koldioxidskatt) eller köra bil (speciellt i storstadsregioner). Så att vi i första hand väljer att åka kollektivt och minimerar flygresor! | |||
| En omställning från privatresande till kollektivtrafik. | |||
| En väl utvecklad kollektivtrafik.[32] Av största betydelse för ökat bostadsbyggande, utvidgade arbetsmarknadsregioner och en minskning av bilismens negativa miljöpåverkan.[32] | |||
| Mer kundorienterad och konkurrenskraftig kollektivtrafik: --- kollektivtrafiken ska bli mer kundorienterad och ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen. | |||
| Kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen: --- långväga kollektivtrafik ska ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen med hjälp av enkla administrativa åtgärder. | |||
| Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: --- att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm. att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer. | |||
| 3. Flyget måste minska, tågen måste öka. Använd ECB och riksbankerna till statliga storsatsningar på snabba tåg från Luleå till Lissabon, Från Köpenhamn till Aten och från Helsingfors till Berlin över Baltikum. Några få jättebanor som bygger samman EU och gör det möjligt att först stoppa inrikesflyg och snart det vanvettiga flygandet mellan storstäderna på kontinenten. | |||
| - Glesbygdsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. - Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent. | |||
| Förbättra Gävles kollektivtrafik | |||
| Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad. Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader. | |||
| Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort. | |||
| Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt: --- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar. | |||
| Cykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person. Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar. Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. | |||
| Vi behöver lagar och skattepolitik som styr över resor, och transporter från väg och bil till kollektivtrafik, järnväg och sjötrafik. | |||
| Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg. | |||
| Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. | |||
| Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle. | |||
| Bilpool och samåkning | |||
| Självkörande buss | |||
| KOLLEKTIVTRAFIK | |||
| En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen | |||
| Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb. | |||
| vi förespråkar en omflyttning till transporter på järnväg och överhuvudtaget en utbyggd kollektivtrafik. | |||
| Invest: Infrastruktur för kollektivtrafik | |||
| 69. Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik kommer att införas senast 2022. | |||
| 70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag. | |||
| 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster. | 11. Fossilfri transport | ||
| Flyg- och sjötransporter sker idag med fossilbränslen. Flygtransporterna måste minska kraftigt. En övergång till användning av biobränslen måste snarast inledas. | |||
| De bilar som körs måste vara eldrivna. Biobränslen kommer att behövas till annat. Eftersom vägtransporterna måste minska behövs ingen större utbyggnad av vägnätet. Till såväl elbilarna som de lokala solpanelsanläggningarna behövs uppladdningsbara batterier. En fabrik för framställning av sådana på ett hållbart sätt måste byggas i Sverige. | |||
| Fordonsflottan behöver bli fossilfri så snart som möjligt. | |||
| Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör en stor utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser.[34] Alternativen till vägtransporter ska utvecklas, inte minst för arbetspendling. Politiken nationellt och på EU-nivå bör understödja och påskynda utveckling, produktion och användning av energieffektiva fordon och icke-fossila drivmedel, genom stöd till forskning och med ekonomiska och legala styrmedel. Långsiktiga förutsägbara spelregler och villkor måste gälla för att näringsliv och hushåll ska investera i nya produktionsanläggningar och fordon.[34] | |||
| De negativa effekterna av vägtrafiken begränsas.[30] Eftersträvas att mer av godstransporterna i första hand sker med miljövänliga och energieffektiva transportslag.[31] | |||
| Stimulera miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken.[33] | |||
| Krafttag: Fossilbränslena fasas ut från energi-, transportsektorn. | |||
| Optimera användningen av alternativa bränslen: --- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att: 1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus). 2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil men då inte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol. 3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas. | |||
| Utsläppsbaserad bränsleskatt: --- det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter. | |||
| Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar: --- med minsta möjliga dröjsmål bör införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 - att Sverige ska förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025. | |||
| Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter: --- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta. | |||
| Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2: - Stifta lagar så att fordon, som genom brottlig verksanhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas. | |||
| För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna. Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx Ersätt skolbussarna med miljöbussar. | |||
| Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk. För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar. | |||
| Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar. Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas. | |||
| Val av transportmedel Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp. | |||
| (Energiskatt för diesel resp bensin.) Innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag. Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten. | |||
| Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs: Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy). - Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020. - Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler. - Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser. - I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas. - Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. - 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider. - Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys. - Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället. - Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter - Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet. Minst en miljon elbilar år 2020. | |||
| Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025. | |||
| Kunna fortsätta resa, men --- med betydligt mindre utsläpp. | |||
| Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export. Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa. | |||
| Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. | |||
| Skärp gränserna för hur mycket nya bilar får släppa ut successivt. Senast år 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybara drivmedel. | |||
| Biogasbilar. | |||
| Klimatsmarta vägar i hela EU. En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria. Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU. EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon. | |||
| Här måste göras mycket storskaliga investeringar framför allt i den fossilbränsleberoende transportsektorn; | |||
| 31. Fossilfria transporter . Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. | |||
| Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel | |||
| 94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter. | |||
| 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas. | |||
| Kap 12.6.4 Fossila drivmedel behöver fasas ut i snabbare takt | |||
| Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget | |||
| Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten | |||
| Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020 | |||
| 101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023. | |||
| 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU. | |||
| 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas. | 13. Fåtal transporter | ||
| Transportsnålt samhälle genom minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd. | |||
| Transportsektorns utrymmeskrav behöver minskas genom övergång till transportsnålt samhälle, minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd. | |||
| Omställning till ett transportsnålt samhälle. | |||
| Samhällsplaneringen behöver inriktas på att minska transportbehoven och gynna gång- och cykeltrafik. | |||
| Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35] | |||
| Reducera de långa lastbilstransporterna : --- tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet - som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en 'avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar' kan innebära för att minska de långa godstransporterna. | |||
| Minska transportslöseri genom närproduktions princip: --- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip. | |||
| Planering för att - Ompröva regionförstoringen. - Bygg kontorshotell för distansarbete. - Samhällsservice inom gång och cykelavstånd. - Inga nya vägprojekt och externa köpcentra. - Sluta subventionera flygplatser. - Höjd flygskatt. - Begränsa bilavdragen kraftigt. - Inför lastbilsskatt. Minska onödiga transporter. | |||
| Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: --- 1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras. 2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. 3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information. | |||
| Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser). - Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer. - elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet. | |||
| Europaparlamentets kostsamma flytt mellan Bryssel och Strasbourg måste upphöra. Det är dyrt, onödigt och dåligt för klimatet. | |||
| 12. Vi borde resa mycket mindre än vi gör. Vi måste bli mer bofasta i biosfären. | 2. Vägtrafik | ||
| Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn. | |||
| Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen | |||
| 28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. | |||
| Vägkalkyler bygger på kraftig trafikökning. | |||
| Fossila investeringar bör generellt få avslag. Målet om 70 % mindre trafikutsläpp till 2030 blir omöjligt. | |||
| Stopp för trafikökande vägprojekt. (?) | 21. GångCykel | ||
| En prioritering av cykelinfrastruktur och lastcyklar för närtransporter kan lösa många lokala behov och samtidigt förbättra folkhälsan. | |||
