Anslutning php
Noter / Utdrag
för klimat och 1 klot
 Meny php
Meny
Välj källa
Ordn | Litt   Område    Åtgärdsnamn     Not   N
.
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
.
. 4
. 7
. 352
. 360
. 363
. 364
. 452
. 456
. 458
. 463
. 778
. 793
. 850
. 866
. 868
. 937
. 942
. 956
. 957
. 963
. 1211
. 1212
. 1213
. 1214
. 1215
. 1216
. 1217
. 1218
. 1219
. 1220
. 1546
. 1591
. 1654
. 1655
. 1734
. 1737
. 1891
0
ÖDESFRÅGAN
0. Ödesfrågan allmänt
Wwf Sv. 2020.02.14Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter.58
Wikipedia. Ipcc om 1.5CMänskligheten har endast ett årtionde på sig att få den globala uppvärmningen begränsad till 1.5 C. Vi har redan nått 1 C uppvärmning och nuvarande trender pekar mot 3 C år 2100. Det skulle få katastrofala effekter för livet på jorden som följd. Se IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad *.59
Pl-bound. Stockholm Resilience Centre (Src) beskriver fyra överskridna planetära gränser. Klimat, biologisk mångfald, landsystem-förändring och flöde av fosfor och kväve. 60
Mu-Varför. Vi utnyttjar naturen våldsamt, vilket riskerar de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro genom en kris av proportioner som vi aldrig tidigare sett. 86
Mu-Varför. Såväl klimatet som ekosystemen, samhällsekonomin och människors hälsa skadas. 87
Mu-Varför. Temperaturen ökar genom växthusgaser. 89
Mu-Varför. Det är bråttom: Kanske har vi nu vår sista chans att stabilisera de ekosystem vi är beroende av. 91
S-program. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga.[12] Klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning.[9] Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.[9] Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. [9] Om temperaturen fortsätter att stiga i nuvarande takt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, ökad torka och extremt väder hotar många av världens ekosystem. Djur- och växtarter riskerar att dö ut och människors möjligheter till försörjning hotar att försvinna.[12] För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.[1] Möta den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.[1]300
S-program. Människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen.[1] 301
S-program. Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] 304
S-program. Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22]317
Kd-program. Den som oroar sig för hur framtidens globala miljö kommer att se ut saknar inte anledningar. Klimatförändringar, utarmningen av den biologiska mångfalden, skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i miljön, regional vattenbrist och övergödning är alla exempel på en utveckling som inte är hållbar.[44] 367
Kr14. 2Prioritera klimatpolitiken:
--- beakta den pågående globala klimatförändringen, vilken mycket allvarligt hotar hela vårt klot redan detta sekel.
626
DEtc. 2017.10.10. Malena Ernman7. Alarmism. (Kommentar kring.) 654
Mu-Varför. Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig. 90
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. "Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. "--- bli världens första fossilfria välfärdsland."
Inga nettoutsläpp 2045.
1033
S Eu-val 2019. Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand. 1073
S-program. Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25]342
Mp Eu-val 2019. Klimatförändringarna är här och nu. Om vi inte agerar är det vi ser bara början. 1094
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
Mp Eu-val 2019. Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. 1156
Mp Eu-val 2019. Risken är stor att ett varmare klimat och resursbrist leder till fler konflikter och att ännu fler tvingas fly. 1186
Mp Eu-val 2019. Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. 1198
Mp Eu-val 2019. För miljön och djuren. Klimatet kan inte vänta. 1200
A Ström Melin. 2019.05.15. "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".Väljarna anser att klimatet är den viktigaste valfrågan. 1332
L Eu-val 2019. Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. Det påverkar allt liv på jorden. Samtidigt skövlas livsviktig skog medan djur- och växtarter försvinner för att aldrig komma tillbaka. Haven smutsas ner av plast och föroreningar samtidigt som fisken försvinner. För att rädda klimatet och miljön och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi agera nu. Vi måste fatta beslut som gör skillnad på både lång och kort sikt. 1359
DEtc. 2019.05.17. I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.Brittiska riksbanken varnar för en enorm klimatnota i framtiden, som kommer vi få betala tillbaka imorgon – till en astronomisk ränta. Enligt Brittiska riksbankens uträkningar kommer värden för mellan 37 000 och 185 000 miljarder kronor att försvinna om vi inte ställer om världsekonomin 1412
C Eu-val 2019. Världen och Sverige står inför stora klimat- och miljöutmaningar. Klimatförändringar, spridning avgiftiga kemikalier, nedskräpning med mängder av plast som flyter runt ivåra hav och överutnyttjande av ekosystem är hot mot människors hälsa, planetens överlevnad och en hållbar ekonomisk tillväxt. Ett grönare EU är en förutsättning för att nå både våra svenska och de globala miljömålen 1417
Shaughnessy i Int 32/2019. Klimatkrisen är akut. Det är bråttom 1535
Shaughnessy i Int 32/2019. De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. 1540
Mp k-plan 2018. Rubr 1. KLIMATET – ÖDESFRÅGAN VI MÅSTE KLARA AV 1556
Sp k-prog 2008. Inte bara den nuvarande civilisationens framtid står på spel, utan i sin förlängning själva människan som biologisk varelse, och möjligtvis allt liv på planeten. Att komma till rätta med dessa problem lär bli den största kollektiva utmaningen för människan i historien. 1592
Sp k-prog 2008. Energi- och klimatkrisen innebär att kapitalismen utgör ett hot mot mänsklighetens grundläggande livsvillkor. 1663
Sp k-prog 2008. Den kapitalistiska klimatkrisen hotar mänsklighetens överlevnad 1678
Ref program. Ett land som tar sitt globala ansvar och bygger ett klimatmässigt hållbart samhälle. (Enda om klimat i inledningen.) Global uppvärmning, resursutarmning och kollapsande biologisk mångfald utgör ett alltmer akut, existentiellt hot. Idag har utmaningarna vuxit till närmast förlamande storlek.1723
pV program. Förklara nödläge för klimatet. 1886
Fn sajt. 2017.06.21, DesaThe current world population of 7.6 billion is expected to reach 8.6 billion in 2030, 9.8 billion in 2050 and 11.2 billion in 21002136
Wikipedia. Cop 21I Parisavtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 °C samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för den globala uppvärmningen ska bli begränsad till 1,5 °C. 2137
S-program. Detta kommer att kräva stora samhällsomställningar.[16] 2145
S-program. Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens resursförbrukning, och därmed förändringar i både produktions- och konsumtionsmönster.[25]. 2147
01
Skador
0. Skador allmänt
DEtc. 2020.10.14 NaturkatastroferAntalet naturkatastrofer i världen har nästan fördubblats sedan år 2000. Den största orsaken bakom ökningen är den globala upphettningen. [Rapport från FN:s katastrofrisk-reduceringsorgan, UNDRR. Länk.]346
Utställn Frön. Planetens gränser1205
L Eu-val 2019. Brist på frihet och demokrati, krig, svältkatastrofer, miljöproblem och pandemier får idag snabbt konsekvenser inte bara inom det omedelbara närområdet där flest är drabbade. 1402
pV program. Utsläppen ökar. Fjärde varmaste året 2018. Miljontals flyktingar. Energianvändning ökade 2.3 % år 2028, fossilt över 2/3. Klimatkrisen sker här och nu.1883
1
LEVNADSSÄTT
0. Levnadssätt allmänt
Mu-Livsstil. Se Mu-Livsstil. 48
Mu-Varför. Individer måste välja livsstil. 102
Kr18. 232Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv
- regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.
975
S-program. När de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare.[11] Effektiva ekonomiska incitament inom flera områden.[11] Sundare livshållning. Större individuellt miljöansvar.[11].334
Kd-program. Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48] 437
11
Välfärd
0. Välfärd allmänt
Mu-Ekonomi. Bygg välfärd utan tillväxt. 64
Mu-Ekonomi. Motverka de negativa, sociala konsekvenserna av nerväxt. 65
Mu-Livsstil. En mycket stor andel av dagens miljöproblem har uppkommit som bieffekt av den samtida uppfattningen att vi har ont om tid. Uppmuntra människor att ägna tid åt reflektion och eftertanke och att oftare stänga av mobilen/datorn och bara glädjas åt livet och naturliga fenomen. 135
S-program. Att rusta människor för förändring, är en nödvändig förutsättning för att bygga det hållbara samhället.[16]307
Kd-program. Väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Samt långsiktighet med socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.[20] Ett gott samhälle. [20]428
Kr14. 175Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt. 502
Aesac. Undp-mål1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet662
Aesac. Undp-mål16. Fredliga och inkluderande samhällen673
Aesac. Gri-indikatorerHuman rights 685
Aesac. Gri-indikatorerCostumer health and safety 690
Aesac. Gri-indikatorerCostumer privacy 693
Aesac. Es-indexbasic human sustenance 695
Aesac. Wb-indicatorsEnvironmental and health: PM2.5 pollution annual exposure, PM2.5 exposure percentage exceeding WHO guidelines, acute respiratory infection, diarrhoea, under five mortality rate 712
Aesac. Oecd-inidcators3. Environmental dimension of quality of life. 3.1. Environmental health risks (2). 3.2. Environmental services and amenities (2). 721
Aesac. Eures33. Key areas (Thematic indicator):
- Addressing food (Daily calorific intake per capita)
745
Kr18. 212Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder
Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige
955
Kr18. 225Reduce CO2 emissions for children undertaking sport
- support research and development of children*s sports bags so that they can take public transport to training and matchs.
- support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.
968
Kr18. 249Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering.
Riksdagen bör
- stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre.
- i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.
993
S-program. Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]319
Kd-program. Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa lägger hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling.[35] 398
Kr18. 202Reasonable Equality more important than population!
- research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions.
- bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2.
- I = P x A x T,
Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology.
945
Kr14. 56Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.
487
Kr14. 103Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder:
--- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.
494
Kr18. 247Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor
- anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb
990
Dn. 2019.04.17. Artikel; "Rädda klimatet - sänk skatten för låginkomsttagare", Daniel Rosetti.Hur få med bilberoende, arbetare med låga inkomster? Gula västarnas vrede i Frankrike. Omställningen ska inte bli en förlustaffär lågkomsttagare.
- Norska Sv: Vid en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist. Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser. Vi ska ju höja klimatskatterna ganska mycket, vilket kommer ha negativ social fördelningsprofil. Norska Sv: Ny skatt för dem med högst inkomster, sänkt för vanligt folk. Öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenheter och arv.
- Kanada: Höjer CO2-skatten kraftigt. Glesbefolkade områden får grundavdrag. Hushåll med fler personer kompenseras.
- V: Andra skatteavdrag rullas tillbaka. - Ulla Andersson (V): Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss.
1035
S-program. Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] 318
S-program. Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. 335
Kd-program. Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] 383
V Eu-val 2019. Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig välfärd. 1065
V Eu-val 2019. Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning. 1061
V Eu-val 2019. Ingen som arbetar inom klimatskadliga industrier idag ska behöva välja mellan att få mat på bordet och lämna över en hel planet till sina barn.1054
V Eu-val 2019. Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
Upphöra med fossila placeringar och respektera mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar.
1053
V Eu-val 2019. Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen.1048
S Eu-val 2019. Titel: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism. 1071
S Eu-val 2019. Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. 1076
S Eu-val 2019. Gröna reformer ska vara rättvisa. 1078
Kd-program. Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.[67] De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.[67]379
Kr18. 38- Stoppa subventioner till alla fossila bränslen.
- Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.
- Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.
- Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
- Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
781
Kr18. 180Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
923
S-program. Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]325
Kr14. 3Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.
547
Mu-Varför. Slut på våld. Fred. Handla gemensamt för en hållbar värld. 95
Dn. 2019.05.06. Artikel om Annie Lööf.Annie Lööf har inte klimatångest. 1086
Mp Eu-val 2019. Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk. 1120
Mp Eu-val 2019. Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. 1145
Mp Eu-val 2019. Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar. 1157
Mp Eu-val 2019. Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa. 1159
Utställn Frön. Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet 1299
Utställn Frön. Social och ekonomisk hållbarhet1325
Dn. 2019.05.12. Björn Wiman "Är det konstigt att man blir sjuk i en värld som är galen?"Var tionde svensk gått på någon antidepressiv. Fördubblats sen 2001. Liknande i andra delar av världen. Who: Depression är den ledande globala orsaken till ohälsa; på ett årtionde ökat med nära 20 procent. Fyra av tio 15-åriga flickor har allvarliga sömnbesvär.
171 psykologer: ”En fortsatt ekologisk kris utan aktivt lösningsfokus från vuxenvärlden och beslutsfattare medför stor risk för att allt fler unga drabbas av ångest och depressioner".
Klimatkrisens både direkta och indirekta effekter kan öka det psykiska lidandet.
Är det så här vi vill leva?
1331
L Eu-val 2019. Det ska vara lätt för den enskilde att återvinna sitt avfall oavsett var i Europa man befinner sig. 1389
L Eu-val 2019. En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. 1395
C Eu-val 2019. EU gränsar till ett antal känsliga hav. Ett av de mest utsatta är Östersjön. Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön, då den innehåller för höga halter av miljögifter. Därtill är ett antal fiskbestånd hotade och stora delar av Östersjön lider av problem med övergödning. EU och Sverige måste vara pådrivande för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd utan negativ selektering. EU kan och måste spela en viktig roll i arbetet för en god havsmiljö och se till att alla medlemsländer genomför åtgärder för att nå de mål man enats om. 1430
C Eu-val 2019. En halv miljon EU-medborgare dör varje år i förtid på grund av hälsofarliga partiklar, som bland annat beror på förbränning av fossila bränslen. Ett minskat beroende av fossila bränslen är alltså inte bara bra för klimatet, utan också för EU:s säkerhetspolitiska situation och för medborgarnas hälsa. 1434
C Eu-val 2019. Att maten som vi ställer på våra bord och ger våra barn ska vara sund och säker borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte alls självklart. Produktionsvillkoren inom EU varierar kraftigt. Detsamma gäller villkoren i de länder som EU handlar med. En för stor andel av den mat som konsumeras i EU är resultatet av en produktion där djuren inte har haft det tillräckligt bra samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. Dagens regler, där Jordbruksverket har stora svårigheter att räkna ut miljöstöden till gårdarna är alldeles för krångliga för att ge önskad effekt. 1445
C Eu-val 2019. Idag varierar såväl användandet av antibiotika som djurhållningen mycket inom EU. Det är olyckligt av flera anledningar. Jordbrukare och livsmedelsproducenter inom EU bör ges förutsättning att konkurrera på lika villkor. Centerpartiet arbetar därför för höga minimikravdjurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. EU bör sträva efter att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar och säkerställa att kraven på djurvälfärd efterlevs. Det skulle medföra ett antal direkta fördelar, som exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Men det skulle också göra konkurrensen inom EU mer rättvis och gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav än sina kollegor och konkurrenter i andra EU-länder. 1447
C Eu-val 2019. Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt. 1454
L Eu-val 2019. Ren luft måste vara en självklarhet. Varje år dör i Europa upp emot 400.000 människor i förtid till följd av luftföroreningar. Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer. 1382
Dn. 2019.06.13. Notis "Vi får i oss ett kreditkort i veckan", Tt. Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka.
Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf.
1497
Shaughnessy i Int 32/2019. En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. 1542
Sp k-prog 2008. En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga. 1634
Sp k-prog 2008. Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard. 1640
Sp k-prog 2008. Vår utmaning blir att finna en väg där arbetarklassens dagliga intressen och kamp kuggar i den ekologiskt nödvändiga förändringen. Att formulera och organisera kring fackliga krav som är klimatsmarta och pekar i riktning mot ett hållbart samhälle. 1641
Sp k-prog 2008. Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteriför arbetarklassen ökar. 1642
Sp k-prog 2008. Energikrisen kommer att medföra ett alarmerande och nytt krigshot som uppkommer ur den interimperialistiska och inomkapitalistiska konkurrensen om kontroll över naturtillgångarna, i synnerhet fossila energikällor, liksom ur försvaret av oljans vinster och de privilegier som är knutna till dem. Det finns en överhängande risk för en barbarisk och vapenskramlande kapitalistisk och patriarkal upplösning på klimatkrisen – till skada främst för de fattigaste människorna, för fattiga generellt, för arbetarklassen, för katastrofoffer, för klimatflyktingar, och i synnerhet för kvinnor. 1650
Sp k-prog 2008. Kvinnor är de med minst resurser och har därmed mindre möjligheter att skydda sig eller bygga upp ett nytt liv vid klimatkatastrofer. Eftersom det är kvinnor som i störst utsträckning tar hand om barnen, betyder detta även död och stort lidande för otaliga barn som har ännu mindre makt att påverka sina livsförhållanden. De ideologiska – ofta rasistiska – yttringar som underblåser sådana lösningar måste bestämt bekämpas. 1651
Sp k-prog 2008. respektera varje människas lika rätt att konsumera och släppa ut koldioxid inom biosfärens biologiska och fysiska gränser. 1685
Sp k-prog 2008. I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel. 1686
Sp k-prog 2008. Inte så att det går att vänta på att klassmedvetandet ska växa sig starkt och sedan ta upp klimatfrågan. Men en växelverkan mellan aktivitet kring omedelbara klass- och jämställdhetsfrågor och debatt, strid och organisering kring klimatfrågan är helt nödvändig. 1675
Ref program. Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder1726
Reg k-plan. Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland1918
S-program. Förena en miljömässig omställning med social och ekonomisk utveckling. [16]. Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet.[29]2144
2. Rättvisa
Kd-program. Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19] 2
Mu-Globrättvisa. Se Mu-Globalrättvisa 49
Mu-Ekonomi. Rättvisa inom varje land.76
Mu-Varför. Vi måste kunna försörja jordens befolkning utan att överskrida planetens gränser, samtidigt som vi respekterar alla människors lika värde. 105
Mu-Globrättvisa. På global nivå behövs en massiv omfördelning och utjämning av resurser och makt över naturtillgångar. För att global rättvisa ska kunna nås.163
Mu-Globrättvisa. Inkomstutjämning. 166
Mu-Globrättvisa. Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp. Så att alla får rätt till samma utsläpp/individ.176
Mu-Globrättvisa. Jämlikhet är nödvändigt. För att vi ska nå ekologisk och klimatmässig hållbarhet.177
Mu-Globrättvisa. Rättvis handel, viktigare än frihandel. 181
Wfto. 1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter. 290
Wfto. 3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. 292
Wfto. 4. Rättvist pris och rättvis betalning. 293
Wfto. 5. Inget barnarbete eller tvångsarbete. 294
Wfto. 6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter. 295
Wfto. 7. Goda arbetsförhållanden.296
S-program. Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra.[10]. 302
S-program. Dagens generationer, rika länder, länder med stora utsläpp, rika  personer riskerar att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är livsbasen också för kommande generationer, fattiga länder, länder med små utsläpp, fattiga personer. [15] Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen. 306
Kd-program. Efterfrågan i höginkomstländer driver ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på lokala ekosystem som följd.[55] Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till miljöanpassad teknik för låginkomstländerna.[55] 365
Kd-program. Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16] 415
Kd-program. Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Passar bra med förvaltarskapsprincipen.[45] Agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.[45] 420
Kr14. 149Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder: ---
- att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska vara additionella.
644
DEtc. 2017.10.10. Malena Ernman9. Föregångslandet Sverige. (Kommentar kring.) 656
Kr18. 17Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!
- Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.
759
-. "Om alla människor i världen skulle leva som vi gör i Sverige räcker 'koldioxidbudgeten' inte ens tio år till." (Pär Holmgren, Expressen, 2017.11.05)766
Kr18. 67Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.
- att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
- att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.
810
Kr18. 181Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
- Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
- Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
- Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
924
Kr18. 208Rättvis klimatfinansiering
Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.
951
S-program. Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15] 314
V Eu-val 2019. EU och Sverige är med sin utrikespolitik, sina klimatutsläpp och sin stora vapenexport en bidragande orsak till att människor behöver fly. Skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar och migranter. 1066
V Eu-val 2019. Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen.1048
S Eu-val 2019. Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. 1076
S Eu-val 2019. Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast.1080
Mu-Globrättvisa. Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel. 182
Wfto. 9. Ökad medvetenhet om Fair Trade. 298
Dn. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
Kr14. 196Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga.
6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas.
184
Mp Eu-val 2019. EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart.  1140
Mp Eu-val 2019. Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel. 1185
Mp Eu-val 2019. Vi vill se en biståndspolitik som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna. 1195
Mp Eu-val 2019. Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. 1198
L Eu-val 2019. En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk. 1369
L Eu-val 2019. EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd. 1373
L Eu-val 2019. Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster och för att få fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven. Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. 1393
DEtc. 2019.05.17. I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.För några månader sedan släppte Pentagon en rapport som kopplade samman klimatkrisen förändringar med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. Slutsatsen: klimatkrisen hotar USA:s nationella säkerhet. 1411
Uu-Rb. På senare år har metoder utvecklats för att på ett rättvist sätt fördela den globala koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer. 1518
Uu-Rb. Fördelning av utrymme:
1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer.
2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden.
3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning.
4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel.
Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4.suveränitetsprincipen (grandfathering) använts. (Alla får samma minskningstakt.) Den grundar sig på historiska utsläpp för att ta hänsyn till befintlig industri- och samhällsstruktur.
1520
Uu-Rb. Enl Parisavtalet: minskningarna ska ske rättvist. Princip: Gemensamt men differentierat ansvar.
Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det.
Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer.
1521
Uu-Rb. Parametrar för rättvisa:
- Vissa aktiviteter är lättare att minska.
- Skillnad mellan stad och land.
- Region med tillväxt eller avfolkning.
- Storlek på ekonomisk aktivitet. Inkomstfördelning.
- Territoriella utsläpp eller konsumtionsperspektivet.
- Finns stora industrier.
1522
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida YttergrenDe största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen.1528
Dn. 2019.06.27. Debatt om klimat och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser.
Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död.
Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %.
Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt.
Och öka klimatbiståndet.