| Cykelfrämjande infrastruktur. Miljömässiga och hälsofrämjande fördelar. Effektiva, säkra och miljövänliga kommunikationer för invånare och näringsliv i hela landet.[29] | |||
| Satsa mer på cykelvägar utanför tätort : --- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år. | |||
| Bort med momsen på cyklar. Om inte det går pga regler och lagar - att man subventionerar cykelinköp med minst 25%. | |||
| Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser). - Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer. - elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet. | |||
| Cykelerfarenhet krävs för körkort. - Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla. | |||
| Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen | |||
| Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort. | |||
| Rätt att ta med cykeln på tåget : --- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan. | |||
| I år har 1,24 miljarder kronor avsatts för klimatbonusbilar. Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö. Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen. De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett. | |||
| Cykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person. Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar. Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. | |||
| Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg. | |||
| Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. | |||
| Cykling främjar både miljö och hälsa | |||
| Cykelgarage | |||
| Cykeltrygghet | |||
| Cykel på tåg | |||
| Cykelverkstäder. | |||
| 36. Andelen som reser med cykel ska öka. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling. | |||
| 82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling. | 22. Biltrafik | ||
| Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar. | |||
| uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken. - att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går. - att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken. | |||
| Att en differentierad, avståndsbaserad, vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken | |||
| I år har 1,24 miljarder kronor avsatts för klimatbonusbilar. Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö. Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen. De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett. | |||
| Cykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid. Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person. Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar. Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. | |||
| Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025. | |||
| Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. | |||
| Skärp gränserna för hur mycket nya bilar får släppa ut successivt. Senast år 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybara drivmedel. | |||
| Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. | |||
| VI MÅSTE BORT FRÅN DAGENS BILSAMHÄLLE. | |||
| En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen | |||
| Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden. | |||
| Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb. | |||
| 35. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas. | |||
| 36. --- främja alternativ till bil i städerna. Bilpooler ska stimuleras. | |||
| 78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön. | |||
| 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta. | |||
| 106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022. | |||
| 107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas. | |||
| Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas | |||
| Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas | 221. Bilfri stad | ||
| Bilvägsstopp i kommunerna : --- det behövs ett förbud för kommunerna att bygga nya bilvägar. | |||
| Nollvison att resor inom tätorten sker med egen bil : --- verka för att individen av egen fri vilja i 100% av fallen ska välja andra sätt att resa inom tätorten än med privatägda bilar. | |||
| Cykelstaden | |||
| Bilfria stadsmiljöer | |||
| 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer. | 222. Elfordon | ||
| Det behövs förenklade regler och förfarande för tillåtande av lätta elfordon. | |||
| Utveckla infrastrukturen för elbilar: --- regeringen skall införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. | |||
| Elektrifiera Sveriges stora vägar: --- Sverige skyndsamt ska bygga ut de största vägarna med den utrustning som krävs för elektrifierade transporter. | |||
| Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs: Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy). - Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020. - Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler. - Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser. - I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas. - Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. - 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider. - Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys. - Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället. - Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter - Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet. Minst en miljon elbilar år 2020. | |||
| Elektrifiera transportsektorn. Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige. | |||
| EU:s produktion är idag en enda gigantisk långtradarorm i ett dieselmoln. 4. Bygga elvägar. Långtradarna konverterats till tråddrift. Det krävs stora statliga investeringar och samma system över gränserna för att frakter kan ske rent från Madrid till Oslo. Inga utsläpp genom den förnybara elen. Och investeringarna är självbetalda genom avgifter från åkarna som slipper köpa all denna diesel. | |||
| Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier. Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder. | |||
| Solceller på buss-tak. att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller. | |||
| Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon. Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar. | |||
| - Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift. - Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift. - Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: --- | |||
| CO2 från Tesla betydligt mer än Mercedes med tysk elframställning plus batteritillverkning. Med svensk elmix: körningen nära noll men med batteritillverkningen tar det några år att komma förbi med elbil. (Studien från Ifo Institute i München.) Satsa på naturgas för att sedan gå över till biogas och vätgas. | |||
| Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle: --- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor. --- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft. | |||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||
| Stötta utbyggnaden av infrastruktur för laddstolpar i hela EU. | |||
| ELDRIVNA FORDON | |||
| Förnybar el till elfordon är bra för miljön | |||
| Elladdningsstationer | |||
| Ellastbilar | |||
| Elmopeder | |||
| Eltraktorer | |||
| Laddpunkter. | |||
| Klimatsmarta vägar i hela EU. En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria. Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU. EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon. | |||
| Invest: Infrastruktur för elfordon | |||
| 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del. | |||
| 88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd. | |||
| 89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. | |||
| 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer. | |||
| 93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram. | |||
| Kap 12.6.1 Tillgång till laddinfrastruktur | |||
| Kap 12.6.2 Elvägar – infrastruktur för laddning under färd . | |||
| Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige | |||
| Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon | |||
| Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet | 223. Vätgasbil | ||
| Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas. Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept. | |||
| Avtal Powercell-Bosch. En batteridriven elbil kräver stora och tunga batterier som måste laddas med sladd i timmar. En vätgasdriven elbil tankas på några minuter. Sverige: batterier i Skellefteå (Northvolt), bränsleceller i Göteborg. | |||
| Klimatsmarta vägar i hela EU. En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria. Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU. EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon. | 224. Stora bilvägar | ||
| Minskad personbilsproduktion. | |||
| Inga fler vägsatsningar : --- Trafikverkets budget ska utformas så att alla pengar för nyinvesteringar ska läggas på utbyggnad av järnväg, samt gång- och cykelvägar. Ingenting ska gå till nya bilvägar. | |||
| Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt: --- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar. | |||
| Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: --- att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm. att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer. | |||
| Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd. | 3. Järnväg | ||
| Rusta upp Järnvägarna i Sverige. Höghastighetstågssatsningar måste prövas noggrant om det verkligen är något man skall satsa på. | |||
| Höghastighetsbanan - finansieras genom lån i riksgälden. - byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029. | |||
| Tredubbla järnvägsinvesteringarna : För att trafiksektorn ska klara sitt ansvar för klimatet behöver järnvägen bli dominerande trafikslag. Vill ert parti tredubbla den årliga investeringsnivån för järnvägen? | |||
| Järnvägsobligationer : --- järnvägsinvesteringar utökas mot en procent av BNP, de får en riktig investeringsbudget, järnvägsobligationer övervägs, och att bygg- och planeringstid kraftigt förkortas. | |||
| Bygg Norrbotniabanan snarast : --- Norrbotniabanan snarast bör byggas. | |||
| Återuppbygg Västerdalsbanan : --- Västerdalsbanan återuppbyggs till Sälen. | |||
| Rätt att ta med cykeln på tåget : --- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan. | |||
| Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS: - Skjut upp införandet av ERTMS. - Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna. | |||
| Bygg om Sverige för tåg: - Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det. - Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad. - Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg. | |||
| Rusta upp regionbanorna: -Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare. - Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam. - För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp. - Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen. | |||
| Samordnad tågtrafik inom EU. - att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU. - att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder. - att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken | |||
| Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa. Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom: - Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa. - Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt. - Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget. | |||
| Nej till höghastighetståg. För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten. | |||
| Upprustning av järnvägen. Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer. Avstå till att börja med från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer, nya sträckor och bättre turtäthet. Arbeta för en europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan olika europeiska orter. Inrätta en central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa. Fler nattåg. | |||
| Stoppa höghastighetstågen. - planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan. - berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg. | |||
| Subventioner på biljettpriset för inrikeståg. För att uppmuntra färre flygresor inrikes. - Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen. | |||
| Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Inför tågpremie på statliga myndigheter. Likt bonus-malusmodell. Främja tjänsteresor med tåg istället för flyg. | |||
| Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna för nattåg till Europa. Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta. Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande. | |||
| Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga. - att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår. - att att finasieringen lånebaseras. - att sträckan Härnösand-Umeå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan. | |||
| - Glesbygdsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. - Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent. | |||
| Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört: - Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %. - Investeringsbidrag till biogasanläggningar. - Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter. - Indexering av drivmedelskatten efter BNP. - Koldioxidbaserad förmånsbeskattning. - Kilometerskatt för godstransporter. - Skatt på fluorerande växthusgaser. - Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon. Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen. | |||
| Mot att länder tvingas avreglera och privatisera järnvägen. Klimatsmart och billigt resande, inte vinstjagande privata företag. Samlad europeisk tågpolitik. Samordnade tidtabeller och fler nattåg genom Europa. Ökad, förbättrad tågtrafik. | |||
| Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning. | |||
| Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg. | |||
| Utveckla järnvägsnätet inom EU och knyt samman de större städerna med snabbtåg. | |||
| Stärk den europeiska järnvägsmyndigheten och ge den ansvar för att planera för ett europeiskt järnvägsnät där det är lätt att resa mellan olika länder. Myndigheten ska också skapa förutsättningar för att upphandla samhällsnyttig nattågstrafik. | |||
| Gör det snabbt och lätt att planera och boka tågresor. Tidtabeller och biljettbokning ska vara lika lättillgängliga som för flyget. För att förverkliga det behöver europeisk lagstiftning som ställer krav på tågbolagen komma på plats. | |||
| Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. | |||
| Cykel på tåg | |||
| Snabbtåg | |||
| Se fler nattåg ut i Europa, enklare gränsöverskridande biljettförsäljning och stärkt konsumentskydd för tågresenärer i Europa. | |||
| Det måste bli enklare att ta tåget över landsgränser i Europa. Den som vill resa i Europa finner sig ofta hänvisad till flyget eftersom det ofta kan vara dyrt, tidskrävande och komplicerat att resa med tåg. Liberalerna vill se sammanlänkade biljettsystem som möjliggör att boka biljetter mellan länder från tågbolagens och andra plattformars bokningssajter. Precis som för flygtrafik behöver reglerna för tågtrafik i EU vara helt gemensamma. EU behöver fortsätta att se över och ta bort de hinder som här återstår. Den tågresenär som missar en anslutning på grund av försening ska ombokas av tågbolaget såsom görs vid flygresor idag. Liberalerna vill underlätta för ökad andel godstransporter via tåg. | |||
| Det är viktigt att vi etablerar europeiska stamlinjer mellan våra stora städer. På sträckor där efterfrågan är stor och där det är väl avvägt bör stamlinjerna om möjligt hålla för särskilt höga hastigheter. Fler europeiska stamlinjer, nattåg och biltåg. Gör det möjligt för den som behöver ha med sig bilen att undvika långa transportsträckor genom Europa. | |||
| Genom att bygga ihop det europeiska järnvägsnätet underlättas exempelvis klimatsmarta transporter inom unionen. | |||
| vi förespråkar en omflyttning till transporter på järnväg och överhuvudtaget en utbyggd kollektivtrafik. | |||
| Invest: Järnväg | |||
| 28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. | |||
| 28. Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. | |||
| 29. Ökad punktlighet för svensk järnväg. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår. | |||
| Transport: Samordnad tågtrafik inom EU. - att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU. - att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder. - att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken | |||
| 73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029. | |||
| 75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras. | |||
| 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer. | |||
| 77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet. | |||
| Kap 12.5.3 Bättre förutsättningar för järnväg | 4. Flyg | ||
| Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!: --- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur. | |||
| Rättvisa individuella flygkvoter: --- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor. | |||
| 5. Elektriska flygplan. (Kommentar kring.) | |||
| Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser. Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd. | |||
| Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av. Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har. | |||
| Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg. - Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet. - Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget. | |||
| Flyghöjd och flyghastighet. - Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige, - Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige, - Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt. | |||
| Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan. | |||
| Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser. - Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp. - Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU. | |||
| Utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter. | |||
| Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard. | |||
| Staten måste sluta subventionera flyget! - att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter. | |||
| Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor. - Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor. - Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar. - Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande. - Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning. | |||
| klimatkompensation.se | |||
| Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: --- 1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen. 2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt. 3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp. 4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan. 5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU. 6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter. | |||
| Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt: --- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar. | |||
| Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt. Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna. | |||
| Flygets klimatbelastning kan bara lösas med kraftigt minskad flygtrafik, genom restriktioner och skattepolitik. | |||
| Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle. | |||
| Stötta forskning och utveckling av ny teknik som minskar utsläppen från flyget. | |||
| Minska flygets klimatpåverkan genom starka incitament för att öka andelen hållbart framställda förnybara bränslen för flyget på europeisk nivå. Rean på utsläppsrätter till flyget måste upphöra. | |||
| Alla transporter ska bära sina klimatkostnader, oavsett om de sker på land, vatten eller i luften. Det är orimligt att flygets bränsle inte beskattas på samma sätt som andra fordonsslag. Inför en bränslebaserad, europeisk flygskatt för resor inom och mellan EU-länder som tar sikte på flygets faktiska utsläpp. Chicagokonventionen, som innehåller förbud mot beskattning av flygbränsle på internationella flygningar, bör omförhandlas. Driv på. En utveckling mot mer bränslesnåla flygplan och minskade utsläpp från flygsektorn. | |||
| När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. | |||
| Karin Byman, energiexpert på Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA: små, lätta flygplan för korta sträckor på inrikesflyget. Inte ens på lång sikt kan vi i dag se att vi ska kunna flyga över Atlanten med elflygplan. Ska man göra det flyget fossilfritt så är det flytande fast fossilfria drivmedel som gäller. | |||
| Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden. | |||
| Flyget är mer problematiskt. Det finns inte några lätt tillgängliga enkla lösningar. Kanske eldrivna propellerplan kan användas för korta flygsträckor. Långflygningar måste ransoneras. I synnerhet affärsvärlden måste använda videokonferenser. Utbyggnaderna av flygplatser ska stoppas fullständigt. Detta är svårare att sälja in, men med den förvärrade miljökrisen går det troligen att uppnå. | |||
| Rapport från Kth och Chalmers 2016.11.29: Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan *. Klimatdeklaration, passagerarskatt, biobränsleavdrag. | |||
| 32. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor. | |||
| 32. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. | |||
| 32. Minska flygets klimatpåverkan. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas Ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter ska tas fram. En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget. | |||
| Livsstil: En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp. | |||
| Livsstil: - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor. | |||
| Livsstil: - Stopp för subventioner till flyget. | |||
| Livsstil: - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp. | |||