1529
Sp k-prog 2008. Den svenska regeringen utgör inget undantag, utan har hittills uträttat väldigt lite, trots ett ständigt bekymrat och inkännande prat. Istället har man upprepade gånger försökt vältra över ansvaret att agera på fattigare länder, trots att utsläppen där är mindre per capita än i Sverige, och trots att utsläppsminskningar inte är enklare eller effektivare att utföra där än i de industrialiserade länderna. Regeringens inställning signalerar att den inte vill bryta med det klassintresse den representerar. 1600
Sp k-prog 2008. Om klimatrörelsen uppfattas som välmenande grupper som uppifrån manar arbetarklassen att göra uppoffringar kommer den att isoleras och driva arbetarklassen i armarna på borgerliga krafter. 1611
Sp k-prog 2008. I alla samhällen ransoneras därför tillgången på materiella ting på något sätt. I ett kapitalistiskt samhälle sker det genom marknaden, vilket innebär att den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed tillåts ta upp ett större ekologiskt utrymme än de fattiga. 1614
Sp k-prog 2008. Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten.1622
Sp k-prog 2008. En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga. 1634
Sp k-prog 2008. Som socialister måste vi vara tydliga med att de rika ska vara de som skall spara mest och göra den största omställningen i en ekologiskt betingad övergång till ett energisparande samhälle. Arbetarklassen skall inte stå tillbaka en millimeter gentemot kapitalägarna, utan måste vara den klass som tjänar mest och förlorar minst på omställningen till ett energisnålare samhälle. 1638
Sp k-prog 2008. Kvinnor drabbas hårdast av klimatförändringarna; detta gäller framför allt arbetarklassens kvinnor och fattiga kvinnor runt om i världen. Skall en ekologiskt hållbar utveckling bli möjlig behöver de förändringar som genomförs utgå från kvinnors livsvillkor, och inte utgå från mannen som norm. Män gör större ekologiskt fotavtryck än kvinnor, oavsett klass, och män står för den största klimatpåverkan. När det gäller konsumtionsmönster, som svarar för en del av klimatpåverkan, kan en förändring uppnås genom att män tar större ansvar för hem och hushåll. Detta kommer att förändra mäns konsumtion vad gäller bland annat transporter, boende och dagligvaror, vilken idag på ett övergripande plan är mer klimatskadlig än kvinnors konsumtion. På bland annat detta sätt kopplas klimatpolitiken till den feministiska kampen. 1649
Sp k-prog 2008. De industrialiserade länderna måste svara positivt på förslag från fattigare länder som för att skydda den biologiska mångfalden och bidra till en stabilisering av koldioxidhalten i atmosfären erbjuder sig att inte exploatera fossila bränsletillgångar i utbyte mot viss kompensation för uteblivna vinster (exempelvis Ecuador). 1656
Sp k-prog 2008. Men också för att den modell för utveckling som idag erbjuds är en kapitalistisk utveckling som bygger på dominans genom skuldbörda, på underordning genom orättvisa handelsavtal, på snedvridna konsumtionsmönster och resursslösande produktionssystem. Ju längre in på den ohållbara kapitalistiska vägen dessa länder går, desto svårare blir sedan den nödvändiga omställningen. 1658
Sp k-prog 2008. För den stora majoriteten i Syd är det inga problem. För dem är det ingen uppoffring att avstå från flygresor, bilar eller ständigt nya modeller av elektroniska apparater. I synnerhet behöver de inte bombplan eller missiler. De omedelbara behov som behöver tillfredsställas i världen handlar om rent vatten, skolor, sjukvård, pensionssystem, tillräckligt med mat. 1659
Sp k-prog 2008. Nord står för en stor majoritet av utsläppen, medan Syd drabbas hårdast av de negativa effekterna. I Syds länder är det dessutom de fattigaste som drabbas värst och blir klimatflyktingar. 1660
Sp k-prog 2008. I detta sammanhang måste vi trycka på att de industrialiserade länderna i Nord måste ta sitt historiska ansvar för de katastrofer som klimatförändringarna orsakar de fattigare länderna i Syd. Koldioxidutsläppen i Syd skulle dessutom kunna minska om mer modern teknik fördes över till utvecklingsländerna. Kapitalismens patenträttigheter utgör här ett stort hinder. För de fattiga länderna är det ännu viktigare att industriländerna byter kurs, samt att regeringarna i dessa länder avbryter alliansen med det utländska kapitalet och avstår från exportledd utveckling. Dels för att ge dem ett utrymme att bygga upp en produktionsapparat som kan tillfredsställda befolkningens viktigaste behov. Dels för att en stor del av det som idag produceras i länder som Kina och Indien är till konsumtion i de rika länderna. 1657
Sp k-prog 2008. allomfattande omfördelning av välståndet mellan länderna, samhällsklasserna och könen, 1693
Sp k-prog 2008. De härskande försöker på tusen sätt att knyta upp oss alla till det kapitalistiska samhället. Ett särskilt verksamt medel är hot om arbetslöshet ifall systemets ständiga tillväxt skulle brytas. I de branscher som är starkast knutna till fossilförbränningen, till exempel bilindustrin, är det hotet särskilt närvarande. För att hindra att de som arbetar i sådana branscher sluter upp bakom ”sina” företag är det viktigt att klimatrörelsen kan ge realistiska svar om hur deras försörjning skall garanteras vid en omställning till en hållbar ekonomi. 1669
Sp k-prog 2008. Om klimatrörelsen skall ha framgång krävs att den blir en verklig folkrörelse, förankrad i arbetarklassen i vid mening, och får därför inte genomsyras av den patriarkala struktur som hotar att exkludera kvinnor. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd, och allianser skapas med andra folkliga rörelser som driver sådana frågor. 1672
Ref program. Saknat ett tydligt klassperspektiv - och därför också brett stöd. 1739
Ref program. Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet.1741
Ref program. Den rikaste tiondelen står för mer än 20 procent av utsläppen. Enbart dessa som vuxit de senaste decennierna.1757
Ref program. Åtgärder bör fokusera på de översta inkomstskikten - ekonomiskt svaga grupper kompenseras.1758
Ref program. Klimaträttvisa.1762
Greider 17 ant. 6. Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm.1845
Greider 17 ant. 7. Ha modet att säga det enkla: De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver.1846
Greider 17 ant. 11. Kapa de översta skiktens köpkraft och förmögenheter! Städa trappan uppifrån! Den konsumistiska kedjereaktionen börjar överst i samhället och fortplantar sig nedåt och allra längst ned finns de som helt står utanför konsumtionssamhället - och några av dem tar till och med till kriminaliteten för att kunna äntra det konsumtionssamhälle som de exkluderats från. Varje samhälle som ökar den sociala jämlikheten förbättrar sina chanser att bedriva effektiv klimatpolitik.1850
Kr18 vinnare. 181Global rättvisa:
- Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
- Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
- Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
1868
pV program. Högre inkomster än snittet överrepresenterade i rut-rot.1890
Reg k-plan. 125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning.2112
Oxfam inequal. Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning.2143
Kd-program. Goda livsbetingelser ska inte äventyras och kommande generationer måste också få del av dem.[1] 2148
3. Sysselsättning
Mu-Ekonomi. Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen. 85
Mu-Globrättvisa. Tag ut produktivitetsökning i kortare arbetstid. Fri tid istället för ökad konsumtion 162
Kr14. 62Arbetstidsförkortning nödvandigt för klimatets skull:
--- arbetstiden ska förkortas och sextimmarsdag blir normalarbetstid.
565
Kr14. 190Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv:
--- på alla nivåer att arbeta för att minska normen för vad som ska anses vara heltid ? detta som ett led i att både minska vår påverkan på klimatet och ge oss ett rikare liv.
569
Aesac. Gri-indikatorerLabor practices and decent work 684
Kr18. 247Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor
- anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb
990
DEtc. 190207"Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden.1015
S-program. Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]319
Dn. 2019.03.05Emmanuel Macron i debatt: "Hitta tillbaka till framstegsandan. --- Europa, där den sociala tryggheten skapades, borde införa för alla arbetstagare --- ett socialskydd som garanterar dem samma lön på en och samma arbetsplats, och en europeisk minimilön, som anpassas till varje land och diskuteras kollektivt varje år. --- Att återknyta till framstegsandan innebär dessutom att ta upp kampen för miljön. Hur kan vi se våra barn i ansiktet, om vi inte minskar vår klimatpåverkan? Europeiska unionen måste ställa upp sitt mål – få bort kolet till år 2050, halvera pesticiderna till 2025 – och anpassa politiken därefter. Det bör ske genom en europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen, ett europeiskt hälsovårdsorgan för att förstärka kontrollerna av våra livsmedel, och en oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. Detta krav ska styra våra handlingar: både Europeiska centralbanken och EU-kommissionen, samt EU-budgeten och investeringsplanen för Europa, alla våra institutioner ska ta hänsyn till klimatfrågan." 1023
Aesac. Undp-mål8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt665
S Eu-val 2019. Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör. 1072
S-program. Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34]327
Utställn Frön. Cykelverkstäder.1249
C Eu-val 2019. Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. 1443
C Eu-val 2019. EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. 1453
Dn. 2019.06.21. Om Eu och klimatet. av Pia GripenbergDe sex EU-länder som är mot skapa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt. 1498
Shaughnessy i Int 32/2019. En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. 1542
Shaughnessy i Int 32/2019. Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb.1547
Sp k-prog 2008. Hela världsekonomin är samtidigt formad efter kapitalistiska förhållanden. De flesta arbetande människor är därför beroende av sin plats i det kapitalistiska produktionsmönstret, och många arbetare skulle drabbas hårt av de nedläggningar, transportminskningar och den minskade produktion som måste bli en effekt av ett energibesparande samhälle under dagens kapitalism. Vi måste därför utveckla socialistiska alternativ på den klimatpolitiska arenan. Även klimatpolitiken är en arena för klasskamp och kampen om makten i samhället; det finns inga möjligheter att lägga klasskampen åt sidan i syfte att rädda klimatet. En av de viktigaste delarna i en sådan politik är en drastisk omfördelning av resurser från storföretag till arbetare och offentlig sektor. 1609
Sp k-prog 2008. Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard. 1640
Sp k-prog 2008. Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteriför arbetarklassen ökar. 1642
Sp k-prog 2008. Detta måste vi utmana, och återuppväcka rörelsens krav på kortare arbetstid. 1645
Sp k-prog 2008. Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion. 1670
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlUsla arbetsförhållanden i klädindustrin.1715
73 pkt S, Mp, C, L. B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft.1783
pV program. Motverka arbetslöshet i omställningsdrabbade regioner och yrkesgrupper. Tyskland och Spanien visar metoder: andra jobb, pension, fond för åtgärder.1902
12
Konsumtion
1. Konsumism
Mu-Varför. Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi. 66
Mu-Ekonomi. Materiella begränsningar inom olika områden.73
Mu-Varför. Slut på konsumism. 104
Mu-Energi. Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil. 109
Mu-Energi. Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil. 110
Mu-Livsstil. Klimatkontot (www.klimatkontot.se) är ett nätbaserat test som gör det möjligt att avläsa sitt personliga klimatavtryck baserat på sin livsstil och visa att man är på rätt väg. Uppmana folk att använda tjänster som Klimatkontot. 133
Mu-Livsstil. Dra ner på konsumtionen 141
Mu-Livsstil. Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt) 142
Mu-Globrättvisa. Mindre boyta. 190
Mu-Globrättvisa. Minskad pappersanvändning. 230
S-program. Positivt: De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet.[3] 310
S-program. Växande tjänstesektor.[34] 311
S-program. Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]319
Kd-program. Mot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark som följd. [3] 423
Kd-program. Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72] 441
Aesac. Unep-indikatorerMaterial och råvaruekvivalenter: konsumtion. 660
Aesac. Undp-mål12. Hållbar konsumtion och produktion668
Aesac. Es-indexreducing consumption pressures 694
Aesac. Eiprmsocial and environmental sustainability. 751
Kr18. 69Skala upp "One Tonne Life"!
- projektet "One Tonne Life" repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.
812
Kr18. 152Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !
- Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik!
- Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp !
- Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.
895
S-program. Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] 304
S-program. Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] 312
Kr14. 14Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.483
Kr18. 28Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken!
- Använd redskap för ekonomisk kontroll!
- Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs!
771
S-program. Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] 308
Kr18. 242Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod
- att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015.
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015.
985
Aesac. Undp-mål12. Hållbar konsumtion och produktion669
S-program. Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25]342
Mp Eu-val 2019. Det köp- och slängsamhälle som vi har i dag sliter på både människor och miljö. Förrådshotellen blir fler och sopbergen större och större av prylar vi inte längre vill ha. Konsumtionshetsen skapar stress och förstör planeten. 1174
Mp Eu-val 2019. Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. 1175
Utställn Frön. Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri 1203
Utställn Frön. VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL1208
Utställn Frön. Immateriell konsumtion1318
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida YttergrenUtsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. 1527
Dn. 2019.06.27. Debatt om klimat och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser.
Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död.
Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %.
Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt.
Och öka klimatbiståndet.
1529
Mp k-plan 2018. Rubr 5. HÅLLBAR KONSUMTION – FRÅN FYRA JORDKLOT TILL ETT 1579
Mp k-plan 2018. Rubr 5.1. Förslag för mer hållbar konsumtion 1580
Sp k-prog 2008. Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla. 1607
Sp k-prog 2008. Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet. 1681
Sp k-prog 2008. En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit. 1612
Sp k-prog 2008. Inget tänkbart samhälle, oavsett hur jämlikt eller produktivt det är, kommer att kunna ge sina medlemmar oändlig tillgång på materiella ting. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser. 1613
Sp k-prog 2008. Viktigast är dock att minska dagens jättelika konsumtions- och produktionsvolymer av varor som kräver energi för att tillverkas och att transporteras till konsumenterna. 1631
Sp k-prog 2008. Samtidigt är arbetarklassen en del av det nuvarande samhället, präglas av den konsumtionshysteri som råder, och är målet för kapitalismens behov av masskonsumtion. Även om kapitalistklassen lever bra mycket mer resursslösande, så lever även den västerländska arbetarklassen utöver de ekologiska ramarna. De etablerade konsumtionsmönstren måste därför förändras. 1635
Sp k-prog 2008. En väsentlig del av konsumtionen är dessutom sådant som inte på något sätt höjer levnadsstandarden, till exempel de jättelika militärutgifterna, de ständigt ökande transporterna av likvärdiga varor världen runt eller långa resor till jobb och vardagsbestyr. 1637
Sp k-prog 2008. Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam. 1639
Sp k-prog 2008. oavbrutna konsumerande, och 1689
Ref program. Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.1756
Ref program. Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp.1760
Ref program. Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend.1764
pV program. Svensk konsumtion ger fortsatt höga utsläpp utomlands. 1910
J Rockström lista. 6. Säkra naturens egna kolsänkor. Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. 30% av haven och jorden måste bli skyddade allmänningar. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem. Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten.2127
11. Brukskompensation
DEtc. 2019.03.01Klimatkompensation.se, Klimatkompensation.etc.se, jointrine.com, Tricrona.se. EU-parlamentet använder utifrån Gold Standard, ett certifieringssystem som utgår från CDM (Clean Development Mechanism), men som dessutom innehåller krav på hållbar utveckling och socialt ansvar. C Westblom om Eu-parlamentarikernas resor: "De måste flyga mindre. Att bara klimatkompensera för flygresor är nämligen ingen långsiktig lösning."
Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---".
1017
Kr18. 198Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard. 941
2. Cirkulärbruk
Mu-Energi. Byta, låna, reparera, underhålla.  33
Mu-Energi. Att dela resurser typ bilar måste stimuleras genom olika former av bidrag och skattesänkningar. 121
Mu-Energi. Alla saker som tillverkas bör vara så återanvändningsbara som möjligt. Energikrävande material skall återanvändas i en cirkulär ekonomi. För att minska energiåtgången.124
Mu-Livsstil. Köp begagnat. 143
Mu-Livsstil. Leasa eller hyr i stället för att köpa nytt (bilpooler). 144
Mu-Globrättvisa. Återanvändningssystem behöver utvecklas. 236
Kd-program. En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är inte långsiktigt hållbar. [53] Det räcker inte med bara individuella beslut.[49] Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar. [49] En långsiktigt hållbar livsstil.[49]361
Aesac. E MacArthurCircular activities 731
Mp Eu-val 2019. Miljöpartiet arbetar för ett samhälle där vi delar på bilar och borrmaskiner, där vi hellre reparerar skor och prylar än köper nya och där den miljö- och klimatsmarta maten är billigare än den som inte är det.  1177
Mp Eu-val 2019. Justera styrmedel på ett sätt som stärker den cirkulära ekonomin. Vi behöver mer återvinning, återanvändning och gemensamt användande av varor och tjänster. 1178
Utställn Frön. VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET1306
Utställn Frön. Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet1307
Utställn Frön. Vårda och reparera.    1310
Mp k-plan 2018. Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi 1576
-. Delegationen för cirkulär ekonomi *1721
Ref program. Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.1771
Ref program. Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel för en cirkulär ekonomi utformas. 1770
73 pkt S, Mp, C, L. 38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler.1835
3. Befolkning
Mu-Ekonomi. Begränsa barnbidraget till två barn. 30
Kr18. 34Stoppa befolkningsexplosionen!
Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament!
777
Kr18. 83Klimatanpassa barnbidraget.
Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen.
- flerbarnstillägget tas bort.
- barnbidrag betalas för ett eller max två barn.
- barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.
826
Kd-program. Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]369
Aesac. Es-indexreducing population pressures. natural resource management. environmental health. 696
Sp k-prog 2008. På samma sätt motsätter vi oss att skylla klimatförändringarna på befolkningstillväxten i de fattiga länderna. 1652
Dn. 2019.09.29. Om folkökning. Götmark, AnderssonFlera studier visar att ökningen av antalet människor sannolikt är en viktigare orsak till matbrist, lidande och migration än förändringar av klimatet fram till 2050. --- Detta diskuteras sällan i klimatanalyser –--.1839
2
PRODUKTION
0. Produktion allmänt
Mu-Varför. Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot. 93
S-program. Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt. Energiproduktionen ställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26] 316
S-program. Miljöhänsyn ska vara ett överordnat krav i all produktion.[8] Upprätta en sådan ekonomisk ordning.[8]330
Aesac. Undp-mål12. Hållbar konsumtion och produktion669
Aesac. Eures31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
739
S-program. Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]325
S-program. Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25]342
C Eu-val 2019. Grön omställning i de gröna näringarna 1448
C Eu-val 2019. Att maten som vi ställer på våra bord och ger våra barn ska vara sund och säker borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte alls självklart. Produktionsvillkoren inom EU varierar kraftigt. Detsamma gäller villkoren i de länder som EU handlar med. En för stor andel av den mat som konsumeras i EU är resultatet av en produktion där djuren inte har haft det tillräckligt bra samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. Dagens regler, där Jordbruksverket har stora svårigheter att räkna ut miljöstöden till gårdarna är alldeles för krångliga för att ge önskad effekt. 1445
Mp k-plan 2018. Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi 1573
21
Resurser
01. Fosfor-kväve
Aesac. Eures32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).
744
S Eu-val 2019. Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor. 1355
Pl-bound. nr 5.Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). 1485
1. Resursuttag
-. Wwf. Mänskligheten förbrukar resurser motsvarande 1.5 jordklot. Om alla jordens länder skulle förbruka resurser som svenskarna, så skulle det gå åt resurser för motsvarande drygt 4 klot. 45
Mu-Ekonomi. Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena.71
Mu-Ekonomi. Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land.75
Mu-Varför. Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser. 88
Mu-Globrättvisa. Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.) 185
S-program. Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] 312
Kd-program. Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] 368
Kd-program. Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]369
Aesac. Unep-indikatorerMaterial och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser). 658
Aesac. Gri-indikatorerMaterials 676
Aesac. Es-indexreducing population pressures. natural resource management. environmental health. 696
Aesac. Oecd-inidcators2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
719
Aesac. EurostatMaterial. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. 729
Aesac. Eures31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
739
S-program. Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]319
Kr18. 175- Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige. Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.
- Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
918
Kr14. 56Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.
487
Kr14. 301Ett nytt penningsystem måste ersätta dagens skuldbaserade:
--- vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.
508
S-program. Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] 318
S-program. Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. 335
S-program. Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22]317
Kd-program. Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.[67] De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.[67]379
Aesac. Eiprmsocial and environmental sustainability. 751
Mu-Globrättvisa. Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.) 173
Mp Eu-val 2019. Skydda mer natur, exempelvis gammelskogar och sjöar samt, havsvikar och andra marina områden. 1133
Utställn Frön. Vårt ekologiska fotavtryck.1221
Utställn Frön. Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet 1299
Mp Eu-val 2019. Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten. 1095
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida YttergrenDe största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen.1528
Shaughnessy i Int 32/2019. Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag. 1539
Shaughnessy i Int 32/2019. De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. 1540
Mp k-plan 2018. Rubr 3. MER ÄN 100 PROCENT FÖRNYBART 1566
Sp k-prog 2008. Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. 1595
Sp k-prog 2008. Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen. 1615
11. Resursalternativ
Kd-program. Substitutionsprincipen innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga.[49] 429
Kr18. 100Ersätt plast med biokompositer.
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
Satsa pengar på bioraffinaderier.
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning.
Undvik att blanda olika plastsorter efters.
843
Kr18. 228Laddning elbil på arbetsplats
Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare
971
Aesac. Oecd-inidcators2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
719
Kd-program. Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] 368
Kr14. 211Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
624
L Eu-val 2019. EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd. 1373
L Eu-val 2019. Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster och för att få fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven. Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. 1393
C Eu-val 2019. Ny grön teknik1424
C Eu-val 2019. Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. 1425
C Eu-val 2019. Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet. 1441
2. Avfall
Je. Eu, klimat. Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske. 1014
Wfto. 10. Miljöhänsyn.299
Aesac. Gri-indikatorerEmissions, effluents, waste 680
Aesac. Es-indexbiodiversity. reducing ecosystem stress. 702
Aesac. E MacArthurWaste generation732
DEtc. 2019.03.03215 tusen ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under 2018 och varje år ökar mängden plastförpackningar med omkring två procent, rapporterar Sveriges Radio Eko 1018
DEtc. 2019.04.24. Notis på ledarsidan.NÄR NÅR VI PEAK PLAST?
Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent.
1037
Kr18. 100Ersätt plast med biokompositer.
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
Satsa pengar på bioraffinaderier.
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning.
Undvik att blanda olika plastsorter efters.
843
Kr18. 126Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.
869
Kr14. 23Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.466
Kr18. 75Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik.
Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.
818
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
Mp Eu-val 2019. All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.  1138
Mp Eu-val 2019. Förbjud fler onödiga engångsartiklar och tillsatta mikroplaster i produkter. 1139
Mp Eu-val 2019. Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. 1148
Mp Eu-val 2019. Minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel. 1167
Mp Eu-val 2019. Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan. 1169
Mp Eu-val 2019. Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal. 1180
S Eu-val 2019. Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. 1352
S Eu-val 2019. Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. 1352
S Eu-val 2019. Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.1353
S Eu-val 2019. Öka kraven på ett bra djurskydd. Korta maxtiden för djurtransporter till 8 timmar i hela EU, införa särskilda regler för mjölkkor och kycklingar, minska antibiotika-användningen och skärpa djurskyddsreglerna vid upphandlingar. 1357
L Eu-val 2019. Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar. Mindre fossila bränslen och utsläpp till sjöss. Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas. Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. 1385
L Eu-val 2019. Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast.
En avgift på plast som inte återvinns.
Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar.
Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar. Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter.
En framtid utan plast som inte kan återvinnas.
En bindande målsättning om att all plast i EU ska vara återvinningsbar senast 2030.
1386
L Eu-val 2019. Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning. EU:s kemikalielagstiftning ska bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Utveckla EU:s kemikalielagstiftning (Reach) så att kemikalier som används är säkra och att näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. Processerna inom Reach bör bli mer proaktiva för att mer effektivt kunna få bort farliga kemikalier från marknaden. Särskilt fokus bör läggas på att fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. Det behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor. 1387
L Eu-val 2019. Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster och för att få fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven. Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. 1393
L Eu-val 2019. Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Antibiotikaanvändningen i EU och globalt måste bli ansvarsfull, både bland människor och på djur. Antibiotika ska aldrig användas på djur i onödan. När de nya strängare EU-reglerna för antibiotikaanvändning på djur och veterinärers antibiotikahantering träder ikraft måste tillsynen skärpas för att säkra efterlevnaden.
1396
C Eu-val 2019. Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel. 1414
C Eu-val 2019. En giftfri vardag 1426
C Eu-val 2019. Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. 1431
C Eu-val 2019. För Centerpartiet är det självklart att världen behöver ett grönt, demokratiskt och frihetligt EU. Som visar att det går att förena tillväxt med minskade utsläpp. 1458
C Eu-val 2019. Höj klimatmålensänk utsläppen 1418
C Eu-val 2019. Centerpartiet är pådrivande för att EU:s regelverk kring kemikalier och varor stärks, för att garantera EU:s medborgare en giftfri vardag. För att konsumenter ska kunna göra aktiva val krävs också mer information. Innehållsförteckningar för exempelvis kläder och textilier bör därför tas fram, för att tydliggöra hur och med vilka ämnen produkterna skapats. 1428
C Eu-val 2019. EU gränsar till ett antal känsliga hav. Ett av de mest utsatta är Östersjön. Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön, då den innehåller för höga halter av miljögifter. Därtill är ett antal fiskbestånd hotade och stora delar av Östersjön lider av problem med övergödning. EU och Sverige måste vara pådrivande för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd utan negativ selektering. EU kan och måste spela en viktig roll i arbetet för en god havsmiljö och se till att alla medlemsländer genomför åtgärder för att nå de mål man enats om. 1430
C Eu-val 2019. Att maten som vi ställer på våra bord och ger våra barn ska vara sund och säker borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte alls självklart. Produktionsvillkoren inom EU varierar kraftigt. Detsamma gäller villkoren i de länder som EU handlar med. En för stor andel av den mat som konsumeras i EU är resultatet av en produktion där djuren inte har haft det tillräckligt bra samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. Dagens regler, där Jordbruksverket har stora svårigheter att räkna ut miljöstöden till gårdarna är alldeles för krångliga för att ge önskad effekt. 1445
C Eu-val 2019. Idag varierar såväl användandet av antibiotika som djurhållningen mycket inom EU. Det är olyckligt av flera anledningar. Jordbrukare och livsmedelsproducenter inom EU bör ges förutsättning att konkurrera på lika villkor. Centerpartiet arbetar därför för höga minimikravdjurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. EU bör sträva efter att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar och säkerställa att kraven på djurvälfärd efterlevs. Det skulle medföra ett antal direkta fördelar, som exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Men det skulle också göra konkurrensen inom EU mer rättvis och gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav än sina kollegor och konkurrenter i andra EU-länder. 1447
Sd Eu-val 2019. Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. 1471
Sd Eu-val 2019. Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. 1473
Sd Eu-val 2019. Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. 1475
Pl-bound. nr 9.Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). 1486
Dn. 2019.06.13. Notis "Vi får i oss ett kreditkort i veckan", Tt. Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka.
Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf.
1497
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida YttergrenDe största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen.1528
Shaughnessy i Int 32/2019. Trenden med återvinning behöver utvidgas, men en del plaster går inte att återvinna. Vi måste använda mindre plast, och definitivt dessa sorters plaster. 1549
Mp k-plan 2018. Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen 1563
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlKläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. 1714
73 pkt S, Mp, C, L. 35. En skatt på förbränning av avfall införs.1829
73 pkt S, Mp, C, L. 37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar. 1806
73 pkt S, Mp, C, L. 37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast.1833
Dn. 2019.10.18Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen.