| Livsstil: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande. - Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle. | |||
| Utbyggnad av Arlanda övervägs av regeringen. | |||
| Regeringen planerar dubblering av flyg på Arlanda. Ny flygplats i Sälen. Eu tillåter statligt stöd. | |||
| 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan. | |||
| 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras. | |||
| 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal. | |||
| 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget. | |||
| Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget | |||
| 96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas. | |||
| Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget | |||
| Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan | 5. Sjöfart | ||
| Både i Japan och Chile byggs segelbåtar i trä som dessutom kan ha solceller på seglen vilket gör att du billigare än idag kan frakta en container från Hong Kong till Rotterdam. Och ungefär lika fort. | |||
| Europa blev rikt på en utvecklad handel via vattenvägarna. De finns kvar. 6. Använd vattenvägarna. Bara båtarna behöver elektrifieras. | |||
| För båtar inom land, på fl oder och småsjöar är eldrift redan idag billigare, norska företag försöker ta fram elbåtar för kustgående | |||
| Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten. Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskad världshandel ger mindre global sjöfart. | |||
| Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa. Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom: - Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa. - Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt. - Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget. | |||
| Mindre fossila bränslen och utsläpp till sjöss. | |||
| Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas. | |||
| Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. | |||
| Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. | |||
| Elbåtar | |||
| Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar. | |||
| När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. | |||
| Värna svensk sjöfart – likvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa. Sverigedemokraterna är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet. | |||
| Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden. | |||
| Med sjöfart, till exempel, behöver vi återgå till vindkraft tillsammans med solenergi, och kanske en nödmotor att använda bara när det är helt nödvändigt. Detta är lätt att genomföra. | |||
| 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten. | |||
| 91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner. | |||
| 97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen. | |||
| Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten | |||
| Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan | |||
| 247 | Handel | 0. Handel allmänt | |
| Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel. | |||
| Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet. | |||
| Energieffektivisera handel: --- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen. | |||
| Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. | |||
| 9. Ökad medvetenhet om Fair Trade. | |||
| 36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas. | |||
| Kap 14.5 Klimat- och handelspolitik | |||
| 127. Sverige ska verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Sverige uppmanar därför EU att analysera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal inklusive frihandelsavtal med tredje part. | 1. Import-export | ||
| - Bygg ny kärnkraft. - Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. - Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. - Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. - Demontering av naturförstörande vindkraft. - Minska på naturförstörande vattenkraft. - Upphör med import av sopor för bioenergi. | |||
| - Förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige - Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag - Stoppa importen av fossilgas. | |||
| Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34] | |||
| Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen | |||
| Mer än hälften av energin som används i EU importeras från andra länder. Denna energi består främst av olja och gas. Putins Ryssland är den största exportören av båda. | |||
| Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. | 2. Butik | ||
| Återupprätta närbutikerna. Vad får det lov att vara? | |||
| Ökad närhandel kan bidra till minskad användning av engångsförpackningar. | |||
| Stopp för externa köpcentra: --- det bör införas ett stopp för att bygga nya externa köpcentra och att bygga ut befintliga externa köpcentra. | |||
| Energisparande och köpfrid: --- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider. | |||
| Matkooperativ. | |||
| REKO-ringar | 3. Utbud | ||
| Minska sortimenthysterin. | |||
| Förbud mot att kassera mat i detaljhandeln. | |||
| Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. | |||
| Återbruksgalleria. | |||
| Second hand. | 31. Fair trade | ||
| Fair trade: Fair action *. | 6. Produktinfo | ||
| Motverka reklamen. | |||
| Inför obligatoriskt angivande av ursprung/förädlingsort på varors produktmärkning. Så vi kan välja bort varor, som transporterats långt med stora utsläpp av koldioxid! | |||
| Organisera detaljhandeln på ett annat sätt, där överflödskyltningen tas bort. | |||
| Gynna hållbarare köttproduktion: - Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang. - För kund att se på t ex menyn. | |||
| Product, service labeling | |||
| Marketing kommunikation | |||
| Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering. Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser. | |||
| Palmolja i innehållsförteckningen. Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten. | |||
| Förbjud direktreklam i pappersformat Minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet. | |||
| Reklamfritt på nätet. Ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande.Överträdelser ska ge ”drabbade” individer rätt till skadestånd. | |||
| Märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning Detta bör även gälla alla oss konsumenter. Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill"och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik | |||
| Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn. Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan. | |||
| Energieffektivisera handel: --- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen. | |||
| Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp: --- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären. | |||
| Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda: - svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver. - ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige. - tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas. - samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag. - internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området. - småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas. | |||
| Inför energideklaration för transporter. | |||
| Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av. Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har. | |||
| Utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter. | |||
| Certifierad Palmolja. Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja. | |||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||
| Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs: Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy). - Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020. - Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler. - Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser. - I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas. - Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. - 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider. - Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys. - Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället. - Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter - Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet. Minst en miljon elbilar år 2020. | |||
| Huvudledaren: "Hungern efter betesmark, och i grunden omvärldens hunger efter saftiga billigabiffar, river fram död för människor, djur, växter, ekosystem. --- Också Sverige sätter tänderna i det brasilianska köttet. Vi borde avstå. --- Den brasilianska sojabönan exporteras i hög grad som foder i animalieproduktionen. --- Det är här konsumentmakten kommer in. Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck." | |||
| Det behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor. | |||
| Krav på hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i samtliga EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Ställ krav på spårbarhet av palmolja inom EU. | |||
| Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån. | |||
| Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. | |||
| Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. För att klara av utmaningarna behöver vi både bättre lagstiftning, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel som kan åstadkomma en mer hållbar konsumtion. | |||
| Se till att alla varor i EU har lättillgänglig information om innehåll och ursprung samt om hur reparation och återvinning går till. | |||
| Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU. | |||
| Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU. | |||
| En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. | |||
| En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat. | |||
| 32. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor. | |||
| 38. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand. | |||
| Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande. | |||
| Livsstil: - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor. | |||
| Fossila annonser kan förses med klimatvarning. --- det är företagens möjlighet att fritt marknadsföra imatskadliga produkter och tjänster som måste regleras. (I Dn vecka 22 var nästan var fjärde annons fossil för bil och flyg.) | |||
| 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja. | |||
| Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor | |||
| Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020 | |||
| 100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras. | |||
| Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon | |||
| För att konsumenter ska kunna göra aktiva val krävs också mer information. Innehållsförteckningar för exempelvis kläder och textilier bör därför tas fram, för att tydliggöra hur och med vilka ämnen produkterna skapats. | 7. Förpackningar | ||
| Restriktioner för användning av engångsmaterial/förpackningar i olika sammanhang. | |||
| Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar. | |||
| Förpackningsfria butiker | |||
| Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. | |||
| Ganska nyligen användes inte så mycket förpackningar. Det måste minskas betydligt. Glasflaskor som ska återanvändas behöver återkomma. Att plats tillverkas från olja eller kol förvärrar bara problemet. | |||
| 248 | Info-system | 0. Info-system allmänt | |
| Klimatkalkylatorer. - medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in. - Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt. | |||
| Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28] | |||
| Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet | |||
| 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas. | |||
| 111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt. | |||
| 249 | Utbildning | 0. Utbildning allmänt | |
| Kap 4 Kunskapsläget om klimatförändringar | |||
| 26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet. | |||
| 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. | 1. Ämnet klimat | ||
| Se Mu-Utbildning. | |||
| Gör ämnet livskunskap, med ett väl genomtänkt kursinnehåll med fokus på existentiella och etiska frågor och människans livsvillkor, obligatoriskt i grundskolan. | |||
| Folkbildning ? laga vegetarisk/veganskt - börja med offentliga institutioner. | |||
| Ett holistiskt tänkande. Ämnessamarbete som visar att tillvaron hänger ihop. För utbildning av planetskötare. | |||
| Demokratiuppdraget lika viktigt som kunskapsuppdraget. Väv samman dem. Utveckla ett kritiskt förhållningssätt, där normer, värden, traditioner och olika perspektiv synliggörs på skolan och i undervisningen. Elever behöver få tillfälle och tid att klargöra för sig själva vilka strukturer det är som upprätthåller ett klimatfientligt samhällssystem. | |||
| Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt tillväxttänkande inte dominera tilldelningen av resurser till universitets- och högskoleväsendet.[10] Ämnesområden där landvinningar inte direkt kan omsättas i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor.[10] | |||
| Klimat som ämne i skolan: --- klimat ska vara ett ämne i skolan. | |||
| Utbildning för hållbar utveckling: --- Att utbildning inom klimat- och miljöfrågor ska utökas och integreras i alla ämnen i såväl grundskola som gymnasieskola. Att utbildningen (enligt ovan) ska ha fokus på att överbrygga klyftan mellan samhälle och natur samt mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet. | |||
| Utbildning om klimatförändringens effekter på människors hälsa för all hälso- och sjukvårdspersonal: --- kunskaper om klimatförändringarnas hälsoeffekter måste ingå i utbildningen för all hälso- och sjukvårdspersonal. | |||
| Bevara och sprid äldre kunskaper: --- landets museer och sällskap som håller liv i äldre kunskap får i uppgift att gå igenom alla olika gamla kunskaper och dokumentera dessa och lära ut detta. | |||
| Skapa rutiner för att ta vara på äldres innovationsidéer, t.ex som utbildningsstimulerande och nutidsengagerande projekt i skolorna. | |||
| 4. God utbildning för alla. | |||
| Klimatkalkylatorer. - medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in. - Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt. | |||
| Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen, i skolans portalparagraf. | |||
| Inför ekologisk ekonomi inom all högre ekonomiutbildning. Att regeringen genom propositioner, regleringsbrev och styrning säkerställer utbildning i ekologisk ekonomi inom all högre ekonomiutbildning. | |||
| Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!. - all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen. - dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem. | |||
| Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk. - Att det, inom både SLU och lantbruksskolor, startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk. - Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk. - Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odlingd. | |||
| Vi behöver professorer i reparation! - Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik, - universiteten utlyser professurer i reparation. | |||
| Kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal. | |||
| Ekonomiutbildning: - att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin; - att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik; - att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne, - att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi. | |||
| Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good. - change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good. | |||
| Equipping higher education to meet Sweden’s ambitious climate policy goals - All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future - Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy | |||
| Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan Vi behöver snarast öronmärka medel för att införa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: ”Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv”. Ge underlag och stöd för klokare beslut under den kommande omställningsprocessen. | |||
| Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi: --- regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi. | |||
| Utbildning: Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen, i skolans portalparagraf. | |||
| Skolan kan utvidgas till ett laboratorium för en hållbar framtid. | 11. Skolmiljö | ||
| Kunskap och bildning som ett värde i sig. All kunskap är inte mätbar. Befria både elever och lärare från påtvingad betygshets och konkurrens. | 2. Professioner | ||
| Kunskap ger makt att förändra. Det är viktigt med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens beslutfattare i privat och offentlig verksamhet. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC. | |||
| Kunniga politiker tar bättre beslut. Det är viktigt att varje politiskt parti med kraft verkar för att se till att deras politiker får en gedigen utbildning om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC. | |||
| Kunskap inom psykologi och etik ger ett viktigt stöd. Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan - för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: Riksdagsledamöterna bör bli först med gå utbildningen, som medborgarna främsta representanter. Kunna ta kloka beslut som lever upp till vårt ansvar gentemot kommande generationer att säkra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle. | |||
| --- hur viktigt det är med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens lärare av alla kategorier för att de i sin tur ska kunna utbilda dagens och morgondagens medborgare. Utbilda utbildarna om klimatfrågorna. | |||
| 4.6. Training and skills development. | |||
| Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan Vi behöver snarast öronmärka medel för att införa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: ”Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv”. Ge underlag och stöd för klokare beslut under den kommande omställningsprocessen. | |||
| Vi behöver professorer i reparation! - Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik, - universiteten utlyser professurer i reparation. | |||
| Kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal. | |||
| 14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras. | 3. Folkbildning | ||
| Utbilda väljarkåren. | |||
| Gör ekonomin demokratiskt styrd genom att ge ekonomiutbildning till folkflertalet. | |||
| Folkbildning för nya normer kring att köpa billiga kläder som tillverkats med ohållbara villkor. (Klädfibrer som exempel.) | |||
| Folkbildningprogram om nya konsumentideal, säsongsmatlagning, hållbar lagring mm. | |||
| Användning av TV-program, ICA-kuriren m fl media för en ny matlagningskultur. | |||
| Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen. | |||
| Klimatvänlig livsstil: Hur ska vi människor känna att klimatförändringen berör våra gemensamma vardagsliv, så att vi engagerar oss i omställningen - innan det är för sent? | |||
| Vitbok om klimathotet: --- Sveriges riksdag ska utfärda en vitbok om klimatförändringen enligt IPCC:s senaste rapporter och att denna vitbok ska skickas till Sveriges alla hushåll. | |||
| Förse klimatskadande flygresor med varningstext: --- annonser för klimatskadande flygresor ska förses med varningstexter. | |||
| Utöka den miljö- och klimatrelaterade informationen: --- Kommunikationen av miljörelaterad information till folket är idag bristfällig. En stor del av befolkningen har enbart kommersiell media som källa till miljö- och klimatrelaterad information. Genom den kanalen väljer man sin läsning efter intresse, och risken för skepticism och minskad trovärdighet är stor. Där blandas även informationen med andra budskap som uppmanar till ökad konsumtion och scenarion där klimathotet är ett icke-problem vilket skapar förvirring. Samhället står inför kommande förändringar och dessa kommer inte att genomföras friktionsfritt. Med en transparent dialog och seriös information kan man så snart som möjligt förbereda befolkningen på de kommande ändringarna. På detta sätt kan man i högre grad få medhåll och förståelse för omställningen, då medvetenheten om det kollektiva problemet ökar. | |||
| Ändra normer och värderingar: --- arbeta för att normer och värderingar i samhället ändras i riktning mot hållbarhet och obefintliga utsläpp av växthusgaser. | |||
| Folkbildningskampanj om klimatfrågan: --- särskilda statsmedel ska anslås till en folkbildningskampanj om klimatfrågan. Ur detta anslag ska bidrag kunna ges till studieförbund och folkhögskolor för föreläsningar, studiecirklar och produktion av studiematerial i detta ämne. | |||
| Låt svenska folket bli delaktiga i ödesfrågorna, mha SVT: --- ansvar för att förmedla till medborgarna vilka ödesfrågorna är och vilka överväganden som är möjliga i valet av framtid. Detta bör ske som folkbildning med hjälp av SVT. | |||
| 1. att det behövs en lika omfattande statlig informationskampanj, som den största i Sveriges historia, nämligen den inför högertrafikomläggningen, men denna gång för att förklara för allmänheten dels varför en klimatomställning både av trafiken och samhället i övrigt är nödvändig och dels hur man klarar alla praktiska vardagsproblem på ett miljövänligt sätt. 2. att lättillgänglig information om miljövänlig kollektivtrafik, linjesträckningar, tidtabeller, närmaste hållplatser ska finnas på alla järnvägsstationer, hållplatser, bibliotek, sjukhus, skolor, andra offentliga instanser, många affärer o.dyl. | |||
| Det gäller att motarbeta den globala uppvärmningen och kunna möta de exceptionella påfrestningar som kan förväntas i framtiden. Genomföra ett genomarbetat folkbildningsprojekt. Väljarkåren ska få de kunskaper och insikter som är nödvändiga för att de ska stödja en långsiktig politik. | |||
| Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar). | |||
| Finansiering av folkbildning om klimatfrågan. - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder. - Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation. - Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. | |||
| Riksomfattande skattefinansierad folkbildningskampanj genomförs. | |||
| Klimatet och Public service. Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar | |||
| Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!. Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt. | |||
| Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030 - att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling. - att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet. | |||
| Reasonable Equality more important than population! - research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions. - bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2. - I = P x A x T, Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology. | |||
| Övergripande: Riksomfattande skattefinansierad folkbildningskampanj genomförs. | 4. Språk | ||
| Ordet hållbarhet i politiska beslut. - Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp. - Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart. | |||
| Huvudledaren: "Klimattorped" om Jair Bolsonaro. | |||
| Andreas Gustavsson: "Klimatfördröjarna vill sinka och förhala.De vill aldrig göra vad som måste göras." | |||
| The Guardian --- ska uppdatera sitt språk. --- Klimatförändring försvinner, istället kommer man att använda klimatnödläge, klimatkris eller klimatkollaps. Uppvärmning ersätts av upphettning. --- George Monbiot –-- har ofta försökt poängtera att ”ord har en fantastisk kraft att forma våra åsikter”. --- Alltså, Dagens Etc har en ny policy. Klimatkris – inte klimatförändring. Upphettning – inte global uppvärmning. | |||
| 24b | Forskning | 1. FoU | |
| Vital forskning och utveckling måste styras och betalas av staten. | |||
| Styr forskning om bevarande av artrikedom och klimatanpassning. | |||
| Styr forskning om stål, cement, ccs, transportsystem, energiproduktion, livscykelanalys, avfallshantering. | |||
| Forsknings- och utvecklingsstöd till nya odlingsmetoder, permakultur, agroforestry. | |||
| Utvecklingsmedel till koldioxidfri eller neutral stålproduktion. | |||
| Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] | |||
| Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor. | |||
| Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?) - skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ, - en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet. | |||
| Forskningsprogrammet Horizon, som omfattar cirka 80 miljarder euro, möjliggör fler europeiska forskningsprojekt. Vi vill att det kommande forskningsprogrammet utökas och att en stor del av medlen används för att bidra till att uppnå EU:s klimatmål. | |||
| 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. | |||
| 24c | Kultur | 0. Kultur allmänt | |
| Sweden Sing for the Climate - att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen. - each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate | 3. Turism | ||
| All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023. 1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023. 2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen. 3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige. | |||
| 24e | Försvar | 0. Försvar allmänt | |
| Ett försvar för människa och natur : --- så fort som redan tagna beslut och avtal tillåter ska inledas en omdaning av det svenska försvaret som leder till att ingenjörstruppernas kostnader står för den övervägande delen av den svenska försvarsbudgeten. Detta skall även gälla kostnader för forskning och utveckling samt materiel. | |||
| Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med. | |||
| Hur många ton kostar vårt försvar? - Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. | |||
| Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket. - allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort. - lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar. - brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks. | |||
| Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark. – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. - Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen. | |||
| Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. | |||
| Öka satsningarna på krisberedskap för att kunna möta hot som klimatförändringar, naturkatastrofer, cyberattacker, våldsbejakande extremism och pandemier. | |||
| I synnerhet USA:s militär orsakar massiva koldioxidutsläpp. | |||
| Rubr 7.1. Förslag för att stärka samhällets beredskap för ett förändrat klimat | |||
| Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING | |||
| Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten. | |||
| 24g | Egentillverkning | 0. Egentillverkning allmänt | |
| 24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk , till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land. | |||
| 25 | Produkter | 0. Produkter allmänt | |
| Ekonomiskt och på andra sätt stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa. | |||
| Products, services | |||
| 4.2. Environmental goods and services | 01. Föråldring | ||
| Direktiv för att förlänga produkters livslängd: --- direktiv utgår för att alla nya produkter från hus till en brödrost ska utformas med tanke på lång livslängd och att dess livslängd kan förlängas med hjälp av underhåll och service. | |||
| Motverka planerat åldrande av produkter: --- utforma lagstiftning och stödsystem som främjar funktionsbaserade affärsmodeller. Detta skulle göra det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas. | |||
| Inför en tvingande utökad produktgaranti. | |||
| Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror. | |||
| Förlängd garantitid på möbler. | |||
| Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. | |||
| Förbjud produkter som byggs för att gå sönder i förtid och förläng garantitiden för att uppmuntra tillverkarna att producera varor som håller längre. | |||
| Planerat åldrande är varken något nytt eller ovanligt, enligt Mattias Lindahl, professor i miljödriven produktutveckling vid Linköpings universitet. Alla vet det, men ingen talar om det. Det har gjort att fabrikerna och tillväxten hållits igång. Det finns många olika sätt att bestämma en produkts livslängd. Om företag istället för att sälja produkter säljer funktioner, då hade producenter velat ha produkter som håller så länge som möjligt, | 1. Mat | ||
| Matkonsumenternas makt är stor och bör utnyttjas till att driva utvecklingen mot en mer hållbar matproduktion framåt. Genom buycott som kan ses som motsatsen till att bojkott kan konsumenter gå samman och uppmuntra till stödköp hos företag som satsar på en hållbar inriktning och en ekologisk agenda. | |||
| Som konsumenter kan vi förutom att handla hållbart göra stor skillnad genom att minska matsvinnet. | |||
| Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn, ät varierat, ät certifierat för att ifrån minska matens klimatpåverkan (LiveWell-kostråd). | |||
| Ät mindre kött, fett, socker och salt | |||
| Ta vara på rester och minska matsvinnet. | |||
| Minskad köttkonsumtion, särskilt nötkött. | |||
| Minskad konsumtion av mejeriprodukter. | |||
| Minskat matsvinn och en återföring av näringsämnen (kompostering, kolinlagring). | |||
| Köttransonering. | |||
| Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion. | |||
| Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport. | |||
| Obligatorisk kompostering av matavfall i alla hushåll. | |||
| Stoppa matsvinnet. | |||
| Anpassa kosten. | |||
| Mer vegetabiliskt. | |||
| Som konsument ska man ha möjlighet att undvika produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.[64] En tydlig märkning, med möjlighet till kontroll och uppföljning måste därför finnas.[64] | |||
| Klimatsmart hantering av organiskt avfall: --- hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion. | |||
| Minska hushallens matsvin: --- genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas. | |||
| Skattelättnader för ekologiska producerad mat: --- skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat. Vi föreslår att ekologiskt producerad mat bör få skattelättnader ? exempelvis genom minskad moms i affären. | |||
| Köttfria dagar i offentlig verksamhet: --- lagstifta om att skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukhus ska servera köttfria måltider minst två dagar i veckan. | |||
| Klimatmärkning av livsmedel: --- en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas. Detta bör ges högsta prioritet och ske så snart som möjligt. | |||
| Minska användning av emballage och plastpåsar i matvarubutikerna: --- genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att emballage och användning av plastpåsar i matvarubutikerna kraftigt minskas. | |||
| En nationell strategi for hållbar konsumtion och produktion av mat: --- - Vi vill att de beslutar om en lokal, regional och nationell matstrategi som gor det mojligt for bonder/producenter, konsumenter och ovriga marknadsaktorer inom livsmedelssektorn att agera for en rattvis, halsosam och hallbar produktion och konsumtion av mat. En matstrategi med tydliga mal och metoder. Strategin bor tas fram i bred politisk samverkan och med myndigheter som hanterar konsumentfragor, miljo, vatten/hav, jordbruk, livsmedel, landsbygds- och naringslivsutveckling. Lika viktiga ar forskare, miljoorganisationer, naringsliv, livsmedelsproducenter och konsumenter. - Vi vill att Sveriges folkvalda ska utveckla mal och metoder som gor det mojligt for aktorer inom offentlig upphandling att bidra till en hallbar konsumtion av livsmedel och fa stod att premiera kvalitet fore lagprisalternativ med hog belastning pa miljon, dar kostnaderna for kvalitet vags upp av kloka satt att tillaga och hantera maten. - Vi vill att matstrategin lyfts fram i Fardplan 2050 och i Konsumentverkets nya plattform for konsumentinformation, och vi vill se tydliga informationskampanjer dar hallbara matval star i centrum. Vi vill att beslutsfattare tar ansvar for att hallbar och halsosam mat for alla behover drivas over tid oberoende av externa faktorer som konjunkturlage och kortsiktiga opinionssvangningar. | |||
| Livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först - Förslag i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" ska inarbetas i strategin, om de bedöms leda till att klimatet först-principen stärks. | |||
| En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer - Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer. - Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. | |||
| Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier. | |||
| Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet. | |||