77 % bränns. 8 % återvinns.
"Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman.
1881
pV program. Utsläppsminskningarna avtar. Konsumtionsutsläpp ligger still. Sverige inte i närheten av att nå målet 2045. Vårändringsbudget helt otillräcklig.1884
Reg k-plan. Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland1918
Reg k-plan. Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter)1920
Reg k-plan. Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall . 1984
Reg k-plan. Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna 2041
Reg k-plan. 115. Sverige driver på för ett robust regelverk för nya internationella samarbetsformer enligt Parisavtalets artikel 6.2094
C Eu-val 2019. Eu: Användningen av antibiotika måste minska.2133
21. Kolsänkor
Mu-Energi. Lagring av koldioxid i marken (CCS ? Carbon Capture and Sequestration (eller Storage)) måste nog av flera skäl (bl.a kostnaden och ineffektiviteten) anses vara en återvändsgränd. 128
Kr14. 39De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken. 468
Kr18. 81Svenska satsningar på koldioxid-infångning och -lagring (CCS).
Sverige bör
- delta i internationell CCS-forskning,
- bilda ett vetenskapligt råd för att följa forskning på området och styra satsningar till projekt tillämpliga för Sverige,
- proaktivt lösa frågan om internationella patenträttigheter för CCS,
- skapa incitament och infrastruktur för CCS nu,
- kraftfullt bekämpa idén att koldioxidinfångning och -lagring (CCS) kan ersätta utsläppsminskningar.
824
Kr18. 65Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik.
Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start.
808
Kr14. 197En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka. 577
Kr18. 197Värme utan eld
- Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
- Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
940
Kr14. 79Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
633
Mp Eu-val 2019. åtgärder som binder koldioxid och ta hand om våra biologiska kolsänkor. 1101
Mp Eu-val 2019. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. 1118
L Eu-val 2019. Utsläppsminskningar räcker inte - lagring av koldioxid. För att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål kommer det inte räcka att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Vi kommer sannolikt även att vara beroende av att kunna ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den – så kallade negativa utsläpp. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg för detta, och ett långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark. EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid. 1374
Mp k-plan 2018. Rubr 8.2. Infångande och lagring av koldioxid (CCS) 1587
Sp k-prog 2008. Den odling av biobränsle som sker i delar av Latinamerika visar dock att det finns risker i samband med att alternativ till de fossila bränslena tas fram. Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man inte på ett positivt sätt bidragit till att minska växthuseffekten. Snarare tvärtom. 1623
Ref program. Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS)1731
Ref program. Restutsläpp från sektorer där nollutsläpp är mycket svåra att uppnå: koldioxidinfångning och lagring/användning (CCS/CCU) eller balanseras med minusutsläpp (BECCS, biokol eller naturliga kolsänkor). Eller satsningar utomlands (som är svåra att realisera). 1772
Ref program. En nationell plan för industriell uppskalning av CCS och minusutsläpp.1773
73 pkt S, Mp, C, L. 33. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.1824
73 pkt S, Mp, C, L. 35. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs.1830
Reg k-plan. Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 20501924
Reg k-plan. 32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp.1974
Reg k-plan. 39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.1981
Reg k-plan. 53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.1997
Reg k-plan. 114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.2093
Reg k-plan. Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid2095
Reg k-plan. Kap 13.2 Avskiljning och lagring av koldioxid 2096
J Rockström lista. 6. Säkra naturens egna kolsänkor. Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. 30% av haven och jorden måste bli skyddade allmänningar. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem. Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten.2127
3. Resurseffektivitet
S-program. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt.[26] 320
Kd-program. Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53] Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången.[53] Drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin.[53] Bland annat utökat producentansvar.[53] Kretsloppsanpassad utveckling.[53] Avfallshantering: främst förebygga avfall, sedan återanvändning och materialåtervinning.[53] Ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. [53] Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53] Minska avfallsmängd.[53]366
Aesac. Unep-indikatorerMaterial och råvaruekvivalenter: effektiv användning. 661
Aesac. Oecd-inidcators1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances) 715
Aesac. Oecd-inidcators1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services. 717
Aesac. Oecd-inidcators1. Environmental and resource productivity 718
Aesac. E MacArthurResource productivity. 730
Aesac. Eures1. Resources (Lead indicator):
- Resource productivity.
735
Kr14. 209Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle:
--- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.
505
Aesac. Oecd-inidcators1.3. Water productivity 716
Aesac. Eures22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.
737
Aesac. Oecd-inidcators1.1. Carbon and energy productivity 714
Aesac. Eures23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
738
Mp Eu-val 2019. Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. 1173
L Eu-val 2019. Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen.
Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt.
1378
L Eu-val 2019. Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn. 1383
31. Cirkulär produktion
Mu-Energi. Sverige har en alldeles för låg återanvändning av textilier. Bör kunna öka. Till bortemot 100% inom ett årtionde.132
Mu-Livsstil. Det ska vara lätt att göra rätt. 136
Mu-Globrättvisa. Återanvändningsystem för trävaror, möbler, skogsfibrer. 229
Kr14. 19Utökat producentansvar:
--- producentansvaret behöver utökas med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen. Vi vill även att Klimatriksdagen framför att producentansvaret behöver skärpas så att det får den preventiva funktion det är tänkt att ha.
548
Aesac. E MacArthurCircular activities 731
Aesac. Eiprmcircular economy and recycling; 749
Kr18. 120Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns.
- Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.
- Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
863
Kr18. 135Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet.
Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts.
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån.
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning.
878
Kr18. 182Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen
I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.
925
DEtc. 190207"Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden.1015
Kr18. 187Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
930
Kr18. 209En plan för att Vegolandet Sverige!
T ex
- genom omställningsstöd till jordbruket.
- ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor.
- förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring.
- förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ. - öka svensk växtproduktion för humankonsumtion.
952
Kr18. 183Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas. 926
Kr14. 219Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.
543
Kd-program. Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53] Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången.[53] Drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin.[53] Bland annat utökat producentansvar.[53] Kretsloppsanpassad utveckling.[53] Avfallshantering: främst förebygga avfall, sedan återanvändning och materialåtervinning.[53] Ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. [53] Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53] Minska avfallsmängd.[53]366
Aesac. Eures31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
739
Kr18. 100Ersätt plast med biokompositer.
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
Satsa pengar på bioraffinaderier.
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning.
Undvik att blanda olika plastsorter efters.
843
S Eu-val 2019. Nästa stora steg i klimat- och miljöarbetet är att ställa om till en cirkulär ekonomi ... ... som inte förbrukar mer än den återför till planeten. 1085
Mp Eu-val 2019. All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.  1138
Mp Eu-val 2019. Förbjud fler onödiga engångsartiklar och tillsatta mikroplaster i produkter. 1139
Mp Eu-val 2019. Inför pantsystem för exempelvis elektronik, mobiltelefoner och datorer. 1182
Utställn Frön. VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET1306
Utställn Frön. Vårda och reparera.    1310
Utställn Frön. Delningsekonomi1311
S Eu-val 2019. Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt. 1354
L Eu-val 2019. Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast.
En avgift på plast som inte återvinns.
Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar.
Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar. Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter.
En framtid utan plast som inte kan återvinnas.
En bindande målsättning om att all plast i EU ska vara återvinningsbar senast 2030.
1386
L Eu-val 2019. Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer. 1388
L Eu-val 2019. Att vi skapar en miljö där delningsekonomi, e-handel och digitala tjänster kan växa gynnar EU:s konsumenter och är avgörande för jobb och tillväxt. 1401
C Eu-val 2019. Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. 1431
Sd Eu-val 2019. Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. 1471
Mp k-plan 2018. Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi 1573
Mp k-plan 2018. Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi 1576
-. Delegationen för cirkulär ekonomi *1721
Ref program. Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.1771
Ref program. Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel för en cirkulär ekonomi utformas. 1770
73 pkt S, Mp, C, L. 26. --- främja en växandeskogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning1793
73 pkt S, Mp, C, L. 38. Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Genomför en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. För ökad effektiv hushållsnära insamling, bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem, och för högre återvinning, ska införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall, utredas.1807
Dn. 2019.10.18Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen.
77 % bränns. 8 % återvinns.
"Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman.
1881
Reg k-plan. 34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras.1976
Reg k-plan. 35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning.1977
210
Sol
0. Sol allmänt
Kr18. 37Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare.
- Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både
a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi.
b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling.
- Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder.
- Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.
780
211
Luft
0. Luft allmänt
Aesac. Es-indexair quality, reducing air pollution. 697
Aesac. Eures32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25))
743
Kr14. 186Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.
629
L Eu-val 2019. Ren luft måste vara en självklarhet. Varje år dör i Europa upp emot 400.000 människor i förtid till följd av luftföroreningar. Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer. 1382
1. CO2e-utsläpp
-. Parisavtalet: 1.5 C.
350.org: 350 ppm.
21
Kr14. 149Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020. 47
Mu-Ekonomi. ppm under 350.69
Mu-Ekonomi. Temperaturhöjning under 1.5 C.70
Kr14. 208Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader:
--- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.
613
Kr14. 220Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
635
Aesac. Undp-mål13. Bekämpa klimatförändringen670
Kr18. 114Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?
Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta.
857
Mu-Varför. Temperaturen ökar genom växthusgaser. 89
Kr14. 173Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
607
Kr18. 60Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045.
803
DEtc. 2019.04.29. Artikel "Länderna som släppt ut mest – sedan år 1750", Andreas GustavssonKälla: Carbon brief, CDIAC, Global carbon project. 1044
Aesac. Wb-indicatorsEnergy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita 710
Aesac. E MacArthurEnergy and greenhouse gas emissions. 733
Aesac. Eures23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
738
Kr14. 79Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
633
Kr18. 117Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet. 860
Utställn Frön. Klimathotet1204
Utställn Frön. Våra koldioxidutsläpp1210
Sd Eu-val 2019. Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. 1476
Pl-bound. nr 1.Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 1484
Wwf-live2016. Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 1491
Dn. 2019.06.21. Om Eu och klimatet. av Pia GripenbergSedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %. 1499
Nvv. Utsläpp i siffror *. 1500
Uu-Rb. Fyra avgränsningar behöver göras:
- typer av utsläpp;
- territoriella eller konsumtionsbaserade;
- fördelning mellan nivåer i samhället;
- fördelning över tid.
1504
Uu-Rb. Industriella utsläpp:
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.
1509
Uu-Rb. Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten:
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.
1510
Uu-Rb. CO2-utsläpp utan stora anläggningar:
2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar:
2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245.
2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36.
1515
Shaughnessy i Int 32/2019. Ipcc säger 45% reduktion av CO2-utsläpp till 2030. .Men det behövs 70%1538
Shaughnessy i Int 32/2019. En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. 1542
Shaughnessy i Int 32/2019. Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären. 1551
Mp k-plan 2018. Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen 1563
Mp k-plan 2018. Rubr 4. KLIMATSMART EKONOMI 1572
Mp k-plan 2018. Rubr 8. MINDRE ÄN NOLLUTSLÄPP 1585
Mp k-plan 2018. Rubr 8.3. Förslag till lösningar 1588
Sp k-prog 2008. Utsläppen av växthusgaser får inte på lång sikt överstiga det naturen kan ta upp. Idag fortsätter temperaturen att öka av sig själv även om alla utsläpp omedelbart skulle upphöra, dels på grund av de alltför höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, dels på grund av att själva temperaturhöjningen gör att växthusgaser frigörs. För att vända utvecklingen krävs därför att utsläppen av växthusgaser minskas till en nivå som gör att naturen kan ta upp mer än vad som släpps ut. 1593
-. Utsläpp per land m m: Global carbon atlas *.1705
Dn. 2016.10.30På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.1709
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlKlädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %. 1713
Ref program. Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.1756
Ref program. Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.1763
Reg k-plan. Kap 8 Scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp 1923
Reg k-plan. Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 20501924
Reg k-plan. Kap 8.5 Ytterligare uppskattningar om utsläppsminskningar 1928
Reg k-plan. Kap 8.6 Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen 1929
Reg k-plan. Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige1931
Reg k-plan. Kap 10.2 Prissättning av växthusgasutsläpp1936
Reg k-plan. 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.1937
Reg k-plan. 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.1942
Reg k-plan. 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.1985
Reg k-plan. 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.2001
Reg k-plan. 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.2008
Reg k-plan. Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror2014
Reg k-plan. Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg . 2065
Reg k-plan. 100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.2068
Reg k-plan. 106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.2074
Reg k-plan. Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan 2083
Reg k-plan. Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder 2097
2. Ozon
Pl-bound. nr 3.Ozonskiktets uttunning i stratosfären. 1487
3. Aersoler
Kr18. 173Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri. 916
Mp Eu-val 2019. Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk. 1120
Pl-bound. nr 8.Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer). 1489
4. Extremväder
Mp k-plan 2018. Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING1583
213
Mark
0. Mark allmänt
Mu-Globrättvisa. Högre krav på effektiv markanvändning inom industri, dammar, anläggningar mm. 246
Aesac. Es-indexland. 698
Aesac. Eures21. Land (Dashboard indicator):
- Built-up areas
- Productivity of artificial land
736
Aesac. Eures32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).
744
Kr18. 157Sverige måste stå upp för rätten till mark
- Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt.
- Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark.
- Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU.
- Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.
900
-. Wwf vad?Skogsprodukter. Odlingsmark. Betesmark. Bebyggd mark. 1029
Mp k-plan 2018. Rubr 8.1. Skogen och markernas roll i klimatpolitiken 1586
Reg k-plan. Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning 1994
Reg k-plan. 54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.1998
1. Skog
Mu-Globrättvisa. Minska omsättningen av träråvara. 187
Mu-Globrättvisa. Kalhyggen och plantager samt markens försämrade kolinlagring. 194
Mu-Globrättvisa. Minska omsättningen på skogsråvara där större ytor blir skyddad gammelskog, eller nationalpark. När trä används på rätt sätt kan det hålla mycket länge, i flera hundra år ( t.ex. i hus, eller kvalitetsmöbler). 226
Mu-Globrättvisa. Förbjud pappersreklam, eller sök andra sätt att kraftigt begränsa överkonsumtion av papper. 239
Mu-Globrättvisa. Reglera skogsförvaltningen med förbud mot kalhyggen. 242
Mu-LandStadMat. Skogsskötseln bör anpassas så att man minimerar utsläpp av CO2 och metan, kalhyggen bör därför förbjudas. Skogen bör skötas så att man behåller biodiversiteten. 287
Je. Eu, klimat. Europa har gigantiska sår bestående av försvunnen skog. 8. Plantera nya, vilda skogar i Europa, som inte får avverkas på minst 100 år. Eftersom skogen inte ska huggas ner kan den vara blandad, eldtåligare och ”olönsam”. Att plantera lite överallt gör gott för städer och byar, att plantera stort och vilt mellan bergen ger CO2 lagring förbarnbarnen. 1012
Kd-program. Svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas.[43] Krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler.[43] Som främjar såväl produktions- som miljömål.[43]388
Aesac. Wb-indicatorsForest area, deforestation, terrestrial protected areas. 707
Kr18. 25Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket.
- allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort.
- lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar.
- brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks.
768
Kr18. 51Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling.
- styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter.
- styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen.
- ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler.
794
Kr18. 56Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden.
1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare.
2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.
799
Kr18. 65Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik.
Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start.
808
Kr18. 126Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.
869
Kr18. 132Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark.
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
- Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.
875
Kr18. 153Skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken. 896
Kr18. 215Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen
Riksdagen
- låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker.
- utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker.
- inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker.
- påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder.
- skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar
958
Kr18. 231Skydda kollagret i de svenska skogarna
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
974
Kr18. 52Skog ska ej gå till bioenergi.
- beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas.
- bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter.
- bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda.
- alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt.
795
Pl-bound. nr 6.Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning). 1194
Wwf-live2016. Skogsprodukter. 1490
Reg k-plan. 51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.1995
Reg k-plan. Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning 1994
2. Fält
Mu-Varför. Förnybar energi. 107
Kr14. 11Skydda vår jordbruksmark. 572
Kd-program. Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5]393
Wwf-live2016. Odlingsmark. 1493
Wwf-live2016. Betesmark. 1494
3. Berg
Aesac. Eiprmframework conditions for mining. 752
Kr18. 109Planera för miljövänligare godstransporter.
- Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande.
- Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras.
852
Mp Eu-val 2019. Säkerställ att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning. 1116
Mp Eu-val 2019. Gruvnäringen ska inte få särskilda undantag från naturvårdsdirektiven eller från ramdirektivet för vatten. 1143
4. Bebyggd mark
Wwf-live2016. Bebyggd mark. 1495
214
Vatten
0. Vatten allmänt
Aesac. Undp-mål14. Hav och marina resurser671
Aesac. Gri-indikatorerWater678
Aesac. Es-indexwater quality, water quantity, reducing water stress 699
Aesac. Wb-indicatorsOceans: Total fisheries production, marine protected areas, coral reef area, mangroves area 709
Aesac. Wb-indicatorsWater and sanitation: Internal freshwater resources, total freshwater withdrawal, agricultural percentage of total freshwater withdrawal, access to improved water source (rural and urban populations), access to improved sanitation (rural and urban) 711
Aesac. Oecd-inidcators1.3. Water productivity 716
Aesac. Eures22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.
737
Mu-Varför. Temperaturen ökar genom växthusgaser. 89
DEtc. 2019.03.1530 % av världens fiskebestånd är överutnyttjade. 30 procent av de globala koldioxidutsläppen absorberas av haven, som samtidigt producerar hälften av världens syre. 12 - 30 % av det fiske som bedrivs världen över utförs oreglerat eller illegalt. 1025
Mp Eu-val 2019. Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. 1131
Mp Eu-val 2019. EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart.  1140
L Eu-val 2019. EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas. 1391
L Eu-val 2019. Våra hav och vattendrag behandlas idag som globala soptippar. Internationella förhandlingar om marint skydd. Havsmiljöfrågor måste lyftas till den högsta internationella nivån och diskuteras återkommande i internationella forum. EU kan spela en central roll i den fortsatta processen och bör bjuda in till fortsatta förhandlingar om skydd av havsmiljön. 1392
C Eu-val 2019. En bättre havsmiljö. 1429
Pl-bound. nr 1.Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 1484
1. Försurning
Kd-program. Försurning och övergödning.[59] Internationella överenskommelser.[59] För att begränsa utsläpp.[59] 374
Kr14. 197En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka. 577
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
C Eu-val 2019. EU gränsar till ett antal känsliga hav. Ett av de mest utsatta är Östersjön. Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön, då den innehåller för höga halter av miljögifter. Därtill är ett antal fiskbestånd hotade och stora delar av Östersjön lider av problem med övergödning. EU och Sverige måste vara pådrivande för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd utan negativ selektering. EU kan och måste spela en viktig roll i arbetet för en god havsmiljö och se till att alla medlemsländer genomför åtgärder för att nå de mål man enats om. 1430
C Eu-val 2019. Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen. 1450
Pl-bound. 4Försurning och övergödning. Havsförsurning. 1483
C Eu-val 2019. Eu: Läckage av näringsämnen, som leder till övergödning i hav och vattendrag, måste förhindras.2135
2. Färskvatten
DEtc. 190213Även om världen klarar 1,5 gradersmålet kommer en tredjedel av glaciärerna i Himalaya att smälta – vilket väntas få katastrofala följder för de 240 miljoner människor som är direkt beroende av glaciärerna för mat- och vattenförsörjning. [rapport av International Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD).] 1016
Pl-bound. nr 7.Färskvattenanvändning. 1488
3. Havsnivå
Kr18. 217- Tillsätt snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- Tillsätt snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- Vidta åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
960
4. Ismassor
Kr14. 186Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.
629
DEtc. 2020.09.13 Notis"Isarna på både Arkits och Antarktis smälter i takt med FN:s klimatpanels mest extrema scenarie, enligt Nature Climate Change"*.2138
215
Biosfär
0. Ekosystem
Kr14. 150Rättvis omställning - fler gröna meningsfulla jobb:
--- anta en hållbar grön arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb, årligen.
605
Kr14. 310Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. 615
Aesac. Oecd-inidcators2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources) 720
Aesac. Eures32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Biodiversity (Common farmland bird species)
- Areas under organic farming (Landscape fragmentation).
742
Kr18. 197Värme utan eld
- Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
- Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
940
Shaughnessy i Int 32/2019. Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären. 1551
1. Naturmark
Kd-program. Parker fyller vissa behov och naturområden för fri utveckling fyller andra behov.[57] Nationalparkerna, stadsnära naturområden av hög kvalitet, allemansrätten bevaras, små grönytor i städerna.[57] Bevara vårt nationella naturarv åt kommande generationer. Möjlighet till friluftsliv finns på nära håll för alla människor. För människors hälsa och rekreation.[57]371
Kd-program. Markägarna är en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara kulturlandskapet.[58] Reservatsskydd i olika former. Stor naturhänsyn i skogs och jordbrukslandskapet. [58] Bevarande av den biologiska mångfalden.[58]372
Kd-program. Våtmarker: bevaras och vid behov återställas. Skog: reservatsskyddas i tillräcklig omfattning. Strand och biotopskydd. Särskilda skyddsregler för den fjällnära skogen. Strandskydd i områden där det finns skäl. Men det räcker inte bara med naturskydd. [59] För att bevara den biologiska mångfalden.[59]373
Kd-program. Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska hanteras varsamt så att de på bästa sätt bevaras för framtiden, men ett riksintressesystem och strandskyddsregler får inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och människors möjlighet att nyttja sin egendom.[13] 427
Kr18. 151Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta.
- Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat.
- Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.
894
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
Mp Eu-val 2019. Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. 1131
Mp Eu-val 2019. djuren måste få möjlighet att leva ett naturligt liv i hela EU. 1144
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. Skydda värdefull natur, utrotningshotade.
1345
73 pkt S, Mp, C, L. 27. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.1794
3. Artdöd
Mu-Varför. Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig. 90
Kd-program. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl är det också viktigt med mångfald då de areella näringarna nyttjar olika arter, liksom läkemedelsindustrin och energiindustrin. Idag är det dessutom omöjligt att förutse alla nya värdefulla framtida användningsområden. Vidare finns de rena estetiska värdena i form av värdefulla kulturmiljöer och möjlighet till fritid och rekreation. Det finns dessutom ett etiskt perspektiv som innebär hänsyn till morgondagen.[56] Slå vakt om den biologiska mångfalden.[56] Förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.[56]370
Kd-program. Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden.[60] Det ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg. De ska förvaltas så att samexistens med andra intressen är möjlig.[61]375
Aesac. Undp-mål15. Ekosystem och biologisk mångfald672
Aesac. Gri-indikatorerBiodiversity 679
Aesac. Wb-indicatorsThreatened species: mammals, birds, fish, higher plants. 708
Aesac. Oecd-inidcators2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources) 720
Aesac. Eures32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Biodiversity (Common farmland bird species)
- Areas under organic farming (Landscape fragmentation).
742
Kr18. 176Gröna remsor för insekter och småfåglar
Genom statligt bidrag och lagstiftning:
jordbrukare måste
- lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter och även
- skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage
919
Aesac. Es-indexbiodiversity. reducing ecosystem stress. 702
Kr14. 164Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
576
Kd-program. Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5]393
Kr18. 56Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden.
1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare.
2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.
799
Kr18. 126Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.
869
Dn. 2019.06.27. Debatt om klimatutsläpp och fattigdom. av Robert HöglundEnligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. 0
Mp Eu-val 2019. Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut. 1134
Mp Eu-val 2019. Krav på hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i samtliga EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Ställ krav på spårbarhet av palmolja inom EU.  1141
Mp Eu-val 2019. Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald ....  med skarpa mål till år 20301142
Mp Eu-val 2019. Utöka EU:s arbete med att bekämpa handel med elfenben, lejontroféer och andra handelsvaror som kommer från utrotningshotade djur. 1154
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. Skydda värdefull natur, utrotningshotade.
1345
Dn. 2019.05.18. Anna-Lena Laurén i krönika.Akka till Nils Holgersson: – Om du har lärt dig något gott hos oss, Tummetott, så kanske du inte tycker, att människorna bör vara ensamma på jorden. Tänk på att ni har ett stort land och att ni nog kunde ha råd att lämna några nakna skär och några grunda sjöar och sumpiga mossar och några öde fjäll och avlägsna skogar åt oss. 1364
L Eu-val 2019. Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer. 1388
L Eu-val 2019. Den biologiska mångfalden är satt under extrema hot. Habitatförluster, miljödegradering, tjuvjakt och spridning av invasiva arter är bara några av utmaningarna vid sidan om klimatet och nedsmutsningen av våra hav. Internationella krafttag för den biologiska mångfalden.
EU ska ta initiativ för att stärka internationella processer inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) genom att föra upp frågan på högsta politiska nivå.
1390
L Eu-val 2019. Förbud mot skadliga fiskemetoder. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Skadlig trålning ska i största möjliga mån begränsas. Insatser för rädda och säkra både ålen och torsken samt det långsiktiga fisket av ål och torsk bör genomföras. Det kan bland annat handla om att enskilda fångstmetoder begränsas eller genom tillfälliga stopp såsom det tremånadersstopp för ålfiske som genomfördes under 2019. 1398
Dn. 2019.05.20. artikel om insekter av Sverker LenasInsekter:
1. De sköter nedbrytning och förmultning.
2. De pollinerar växter.
3. De binder samman olika arter.
4. De bidrar till produktutvecklingen.
1405
Ipbes artdöd 2019. A. Nature and its vital contributions to people, which together embody biodiversity and ecosystem functions and services, are deteriorating worldwide. 1406
Ipbes artdöd 2019. B. Direct and indirect drivers of change have accelerated during the past 50 years. 1407
Ipbes artdöd 2019. C. Goals for conserving and sustainably using nature and achieving sustainability cannot be met by current trajectories, and goals for 2030 and beyond may only be achieved through transformative3 changes across economic, social, political and technological factors. 1408
Ipbes artdöd 2019. D. Nature can be conserved, restored and used sustainably while simultaneously meeting other global societal goals through urgent and concerted efforts fostering transformative change. 1409
Pl-bound. nr 2.Artdöden är skenande. Försvara biologisk mångfald. 1452
C Eu-val 2019. Skogen och jorden ska brukas, inte förbrukas. Genom ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart brukande kan de gröna näringarna skapa stora miljömässiga och ekonomiska värden, samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. 1451
Sd Eu-val 2019. Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. 1476
Dn. 2019.06.03. Artikel "Jakt och fiske största hoten mot vilda djur" av TT. Nya studier visar att de traditionella hoten – jakt, utfiskning, skogsskövling – fortfarande utgör en långt större fara för de flesta vilda djur än klimatuppvärmningen. (tidskriften PLoS Biology) Avfaunisering. däggdjursarter har kvantifierats. Värst drabbade är som väntat de stora däggdjuren – hjortar, antiloper, bufflar, tapirer, primater. 1496
73 pkt S, Mp, C, L. 26. --- främja en växandeskogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning1793
73 pkt S, Mp, C, L. 39. Förstärka insatser för den biologiska mångfalden. För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram. 1808
Greider 17 ant. 3. De som värnar valfriheten som den viktigaste principen vägrar inse att inga djur och inga växter har någon valfrihet. De tvingas istället att leva med konsekvenserna av vår hänsynslösa valfrihet på marknaden. Varken isbjörnar eller korallrev kan flytta dit marknaden tycker att de borde flytta. Valfriheten är, i ekologiskt avseende, den mest artegoistiska värdering som existerar.1842
J Rockström lista. 6. Säkra naturens egna kolsänkor. Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. 30% av haven och jorden måste bli skyddade allmänningar. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem. Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten.2127
C Eu-val 2019. Eu: En översyn av art- och habitatsreglerna och fågeldirektivet måste göras för att anpassas till lokala och regionala förhållanden.2134
Dn. 2020.09.11 artikel."Populationen av världens vilda däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016." "Djur i sötvattenmiljöer värst drabbade." -84 %. Källa: Wwf "World living planet report 2020" *.2139
22
Arbete
2. Arbetsinsats
Kr18. 155Kortare arbetstid för klimatet
- Ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka.
898
Kr14. 187Beskatta energi istället för arbete:
--- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.
503
Kd-program. Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] 383
S-program. Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] 308
24
Näringar
0. Näringar allmänt
73 pkt S, Mp, C, L. B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft.1783
73 pkt S, Mp, C, L. 14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras.1790
Reg k-plan. 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.1937
Reg k-plan. Kap 8.4 Scenarier för etappmålen 2020, 2030 och 2040 i den icke-handlande sektorn 1927
Reg k-plan. 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.1938
Reg k-plan. Kap 11.6 Arbetsmaskiner 2003
Reg k-plan. 58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.2004
Reg k-plan. 59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion.2005
Reg k-plan. 60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon.2006
Reg k-plan. 118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras.2102
Reg k-plan. 120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS.2104
241
Energi
0. Energi allmänt
Mu-Energi. Se Mu-Energi. 50
Mu-Energi. Vind-, sol- och vågkraft har problemet att tillgången varierar mycket. Det finns lösningar på detta som kräver stora investeringar. Svenska Kraftnät och andra aktörer måste få i uppdrag och resurser för att snarast lösa dessa problem med lagring och infasning av denna elenergi i det svenska elsystemet. Även så kallade smarta elnät där efterfrågan styrs till tidsperioder där god elenergi finns tillgänglig kan bidra. 127
S-program. Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28]321
S-program. Påverkan: Energisystemet måste ställas om. Det förutsätter både satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen.[28] 322
S-program. Energiproduktionen ska ställas om.[26] 324
Kd-program. Strävan ska vara att åstadkomma ett system.[69] Som minimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden.[69]382
Kd-program. Överföringskapaciteten inom Sverige och till andra länder är väl utbyggd.[71] Väl fungerande energisystem. Möjliggöra svensk export av klimateffektiv el.[71]  386
Kr14. 27De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet. 467
Kr14. 49- Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet.
- Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh.
470
Kr14. 91Energitrappa i svensk lagstiftning:
--- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).
473
Kr14. 111Vattenfall:
- Vattenfalls styrelse och högsta ledning bör ersättas.
- alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.
- Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör.
- Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)
- Vattenfall omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft.
474
Kr14. 137Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet.475
Kr14. 196Krav kring elproduktion m.m:
1. att huvudkravet på produktion, distribution och konsumtion av el, ska vara att utnyttja så energisnål teknik som möjligt utan att i övrigt förstöra miljön.
2. att den el som behövs ska framställas med sådan förnybar teknik, t.ex. sol, vind, redan utbyggd vattenkraft, som har minimal miljöbelastning.
3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt.
4. att staten genom ägardirektiv och eventuellt även genom byte av generaldirektör tvingar det statliga bolaget Vattenfall att sluta med fossila bränslen och kärnkraft.
5. att all processindustri åläggs att ta tillvara överskottsenergi till el med mottryckskraft och/eller i fjärrvärme eller på annat sätt utnyttja överskottsvärme, under förutsättning, att det kan ske energieffektivt med hänsyn till produkternas livscykelanalys och miljövänligt i övrigt.
Krav kring biobränslen:
7. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja regnskog eller tar ut så mycket organiskt material ur skogar, att skogarnas ekosystem hotas, snarast avvecklas.
478
Kr14. 304Nya ägardirektiv till Vattenfall:
--- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.
480
Kr14. 320Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande:
--- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.
481
Kr14. 187Beskatta energi istället för arbete:
--- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.
503
Aesac. Undp-mål7. Hållbar energi för alla664
Aesac. Gri-indikatorerEnergy 677
Aesac. Wb-indicatorsEnergy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita 710
Aesac. Oecd-inidcators1.1. Carbon and energy productivity 714
Aesac. E MacArthurEnergy and greenhouse gas emissions. 733
Kr18. 196Lyssna på IPCC i energifrågorna
En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.
939
Kd-program. Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72] 441
Kd-program. Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] 383
Kr18. 58Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad.
-att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.
801
Kr18. 236Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
- Stoppa importen av fossilgas till Sverige
979
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
Utställn Frön. Energislagen måste samverka för att vi ska få ett hållbart energisystem 1227
L Eu-val 2019. Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. 1370
C Eu-val 2019. De gröna näringarna kan spela en avgörande roll i den gröna omställningen. Centerpartiet vill att den svenska skogen ska bidra till att göra EU:s ekonomi mer biobaserad. De gröna näringarna bidrar med material, energi samt sund och säker mat som är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. 1449
Mp k-plan 2018. Rubr 3.5. Folkligt deltagande i energiomställningen 1571
Sp k-prog 2008. kollektivt ägandeskap av energikällorna, en 1692
-. Iea: Global Energy & CO2 Status Report *.1707
-. Nordic energy * technology perspetives 2016.1708
Reg k-plan. Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall . 1984
Reg k-plan. 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.1985
Reg k-plan. Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg 2015
01. Spar, effektiv
Mu-Energi. Vår vana att betrakta energi som något som är i det närmaste gratis måste upphöra. 113
Mu-Energi. Att flytta konsumtionen av energi från dagar till nätter t.ex måste stimuleras. 122
Mu-Globrättvisa. Energibesparingar och energieffektiviseringar behövs. 263
Kd-program. Energieffektivisering.[72] Är ett lönsamt och effektivt sätt att trygga energiförsörjningen och nå våra miljö- och klimatmål. Det ger stora samhällsekonomiska vinster genom lägre kostnader för hushåll och företag, nya jobb, teknisk utveckling, innovation och hållbarhet.[72]387
Kr18. 222Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning. 965
Kr14. 21Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.
549
Kr14. 103Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder:
--- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.
494
Kr14. 4--- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. 464
Kr18. 177Effektivisera hela el-systemet.
Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..
920
Kr18. 197Värme utan eld
- Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
- Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
940
Kr14. 3Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.
547
Kr14. 79Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
633
Mp k-plan 2018. Rubr 3.1. Energieffektiva och levande livsmiljöer 1567
Mp k-plan 2018. Rubr 3.3. Förslag för energieffektivisering och byggande 1569
Sp k-prog 2008. Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. 1595
Sp k-prog 2008. Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket. 1605
Sp k-prog 2008. Alternativ energi kommer med all sannolikhet inte att räcka till för att ersätta de fossila bränslena i den takt som krävs. Därför krävs en rad energibesparande åtgärder; alltså en övergång till ett energisnålare samhälle. 1629
Sp k-prog 2008. som kombinerar en omställning inom energisektorn med omfattande åtgärder för energisparande. 1683
Reg k-plan. 45. Insatser för energieffektivisering ska stärkas, bland annat är ekodesign och energimärkning viktiga verktyg.1988
Reg k-plan. Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg . 2065
Reg k-plan. Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan 2084
02. Lagring
Kr18. 99Ge statligt stöd åt småkonsumenter för beredskapslagring av el för 72h.
att riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.
842
Mu-Energi. Vind-, sol- och vågkraft har problemet att tillgången varierar mycket. Det finns lösningar på detta som kräver stora investeringar. Svenska Kraftnät och andra aktörer måste få i uppdrag och resurser för att snarast lösa dessa problem med lagring och infasning av denna elenergi i det svenska elsystemet. Även så kallade smarta elnät där efterfrågan styrs till tidsperioder där god elenergi finns tillgänglig kan bidra. 127
Reg k-plan. 40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.1982
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.1986
04. Distribution
Kr18. 177Effektivisera hela el-systemet.
Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..
920
Kr18. 241Förbjud fast elnätsavgift för att ge incitament till energibesparing.
- Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former.
- Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter.
984
Mu-Energi. Vind-, sol- och vågkraft har problemet att tillgången varierar mycket. Det finns lösningar på detta som kräver stora investeringar. Svenska Kraftnät och andra aktörer måste få i uppdrag och resurser för att snarast lösa dessa problem med lagring och infasning av denna elenergi i det svenska elsystemet. Även så kallade smarta elnät där efterfrågan styrs till tidsperioder där god elenergi finns tillgänglig kan bidra. 127
Kr18. 23Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel:
- Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas.
- Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas.
- Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen.
765
Kr18. 38- Stoppa subventioner till alla fossila bränslen.
- Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.
- Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.
- Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
- Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
781
Kr14. 97På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.
492
Utställn Frön. Smarta elnät1229
Mp k-plan 2018. Rubr 3.4. Förslag för flexiblare och robustare elnät 1570
Ref program. Invest: Nybyggnad av elnät inom landet och internationellt1729
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.1986
Reg k-plan. 46. Hinder för att belysningsnätet ska kunna utnyttjas för att ladda elfordon ska undanröjas.1989
1. Fossil energi
Mu-Varför. Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm. 94
Mu-Globrättvisa. Fossil energi måste bytas ut direkt, så att vi kan komma från dagens på 12 ton CO2/person till 1. 175
S-program. Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] 308
Kr14. 41Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen:
--- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.
469
Kr14. 682030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
472
Kr14. 189Ransonera fossila drivmedel. 554
Kr14. 198Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp:
--- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären.
555
Aesac. E MacArthurEnergy and greenhouse gas emissions 734
Aesac. Eures23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
738
Je. Eu, klimat. Gasen från Putin genom Östersjön och annan importerad gas används i EU till stor del till att … värma hus. Det är helt onödigt, vilket den svenska bergvärmeframgången visar. 5. Stoppa gasen! Bergvärme alstrar både kyla och värme från jordens inre med vanlig värmepump i varje hus. Här behövs rejäla stöd till omställning och givetvis ren el från taken. 1009
Kr18. 38- Stoppa subventioner till alla fossila bränslen.
- Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.
- Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.
- Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
- Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
781
Kr18. 189Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?)
- skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ,
- en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet.
932
Kr18. 205Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. 948
Kr18. 236Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
- Stoppa importen av fossilgas till Sverige
979
Kr14. 302- Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.
509
Kr14. 215Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
542
V Eu-val 2019. Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa.
Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030.
1050
Aesac. Oecd-inidcators1.1. Carbon and energy productivity 714
Kr14. 211Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
624
Mp Eu-val 2019. Stoppa subventioner av fossil energi. 1112
L Eu-val 2019. En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk. 1369
L Eu-val 2019. Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. 1370
C Eu-val 2019. Mer än hälften av energin som används i EU importeras från andra länder. Denna energi består främst av olja och gas. Putins Ryssland är den största exportören av båda. 1433
C Eu-val 2019. Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. 1435
C Eu-val 2019. Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen 1432
C Eu-val 2019. De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. I vårt hållbara skogsbruk finns en av nycklarna till ett förnybart EU. 1465
Sp k-prog 2008. Klimatpolitiken är intimt sammanbunden med energipolitiken. Det finns ingen annan långsiktig och realistisk väg ut ur problematiken än att ersätta de fossila bränslena – olja, kol och gas – och kärnkraften med förnyelsebar energi, samt att spara energi. 1594
73 pkt S, Mp, C, L. 33. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps. 1802
Kr18 vinnare. 205Energi: Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. 1869
pV program. Preemraff vill bygga ut i Lysekil. Ny fossilgasterminal i Göteborg. 1896
Reg k-plan. 38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds.1980
Reg k-plan. Kap 12 Fossilfria transporter2007
Reg k-plan. 96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas.2056
Reg k-plan. Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel 2060
C Eu-val 2019. Eu: Fossila bränslen behöver bytas till förnybara motsvarigheter i arbetsmaskiner. 2132
2. Kärnkraft
Mu-Energi. Kärnkraften är inte förnybar utan med de nuvarande typerna av kärnkraftverk har uppskattningar gjorts att uranet som är hyggligt lättillgängligt kommer att ta slut om runt 100 år. Redan nu har uranmalm av lägre kvalitet varit tvunget att brytas till allt större kostnader och större miljöproblem. Det finns heller ingen anledning att fortsätta bygga kärnkraftverk då det blir dyrare än de förnyelsebara alternativen. Utveckling av den s.k. fjärde generationens reaktorer pågår men det kommer nog att ta lång tid innan de är ett alternativ. Fusionsreaktorer ligger också för långt fram i tiden för att vara ett alternativ. Kärnkraften skall fasa ut. 125
Kd-program. Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i samma takt som den ersätts med förnybar energi. En driftsäker kärnkraft kommer dock under överskådlig tid att vara en viktig del av svensk elproduktion.[67] 380
Kr14. 4--- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. 464
Kr14. 8Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
465
Kr18. 92Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!.
1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft.
2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö.
3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande.
835
Kr18. 137Ny Kärnkraft
- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.
880
Kr18. 142Behåll de svenska kärnkraftverken
Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning.
Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft.
885
Kr18. 174Klimatneutral energi
Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.
917
Kr14. 682030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
472
Kr18. 180Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
923
Kr18. 197Värme utan eld
- Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
- Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
940
L Eu-val 2019. Vi har inte råd att stänga kärnkraftverk när så många länder inom EU fortsatt är beroende av kol och gas. Även om dessa beslut är nationella är det viktigt att de diskuteras på EU-nivå eftersom exempelvis det tyska beslutet att fasa ut kärnkraftverken i förtid fått en kraftig påverkan på hela Europas energisystem med ett fortsatt stort beroende av kolkraft. Låt inte kärnkraftsmotståndet riskera klimatet. För klimatets skull behövs fortsatt kärnkraften, vilket även FN:s klimatpanel understryker. 1368
L Eu-val 2019. Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. 1370
Dn. 2019.05.23. Artikel om kärnkraft. Av Jannike Kihlberg.Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers: Kärnkraften är inte nödvändig för att klara klimatkrisen. Även om man inte räknar med riskkostnader och avfallskostnader så är kärnkraften dyr att bygga, dyr att driva. 1481
Sp k-prog 2008. Klimatpolitiken är intimt sammanbunden med energipolitiken. Det finns ingen annan långsiktig och realistisk väg ut ur problematiken än att ersätta de fossila bränslena – olja, kol och gas – och kärnkraften med förnyelsebar energi, samt att spara energi. 1594
Sp k-prog 2008. Kärnkraften, en ytterst farlig energikälla från utvinningen av råvaran till utsläppen av kylvattnet, innebär av flera anledningar inte ett stabilt försvar mot klimatförändringarna. Investeringskostnaderna är gigantiska, det saknas en rimlig lösning på avfallsfrågan vilket leder till att kostnaderna kommer att ackumulera sig i framtiden, och det finns allvarliga kopplingar till vapenindustrin och risk för kärnvapenspridning. 1625
Sp k-prog 2008. Det finns därmed starka marknadskrafter som har intressen av att kärnkraften består och försvaras. 1626
Sp k-prog 2008. Uran är inte en oändlig resurs och kommer att minska snabbt om antalet reaktorer byggs ut i global skala. 1627
Sp k-prog 2008. Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen. 1628
Ref program. Invest: Ny elproduktion som ersätter den kärnkraft som fasas ut1728
3. Förnybar energi
Mu-Ekonomi. Endast förnyelsebar energi och radikalt mindre mängd.72
Mu-Ekonomi. Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil. 77
Mu-Ekonomi. Endast förnyelsebar energi och radikalt mindre mängd. 78
Mu-Varför. Paris-avtalets 1.5 - 2 C medför, att fossil energiproduktion måste upphöra omedelbart. 106
Mu-Energi. All energiproduktion och energikonsumtion måste vara helt fossilfri. Senast år 2045 i Sverige.114
Mu-Energi. I en rapport från Halmstads högskola visas att en omställning till förnyelsebar elenergiframställning kan genomföras inom 5-15 år. Kol- och oljeproducerad elenergi måste så fort som möjligt fasas ut och ersättas i första hand med vindkraft men också av solpaneler och vågkraft. Senast år 2030 bör detta vara genomfört.126
Mu-Globrättvisa. Energiproduktionen behöver bli 100 procent förnybar. 264
Kd-program. Långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.[67] Sveriges energiförsörjning ska tryggas.[67]378
Kd-program. Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.[67] De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.[67]379
Kd-program. Krafttag: Fossilbränslena fasas ut från energi-, transportsektorn. Förnyelsebara bränslen skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion stimuleras.[52] 446
Kr14. 29Sol- och vindkraftslag:
--- lagstiftningen om vindkraft och solceller ses över och samlas i n Sol- och Vindkraftslag.
618
Kr14. 126Prioritera förnybart i elnätet:
--- ändra ellagen till förmån för förnybar el. Ellagens paragrafer behöver ändras så att förnybara energikällor prioriteras och uppmuntras. Lagen bör i framtiden särbehandla förnybar fossilfri el genom att ge den en gynnad ställning.
619
Kr18. 16Koldioxidfri energi bortom fossilfritt.
-att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts.
758
Kr18. 32Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv.
* Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering.
* Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd.
* Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas.
* Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.
775
Je. Eu, klimat. 2. 1000 miljarder till ny förnybar energi per år som inte innehåller skogsavverkning. EU blir då motorn för sol, vind och vatten, lägg till lagring av el och värme och energirevolutionen är gjord på tio år.1006
Kr14. 97På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.
492
Kr14. 302- Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.
509
Kr14. 173Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
607
Kr14. 4--- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering. 464
Kr14. 8Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
465
Aesac. Eures23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
738
Kr14. 79Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
633
Mp Eu-val 2019. 100 procent förnybart energisystem. 1102
Mp Eu-val 2019. 100 procent förnybar energi i hela EU 1111
Mp Eu-val 2019. Satsa mer på hållbar produktion av biodrivmedel inom EU så att lantbruket kan ställa om och bli fossilfritt. 1168
Utställn Frön. VI MÅSTE STÄLLA OM TILL FÖRNYBAR ENERGI1226
Utställn Frön. Förnybar el till elfordon är bra för miljön1251
C Eu-val 2019. Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen 1432
C Eu-val 2019. Subventionerna till fossila bränslen i EU beräknas till mellan 39 och 200 miljarder euro per år, vilket inte bara sätter prissignalerna ur spel utan också är långt mycket mer än det som satsas på den gröna omställningen. Vi måste både skrota subventionerna och öka satsningarna på förnybart för att EU:s åtaganden i Parisavtalet ska kunna nås. 1437
Dn. 2019.06.21. Om Eu och klimatet. av Pia GripenbergSedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %. 1499
Mp k-plan 2018. Rubr 3.2. Förslag för mer än 100 procent förnybar energi 1568
Sp k-prog 2008. Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket. 1605
Sp k-prog 2008. För att klimatkrisen skall kunna mötas krävs en gigantisk satsning på alternativa energikällor som sol-, vind-, våg-, och vattenkraft. 1618
Sp k-prog 2008. Alternativ energi kommer med all sannolikhet inte att räcka till för att ersätta de fossila bränslena i den takt som krävs. Därför krävs en rad energibesparande åtgärder; alltså en övergång till ett energisnålare samhälle. 1629
73 pkt S, Mp, C, L. 24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk , till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.1792
Reg k-plan. 36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas.1978
Reg k-plan. 37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker.1979
Reg k-plan. 44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.1987
31. Vattenkraft
Aesac. Wb-indicatorsEnergy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita 710
Kr18. 137Ny Kärnkraft
- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.
880
Utställn Frön. Effektiviserad vattenkraft.1228
32. Vindkraft
Kr14. 94Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft. 620
Kr18. 48Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export.
Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.
791
Kr18. 180Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
923
Kr14. 27De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet. 467
Kr18. 137Ny Kärnkraft
- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.
880
Utställn Frön. Vindkraft på land och till havs1232
33. Solceller
Kr18. 23Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel:
- Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas.
- Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas.
- Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen.
765
Kr18. 143Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet. 886
DEtc. 2019.03.03Johan Ehrenberg: Solceller ovanpå järnväg och motorvägar. 1019
Kr18. 180Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.
923
Utställn Frön. Solcellsfasader.1230
Utställn Frön. Solceller för egen el.1231
34. Vätgas
Kr14. 204Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt. 479
Kr18. 75Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik.
Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.
818
Kr14. 203Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter:
--- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.
540
35. Biomassa
Kr14. 23Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.466
Kr14. 58Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen. 471
DEtc. 2017.10.10. Malena Ernman4. Biodrivmedel. (Kommentar kring.) 651
Kr18. 37Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare.
- Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både
a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi.
b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling.
- Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder.
- Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.
780
Kr18. 39Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall.
- Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
- Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder ”från källa till omvandling i biogasanläggningar” samt för användning av biogas och biogödsel.
782
Kr18. 52Skog ska ej gå till bioenergi.
- beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas.
- bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter.
- bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda.
- alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt.
795
Kr18. 260Certifierad Palmolja.
Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.
1004
Kr18. 197Värme utan eld
- Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
- Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.
940
Aesac. Wb-indicatorsEnergy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita 710
Kr18. 38- Stoppa subventioner till alla fossila bränslen.
- Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.
- Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.
- Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
- Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.
781
Utställn Frön. BIOBRÄNSLEN.1234
Utställn Frön. Biobränslen måste användas i större utsträckning.1235
Utställn Frön. Kraftvärme från biobränsle.1236
Utställn Frön. Biogasanläggning.1237
Utställn Frön. Biogasbilar.1238
Utställn Frön. Vedeldning med ackumulatortank.1240
Utställn Frön. Biodiesel.1241
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. Biogas. 1342
Ref program. Invest: Produktion och distribution av biodrivmedel1730
Ref program. Prioritering av transportsektorn. Avgörande del av utsläppen. Möjligheterna stora, bl a genom biodrivmedel.1751
73 pkt S, Mp, C, L. 31. Investera i produktion och distribution av biogas. 1819
Reg k-plan. 52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.1996
Reg k-plan. Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel 2060
36. Energi från fossilfritt avfall
Aesac. Wb-indicatorsEnergy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita 710
Kr18. 37Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare.
- Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både
a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi.
b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling.
- Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder.
- Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.
780
Kr18. 137Ny Kärnkraft
- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.
880
242
Naturbruk
0. Naturbruk allmänt
Mu-LandStadMat. Se Mu-LandStadMat 46
Mu-Globrättvisa. Jordbrukets produktionsmetoder med mycket olja och kemi. 193
Mu-Globrättvisa. Nya odlingsmetoder, goda exempel tycks vara permakultur och agroforestry-metoder. 199
Mu-Globrättvisa. Kvarstående köttkonsumtion bör helt vila på uppfödning enligt hållbara naturbruksmetoder, vilt, och med produktion enligt små-skaliga närhetsprinciper. 267
Mu-LandStadMat. Främja omställning till ekologiska jordbruk. 274
S-program. Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26] 326
Kd-program. Ta till vara den kultur- och miljöinsats som görs inom jordbruksnäringen. En övergång till mer miljöanpassade och hållbara brukningsmetoder. Sverige bör ta till vara sina mycket goda förutsättningar för miljövänlig och säker produktion av högkvalitativa livsmedel. Sverige ska aktivt verka för ett mer miljöanpassat jordbruk inom EU.[41] 395
Kr14. 134Ställ om till helt ekologiskt jordbruk: --->1. att riksdagen beslutar att hela jordbruket inom en viss rimlig övergångsperiod, t.ex. 10 år, helt ska gå över till ekologisk odling.
2. att motsvarande krav ställs på import av livsmedel, så jordbrukskemikalier, som förbjudits i Sverige, inte får ha använts på importerade produkter.
3. att de styrande ser till att de ekonomiska villkoren blir rimliga både för bönder och konsumenter vid en sådan omställning av jordbruket.
4. att praktisk utbildning i ekologisk odling på betald arbetstid ordnas både för bönder och sådana som vill ägna sig åt lantbruk.
5. att spekulation i markpriser hindras bl.a. genom att innehav av jordbruksmark kopplas till brukarplikt och att skogsbolag förbjuds att köpa jordbruksmark.
6. att upphöra med import av proteinrikt djurfoder av typ fiskmjöl och sojabönor.
7. att Sverige åter ska kunna vara självförsörjande på livsmedel och haberedskapslager som räcker åtminstone ett par år. beredskapslager som räcker åtminstone ett par år.
574
Kr14. 146Från fossilberoende klimatbov till klimatsmart livsmedel:
--- via utredningar om och beslut rörande forskning och utbildning inom ämnena jordbrukssystem och livsmedelsproduktion ger svenskt jordbruk och svensk livsmedelshantering (förädling så väl som distribution) förutsättningar att utveckla hållbarhet i alla led och att jord- och övrigt naturbruk även ska återfå sin roll som kolsänka, vilken aktivt bidrar till att minska växthuseffekten.
575
Kr14. 164Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
576
Kr18. 112Inför miljöskatt på handelsgödsel.
Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk.
855
Kr18. 130Förbjud jordförbättring med avloppsslam.
Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt.
873
Kr18. 178Minska energiförbrukningen för mat.
Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera.
921
Kr18. 187Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
930
Kr18. 206Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.
949
Kr18. 209En plan för att Vegolandet Sverige!
T ex
- genom omställningsstöd till jordbruket.
- ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor.
- förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring.
- förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ. - öka svensk växtproduktion för humankonsumtion.
952
Kr18. 216Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk
Riksdagen
- tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur.
- ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen.
- utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och oförändrat betningstryck.
959
Kr18. 251Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling. Särskilt stöd till ekologisk odling.
Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling. Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel.
995
Kr18. 253Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål.
Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjningoch förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar.
997
Kr18. 120Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns.
- Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.
- Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
863
DEtc. 2019.04.09. s 19. "Kolbindande jordbruk", Maria HolmJord- och skogsbruk är några av de få saker som kan binda kol. Motsättning: Ökad befolkning kräver mer mat, klimatavtrycket måste minska kraftigt. 90 % av utsläppen från mjölk är på gården. Valio och Baltic Sea Action Group har projekt.
Näringsfattig jord släpper ut CO2.
Ekonomiskt skäl: Jord i gott skick binder kol, vilket ger bättre skörd. Kolbindande jordbruk.
Växelvis odling, ökad artrikedom, förlängd växtsäsong. Effektivare kolsänkor.
Valio: Helt CO2-neutral produktion.
1032
Mp Eu-val 2019. Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. 1156
Mp Eu-val 2019. Satsa mer på hållbar produktion av biodrivmedel inom EU så att lantbruket kan ställa om och bli fossilfritt. 1168
Mp Eu-val 2019. Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används. 1193
Utställn Frön. Eltraktorer1256
Utställn Frön. HÅLLBART JORDBRUK1266
Utställn Frön. Ekologiska metoder i lantbruket minskar miljöbelastningarna1267
Utställn Frön. Ekologisk kretsloppsgård1268
Utställn Frön. Agroforestry1269
Utställn Frön. Plöjningsfritt jordbruk1270
Utställn Frön. Kombinationsjordbruk1271
Utställn Frön. Biokol    1272
Utställn Frön. Fosforåtervinning1273
L Eu-val 2019. Utsläppsminskningar räcker inte - lagring av koldioxid. För att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål kommer det inte räcka att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Vi kommer sannolikt även att vara beroende av att kunna ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den – så kallade negativa utsläpp. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg för detta, och ett långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark. EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid. 1374
L Eu-val 2019. Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning. EU:s kemikalielagstiftning ska bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Utveckla EU:s kemikalielagstiftning (Reach) så att kemikalier som används är säkra och att näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. Processerna inom Reach bör bli mer proaktiva för att mer effektivt kunna få bort farliga kemikalier från marknaden. Särskilt fokus bör läggas på att fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. Det behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor. 1387
C Eu-val 2019. De gröna näringarna kan spela en avgörande roll i den gröna omställningen. Centerpartiet vill att den svenska skogen ska bidra till att göra EU:s ekonomi mer biobaserad. De gröna näringarna bidrar med material, energi samt sund och säker mat som är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. 1449
C Eu-val 2019. Skogen och jorden ska brukas, inte förbrukas. Genom ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart brukande kan de gröna näringarna skapa stora miljömässiga och ekonomiska värden, samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. 1451
C Eu-val 2019. Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. 1443
Mp k-plan 2018. Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten 1582
DEtc. 2020.10.21 Återställa ekosystem Forskare har studerat 2 870 miljoner hektar landbaserade ekosystem på alla kontinenter, vilka har omvandlats till jordbruksmark. Av dessa var 54 procent ursprungligen skogar, 25 procent gräsmarker, 14 procent buskmarker, 4 procent mycket torra marker och 2 procent våtmarker. Markerna utvärderas utifrån målen om djurens livsmiljöer, koldioxidlagring och kostnadseffektivitet. 55 procent (1 578 miljoner ha) jordbruksmark kan återställas utan skada för livsmedelsförsörjningen genom hållbar intensifiering av produktionen samt en minskning av exempelvis kött, ost och matsvinnet. [från studien 'Global priority areas for ecosystem restoration' * i tidskriften Nature *]2149
1. Jordbruk
Mu-LandStadMat. Ompröva EU:s jordbrukspolitik. 272
Mu-LandStadMat. Ge mindre stöd till industrijordbruken. 273
Aesac. Wb-indicatorsAgricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield. 706
Kr18. 183Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas. 926
Kr18. 97Reflekterande tak, vägar, och åkrar.
- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.
840
Mu-Globrättvisa. Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion. 209
DEtc. 2020.10.13. MedborgarmatPermakultur, regenerativt: Näringsrik. Lokalt odlad. Utan kemikalier. Helt organiskt. Kolsänka. Stärka biologisk mångfald.305
DEtc. 2020.10.13 MedborgarmatJordbruk: 25 % av växthusgaser; övergördning; jorderosion; förlust av biomångfald.323
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
Mp Eu-val 2019. Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. 1156
C Eu-val 2019. Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. 1443
C Eu-val 2019. En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.1456
C Eu-val 2019. Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen. 1450
Shaughnessy i Int 32/2019. Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga. 1552
Sp k-prog 2008. Jorden åt dem som brukar den. Bönderna ska i första hand odla för sin egen och stadsbefolkningens behov. Närproducerad och icke-genmodifierad mat är lika viktig i alla länder, rika som fattiga. Alla odlingsmöjligheter måste tas till vara om försörjningen ska tryggas för hela jordens befolkning. Varje land måste utifrån sina egna förutsättningar ta ett lika stort ansvar för hälsa, miljö och klimat. 1661
Reg k-plan. 53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.1997
Reg k-plan. Kap 11.5 Jordbruk 1999
Reg k-plan. 55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.2000
Reg k-plan. 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.2001
Reg k-plan. 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).2002
2. Skogsbruk
Mu-Globrättvisa. Certifiering av urskogssäkra trävaror. 234
Kr14. 308Skydda kollagret i de svenska skogarna:
--- kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. Minst 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, och det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade metoder. Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa.
579
Kr14. 202Odla upp och beskoga världens öknar och torra områden:
--- avsätta medel för internationellt arbete för att förebygga klimatskador. Att en avsevärd del av dessa medel skall användas till uppodling och beskogning av öknar och torra områden. Att medlen med dessa syften får användas inom områden där de för tillfället beräknas göra stor nytta.
612
DEtc. 2017.10.10. Malena Ernman6. Plantera träd. (Kommentar kring.) 653
Kr18. 46Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager.
Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja.
Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram.
Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa.
789
Kr18. 254Skogsbrukspolitiken behöver förnyas.
Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald.
I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas.
998
DEtc. 2019.04.08. Göran Greider i ledareVåtmarker gör skogarna fuktigare och fungerar som brandväggar. Det är effektivare än mer brandredskap som helikoptrar. Lövskog brinner inte lika lätt. Lövskogsöar i barrskog och lövskog kring bebyggelse. Återställ våtmarker.
Inplantera mer lövskog. Minska risken för skogsbränder.
1030
Mu-Varför. Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm. 94
Utställn Frön. Kontinuitetsskogsbruk1321
L Eu-val 2019. EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder. Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer. 1372
C Eu-val 2019. De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. I vårt hållbara skogsbruk finns en av nycklarna till ett förnybart EU. 1465
C Eu-val 2019. De gröna näringarna kan spela en avgörande roll i den gröna omställningen. Centerpartiet vill att den svenska skogen ska bidra till att göra EU:s ekonomi mer biobaserad. De gröna näringarna bidrar med material, energi samt sund och säker mat som är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen. 1449
Sd Eu-val 2019. Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas. 1476
Shaughnessy i Int 32/2019. Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären. 1551
73 pkt S, Mp, C, L. 26. --- främja en växandeskogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning1793
73 pkt S, Mp, C, L. 27. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras. Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.1794
Kr18 vinnare. 231Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
1871
31. Fiske
Mu-Globrättvisa. Minskad fiskkonsumtion. 188
Mu-Globrättvisa. Endast tillåta odlad fisk som uppnår hållbarhetskriterier. Särskilt viktigt är att motverka/förbjuda import av odlade skaldjur för skydd av mangroveskogar mm. 223
Mu-Globrättvisa. Minskad fiskkonsumtion. Fisk bör i högre grad vara vildfångad med hållbara metoder. 224
Mu-Globrättvisa. Ersätt en del fiskkonsumtion med musslor. Musselodlingar kan ha god effekt på havsmiljön. 225
Kd-program. Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut.[42] 389
Kr18. 170Fiska inte i grumligt vatten - fiska på land!
- Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt.
- Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i landbaserat vattenbruk.
- Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna.
- Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod.
- Verka för spårbarhet och märkning av all fisk.
913
Je. Eu, klimat. Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske. 1014
Kr18. 132Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark.
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
- Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.
875
Mp Eu-val 2019. Jordens ekosystem är hotade. Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder. Allt fler vilda djur och växter utrotas. Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade. I strandade valar hittas flera kilo plast. I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd. Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.1130
Mp Eu-val 2019. Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. 1131
Mp Eu-val 2019. Säkerställ att fiskbestånden får återhämta sig --- Ålfiske ska förbjudas. till hållbara nivåer.1135
Mp Eu-val 2019. Gynna skonsamt fiske i kustsamhällen och förbjud bottentrålning. 1136
Mp Eu-val 2019. EU ska ha rättvisa och hållbara fiskeriavtal med andra länder.  1137
Utställn Frön. Fiskodling1280
L Eu-val 2019. En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering. Det europeiska fisket måste hållas inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden av fisk tål. Miljövänligt fiske bör även kunna premieras genom högre tilldelningen av fiskekvoter, inom ramen för den totala tilldelningen. 1397
L Eu-val 2019. Förbud mot skadliga fiskemetoder. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Skadlig trålning ska i största möjliga mån begränsas. Insatser för rädda och säkra både ålen och torsken samt det långsiktiga fisket av ål och torsk bör genomföras. Det kan bland annat handla om att enskilda fångstmetoder begränsas eller genom tillfälliga stopp såsom det tremånadersstopp för ålfiske som genomfördes under 2019. 1398
C Eu-val 2019. EU gränsar till ett antal känsliga hav. Ett av de mest utsatta är Östersjön. Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön, då den innehåller för höga halter av miljögifter. Därtill är ett antal fiskbestånd hotade och stora delar av Östersjön lider av problem med övergödning. EU och Sverige måste vara pådrivande för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd utan negativ selektering. EU kan och måste spela en viktig roll i arbetet för en god havsmiljö och se till att alla medlemsländer genomför åtgärder för att nå de mål man enats om. 1430
Wwf-live2016. Utfiskning. Fiskevatten. 1492
73 pkt S, Mp, C, L. 39. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd.1837
73 pkt S, Mp, C, L. 39. Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen. Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap ska kunna införas.
Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen. Kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks, utan att öka den samlade administrativa bördan för företagen. Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras. Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.
1836
4. Djurbruk
Kd-program. Djuren ska behandlas med respekt och omtanke. Djur och människor har inte samma, men djuren har värde.[47] 426
Kd-program. Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5]393
V Eu-val 2019. Djurförsök ersätts med djurfria metoder så långt det är möjligt. 1059
Mu-Varför. Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm. 94
Kr18. 132Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark.
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
- Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.
875
Mu-Globrättvisa. Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport.211
Mp Eu-val 2019. Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. 1145
Mp Eu-val 2019. EU har en viktig roll att spela internationellt, till exempel för att bekämpa djurförsök och för att se till att krav på djurskydd och djurhälsa inte ska ses som handelshinder. EU bör arbeta för att bindande minimiregler om djurskydd tas fram inom FN och WTO. 1146
Mp Eu-val 2019. Skärp kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen. 1147
Mp Eu-val 2019. Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. 1148
Mp Eu-val 2019. Förbjud osund avel som gör att djuren blir sjuka och lider. 1149
Mp Eu-val 2019. Skärp sanktioner mot medlemsländer som bryter mot djurskyddslagstiftningen. EU-bidrag ska snabbt kunna dras tillbaka från dem som inte uppfyller kraven. 1150
Mp Eu-val 2019. Skärp EU:s försöksdjursdirektiv och främja utvecklingen av djurfria metoder så att EU:s målsättning om att ersätta djurförsök uppnås i samtliga EU-länder. Fram tills målet har uppnåtts ska djurens lidande minimeras. 1151
Mp Eu-val 2019. Åtta timmar ska vara absolut maxgräns för djurtransporter inom EU. 1152
Mp Eu-val 2019. Stoppa djurplågeri i form av till exempel tjurfäktningar och produktion av gåslever. Förbjud att lantbruksdjur hålls i bur. 1153
Mp Eu-val 2019. Avveckla all pälsfarmning inom EU. 1155
Mp Eu-val 2019. I många länder överanvänds antibiotika i djurhållningen. 1158
Mp Eu-val 2019. Mat som producerats med hänsyn till miljön och djurens välfärd kostar mer att producera. EU:s jordbrukspolitik måste främja det ekologiska, fossilfria jordbruket. Det som är bra för människan, djuren och naturen ska vara billigare än det som skadar. För att alla ska ha råd att köpa ekologisk, närodlad, djurvänlig och miljövänlig mat 1160
S Eu-val 2019. Öka kraven på ett bra djurskydd. Korta maxtiden för djurtransporter till 8 timmar i hela EU, införa särskilda regler för mjölkkor och kycklingar, minska antibiotika-användningen och skärpa djurskyddsreglerna vid upphandlingar. 1357
L Eu-val 2019. En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. 1395
C Eu-val 2019. Att maten som vi ställer på våra bord och ger våra barn ska vara sund och säker borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte alls självklart. Produktionsvillkoren inom EU varierar kraftigt. Detsamma gäller villkoren i de länder som EU handlar med. En för stor andel av den mat som konsumeras i EU är resultatet av en produktion där djuren inte har haft det tillräckligt bra samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. Dagens regler, där Jordbruksverket har stora svårigheter att räkna ut miljöstöden till gårdarna är alldeles för krångliga för att ge önskad effekt. 1445
C Eu-val 2019. Idag varierar såväl användandet av antibiotika som djurhållningen mycket inom EU. Det är olyckligt av flera anledningar. Jordbrukare och livsmedelsproducenter inom EU bör ges förutsättning att konkurrera på lika villkor. Centerpartiet arbetar därför för höga minimikravdjurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. EU bör sträva efter att göra livsmedelsproduktionen mer hållbar och säkerställa att kraven på djurvälfärd efterlevs. Det skulle medföra ett antal direkta fördelar, som exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Men det skulle också göra konkurrensen inom EU mer rättvis och gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav än sina kollegor och konkurrenter i andra EU-länder. 1447
C Eu-val 2019. En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.1456
Uu-Rb. Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten:
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.
1510
71. Lokal matproduktion
Mu-Energi. Framställning av livsmedel skall ske så lokalt som möjligt för att undvika långa transporter. I jordbruket skall endast el eller lokalt producerad biobränsle användas i de fordon och verktyg som behövs. 117
Mu-Globrättvisa. Småskalig kycklingproduktion (höns på bakgården). 202
Kr14. 124Stadsodling:
--- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.
573
Kr18. 21Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser:
- att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering.
763
Kr18. 101Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas.
För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter.
En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar.
Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder
844
Kr18. 88En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning.
-Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel.
-Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning.
-Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter.
831
Kr14. 164Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
576
Utställn Frön. STADSODLINGAR & PERMAKULTUR1274
Utställn Frön. Närproducerade livsmedel ökar kvaliteten på maten, minskar transporterna och sårbarheten1275
Utställn Frön. Stadsnära odlingar1277
Utställn Frön. Takodlingar & biskötsel1278
Utställn Frön. Permakultur1279
Utställn Frön. Hydroponiska odlingar1281
72. Växtförädling
Kd-program. Gentekniken - kan vara ett verksamt medel för att kunna föda en växande världsbefolkning, men också för att kunna bota mycket av mänskligt lidande. - öppnar fantastiska möjligheter. - kan skapa hittills oöverblickbara problem. Risken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.[62] Stor försiktighet måste iakttas.[62] 376
Kd-program. Växt- och djurförädlingen: - kan också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Gentekniska förändringar i djurens arvsmassa, som till exempel skulle kunna innebära förändringar i utseendet eller reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas.[63] 377
Kr14. 164Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
576
73. Mathantverk
Utställn Frön. MATHANTVERK1282
Utställn Frön. Eldrimner1284
Utställn Frön. Kvarn1285
Utställn Frön. Bageri1286
Utställn Frön. Kött från betesdjur1287
Utställn Frön. Mejeri1288
Utställn Frön. Osttillverkning1289
74. Gröna jobb
Kr18. 247Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor
- anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb
990
244
Industri
0. Industri allmänt
S-program. Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34]327
Aesac. Undp-mål9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur666
Kr18. 100Ersätt plast med biokompositer.
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
Satsa pengar på bioraffinaderier.
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning.
Undvik att blanda olika plastsorter efters.
843
Kr14. 204Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt. 479
Uu-Rb. Industriella utsläpp:
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.
1509
Dn. 2016.10.30På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.1709
Ref program. Stimulera industriell utveckling om potential finns.1750
Reg k-plan. Kap 11.2 Industri1971
1. Vätgasmetall
Mu-Energi. Framställningen av järn och stål sker idag med kol. Själva den kemiska reaktionen kräver också detta inte bara uppvärmningen. Tillverkningen av vätgas kräver dock elektricitet. En övergång där vätgas används bör ske så fort som möjligt. För vätgasproduktionen kan möjligen överskottsel varma sommardagar användas. 123
Mu-Globrättvisa. Stål-, cement- och annan processindustri behöver effektiviseras och ställas om. 192
Mu-Globrättvisa. Effektivare och minskad användning av stål och betong, utveckling av fossilfri stålproduktion. 249
2. Klädindustri
DEtc. 2019.04.15. "Klädindustrins utsläpp ---". Baher KamalEnligt FN:s handelsorgan Unctad är textil- och klädindustrin en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher. 8 % av CO2. Mer än flyg och sjöfart tillsammans. 33 kg CO2e för ett par jeans. Mycket vatten går ut. Mikrofibrer ut i haven. Plagg används allt kortare tid - bara 10 gånger i snitt. Produktion fördubblats 2000-2014. Tillverkning koncentrerad i Asien, där industrin i huvudsak är beroende av kol och naturgas för elektricitet och uppvärmning. Tio Fn-organ samman mot detta. 1034
3. Gruvor
73 pkt S, Mp, C, L. 33. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps. 1802
245
Byggande
0. Byggnader allmänt
S-program. Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]325
Kr14. 314Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
546
Utställn Frön. Miljöanpassad arkitektur är en framtida nödvändighet1291
Utställn Frön. Sunda hus1294
Utställn Frön. Ekohus1295
Utställn Frön. Blandade funktioner i husen    1300
Utställn Frön. Integrerad grön och blåstruktur1301
Utställn Frön. Byggemenskaper1303
Utställn Frön. Klimatanpassade kvarter1304
Utställn Frön. Plusenergistadsdelar1305
Mp k-plan 2018. Rubr 3.3. Förslag för energieffektivisering och byggande 1569
Ref program. Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder1726
73 pkt S, Mp, C, L. 48. Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. 1811
73 pkt S, Mp, C, L. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande.1860
Reg k-plan. Kap 11.1 Bygg- och anläggningssektorn 1967
Reg k-plan. 27. Klimatdeklarationer för klimatsmart byggande ur ett livscykelperspektiv införs från 2022.1968
Reg k-plan. 28. Krav på minskad klimatpåverkan och livscykelanalyser vid byggande ska främjas, exempelvis genom framtagande av upphandlingskriterier. Byggande i trä ska öka.1969
Reg k-plan. 29. Miljöriskbedömningar vid återvinning inom bygg- och anläggningsindustrin behöver utvecklas. Användning av schaktmassor ska bli enklare.1970
Reg k-plan. 30. Miljöbalken ses över för att bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser men också andra aspekter som prövning av verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen.1972
Reg k-plan. 92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur.2052
1. Energieffektivt
Mu-Livsstil. Boverkets normer för uppvärmning bör revideras och ersättas med nollvision för en stor andel av befintliga och nya bostäder. 152
Mu-Globrättvisa. Bostäderna behöver på sikt bli oberoende av energitillförsel för värme. 248
Mu-Globrättvisa. Regler för energieffektivitet och energikrav vid byggande måste skärpas genom s k nollenergihusstandard och krav på hushållsel. 251
Aesac. Eures33. Key areas (Thematic indicator):
- Improving buildings (Household energy consumption by fuel)
746
Kr18. 58Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad.
-att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.
801
Kr18. 74Energieffektivisera alla bostäder.
- nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi.
- rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna.
- uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet.
817
Utställn Frön. VI MÅSTE BÖRJA BYGGA SUNDA OCH ENERGIEFFEKTIVA HUS1290
Shaughnessy i Int 32/2019. "En utgångspunkt för ett övergångskrav är en Grön New Deal. Det är massiva investeringar för att bygga ut den förnybara energikapaciteten och lika massiva program för att isolera bostäder och arbetsplatser.
Utsläppshandeln med koldioxid i EU bör upphöra och ersättas med verkliga minskningar, parallellt med en Grön New Deal."
1541
11. Passivhus
Kr14. 17Kräv passivhusstandard :
--- det bör införas krav på att all nybyggnation ska uppfylla minst passivhusstandard. Om möjligt ska kravet även tillämpas vid renovering av befintligt fastighetsbestånd.
514
Kr14. 73Spara massor med energi genom att bygga smart :
--- byggnormen i Sverige ska skärpas stegvis och transparent med ett uttalat mål om passivhusstandard i all nyproduktion år 2020. Det skulle ligga i linje med EU-direktiven om 'nära noll energihus'. Dessutom ska regeringens införda förbud mot kommunala initiativ som vill gå före på detta område rivas upp. Positiva lokala initiativ ska uppmuntras, inte förbjudas!
525
Kr18. 57Bygg bara passivhus.
-att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.
800
Utställn Frön. Passivhusskolor1292
Utställn Frön. Passivhus med lägenheter1293
2. Tak
Mu-Globrättvisa. Krav på solcell eller gröna tak i all nybyggnation ? distribuera ut till nätet. Varje hus bör bli en del av energiproduktionen. 266
Mu-LandStadMat. Bygg nytt som ekohus utan energitillskott. 288
Kr14. 129Solenergianpassning vid nyproduktion av byggnader:
--- införa krav på solenergianpassning vid all nyproduktion av bostäder och andra byggnader.
531
Kr18. 90Solenergi i nybyggnation.
- i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller.
833
Kr18. 97Reflekterande tak, vägar, och åkrar.
- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.
840
3. Avlopp
Kr18. 187Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
930
4. Bygget
Mu-Livsstil. Cirka 80% av CO2-utsläppen sker under utvinning, framställning och transporter av material samt själva byggproduktionen. Vi behöver effektivare materialhantering vid produktion av bostäder. 155
Utställn Frön. Miljömedvetet byggande1297
41. Byggmaterial
Mu-Energi. Cement- och betongframställning är förutom att det kräver mycket energi också ett problem då själva de kemiska reaktioner som används ger koldioxidutsläpp. Genom att generellt minska användandet och genom att blanda in mer sand, sten och slaggprodukter i dem kan koldioxidutsläppen minska kraftigt, kanske 40%. 115
Mu-Energi. Husbyggnad skall i så hög grad det kan ske göras i trä. Det innebär också en koldioxidlagring. Uppvärmning skall göras med värmepumpar i första hand alternativt med biobränsle via fjärrvärmenät. 116
Mu-Energi. Indirekt lagring av koldioxid genom t ex ökad byggande av trähus bör underlättas. 129
Mu-Livsstil. Hållbart producerat trä bör användas mer som byggmaterial eftersom detta representerar bunden CO2. 154
Mu-Globrättvisa. Användningen av trä i byggandet behöver öka på bekostnad av stål och betong. 253
Mu-LandStadMat. Använd inte cement. 289
Kd-program. Miljöanpassad arkitektur. Återvinningsbara och hälsodeklarerade byggmaterial. Förnyelsebar energi. Resurseffektiva lösningar. Livscykelperspektiv. Kretsloppsanpassade lösningar, som källsortering av avfall.[14] Minska byggandets miljöpåverkan.[14]396
Kr18. 200Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation
Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning.
943
Utställn Frön. Massiva trähus1296
73 pkt S, Mp, C, L. Öka byggande i trä. 1859
5. Renovering
Mu-Livsstil. Hela processen för renovering av bostäder och produktion av nya bostäder bör analyseras ur ett klimat och resursperspektiv. Med syfte att eliminera strukturella hinder och ta fram tydliga styrmedel.153
Kr14. 170Satsa på energihushållning och trivsel i miljonprogrammen:
--- anta en strategi för energihushållning i miljonprogramsområdena utan kraftiga hyreshöjningar.
536
246
Transport
0. Transport allmänt
Mu-Globrättvisa. Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd. 247
S-program. Transportsystemen ska läggas om. Mer gång-, cykel- och kollektivtrafik. Vägtransporter ska ersätts med järnvägstransporter och sjötrafik. Bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättre reningsteknik måste utvecklas. Allt utsläpp och avfall ska minimeras.[27] 329
Kd-program. Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa lägger hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling.[35] 398
Kd-program. Hastighetsbestämmelser.[36] Anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.[36]404
Kr14. 71Inför energideklaration för transporter. 523
Kr14. 105- Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: ---
528
Kr14. 219Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.
543
Aesac. Gri-indikatorerTransport 683
Aesac. Eures33. Key areas (Thematic indicator):
- Ensuring efficient mobility (Average carbon dioxide emissions per kilometre from new cars. Pollutant emissions from transport (NOx, PM10, volatile organic compounds). Modal split of passenger transport. Modal split of freight transport)
747
Kr18. 13Använd korrekta trafikmodeller:
- Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers
- Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt
755
Kr18. 15Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt. 757
Kr18. 70Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem?
- Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare.
-Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt.
- Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift).
- Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet.
- Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back.
- Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg.
813
Kr18. 131Vänta med stora infrastrukturprojekt.
För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut.
874
Kr18. 134En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp.
- Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
- Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
- Stopp för subventioner till flyget.
- Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.
877
Kr18. 136Samhällsmodell för minskad bilism.
Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande.
879
Kr18. 179Bygg ett transportsystem med förnybar energi.
- Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken.
- Effektivisera godstransporterna.
- Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning.
922
Kr18. 249Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering.
Riksdagen bör
- stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre.
- i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.
993
Kr18. 97Reflekterande tak, vägar, och åkrar.
- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.
840
Dn. 2019.03.21. Om framtidens tåg.Pär Helgesson är talesperson för SJ:s satsning på höghastighetståg. Det går åt betydligt mindre energi per passagerare med tåg än med bil, även elbilar. Däremot är tåg inte bra i glesbygd. Så låt varje transportsystem göra vad de är bäst på. Flyg när man ska riktigt långt, tåg när det är många som reser och buss eller elbil andra gånger. 1026
Kr18. 162Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen 905
Kr14. 173Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
607
Kr14. 172Optimera användningen av alternativa bränslen:
--- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att:
1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus).
2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil meninte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol.
3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas.
476
Kr18. 246Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi.
- #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt
- #2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger.
- #3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska.
- #4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga.
989
Kr18. 6Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål:
- att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
- att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.
459
Utställn Frön. Rapid bus transport    1260
Utställn Frön. Spårvagnstrafik.1261
Utställn Frön. Tram – train.1262
Utställn Frön. Linbanor.1263
Utställn Frön. Internationell tågtrafik1265
L Eu-val 2019. Grundstötningar med oljeutsläpp har visat att vi har otillräcklig trafikövervakning och bristande kapacitet att agera vid olyckor på Östersjön. Inför en aktiv trafikledning i Östersjön. Ett pilotprojekt mellan Östersjöländerna bör genomföras för att upprätta en gemensam trafikledning och övervakning av sjöfarten på Östersjön. På sikt bör ansvaret för denna trafikledning överföras till den europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten. 1384
Mp k-plan 2018. Rubr 2. MOBILITET – MER ÄN TRANSPORTER 1562
Mp k-plan 2018. Rubr 2.2. Politik för ett hållbart transportsystem 1564
Mp k-plan 2018. Rubr 2.3. Förslag för att nå en klimatsmart mobilitet 1565
Ref program. Prioritering av transportsektorn. Avgörande del av utsläppen. Möjligheterna stora, bl a genom biodrivmedel.1751
Ref program. Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.1763
73 pkt S, Mp, C, L. 28. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas. [För transporter? /Kp]1817
Kr18 vinnare. 6Transport: Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål:
- att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
- att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.
1861
Reg k-plan. Kap 8.3 Scenarier för transportsektorns etappmål . 1926
Reg k-plan. 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.1956
Reg k-plan. Kap 12 Fossilfria transporter2007
Reg k-plan. 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.2008
Reg k-plan. 62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.2009
Reg k-plan. 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.2012
Reg k-plan. Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror2014
Reg k-plan. Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg 2015
Reg k-plan. Kap 12.4 Styrning för klimatpolitisk måluppfyllelse på transportområdet 2016
Reg k-plan. Kap 12.5 Ett transporteffektivt samhälle2017
Reg k-plan. 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.2018
Reg k-plan. 67. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (så kallade steg 1- och 2-åtgärder).2019
Reg k-plan. 72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.2024
Reg k-plan. 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.2026
Reg k-plan. 81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.2033
Reg k-plan. 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja.2038
Reg k-plan. 87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras.2039
Reg k-plan. Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet2040
Reg k-plan. Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet2043
Reg k-plan. Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor 2045
Reg k-plan. Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet 2046
Reg k-plan. Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel 2047
Reg k-plan. 89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.2049
Reg k-plan. Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg . 2065
Reg k-plan. 98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020.2066
Reg k-plan. Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan 2077
Reg k-plan. Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige 2079
Reg k-plan. Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp2082
1. Kollektivtrafik
Mu-Energi. Persontransporter skall ske genom kollektivtrafik och då i första hand spårbunden sådan. En kraftigt utökad och förbättrad kollektivtrafik måste byggas ut. 119
Mu-Livsstil. Bygg ut kollektivtrafiken och gör det billigt att åka tåg men dyrt att flyga (koldioxidskatt) eller köra bil (speciellt i storstadsregioner). Så att vi i första hand väljer att åka kollektivt och minimerar flygresor!160
Mu-Globrättvisa. En omställning från privatresande till kollektivtrafik. 256
Kd-program. En väl utvecklad kollektivtrafik.[32] Av största betydelse för ökat bostadsbyggande, utvidgade arbetsmarknadsregioner och en minskning av bilismens negativa miljöpåverkan.[32]402
Kr14. 156Mer kundorienterad och konkurrenskraftig kollektivtrafik:
--- kollektivtrafiken ska bli mer kundorienterad och ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen.
533
Kr14. 157Kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen:
--- långväga kollektivtrafik ska ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen med hjälp av enkla administrativa åtgärder.
534
Kr14. 305Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: ---
att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm.
att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer.
544
Je. Eu, klimat. 3. Flyget måste minska, tågen måste öka. Använd ECB och riksbankerna till statliga storsatsningar på snabba tåg från Luleå till Lissabon, Från Köpenhamn till Aten och från Helsingfors till Berlin över Baltikum. Några få jättebanor som bygger samman EU och gör det möjligt att först stoppa inrikesflyg och snart det vanvettiga flygandet mellan storstäderna på kontinenten. 1007
Kr18. 258- Glesbygdsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. - Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent. 1003
Kr18. 258Förbättra Gävles kollektivtrafik 1002
Kr18. 240Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad. Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader.983
Kr18. 163Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort. 906
Kr14. 215Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
542
DEtc. 2019.04.24. Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf SambilCykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid.
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil.
1040
Mu-Globrättvisa. Vi behöver lagar och skattepolitik som styr över resor, och transporter från väg och bil till kollektivtrafik, järnväg och sjötrafik. 257
Mp Eu-val 2019. Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg. 1119
Mp Eu-val 2019. Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. 1121
Mp Eu-val 2019. Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle. 1124
Utställn Frön. Bilpool och samåkning    1244
Utställn Frön. Självkörande buss1255
Utställn Frön. KOLLEKTIVTRAFIK1258
Utställn Frön. En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen1259
Shaughnessy i Int 32/2019. Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb.1547
Sp k-prog 2008. vi förespråkar en omflyttning till transporter på järnväg och överhuvudtaget en utbyggd kollektivtrafik. 1620
Ref program. Invest: Infrastruktur för kollektivtrafik1733
Reg k-plan. 69. Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik kommer att införas senast 2022.2021
Reg k-plan. 70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag.2022
Reg k-plan. 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.2023
11. Fossilfri transport
Mu-Energi. Flyg- och sjötransporter sker idag med fossilbränslen. Flygtransporterna måste minska kraftigt. En övergång till användning av biobränslen måste snarast inledas. 118
Mu-Energi. De bilar som körs måste vara eldrivna. Biobränslen kommer att behövas till annat. Eftersom vägtransporterna måste minska behövs ingen större utbyggnad av vägnätet. Till såväl elbilarna som de lokala solpanelsanläggningarna behövs uppladdningsbara batterier. En fabrik för framställning av sådana på ett hållbart sätt måste byggas i Sverige. 120
Mu-Globrättvisa. Fordonsflottan behöver bli fossilfri så snart som möjligt. 255
Kd-program. Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör en stor utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser.[34] Alternativen till vägtransporter ska utvecklas, inte minst för arbetspendling. Politiken nationellt och på EU-nivå bör understödja och påskynda utveckling, produktion och användning av energieffektiva fordon och icke-fossila drivmedel, genom stöd till forskning och med ekonomiska och legala styrmedel. Långsiktiga förutsägbara spelregler och villkor måste gälla för att näringsliv och hushåll ska investera i nya produktionsanläggningar och fordon.[34] 397
Kd-program. De negativa effekterna av vägtrafiken begränsas.[30] Eftersträvas att mer av godstransporterna i första hand sker med miljövänliga och energieffektiva transportslag.[31] 401
Kd-program. Stimulera miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken.[33] 403
Kd-program. Krafttag: Fossilbränslena fasas ut från energi-, transportsektorn. 448
Kr14. 172Optimera användningen av alternativa bränslen:
--- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att:
1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus).
2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil meninte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol.
3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas.
476
Kr14. 13Utsläppsbaserad bränsleskatt:
--- det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter.
482
Kr14. 195Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar:
--- med minsta möjliga dröjsmål bör införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 - att Sverige ska förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025.
539
Kr14. 203Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter:
--- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.
540
Kr18. 20Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2:
- Stifta lagar så att fordon, som genom brottlig verksanhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas.
762
Kr18. 30För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna. Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx Ersätt skolbussarna med miljöbussar. 773
Kr18. 63Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk.
För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar.
806
Kr18. 145Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar.
Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas.
888
Kr18. 146Val av transportmedel
Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.
889
Kr18. 221(Energiskatt för diesel resp bensin.) Innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag. Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten. 964
Kr14. 314Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
546
V Eu-val 2019. Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025.1056
S Eu-val 2019. Kunna fortsätta resa, men --- med betydligt mindre utsläpp. 1081
Kr18. 48Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export.
Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.
791
Mp Eu-val 2019. Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. 1121
Mp Eu-val 2019. Skärp gränserna för hur mycket nya bilar får släppa ut successivt. Senast år 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybara drivmedel.1126
Utställn Frön. Biogasbilar.1238
L Eu-val 2019. Klimatsmarta vägar i hela EU.
En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria.
Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU.
EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon.
1381
L Eu-val 2019. Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar. Mindre fossila bränslen och utsläpp till sjöss. Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas. Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. 1385
Sp k-prog 2008. Här måste göras mycket storskaliga investeringar framför allt i den fossilbränsleberoende transportsektorn; 1619
73 pkt S, Mp, C, L. 31. Fossilfria transporter . Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut. 1800
Reg k-plan. Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel 2047
Reg k-plan. 94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter.2054
Reg k-plan. 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas.2055
Reg k-plan. Kap 12.6.4 Fossila drivmedel behöver fasas ut i snabbare takt2061
Reg k-plan. Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget 2062
Reg k-plan. Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten 2063
Reg k-plan. Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020 2064
Reg k-plan. 101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.2069
Reg k-plan. 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.2070
Reg k-plan. 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.2087
13. Fåtal transporter
Mu-Globrättvisa. Transportsnålt samhälle genom minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd. 189
Mu-Globrättvisa. Transportsektorns utrymmeskrav behöver minskas genom övergång till transportsnålt samhälle, minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd. 243
Mu-Globrättvisa. Omställning till ett transportsnålt samhälle. 254
Mu-Globrättvisa. Samhällsplaneringen behöver inriktas på att minska transportbehoven och gynna gång- och cykeltrafik. 260
S-program. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]328
Kr14. 18Reducera de långa lastbilstransporterna :
--- tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet - som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en 'avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar' kan innebära för att minska de långa godstransporterna.
515
Kr14. 115Minska transportslöseri genom närproduktions princip:
--- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.
566
Kr18. 243Planering för att
- Ompröva regionförstoringen.
- Bygg kontorshotell för distansarbete.
- Samhällsservice inom gång och cykelavstånd.
- Inga nya vägprojekt och externa köpcentra.
- Sluta subventionera flygplatser.
- Höjd flygskatt.
- Begränsa bilavdragen kraftigt.
- Inför lastbilsskatt. Minska onödiga transporter.
986
Kr14. 219Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.
543
Kr18. 62Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser).
- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer.
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
805
L Eu-val 2019. Europaparlamentets kostsamma flytt mellan Bryssel och Strasbourg måste upphöra. Det är dyrt, onödigt och dåligt för klimatet. 1400
Greider 17 ant. 12. Vi borde resa mycket mindre än vi gör. Vi måste bli mer bofasta i biosfären.1851
2. Vägtrafik
L Eu-val 2019. Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn. 1383
Mp k-plan 2018. Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen 1563
73 pkt S, Mp, C, L. 28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.1795
pV program. Vägkalkyler bygger på kraftig trafikökning. 1897
pV program. Fossila investeringar bör generellt få avslag. Målet om 70 % mindre trafikutsläpp till 2030 blir omöjligt.1898
pV program. Stopp för trafikökande vägprojekt. (?) 1899
21. GångCykel
Mu-Globrättvisa. En prioritering av cykelinfrastruktur och lastcyklar för närtransporter kan lösa många lokala behov och samtidigt förbättra folkhälsan. 261
Kd-program. Cykelfrämjande infrastruktur. Miljömässiga och hälsofrämjande fördelar. Effektiva, säkra och miljövänliga kommunikationer för invånare och näringsliv i hela landet.[29]400
Kr14. 192Satsa mer på cykelvägar utanför tätort :
--- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år.
538
Kr18. 27Bort med momsen på cyklar.
Om inte det går pga regler och lagar
- att man subventionerar cykelinköp med minst 25%.
770
Kr18. 62Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser).
- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer.
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.
805
Kr18. 105Cykelerfarenhet krävs för körkort.
- Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla.
848
Kr18. 162Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen 905
Kr18. 163Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort. 906
Kr14. 61Rätt att ta med cykeln på tåget :
--- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.
521
DEtc. 2019.04.24. Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf SambilCykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid.
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil.
1040
DEtc. 2019.04.24. Debatt "Cykel till varje 18-åring ---", Jan StrömdahlI år har 1,24 miljarder kronor avsatts för klimatbonusbilar.
Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö.
Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen.
De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett.
1039
Mp Eu-val 2019. Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg. 1119
Mp Eu-val 2019. Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. 1121
Utställn Frön. Cykling främjar både miljö och hälsa1243
Utställn Frön. Cykelgarage1245
Utställn Frön. Cykeltrygghet1246
Utställn Frön. Cykel på tåg1247
Utställn Frön. Cykelverkstäder.1249
73 pkt S, Mp, C, L. 36. Andelen som reser med cykel ska öka. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling. 1831
Reg k-plan. 82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.2034
22. Biltrafik
Kr14. 72Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar. 524
Kr18. 85uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken.
- att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går.
- att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken.
828
Kr18. 161Att en differentierad, avståndsbaserad, vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken 904
DEtc. 2019.04.24. Debatt "Cykel till varje 18-åring ---", Jan StrömdahlI år har 1,24 miljarder kronor avsatts för klimatbonusbilar.
Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö.
Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen.
De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett.
1039
DEtc. 2019.04.24. Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf SambilCykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid.
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil.
1040
V Eu-val 2019. Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025.1056
Mp Eu-val 2019. Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas. 1121
Mp Eu-val 2019. Skärp gränserna för hur mycket nya bilar får släppa ut successivt. Senast år 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybara drivmedel.1126
Mp Eu-val 2019. Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. 1129
Utställn Frön. VI MÅSTE BORT FRÅN DAGENS BILSAMHÄLLE.1242
Utställn Frön. En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen1259
Shaughnessy i Int 32/2019. Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden. 1543
Shaughnessy i Int 32/2019. Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb.1547
73 pkt S, Mp, C, L. 35. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas.1828
73 pkt S, Mp, C, L. 36. --- främja alternativ till bil i städerna. Bilpooler ska stimuleras. 1832
Reg k-plan. 78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.2030
Reg k-plan. 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.2072
Reg k-plan. 106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.2074
Reg k-plan. 107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.2075
Reg k-plan. Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas 2078
Reg k-plan. Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas 2081
221. Bilfri stad
Kr14. 7Bilvägsstopp i kommunerna :
--- det behövs ett förbud för kommunerna att bygga nya bilvägar.
512
Kr14. 90Nollvison att resor inom tätorten sker med egen bil :
--- verka för att individen av egen fri vilja i 100% av fallen ska välja andra sätt att resa inom tätorten än med privatägda bilar.
527
Utställn Frön. Cykelstaden1248
Utställn Frön. Bilfria stadsmiljöer1302
Reg k-plan. 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.2020
222. Elfordon
Kr14. 64Det behövs förenklade regler och förfarande för tillåtande av lätta elfordon. 522
Kr14. 76Utveckla infrastrukturen för elbilar:
--- regeringen skall införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare.
526
Kr14. 213Elektrifiera Sveriges stora vägar:
--- Sverige skyndsamt ska bygga ut de största vägarna med den utrustning som krävs för elektrifierade transporter.
541
Kr14. 314Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
546
Kr18. 49Elektrifiera transportsektorn.
Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige.
792
Je. Eu, klimat. EU:s produktion är idag en enda gigantisk långtradarorm i ett dieselmoln. 4. Bygga elvägar. Långtradarna konverterats till tråddrift. Det krävs stora statliga investeringar och samma system över gränserna för att frakter kan ske rent från Madrid till Oslo. Inga utsläpp genom den förnybara elen. Och investeringarna är självbetalda genom avgifter från åkarna som slipper köpa all denna diesel. 1008
Kr18. 64Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier.
Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder.
807
Kr18. 86Solceller på buss-tak.
att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller.
829
Kr18. 233Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon. Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar. 976
Kr14. 105- Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: ---
528
Dn. 2019.05.01. Artikel "Elbil ger mer CO".CO2 från Tesla betydligt mer än Mercedes med tysk elframställning plus batteritillverkning.
Med svensk elmix: körningen nära noll men med batteritillverkningen tar det några år att komma förbi med elbil.
(Studien från Ifo Institute i München.) Satsa på naturgas för att sedan gå över till biogas och vätgas.
1041
Kr14. 8Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
465
DEtc. 2019.03.21. Johan Ehrenberg om TeslaKombinationen oljebolag (som gör bränslet) bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
1028
Mp Eu-val 2019. Stötta utbyggnaden av infrastruktur för laddstolpar i hela EU. 1127
Utställn Frön. ELDRIVNA FORDON1250
Utställn Frön. Förnybar el till elfordon är bra för miljön1251
Utställn Frön. Elladdningsstationer1252
Utställn Frön. Ellastbilar1253
Utställn Frön. Elmopeder1254
Utställn Frön. Eltraktorer1256
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. Laddpunkter. 1343
L Eu-val 2019. Klimatsmarta vägar i hela EU.
En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria.
Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU.
EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon.
1381
Ref program. Invest: Infrastruktur för elfordon1732
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.1986
Reg k-plan. 88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.2048
Reg k-plan. 89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.2049
Reg k-plan. 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.2050
Reg k-plan. 93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram.2053
Reg k-plan. Kap 12.6.1 Tillgång till laddinfrastruktur2058
Reg k-plan. Kap 12.6.2 Elvägar – infrastruktur för laddning under färd . 2059
Reg k-plan. Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige 2079
Reg k-plan. Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon 2080
Reg k-plan. Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet 2085
223. Vätgasbil
Kr18. 43Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas.
Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.
786
Dn. 2019.05.04. Artikel "Satsning på bränsleceller veckans bästa nyhet", Lasse SwärdAvtal Powercell-Bosch.
En batteridriven elbil kräver stora och tunga batterier som måste laddas med sladd i timmar. En vätgasdriven elbil tankas på några minuter.
Sverige: batterier i Skellefteå (Northvolt), bränsleceller i Göteborg.
1070
L Eu-val 2019. Klimatsmarta vägar i hela EU.
En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria.
Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU.
EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon.
1381
224. Stora bilvägar
Mu-Globrättvisa. Minskad personbilsproduktion. 262
Kr14. 5Inga fler vägsatsningar :
--- Trafikverkets budget ska utformas så att alla pengar för nyinvesteringar ska läggas på utbyggnad av järnväg, samt gång- och cykelvägar. Ingenting ska gå till nya bilvägar.
511
Kr14. 215Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
542
Kr14. 305Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: ---
att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm.
att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer.
544
Mu-Globrättvisa. Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd. 247
3. Järnväg
Mu-Energi. Rusta upp Järnvägarna i Sverige. Höghastighetstågssatsningar måste prövas noggrant om det verkligen är något man skall satsa på. 112
Kr18. 5Höghastighetsbanan
- finansieras genom lån i riksgälden.
- byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029.
457
Kr14. 12Tredubbla järnvägsinvesteringarna : För att trafiksektorn ska klara sitt ansvar för klimatet behöver järnvägen bli dominerande trafikslag. Vill ert parti tredubbla den årliga investeringsnivån för järnvägen? 513
Kr14. 34Järnvägsobligationer :
--- järnvägsinvesteringar utökas mot en procent av BNP, de får en riktig investeringsbudget, järnvägsobligationer övervägs, och att bygg- och planeringstid kraftigt förkortas.
518
Kr14. 35Bygg Norrbotniabanan snarast :
--- Norrbotniabanan snarast bör byggas.
519
Kr14. 36Återuppbygg Västerdalsbanan :
--- Västerdalsbanan återuppbyggs till Sälen.
520
Kr14. 61Rätt att ta med cykeln på tåget :
--- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.
521
Kr18. 12Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS:
- Skjut upp införandet av ERTMS.
- Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna.
754
Kr18. 14Bygg om Sverige för tåg:
- Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det.
- Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad.
- Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg.
756
Kr18. 18Rusta upp regionbanorna:
-Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare.
- Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam.
- För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp.
- Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen.
760
Kr18. 41Samordnad tågtrafik inom EU.
- att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
- att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
- att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
784
Kr18. 59Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa.
Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom:
- Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa.
- Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt.
- Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.
802
Kr18. 102Nej till höghastighetståg.
För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten.
845
Kr18. 106Upprustning av järnvägen.
Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer.
Avstå till att börja med från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer, nya sträckor och bättre turtäthet.
Arbeta för en europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan olika europeiska orter.
Inrätta en central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa.
Fler nattåg.
849
Kr18. 116Stoppa höghastighetstågen.
- planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan.
- berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg.
859
Kr18. 124Subventioner på biljettpriset för inrikeståg. För att uppmuntra färre flygresor inrikes.
- Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.
867
Kr18. 138Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Inför tågpremie på statliga myndigheter.
Likt bonus-malusmodell. Främja tjänsteresor med tåg istället för flyg.
881
Kr18. 141Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna för nattåg till Europa.
Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta.
Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande.
884
Kr18. 186Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga.
- att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår.
- att att finasieringen lånebaseras.
- att sträckan Härnösand-Umeå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan.
929
Kr18. 258- Glesbygdsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. - Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent. 1003
Kr14. 173Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
607
V Eu-val 2019. Mot att länder tvingas avreglera och privatisera järnvägen.
Klimatsmart och billigt resande, inte vinstjagande privata företag.
Samlad europeisk tågpolitik.
Samordnade tidtabeller och fler nattåg genom Europa. Ökad, förbättrad tågtrafik.
1062
V Eu-val 2019. Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning. 1061
Mp Eu-val 2019. Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg. 1119
Mp Eu-val 2019. Utveckla järnvägsnätet inom EU och knyt samman de större städerna med snabbtåg. 1122
Mp Eu-val 2019. Stärk den europeiska järnvägsmyndigheten och ge den ansvar för att planera för ett europeiskt järnvägsnät där det är lätt att resa mellan olika länder. Myndigheten ska också skapa förutsättningar för att upphandla samhällsnyttig nattågstrafik. 1123
Mp Eu-val 2019. Gör det snabbt och lätt att planera och boka tågresor. Tidtabeller och biljettbokning ska vara lika lättillgängliga som för flyget. För att förverkliga det behöver europeisk lagstiftning som ställer krav på tågbolagen komma på plats. 1128
Mp Eu-val 2019. Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. 1129
Utställn Frön. Cykel på tåg1247
Utställn Frön. Snabbtåg1264
S Eu-val 2019. Se fler nattåg ut i Europa, enklare gränsöverskridande biljettförsäljning och stärkt konsumentskydd för tågresenärer i Europa. 1350
L Eu-val 2019. Det måste bli enklare att ta tåget över landsgränser i Europa. Den som vill resa i Europa finner sig ofta hänvisad till flyget eftersom det ofta kan vara dyrt, tidskrävande och komplicerat att resa med tåg. Liberalerna vill se sammanlänkade biljettsystem som möjliggör att boka biljetter mellan länder från tågbolagens och andra plattformars bokningssajter. Precis som för flygtrafik behöver reglerna för tågtrafik i EU vara helt gemensamma. EU behöver fortsätta att se över och ta bort de hinder som här återstår. Den tågresenär som missar en anslutning på grund av försening ska ombokas av tågbolaget såsom görs vid flygresor idag. Liberalerna vill underlätta för ökad andel godstransporter via tåg. 1379
L Eu-val 2019. Det är viktigt att vi etablerar europeiska stamlinjer mellan våra stora städer. På sträckor där efterfrågan är stor och där det är väl avvägt bör stamlinjerna om möjligt hålla för särskilt höga hastigheter. Fler europeiska stamlinjer, nattåg och biltåg. Gör det möjligt för den som behöver ha med sig bilen att undvika långa transportsträckor genom Europa.1380
C Eu-val 2019. Genom att bygga ihop det europeiska järnvägsnätet underlättas exempelvis klimatsmarta transporter inom unionen. 1423
Sp k-prog 2008. vi förespråkar en omflyttning till transporter på järnväg och överhuvudtaget en utbyggd kollektivtrafik. 1620
Ref program. Invest: Järnväg1727
73 pkt S, Mp, C, L. 28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.1795
73 pkt S, Mp, C, L. 28. Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.1818
73 pkt S, Mp, C, L. 29. Ökad punktlighet för svensk järnväg. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår.1796
Kr18 vinnare. 41Transport: Samordnad tågtrafik inom EU.
- att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
- att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
- att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken
1862
Reg k-plan. 73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029.2025
Reg k-plan. 75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras.2027
Reg k-plan. 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.2028
Reg k-plan. 77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet.2029
Reg k-plan. Kap 12.5.3 Bättre förutsättningar för järnväg 2042
4. Flyg
Kr14. 306Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!:
--- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.
545
Kr14. 37Rättvisa individuella flygkvoter:
--- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor.
564
DEtc. 2017.10.10. Malena Ernman5. Elektriska flygplan. (Kommentar kring.) 652
Kr18. 33Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser.
Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd.
776
Kr18. 61Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg.
Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av.
Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.
804
Kr18. 108Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg.
- Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet.
- Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget.
851
Kr18. 121Flyghöjd och flyghastighet.
- Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt.
864
Kr18. 149Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan. 892
Kr18. 160Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser.
- Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp.
- Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU.
903
Kr18. 164Utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter. 907
Kr18. 198Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard. 941
Kr18. 207Staten måste sluta subventionera flyget!
- att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter.
950
Kr18. 223Agera för att införa 25% momsflygresor och reklam för utrikes flygresor.
- Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor.
- Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar.
- Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande.
- Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning.
966
DEtc. 2019.04.09. sid 21 klimatkompensation.se 1031
Kr14. 80Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: ---
1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen.
2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt.
3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp.
4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan.
5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU.
6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter.
488
Kr14. 215Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
542
V Eu-val 2019. Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt.
Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna.
1055
Mu-Globrättvisa. Flygets klimatbelastning kan bara lösas med kraftigt minskad flygtrafik, genom restriktioner och skattepolitik. 258
Mp Eu-val 2019. Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle. 1124
Mp Eu-val 2019. Stötta forskning och utveckling av ny teknik som minskar utsläppen från flyget. 1125
S Eu-val 2019. Minska flygets klimatpåverkan genom starka incitament för att öka andelen hållbart framställda förnybara bränslen för flyget på europeisk nivå. Rean på utsläppsrätter till flyget måste upphöra. 1351
L Eu-val 2019. Alla transporter ska bära sina klimatkostnader, oavsett om de sker på land, vatten eller i luften. Det är orimligt att flygets bränsle inte beskattas på samma sätt som andra fordonsslag. Inför en bränslebaserad, europeisk flygskatt för resor inom och mellan EU-länder som tar sikte på flygets faktiska utsläpp. Chicagokonventionen, som innehåller förbud mot beskattning av flygbränsle på internationella flygningar, bör omförhandlas.
Driv på. En utveckling mot mer bränslesnåla flygplan och minskade utsläpp från flygsektorn.
1377
C Eu-val 2019. När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. 1422
Dn. 2019.05.23. Artikel om elflygplan. Av Dan Lucas m fl.Karin Byman, energiexpert på Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA: små, lätta flygplan för korta sträckor på inrikesflyget. Inte ens på lång sikt kan vi i dag se att vi ska kunna flyga över Atlanten med elflygplan. Ska man göra det flyget fossilfritt så är det flytande fast fossilfria drivmedel som gäller. 1482
Shaughnessy i Int 32/2019. Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden. 1543
Shaughnessy i Int 32/2019. Flyget är mer problematiskt. Det finns inte några lätt tillgängliga enkla lösningar. Kanske eldrivna propellerplan kan användas för korta flygsträckor. Långflygningar måste ransoneras. I synnerhet affärsvärlden måste använda videokonferenser. Utbyggnaderna av flygplatser ska stoppas fullständigt. Detta är svårare att sälja in, men med den förvärrade miljökrisen går det troligen att uppnå. 1545
-. Rapport från Kth och Chalmers 2016.11.29: Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan *. Klimatdeklaration, passagerarskatt, biobränsleavdrag.1711
73 pkt S, Mp, C, L. 32. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor.1822
73 pkt S, Mp, C, L. 32. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. 1823
73 pkt S, Mp, C, L. 32. Minska flygets klimatpåverkan.
Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas Ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter ska tas fram.
En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.
1801
Kr18 vinnare. 134Livsstil: En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp. 1866
Kr18 vinnare. 134Livsstil: - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.1876
Kr18 vinnare. 134Livsstil: - Stopp för subventioner till flyget. 1875
Kr18 vinnare. 134Livsstil: - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp. 1874
Kr18 vinnare. 134Livsstil: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
1873
pV program. Utbyggnad av Arlanda övervägs av regeringen.1885
pV program. Regeringen planerar dubblering av flyg på Arlanda. Ny flygplats i Sälen. Eu tillåter statligt stöd. 1895
Reg k-plan. 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.2010
Reg k-plan. 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras.2035
Reg k-plan. 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal.2036
Reg k-plan. 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.2037
Reg k-plan. Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget 2044
Reg k-plan. 96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas.2056
Reg k-plan. Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget 2062
Reg k-plan. Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan 2084
5. Sjöfart
DEtc. 2019.03.20. Ledare, Johan EhrenbergBåde i Japan och Chile byggs segelbåtar i trä som dessutom kan ha solceller på seglen vilket gör att du billigare än idag kan frakta en container från Hong Kong till Rotterdam. Och ungefär lika fort. 303
Je. Eu, klimat. Europa blev rikt på en utvecklad handel via vattenvägarna. De finns kvar. 6. Använd vattenvägarna. Bara båtarna behöver elektrifieras. 1010
DEtc. 2019.03.20. Ledare, Johan EhrenbergFör båtar inom land, på fl oder och småsjöar är eldrift redan idag billigare, norska företag försöker ta fram elbåtar för kustgående 647
Kr18. 77Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten.
Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskad världshandel ger mindre global sjöfart.
820
Kr18. 59Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa.
Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom:
- Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa.
- Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt.
- Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.
802
Mp Eu-val 2019. Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. 1129
Utställn Frön. Elbåtar1257
L Eu-val 2019. Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar. Mindre fossila bränslen och utsläpp till sjöss. Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas. Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. 1385
C Eu-val 2019. När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. 1422
Sd Eu-val 2019. Värna svensk sjöfartlikvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa. Sverigedemokraterna är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet. 1479
Shaughnessy i Int 32/2019. Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden. 1543
Shaughnessy i Int 32/2019. Med sjöfart, till exempel, behöver vi återgå till vindkraft tillsammans med solenergi, och kanske en nödmotor att använda bara när det är helt nödvändigt. Detta är lätt att genomföra.1544
Reg k-plan. 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.2011
Reg k-plan. 91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner.2051
Reg k-plan. 97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.2057
Reg k-plan. Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten 2063
Reg k-plan. Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan 2084
247
Handel
0. Handel allmänt
Mu-Globrättvisa. Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel. 182
Kr14. 21Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.
549
S Eu-val 2019. Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. 1076
Wfto. 9. Ökad medvetenhet om Fair Trade. 298
Reg k-plan. 36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas.1978
Reg k-plan. Kap 14.5 Klimat- och handelspolitik 2114
Reg k-plan. 127. Sverige ska verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Sverige uppmanar därför EU att analysera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal inklusive frihandelsavtal med tredje part.2115
1. Import-export
Kr18. 137Ny Kärnkraft
- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.
- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.
880
Kr18. 236Förbjud import av och ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Inför ett förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
- Stoppa importen av fossilgas till Sverige
979
S-program. Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34]327
C Eu-val 2019. Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen 1432
C Eu-val 2019. Mer än hälften av energin som används i EU importeras från andra länder. Denna energi består främst av olja och gas. Putins Ryssland är den största exportören av båda. 1433
C Eu-val 2019. Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. 1435
2. Butik
Mu-Globrättvisa. Återupprätta närbutikerna. Vad får det lov att vara? 218
Mu-Globrättvisa. Ökad närhandel kan bidra till minskad användning av engångsförpackningar. 240
Kr14. 26Stopp för externa köpcentra:
--- det bör införas ett stopp för att bygga nya externa köpcentra och att bygga ut befintliga externa köpcentra.
516
Kr14. 3Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.
547
Utställn Frön. Matkooperativ.1308
Utställn Frön. REKO-ringar1316
3. Utbud
Mu-Globrättvisa. Minska sortimenthysterin. 221
Mu-Globrättvisa. Förbud mot att kassera mat i detaljhandeln. 222
Mp Eu-val 2019. Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. 1173
Utställn Frön. Återbruksgalleria.1312
Utställn Frön. Second hand.1313
31. Fair trade
-. Fair trade: Fair action *.1704
6. Produktinfo
Mu-Varför. Motverka reklamen. 108
Mu-Livsstil. Inför obligatoriskt angivande av ursprung/förädlingsort på varors produktmärkning. Så vi kan välja bort varor, som transporterats långt med stora utsläpp av koldioxid!151
Mu-Globrättvisa. Organisera detaljhandeln på ett annat sätt, där överflödskyltningen tas bort. 217
Kr18. 7Gynna hållbarare köttproduktion:
- Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang.
- För kund att se på t ex menyn.
460
Aesac. Gri-indikatorerProduct, service labeling 691
Aesac. Gri-indikatorerMarketing kommunikation 692
Kr18. 24Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering.
Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser.
767
Kr18. 29Palmolja i innehållsförteckningen.
Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten.
772
Kr18. 73Förbjud direktreklam i pappersformat Minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet.816
Kr18. 165Reklamfrittnätet.
Ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande.Överträdelser ska ge ”drabbade” individer rätt till skadestånd.
908
Kr18. 172Märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål
Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning
Detta bör även gälla alla oss konsumenter.
Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill"och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik
915
Kr18. 201Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn.
Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan.
944
Kr14. 21Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.
549
Kr14. 198Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp:
--- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären.
555
Kr14. 164Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
576
Kr14. 71Inför energideklaration för transporter. 523
Kr18. 61Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg.
Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av.
Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.
804
Kr18. 164Utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter. 907
Kr18. 260Certifierad Palmolja.
Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.
1004
DEtc. 2019.03.21. Johan Ehrenberg om TeslaKombinationen oljebolag (som gör bränslet) bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
1028
Kr14. 314Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
546
Dn. 2019.03.05Huvudledaren: "Hungern efter betesmark, och i grunden omvärldens hunger efter saftiga billigabiffar, river fram död för människor, djur, växter, ekosystem. --- Också Sverige sätter tänderna i det brasilianska köttet. Vi borde avstå. --- Den brasilianska sojabönan exporteras i hög grad som foder i animalieproduktionen. --- Det är här konsumentmakten kommer in. Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck." 1022
Mp Eu-val 2019. All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.  1138
Mp Eu-val 2019. Krav på hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i samtliga EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Ställ krav på spårbarhet av palmolja inom EU.  1141
Mp Eu-val 2019. Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån. 1172
Mp Eu-val 2019. Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. 1175
Mp Eu-val 2019. Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. För att klara av utmaningarna behöver vi både bättre lagstiftning, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel som kan åstadkomma en mer hållbar konsumtion. 1176
Mp Eu-val 2019. Se till att alla varor i EU har lättillgänglig information om innehåll och ursprung samt om hur reparation och återvinning går till. 1179
S Eu-val 2019. Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU. 1356
S Eu-val 2019. Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU. 1356
L Eu-val 2019. Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning. EU:s kemikalielagstiftning ska bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Utveckla EU:s kemikalielagstiftning (Reach) så att kemikalier som används är säkra och att näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. Processerna inom Reach bör bli mer proaktiva för att mer effektivt kunna få bort farliga kemikalier från marknaden. Särskilt fokus bör läggas på att fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. Det behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor. 1387
L Eu-val 2019. En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. 1395
C Eu-val 2019. Centerpartiet är pådrivande för att EU:s regelverk kring kemikalier och varor stärks, för att garantera EU:s medborgare en giftfri vardag. För att konsumenter ska kunna göra aktiva val krävs också mer information. Innehållsförteckningar för exempelvis kläder och textilier bör därför tas fram, för att tydliggöra hur och med vilka ämnen produkterna skapats. 1428
C Eu-val 2019. En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat. 1466
73 pkt S, Mp, C, L. 32. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor.1822
73 pkt S, Mp, C, L. 38. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand. 1834
73 pkt S, Mp, C, L. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande.1860
Kr18 vinnare. 134Livsstil: - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.1876
DEtc. 2019.10.10. A GustavssonFossila annonser kan förses med klimatvarning. --- det är företagens möjlighet att fritt marknadsföra imatskadliga produkter och tjänster som måste regleras. (I Dn vecka 22 var nästan var fjärde annons fossil för bil och flyg.) 1880
Reg k-plan. 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja.2038
Reg k-plan. Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor 2045
Reg k-plan. Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020 2064
Reg k-plan. 100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.2068
Reg k-plan. Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon 2080
7. Förpackningar
Mu-Globrättvisa. Restriktioner för användning av engångsmaterial/förpackningar i olika sammanhang. 241
Utställn Frön. Förpackningsfria butiker1309
Sd Eu-val 2019. Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. 1473
Shaughnessy i Int 32/2019. Ganska nyligen användes inte så mycket förpackningar. Det måste minskas betydligt. Glasflaskor som ska återanvändas behöver återkomma. Att plats tillverkas från olja eller kol förvärrar bara problemet. 1550
248
Info-system
0. Info-system allmänt
Kr18. 40Klimatkalkylatorer.
- medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.
- Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.
783
Kd-program. Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28]399
Reg k-plan. Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet 2046
Reg k-plan. 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.2087
Reg k-plan. 111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt.2089
249
Utbildning
0. Utbildning allmänt
Reg k-plan. Kap 4 Kunskapsläget om klimatförändringar1919
Reg k-plan. 26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet.1965
Reg k-plan. 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.2118
1. Ämnet klimat
Mu-Utbildning. Se Mu-Utbildning. 51
Mu-Livsstil. Gör ämnet livskunskap, med ett väl genomtänkt kursinnehåll med fokus på existentiella och etiska frågor och människans livsvillkor, obligatoriskt i grundskolan. 161
Mu-Globrättvisa. Folkbildning ? laga vegetarisk/veganskt - börja med offentliga institutioner. 212
Mu-Utbildning. Ett holistiskt tänkande. Ämnessamarbete som visar att tillvaron hänger ihop. För utbildning av planetskötare.268
Mu-Utbildning. Demokratiuppdraget lika viktigt som kunskapsuppdraget. Väv samman dem. Utveckla ett kritiskt förhållningssätt, där normer, värden, traditioner och olika perspektiv synliggörs på skolan och i undervisningen. Elever behöver få tillfälle och tid att klargöra för sig själva vilka strukturer det är som upprätthåller ett klimatfientligt samhällssystem. 270
Kd-program. Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt tillväxttänkande inte dominera tilldelningen av resurser till universitets- och högskoleväsendet.[10] Ämnesområden där landvinningar inte direkt kan omsättas i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor.[10] 405
Kr14. 60Klimat som ämne i skolan:
--- klimat ska vara ett ämne i skolan.
592
Kr14. 165Utbildning för hållbar utveckling: ---
Att utbildning inom klimat- och miljöfrågor ska utökas och integreras i alla ämnen i såväl grundskola som gymnasieskola.
Att utbildningen (enligt ovan) ska ha fokus på att överbrygga klyftan mellan samhälle och natur samt mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet.
594
Kr14. 125Utbildning om klimatförändringens effekter på människors hälsa för all hälso- och sjukvårdspersonal:
--- kunskaper om klimatförändringarnas hälsoeffekter måste ingå i utbildningen för all hälso- och sjukvårdspersonal.
597
Kr14. 86Bevara och sprid äldre kunskaper:
--- landets museer och sällskap som håller liv i äldre kunskap får i uppgift att gå igenom alla olika gamla kunskaper och dokumentera dessa och lära ut detta.
599
Kr14. 161Skapa rutiner för att ta vara på äldres innovationsidéer, t.ex som utbildningsstimulerande och nutidsengagerande projekt i skolorna. 600
Aesac. Undp-mål4. God utbildning för alla.663
Kr18. 40Klimatkalkylatorer.
- medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.
- Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.
783
Kr18. 42Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen, i skolans portalparagraf. 785
Kr18. 55Inför ekologisk ekonomi inom all högre ekonomiutbildning.
Att regeringen genom propositioner, regleringsbrev och styrning säkerställer utbildning i ekologisk ekonomi inom all högre ekonomiutbildning.
798
Kr18. 78Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!.
- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen.
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.
821
Kr18. 122Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk.
- Att det, inom både SLU och lantbruksskolor, startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk.
- Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk.
- Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odlingd.
865
Kr18. 150Vi behöver professorer i reparation!
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.
893
Kr18. 191Kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal. 934
Kr18. 192Ekonomiutbildning:
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.
935
Kr18. 218Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good.
- change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good.
961
Kr18. 244Equipping higher education to meet Sweden’s ambitious climate policy goals
- All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future
- Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy
987
Kr18. 167Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan
Vi behöver snarast öronmärka medel för att införa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: ”Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv”. Ge underlag och stöd för klokare beslut under den kommande omställningsprocessen.
910
Kr14. 55Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi:
--- regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi.
595
Kr18 vinnare. 42Utbildning: Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen, i skolans portalparagraf. 1863
Dn. 19.11.28. Artokel lom skolan. Eva-Lotta HylténSkolan kan utvidgas till ett laboratorium för en hållbar framtid.1917
11. Skolmiljö
Mu-Utbildning. Kunskap och bildning som ett värde i sig. All kunskap är inte mätbar. Befria både elever och lärare från påtvingad betygshets och konkurrens. 269
2. Professioner
Kr14. 69Kunskap ger makt att förändra. Det är viktigt med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens beslutfattare i privat och offentlig verksamhet. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.589
Kr14. 114Kunniga politiker tar bättre beslut. Det är viktigt att varje politiskt parti med kraft verkar för att se till att deras politiker får en gedigen utbildning om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC. 590
Kr14. 313Kunskap inom psykologi och etik ger ett viktigt stöd. Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan - för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet:
Riksdagsledamöterna bör bli först med gå utbildningen, som medborgarna främsta representanter. Kunna ta kloka beslut som lever upp till vårt ansvar gentemot kommande generationer att säkra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle.
591
Kr14. 66--- hur viktigt det är med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens lärare av alla kategorier för att de i sin tur ska kunna utbilda dagens och morgondagens medborgare. Utbilda utbildarna om klimatfrågorna. 596
Aesac. Oecd-inidcators4.6. Training and skills development. 728
Kr18. 167Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan
Vi behöver snarast öronmärka medel för att införa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: ”Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv”. Ge underlag och stöd för klokare beslut under den kommande omställningsprocessen.
910
Kr18. 150Vi behöver professorer i reparation!
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.
893
Kr18. 191Kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal. 934
73 pkt S, Mp, C, L. 14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras.1790
3. Folkbildning
Mu-Ekonomi. Utbilda väljarkåren. 81
Mu-Ekonomi. Gör ekonomin demokratiskt styrd genom att ge ekonomiutbildning till folkflertalet. 84
Mu-Globrättvisa. Folkbildning för nya normer kring att köpa billiga kläder som tillverkats med ohållbara villkor. (Klädfibrer som exempel.) 170
Mu-Globrättvisa. Folkbildningprogram om nya konsumentideal, säsongsmatlagning, hållbar lagring mm. 215
Mu-Globrättvisa. Användning av TV-program, ICA-kuriren m fl media för en ny matlagningskultur. 216
Mu-Ekonomi. Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen. 445
Kr14. 22Klimatvänlig livsstil: Hur ska vi människor känna att klimatförändringen berör våra gemensamma vardagsliv, så att vi engagerar oss i omställningen - innan det är för sent? 580
Kr14. 24Vitbok om klimathotet:
--- Sveriges riksdag ska utfärda en vitbok om klimatförändringen enligt IPCC:s senaste rapporter och att denna vitbok ska skickas till Sveriges alla hushåll.
581
Kr14. 53Förse klimatskadande flygresor med varningstext:
--- annonser för klimatskadande flygresor ska förses med varningstexter.
582
Kr14. 194Ändra normer och värderingar:
--- arbeta för att normer och värderingar i samhället ändras i riktning mot hållbarhet och obefintliga utsläpp av växthusgaser.
584
Kr14. 102Folkbildningskampanj om klimatfrågan:
--- särskilda statsmedel ska anslås till en folkbildningskampanj om klimatfrågan. Ur detta anslag ska bidrag kunna ges till studieförbund och folkhögskolor för föreläsningar, studiecirklar och produktion av studiematerial i detta ämne.
585
Kr14. 117Låt svenska folket bli delaktiga i ödesfrågorna, mha SVT:
--- ansvar för att förmedla till medborgarna vilka ödesfrågorna är och vilka överväganden som är möjliga i valet av framtid. Detta bör ske som folkbildning med hjälp av SVT.
586
Kr14. 63Utöka den miljö- och klimatrelaterade informationen: ---
Kommunikationen av miljörelaterad information till folket är idag bristfällig. En stor del av befolkningen har enbart kommersiell media som källa till miljö- och klimatrelaterad information. Genom den kanalen väljer man sin läsning efter intresse, och risken för skepticism och minskad trovärdighet är stor. Där blandas även informationen med andra budskap som uppmanar till ökad konsumtion och scenarion där klimathotet är ett icke-problem vilket skapar förvirring.
Samhället står inför kommande förändringar och dessa kommer inte att genomföras friktionsfritt. Med en transparent dialog och seriös information kan man så snart som möjligt förbereda befolkningen på de kommande ändringarna. På detta sätt kan man i högre grad få medhåll och förståelse för omställningen, då medvetenheten om det kollektiva problemet ökar.
583
Kr14. 1331. att det behövs en lika omfattande statlig informationskampanj, som den största i Sveriges historia, nämligen den inför högertrafikomläggningen, men denna gång för att förklara för allmänheten dels varför en klimatomställning både av trafiken och samhället i övrigt är nödvändig och dels hur man klarar alla praktiska vardagsproblem på ett miljövänligt sätt.
2. att lättillgänglig information om miljövänlig kollektivtrafik, linjesträckningar, tidtabeller, närmaste hållplatser ska finnas på alla järnvägsstationer, hållplatser, bibliotek, sjukhus, skolor, andra offentliga instanser, många affärer o.dyl.
587
Kr14. 181Det gäller att motarbeta den globala uppvärmningen och kunna möta de exceptionella påfrestningar som kan förväntas i framtiden. Genomföra ett genomarbetat folkbildningsprojekt. Väljarkåren ska få de kunskaper och insikter som är nödvändiga för att de ska stödja en långsiktig politik.588
Kr14. 127Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar). 593
Kr18. 36Finansiering av folkbildning om klimatfrågan.
- Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation.
779
Kr18. 54Riksomfattande skattefinansierad folkbildningskampanj genomförs. 797
Kr18. 115Klimatet och Public service.
Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar
858
Kr18. 129Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!.
Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt.
872
Kr18. 166Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030
- att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.
- att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.
909
Kr18. 202Reasonable Equality more important than population!
- research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions.
- bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2.
- I = P x A x T,
Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology.
945
Kr18 vinnare. 54Övergripande: Riksomfattande skattefinansierad folkbildningskampanj genomförs. 1864
4. Språk
Kr18. 44Ordet hållbarhet i politiska beslut.
- Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp.
- Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart.
787
Dn. 2019.03.05Huvudledaren: "Klimattorped" om Jair Bolsonaro. 1020
DEtc. 2019.03.05Andreas Gustavsson: "Klimatfördröjarna vill sinka och förhala.De vill aldrig göra vad som måste göras." 1021
DEtc. 2019.06.13. Ledare om klimatspråk. av Andreas GustavssonThe Guardian --- ska uppdatera sitt språk. --- Klimatförändring försvinner, istället kommer man att använda klimatnödläge, klimatkris eller klimatkollaps. Uppvärmning ersätts av upphettning. --- George Monbiot –-- har ofta försökt poängtera att ”ord har en fantastisk kraft att forma våra åsikter”. --- Alltså, Dagens Etc har en ny policy. Klimatkris – inte klimatförändring. Upphettning – inte global uppvärmning. 1533
24b
Forskning
1. FoU
Mu-Ekonomi. Vital forskning och utveckling måste styras och betalas av staten. 40
Mu-Ekonomi. Styr forskning om bevarande av artrikedom och klimatanpassning. 82
Mu-Ekonomi. Styr forskning om stål, cement, ccs, transportsystem, energiproduktion, livscykelanalys, avfallshantering. 83
Mu-Globrättvisa. Forsknings- och utvecklingsstöd till nya odlingsmetoder, permakultur, agroforestry. 214
Mu-Globrättvisa. Utvecklingsmedel till koldioxidfri eller neutral stålproduktion. 252
Kd-program. Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70] 383
Kd-program. Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.[67] De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.[67]379
Kr18. 189Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?)
- skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ,
- en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet.
932
C Eu-val 2019. Forskningsprogrammet Horizon, som omfattar cirka 80 miljarder euro, möjliggör fler europeiska forskningsprojekt. Vi vill att det kommande forskningsprogrammet utökas och att en stor del av medlen används för att bidra till att uppnå EU:s klimatmål. 1462
Reg k-plan. 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.2076
24c
Kultur
0. Kultur allmänt
Kr18. 227Sweden Sing for the Climate
- att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen.
- each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate
970
3. Turism
Kr18. 103All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023.
1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023.
2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen.
3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.
846
24e
Försvar
0. Försvar allmänt
Kr14. 188Ett försvar för människa och natur :
--- så fort som redan tagna beslut och avtal tillåter ska inledas en omdaning av det svenska försvaret som leder till att ingenjörstruppernas kostnader står för den övervägande delen av den svenska försvarsbudgeten. Detta skall även gälla kostnader för forskning och utveckling samt materiel.
537
Kr14. 191Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med. 623
Kr18. 185Hur många ton kostar vårt försvar?
- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.
928
Kr18. 25Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket.
- allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort.
- lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar.
- brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks.
768
Kr18. 132Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark.
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
- Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.
875
Mp Eu-val 2019. Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. 1175
Mp Eu-val 2019. Öka satsningarna på krisberedskap för att kunna möta hot som klimatförändringar, naturkatastrofer, cyberattacker, våldsbejakande extremism och pandemier. 1196
Shaughnessy i Int 32/2019. I synnerhet USA:s militär orsakar massiva koldioxidutsläpp. 1548
Mp k-plan 2018. Rubr 7.1. Förslag för att stärka samhällets beredskap för ett förändrat klimat 1584
Mp k-plan 2018. Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING1583
Sp k-prog 2008. Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten.1622
24g
Egentillverkning
0. Egentillverkning allmänt
73 pkt S, Mp, C, L. 24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk , till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.1792
25
Produkter
0. Produkter allmänt
Kr14. 207Ekonomiskt och på andra sätt stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa. 578
Aesac. Gri-indikatorerProducts, services 681
Aesac. Oecd-inidcators4.2. Environmental goods and services 724
01. Föråldring
Kr14. 85Direktiv för att förlänga produkters livslängd:
--- direktiv utgår för att alla nya produkter från hus till en brödrost ska utformas med tanke på lång livslängd och att dess livslängd kan förlängas med hjälp av underhåll och service.
550
Kr14. 99Motverka planerat åldrande av produkter:
--- utforma lagstiftning och stödsystem som främjar funktionsbaserade affärsmodeller. Detta skulle göra det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas.
551
Kr14. 131Inför en tvingande utökad produktgaranti. 552
Mu-Globrättvisa. Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror. 200
Mu-Globrättvisa. Förlängd garantitidmöbler. 235
Mp Eu-val 2019. Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. 1175
Mp Eu-val 2019. Förbjud produkter som byggs för att gå sönder i förtid och förläng garantitiden för att uppmuntra tillverkarna att producera varor som håller längre. 1184
DEtc. 2019.09.17Planerat åldrande är varken något nytt eller ovanligt, enligt Mattias Lindahl, professor i miljödriven produktutveckling vid Linköpings universitet. Alla vet det, men ingen talar om det. Det har gjort att fabrikerna och tillväxten hållits igång. Det finns många olika sätt att bestämma en produkts livslängd. Om företag istället för att sälja produkter säljer funktioner, då hade producenter velat ha produkter som håller så länge som möjligt,1720
1. Mat
Mu-Livsstil. Matkonsumenternas makt är stor och bör utnyttjas till att driva utvecklingen mot en mer hållbar matproduktion framåt. Genom buycott som kan ses som motsatsen till att bojkott kan konsumenter gå samman och uppmuntra till stödköp hos företag som satsar på en hållbar inriktning och en ekologisk agenda. 137
Mu-Livsstil. Som konsumenter kan vi förutom att handla hållbart göra stor skillnad genom att minska matsvinnet. 138
Mu-Livsstil. Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn, ät varierat, ät certifierat för att ifrån minska matens klimatpåverkan (LiveWell-kostråd). 146
Mu-Livsstil. Ät mindre kött, fett, socker och salt 147
Mu-Livsstil. Ta vara på rester och minska matsvinnet. 148
Mu-Globrättvisa. Minskad köttkonsumtion, särskilt nötkött. 196
Mu-Globrättvisa. Minskad konsumtion av mejeriprodukter. 197
Mu-Globrättvisa. Minskat matsvinn och en återföring av näringsämnen (kompostering, kolinlagring). 198
Mu-Globrättvisa. Köttransonering. 206
Mu-Globrättvisa. Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion. 209
Mu-Globrättvisa. Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport.211
Mu-Globrättvisa. Obligatorisk kompostering av matavfall i alla hushåll. 220
Mu-LandStadMat. Stoppa matsvinnet. 271
Mu-LandStadMat. Anpassa kosten. 276
Mu-LandStadMat. Mer vegetabiliskt. 279
Kd-program. Som konsument ska man ha möjlighet att undvika produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.[64] En tydlig märkning, med möjlighet till kontroll och uppföljning måste därför finnas.[64] 362
Kr14. 10Klimatsmart hantering av organiskt avfall:
--- hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion.
556
Kr14. 16Minska hushallens matsvin:
--- genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas.
557
Kr14. 128En nationell strategi for hållbar konsumtion och produktion av mat: ---
- Vi vill att de beslutar om en lokal, regional och nationell matstrategi som gor det mojligt for bonder/producenter, konsumenter och ovriga marknadsaktorer inom livsmedelssektorn att agera for en rattvis, halsosam och hallbar produktion och konsumtion av mat. En matstrategi med tydliga mal och metoder. Strategin bor tas fram i bred politisk samverkan och med myndigheter som hanterar konsumentfragor, miljo, vatten/hav, jordbruk, livsmedel, landsbygds- och naringslivsutveckling. Lika viktiga ar forskare, miljoorganisationer, naringsliv, livsmedelsproducenter och konsumenter.
- Vi vill att Sveriges folkvalda ska utveckla mal och metoder som gor det mojligt for aktorer inom offentlig upphandling att bidra till en hallbar konsumtion av livsmedel och fa stod att premiera kvalitet fore lagprisalternativ med hog belastning pa miljon, dar kostnaderna for kvalitet vags upp av kloka satt att tillaga och hantera maten.
- Vi vill att matstrategin lyfts fram i Fardplan 2050 och i Konsumentverkets nya plattform for konsumentinformation, och vi vill se tydliga informationskampanjer dar hallbara matval star i centrum. Vi vill att beslutsfattare tar ansvar for att hallbar och halsosam mat for alla behover drivas over tid oberoende av externa faktorer som konjunkturlage och kortsiktiga opinionssvangningar.
558
Kr14. 148Skattelättnader för ekologiska producerad mat:
--- skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat. Vi föreslår att ekologiskt producerad mat bör få skattelättnader ? exempelvis genom minskad moms i affären.
559
Kr14. 152Köttfria dagar i offentlig verksamhet:
--- lagstifta om att skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukhus ska servera köttfria måltider minst två dagar i veckan.
560
Kr14. 307Klimatmärkning av livsmedel:
--- en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas. Detta bör ges högsta prioritet och ske så snart som möjligt.
561
Kr14. 309Minska användning av emballage och plastpåsar i matvarubutikerna:
--- genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att emballage och användning av plastpåsar i matvarubutikerna kraftigt minskas.
562
Kr18. 148Livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först
- Förslag i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" ska inarbetas i strategin, om de bedöms leda till att klimatet först-principen stärks.
891
Kr18. 158En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer
- Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
- Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
901
Kr18. 171Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning
För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier.
914
Kr18. 230Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet
Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.
973
Kr18. 238Köttkonsumtionen måste minska
- Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
- Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera.
- Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt.
981
Kr18. 87Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll.
- Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion.
- Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter.
- Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument.
- Minska antalet matsorter.
- Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till"-datum.
830
Kr18. 206Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.
949
Kd-program. Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5]393
DEtc. 2019.04.29. Artikel "--- äta protein som är växtbaserat", Jenny Clevesson.Vi måste i större utsträckning äta protein som är växtbaserat, lokalt odlat och ekologiskt. Kinoa, hampa. 1042
Mp Eu-val 2019. Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar. 1157
Mp Eu-val 2019. Öka konsumtionen och produktionen av ekologiska och hållbara livsmedel. 1163
Mp Eu-val 2019. Gynna ekologiska livsmedel bland annat genom att EU:s medlemsstater ska tillåtas ha lägre moms på dessa. 1164
Mp Eu-val 2019. Främja ökad odling av proteingrödor, till exempel bönor och ärtor. 1166
Mp Eu-val 2019. Genetiskt modifierad livsmedelsproduktion (GMO) ska vara strängt kontrollerad och styras av försiktighetsprincipen. 1170
Utställn Frön. Hållbar diet.1276
L Eu-val 2019. En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning. Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. 1395
C Eu-val 2019. Sund och säker mat 1444
C Eu-val 2019. Att maten som vi ställer på våra bord och ger våra barn ska vara sund och säker borde vara en självklarhet. Tyvärr är det inte alls självklart. Produktionsvillkoren inom EU varierar kraftigt. Detsamma gäller villkoren i de länder som EU handlar med. En för stor andel av den mat som konsumeras i EU är resultatet av en produktion där djuren inte har haft det tillräckligt bra samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga. Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. Dagens regler, där Jordbruksverket har stora svårigheter att räkna ut miljöstöden till gårdarna är alldeles för krångliga för att ge önskad effekt. 1445
C Eu-val 2019. Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. 1443
C Eu-val 2019. En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.1456
Dn. 2019.06.30. ur Reportage om köttersättning. av Linus LarssonUtsläpp för olika matvaror
Antal kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram livsmedel

Källa: Naturvårdsverket och Emma Moberg och Elin Röös vid SLU – siffrorna är framtagna år 2018. Siffrorna för nötkött, får-/lammkött, griskött och kyckling är per kilogram benfritt kött, siffrorna för fisk är per kilogram ätbar vikt. Siffrorna anger medeltal för de livsmedel som finns på den svenska marknaden. De är beräknade utifrån importstatistik 2011–2015.
Nötkött 31.0, Får-/lammkött 27.0, Hårdost 14.0, Griskött 7.0, Fisk 6.0, Kyckling 4.0, Ägg 2.0, Ris 2.0, Mjölk 1.4, Tomater 1.5, Baljväxter 0.8, Bananer 0.9, Apelsiner 0.9, Mjukt bröd 0.8, Gurka 0.7, Kål och broccoli 0.4, Potatis 0.3, Isbergssallad 0.3, Morötter 0.2.

1532
Shaughnessy i Int 32/2019. Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga. 1552
Mp k-plan 2018. Rubr 6. KLIMATSMART MAT 1581
Mp k-plan 2018. Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten 1582
Sp k-prog 2008. Att minska produktionen av kött till förmån för vegetariska livsmedel är exempelvis av stor betydelse. 1630
-. Sp's klimatdatabas * 700 livsmedelsråvaror. Klimatdata för mer än 700 livsmedelsråvaror. 1706
Ref program. Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.1763
Kr18 vinnare. 158Mat, jordbruk:
- Att Sveriges regering utformar en glokal livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
- Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
1867
Dn. 2019.11.06. Om Wwf-märkning.Wwf märker rött, grått, grönt för mat. Utgångspunkt är klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd. 1882
J Rockström lista. 5. Matomställning från ohållbar och ohälsosam till hållbar och hälsosam. Inför ett globalt moratorium för expansion av ny jordbruksmark. Alla ekosystem måste räddas.2126
2. Bostad
Mu-Livsstil. Isolera bostaden, installera solceller och/eller bergvärme. 145
Mu-Globrättvisa. Motverka överkonsumtion av boyta. Det kan samtidigt bidra till att minska bostadsbristen. 228
Mu-Globrättvisa. Dela på befintliga hus och lägenheter. 232
Mu-Globrättvisa. Stimulera ombyggnad av stora villor till flerfamiljshus. 237
Mu-Globrättvisa. Få ner användningen av boyta, och högre nyttjandegrad på befintlig boyta. 244
Kr14. 201Stimulera byggandet av kollektivhus ett klimatsmart sätt att bo:
--- bygga kollektivhus eller åtminstone utreda intresset för bogemenskap på orten. Kommunala bostadsförmedlingar bör registrera intresse för kollektivhus.
571
Mu-Globrättvisa. Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös. 238
21. Möbler
Mu-Globrättvisa. Förlängd garantitidmöbler. 235
3. Kläder, textil
Mu-Globrättvisa. Garanti- och kvalitetskravkläder. (Klädfibrer som exempel.) 169
Mu-Globrättvisa. Minska konsumtionen av klädfibrer genom t ex återanvändning, folkbildning för billigare klädköp, förstatliga HM under sömmerskekontroll, stoppa TTIP. 186
Mu-Globrättvisa. Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror. 200
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida YttergrenUtsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. 1527
Dn. 2019.06.26. Artkel om textilindustrin. av Ida YttergrenDe största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen.1528
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlLedare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena *1712
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlKlädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %. 1713
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlKläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. 1714
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlUsla arbetsförhållanden i klädindustrin.1715
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlKonsumentverket: Textilsmart *.1716
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlMistra Future Fashion *. 80 % av klimatutsläppen vid tillverkningen av kläder.1717
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlDe senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats.1718
DEtc. Ledare. 2019.09.17. U LindahlVi behöver regler för vad som får tillverkas och säljas.1719
73 pkt S, Mp, C, L. 35. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs.1826
Reg k-plan. 50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil.1993
4. Mediciner
Mp Eu-val 2019. Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa. 1159
L Eu-val 2019. Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Antibiotikaanvändningen i EU och globalt måste bli ansvarsfull, både bland människor och på djur. Antibiotika ska aldrig användas på djur i onödan. När de nya strängare EU-reglerna för antibiotikaanvändning på djur och veterinärers antibiotikahantering träder ikraft måste tillsynen skärpas för att säkra efterlevnaden.
1396
3
GEOSTRUKTUR
1. Ekobygge
Kr14. 33Gör om långtidsplanen för infrastruktur :
--- Långtidsplanen för infrastruktur 2014-2025 bör göras om till bättre klimathänsyn.
517
Kr14. 169Hållbar stadsplanering - minskade transportbehov:
--- anta en strategi för stadsplanering som leder till minskat transportbehov och ökat välmående.
535
Aesac. Undp-mål9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur666
C Eu-val 2019. Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar 1442
C Eu-val 2019. Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. 1443
C Eu-val 2019. Grön omställning i de gröna näringarna 1448
Sp k-prog 2008. ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig. 1690
Sp k-prog 2008. Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion. 1670
Reg k-plan. 24. En analys för hur en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering kan bidra till en minskad klimatpåverkan ska genomföras.1963
Reg k-plan. 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.2018
2. Ort-Land
Mu-LandStadMat. Överför resurser till landsbygdsområden. 280
Mu-LandStadMat. Förbättrad kommunikation på landsbygden genom bättre tågförbindelser och genom utveckling av el-bussar. 286
Kd-program. Levande landsbygd. [5]390
Kd-program. Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5]393
Kd-program. Jordbrukspolitiken.[39] Så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument.[39]394
Kr14. 177Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop. 477
Kr14. 52Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade. 604
Kr14. 145Levande landsbygd och hållbar livsmedelsproduktion:
--- Sverige investerar i en levande landsbygd som kan bidra till lösning av klimatproblemen samtidig som man kan försäkra sig om vår framtida hållbara livsmedelsproduktion. Detta kräver att många bor och verkar på landsbygden. ïFör att åstadkomma detta krävs en helt ny landsbygdspolitik som bla inkluderar följande:
? återinföra brukarplikten för jordbruksmark för att motverka spekulation i mark och säkerställa jord för matproduktion.
- lägga om skattesystemet så att resurser som produceras lokalt kan användas i regionen för att säkerställa god tillgång till samhällsservice på landsbygden så folk vill bo där.
- använda kapital i pensionsfonder för en hållbar klimatsmart rättvis omställning på landsbygden och speciellt inom jordbruk, som exempelvis görs i Danmark.
617
Aesac. Es-indexreducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. 704
Aesac. Eiprmraw materials in the global context. 748
Kr18. 22reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd. 764
Kr18. 72Hämta inspiration från Kuba.
Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
815
Kr18. 76Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam.
Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
819
Kr18. 89Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige.
- Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige.
- Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd.
- Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.
832
Kr18. 128Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror.
Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.
Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
871
Kr18. 159Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner
Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden.
902
Kr14. 52Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade. 604
V Eu-val 2019. Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad.
Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd.
1058
V Eu-val 2019. Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad.
Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd.
1058
V Eu-val 2019. Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad.
Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd.
1058
V Eu-val 2019. Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad.
Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd.
1058
V Eu-val 2019. Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling.
Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser.
1057
V Eu-val 2019. Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling.
Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser.
1057
V Eu-val 2019. Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling.
Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser.
1057
V Eu-val 2019. Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling.
Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser.
1057
Aesac. Es-indexreducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. 704
Aesac. Es-indexreducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. 704
Aesac. Es-indexreducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. 704
Aesac. Eiprmraw materials in the global context. 748
Kr18. 128Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror.
Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.
Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
871
Kr18. 128Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror.
Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.
Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter.
871
Kr18. 76Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam.
Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
819
Kr18. 76Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam.
Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
819
Kr18. 76Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam.
Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.
819
Kr14. 177Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop. 477
Kr14. 177Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop. 477
V Eu-val 2019. Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling.
Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser.
1057
Kr18. 72Hämta inspiration från Kuba.
Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
815
Kr18. 72Hämta inspiration från Kuba.
Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
815
Mp Eu-val 2019. Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord. 1161
Mp Eu-val 2019. Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord. 1161
Mp Eu-val 2019. EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. 1162
Mp Eu-val 2019. EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. 1162
Mp Eu-val 2019. Förenkla reglerna för upphandling av lokalt producerad mat i hela EU. 1171
Mp Eu-val 2019. De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. 1188
Mp Eu-val 2019. De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. 1188
Mp Eu-val 2019. De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. 1188
Mp Eu-val 2019. EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. 1192
Mp Eu-val 2019. EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. 1192
Mp Eu-val 2019. EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. 1192
Mp Eu-val 2019. EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. 1192
Utställn Frön. Stadslandet i göteborg1225
Utställn Frön. ETT HÅLLBART SAMHÄLLE BEHÖVER EN LEVANDE LANDSBYGD1314
Utställn Frön. Stad och land i samverkan1320
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. Hela Sverige ska leva. På landsbygden skapas klimatsmart energi.1346
Andersson, Bolund 2019.04 i Dn. Hela Sverige ska leva. På landsbygden skapas klimatsmart energi.1346
L Eu-val 2019. Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. 1394
L Eu-val 2019. Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. 1394
L Eu-val 2019. Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. 1394
L Eu-val 2019. Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. 1394
L Eu-val 2019. Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. 1394
L Eu-val 2019. Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. 1394
C Eu-val 2019. De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. 1455
C Eu-val 2019. De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. 1455
C Eu-val 2019. De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. 1455
C Eu-val 2019. De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. 1455
Mp Eu-val 2019. EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. 1162
Mp Eu-val 2019. De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. 1188
73 pkt S, Mp, C, L. D. Hela landet ska växa1791
73 pkt S, Mp, C, L. D. Hela landet ska växa1791
Greider 17 ant. 4. Gå i skogen. Mossa och träd har en förunderlig förmåga att få dig att se det väsentliga. Men älska också din stad så mycket att du vill se den fredligt smälta in i biosfären.1843
Greider 17 ant. 4. Gå i skogen. Mossa och träd har en förunderlig förmåga att få dig att se det väsentliga. Men älska också din stad så mycket att du vill se den fredligt smälta in i biosfären.1843
C Eu-val 2019. De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. 1455
Kr18. 239- establish international water based wind farms to "keep it in the ground!". 1877
Kr18. 239- establish international water based wind farms to "keep it in the ground!". 1877
pV program. Inför kraftigt höjda växthusgasskatter som går tillbaka till medborgarna med glesbygdsbonus.1916
Reg k-plan. Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter)1920
Reg k-plan. Kap 12.1 Intensifierad omställning utifrån lokala förutsättningar2013