| Köttkonsumtionen måste minska - Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar - Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera. - Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt. | |||
| Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll. - Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion. - Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter. - Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument. - Minska antalet matsorter. - Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till"-datum. | |||
| Riksdagen - inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen. - använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket. | |||
| Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] | |||
| Vi måste i större utsträckning äta protein som är växtbaserat, lokalt odlat och ekologiskt. Kinoa, hampa. | |||
| 2021-2030 havsforskningsår för Fn. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och världens korallrev kan vara döda. Avgörande för matproduktion, människors försörjning, klimatstörningar o dyl. Betydelse för mat, handel, kommunikationer. Brist på åtgärder. Sopor, oljeläckor, industriavfall. Forskning behöver stöttas. Sveriges regering: Uppdrag ta fram förslag från Formas, Havs- och vattenmyndigheten, Smhi, Sida; Nytt forskningsprogram. | |||
| Stor andel mat där djuren inte har haft det bra, samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. | |||
| Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. | |||
| Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar. | |||
| Öka konsumtionen och produktionen av ekologiska och hållbara livsmedel. | |||
| Gynna ekologiska livsmedel bland annat genom att EU:s medlemsstater ska tillåtas ha lägre moms på dessa. | |||
| Främja ökad odling av proteingrödor, till exempel bönor och ärtor. | |||
| Genetiskt modifierad livsmedelsproduktion (GMO) ska vara strängt kontrollerad och styras av försiktighetsprincipen. | |||
| Hållbar diet. | |||
| En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. | |||
| Sund och säker mat | |||
| Inte alls självklart, att maten (som vi ger våra barn) är sund och säker. | |||
| Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. | |||
| En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd. | |||
| Utsläpp för olika matvaror Antal kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram livsmedel Källa: Naturvårdsverket och Emma Moberg och Elin Röös vid SLU – siffrorna är framtagna år 2018. Siffrorna för nötkött, får-/lammkött, griskött och kyckling är per kilogram benfritt kött, siffrorna för fisk är per kilogram ätbar vikt. Siffrorna anger medeltal för de livsmedel som finns på den svenska marknaden. De är beräknade utifrån importstatistik 2011–2015. | |||
| Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga. | |||
| Rubr 6. KLIMATSMART MAT | |||
| Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten | |||
| Att minska produktionen av kött till förmån för vegetariska livsmedel är exempelvis av stor betydelse. | |||
| Sp's klimatdatabas * 700 livsmedelsråvaror. Klimatdata för mer än 700 livsmedelsråvaror. | |||
| Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar. | |||
| Mat, jordbruk: - Att Sveriges regering utformar en glokal livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer. - Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. | |||
| Wwf märker rött, grått, grönt för mat. Utgångspunkt är klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd. | |||
| 5. Matomställning från ohållbar och ohälsosam till hållbar och hälsosam. Inför ett globalt moratorium för expansion av ny jordbruksmark. Alla ekosystem måste räddas. | 2. Bostad | ||
| Isolera bostaden, installera solceller och/eller bergvärme. | |||
| Motverka överkonsumtion av boyta. Det kan samtidigt bidra till att minska bostadsbristen. | |||
| Dela på befintliga hus och lägenheter. | |||
| Stimulera ombyggnad av stora villor till flerfamiljshus. | |||
| Få ner användningen av boyta, och högre nyttjandegrad på befintlig boyta. | |||
| Stimulera byggandet av kollektivhus ett klimatsmart sätt att bo: --- bygga kollektivhus eller åtminstone utreda intresset för bogemenskap på orten. Kommunala bostadsförmedlingar bör registrera intresse för kollektivhus. | |||
| Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös. | 21. Möbler | ||
| Förlängd garantitid på möbler. | 3. Kläder, textil | ||
| Garanti- och kvalitetskrav på kläder. (Klädfibrer som exempel.) | |||
| Minska konsumtionen av klädfibrer genom t ex återanvändning, folkbildning för billigare klädköp, förstatliga HM under sömmerskekontroll, stoppa TTIP. | |||
| Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror. | |||
| Beskrivning av fabrik för textilåtervinning. Anna Vilén: "Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimatavtryck sjunker ännu mer." | |||
| Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. | |||
| De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. | |||
| Ledare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena * | |||
| Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %. | |||
| Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. | |||
| Usla arbetsförhållanden i klädindustrin. | |||
| Konsumentverket: Textilsmart *. | |||
| Mistra Future Fashion *. 80 % av klimatutsläppen vid tillverkningen av kläder. | |||
| De senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats. | |||
| Vi behöver regler för vad som får tillverkas och säljas. | |||
| 35. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. | |||
| 50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil. | 4. Mediciner | ||
| Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa. | |||
| Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot. Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas. | 5. Plast | ||
| En avgift på plast som inte återvinns. | |||
| Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar. | |||
| Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter. | |||
| Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster. | |||
| Ta fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven. | |||
| Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. | |||
| Garantera EU:s medborgare en giftfri vardag. | |||
| All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden. | |||
| Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast. | |||
| Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. | |||
| Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. | |||
| Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar. | |||
| Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen. 77 % bränns. 8 % återvinns. "Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman. | |||
| Förbjud tillsatta mikroplaster i produkter. | |||
| En framtid utan plast som inte kan återvinnas. En bindande målsättning om att all plast i EU ska vara återvinningsbar senast 2030. | |||
| 3 | GEOSTRUKTUR | 1. Ekobygge | |
| Gör om långtidsplanen för infrastruktur : --- Långtidsplanen för infrastruktur 2014-2025 bör göras om till bättre klimathänsyn. | |||
| Hållbar stadsplanering - minskade transportbehov: --- anta en strategi för stadsplanering som leder till minskat transportbehov och ökat välmående. | |||
| 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur | |||
| Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar | |||
| Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. | |||
| Grön omställning i de gröna näringarna | |||
| ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig. | |||
| Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion. | |||
| 24. En analys för hur en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering kan bidra till en minskad klimatpåverkan ska genomföras. | |||
| 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen. | 2. Ort-Land | ||
| Överför resurser till landsbygdsområden. | |||
| Förbättrad kommunikation på landsbygden genom bättre tågförbindelser och genom utveckling av el-bussar. | |||
| Levande landsbygd. [5] | |||
| Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] | |||
| Jordbrukspolitiken.[39] Så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument.[39] | |||
| Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop. | |||
| Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade. | |||
| Levande landsbygd och hållbar livsmedelsproduktion: --- Sverige investerar i en levande landsbygd som kan bidra till lösning av klimatproblemen samtidig som man kan försäkra sig om vår framtida hållbara livsmedelsproduktion. Detta kräver att många bor och verkar på landsbygden. ïFör att åstadkomma detta krävs en helt ny landsbygdspolitik som bla inkluderar följande: ? återinföra brukarplikten för jordbruksmark för att motverka spekulation i mark och säkerställa jord för matproduktion. - lägga om skattesystemet så att resurser som produceras lokalt kan användas i regionen för att säkerställa god tillgång till samhällsservice på landsbygden så folk vill bo där. - använda kapital i pensionsfonder för en hållbar klimatsmart rättvis omställning på landsbygden och speciellt inom jordbruk, som exempelvis görs i Danmark. | |||
| reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | |||
| raw materials in the global context. | |||
| reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd. | |||
| Hämta inspiration från Kuba. Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot. | |||
| Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. | |||
| Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige. - Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige. - Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd. - Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans. | |||
| Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror. Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter. | |||
| Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden. | |||
| Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade. | |||
| Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad. Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd. | |||
| Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad. Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd. | |||
| Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad. Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd. | |||
| Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad. Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd. | |||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||
| reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | |||
| reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | |||
| reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | |||
| raw materials in the global context. | |||
| Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror. Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter. | |||
| Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror. Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter. | |||
| Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. | |||
| Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. | |||
| Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. | |||
| Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop. | |||
| Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop. | |||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||
| Hämta inspiration från Kuba. Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot. | |||
| Hämta inspiration från Kuba. Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot. | |||
| Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord. | |||
| Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord. | |||
| EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. | |||
| EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. | |||
| Förenkla reglerna för upphandling av lokalt producerad mat i hela EU. | |||
| De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. | |||
| De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. | |||
| De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. | |||
| EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. | |||
| EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. | |||
| EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. | |||
| EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. | |||
| Stadslandet i göteborg | |||
| ETT HÅLLBART SAMHÄLLE BEHÖVER EN LEVANDE LANDSBYGD | |||
| Stad och land i samverkan | |||
| Hela Sverige ska leva. På landsbygden skapas klimatsmart energi. | |||
| Hela Sverige ska leva. På landsbygden skapas klimatsmart energi. | |||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||
| De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. | |||
| De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. | |||
| De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. | |||
| De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. | |||
| EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. | |||
| De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. | |||
| D. Hela landet ska växa | |||
| D. Hela landet ska växa | |||
| 4. Gå i skogen. Mossa och träd har en förunderlig förmåga att få dig att se det väsentliga. Men älska också din stad så mycket att du vill se den fredligt smälta in i biosfären. | |||
| 4. Gå i skogen. Mossa och träd har en förunderlig förmåga att få dig att se det väsentliga. Men älska också din stad så mycket att du vill se den fredligt smälta in i biosfären. | |||
| De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. | |||
| - establish international water based wind farms to "keep it in the ground!". | |||
| - establish international water based wind farms to "keep it in the ground!". | |||
| Inför kraftigt höjda växthusgasskatter som går tillbaka till medborgarna med glesbygdsbonus. | |||
| Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter) | |||
| Kap 12.1 Intensifierad omställning utifrån lokala förutsättningar | |||
| 81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter. | |||
| Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder | |||
| 124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer. | 21. Stad, tätort | ||
| Tydliggör städernas beroende av landsbygden. | |||
| Stärk sambanden mellan stad och land. | |||
| Odlingsområden i städerna och deras närområden. | |||
| Skapa möjligheter till stadsodling genom att behålla öppna ytor i staden och genom att i städernas utkanter skapa möjligheter till mer omfattande odlingsmark. | |||
| Storstadens tillväxt bör begränsas, angeläget att landsorten får utvecklas och därmed skapa möjligheter för befolkningen att bo kvar. | |||
| Bostäder och samhällsplanering påverkar i hög grad och under lång tid vår livsmiljö.[11] En arkitektur och stadsplanering.[11] Hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt. [11] | |||
| Rädda klimatet och den goda jorden : --- utreda vad tillväxten av våra storstäder får för konsekvenser för klimatet. | |||
| Värna koldioxidkonsumenterna: --- vi får en lagstiftning som ökar grönskan i våra tätorter! | |||
| Urinseparation i tätorter : --- skapa möjligheter till att urinseparera i stor skala i tätorter. | |||
| 11. Hållbara städer och samhällen | |||
| Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet. - Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål. - Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms. | |||
| Strategi för hållbara kommuner och regioner. Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA). Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk. Vattnen skall skyddas från föroreningar. Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad. En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter. | |||
| Hållbara städer. Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet. | |||
| Växter för att hindra den globala uppvärmningen. Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer. | |||
| Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! - A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare. - B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region). | |||
| Stadsodling: --- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer. | |||
| Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser: - att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering. | |||
| Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. | |||
| Förbättra Gävles kollektivtrafik | |||
| 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25)) | |||
| Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35] | |||
| VI MÅSTE GÖRA VÅRA STÄDER HÅLLBARA | |||
| Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet | |||
| 36. Barnvänliga och hållbara städer. Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat --- | |||
| 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer. | |||
| Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna | 3. Resiliens | ||
| Lokalsamhällets resiliens. Agera lokalt. | |||
| Utred utveckling av befintlig fjärrvärme så att detta inte motverkar lokal mikroproduktion av exempelvis el med solceller. | |||
| Stöd till lokal klädproduktion med hållbara fiberkällor (växtfibrer, lin, ull o dyl). (Klädfibrer som exempel.) | |||
| Självförsörjning och större andel lokal handel grunden för hållbar global ekonomi. | |||
| Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur. | |||
| Vi behöver bli bättre på att producera det vi behöver där vi finns. En större del av handeln behöver ske i lokala cirklar. | |||
| Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur. | |||
| Fossilbränslen måste helt förbjudas i fjärrvärmesektorn. | |||
| Rättvis fördelning lokalt. | |||
| Skapa förutsättning konkurrera om statliga arbeten oavsett bostadsort. - Ta bort statliga arbetsgivare möjlighet att specificera placeringsort för de tjänster där det inte är absolut nödvändigt. - Ta fullt statligt ansvar för och öka takten i utbyggnaden av fibernätet. - Skapa mötesplatser runtom i våra mindre städer där anställda kan mötas få ett sammanhang över myndighetsgränserna. | |||
| Stimulera lokal självförsörjning: --- utarbeta ett förslag om att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett skattereducerande stöd- och stimulanspaket till kommuner som satsar på lokala självförsörjningsprojekt. I första hand inom livsmedels- och djurhanteringen, men även inom andra näringar som främst levererar varor och tjänster till närområde (inklusive energi, till exempel med sol- och vindkraft). | |||
| Hållbara sociala gemenskaper för omställning och klimatresiliens: --- behovet av förmånliga villkor för medborgar- initiativ som önskar bygga upp hållbara sociala boendeformer (exempel ekobyar) | |||
| Lokalt ägande av vindkraft: --- En lag stiftas som ålägger vindkraftsprojektörer i Sverige att erbjuda minst 20 procent av alla nya vindparker till lokalt ägande. | |||
| Local community | |||
| Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens. Staten bör ge alla invånare en basinkomst i form av en komplementär valuta (KV) som bara kan användas för lokala inköp. Dessa varor och tjänster har producerats inom t.ex. 5 mil från köpstället och transportcertifierats med hjälp av GPS. Basinkomsten skall räcka för människors grundläggande försörjning: mat, hyra, enklare vård, lokalproducerad energi, m.m. | |||
| En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning. -Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel. -Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning. -Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter. | |||
| Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel för att minska sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för. | |||
| En plan för att Vegolandet Sverige! T ex - genom omställningsstöd till jordbruket. - ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor. - förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring. - förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ. - öka svensk växtproduktion för humankonsumtion. | |||
| Lokalt producerad el | |||
| Närvärme med värmelager | |||
| STADSODLINGAR & PERMAKULTUR | |||
| Lokalt förädlade råvaror skapar arbetstillfällen på landsbygden | |||
| Våra basbehov måste i största mån kunna tillgodoses lokal | |||
| Skattungbyn en förebild | |||
| Lokal mångfald | |||
| Lokal valuta. | |||
| Stärka kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade olyckor. | |||
| 4 | EKONOMI | 0. Ekonomi allmänt | |
| Economic performance. Market presence. Indirect ekonomic impact. | |||
| GNI per capita, adjusted net national income per capita, urban population | |||
| Rubr 4. KLIMATSMART EKONOMI | |||
| Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla. | |||
| En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit. | |||
| 42 | Plan | 0. Plan allmänt | |
| Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling: --- - att Sveriges politiker - oberoende av andra länders agerande - i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik. - att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser. | |||
| verka inom de ramar naturen sätter. | |||
| Kap 7 Det klimatpolitiska ramverket (Mål, Lag, Råd) | |||
| 10. Gör RÄDDA TELLUS till världens mest spännande Apolloprojekt. Då satsade USA 2,5% av sitt BNP. 400 000 personer arbetade inom projektet. Skulle världen ta 2,5 av sina BNP skulle vi ha 2 000 miljarder US dollar att jobba med. Världsekonomin ligger på 90 billioner US dollar/år. Man räknar med en fördubbling inom 30 år. | 1. Mål | ||
| Sätt upp tillräckliga, rimliga mål! Måttsätt. | |||
| Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål: - att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås. - att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030. | |||
| Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna: --- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftig | |||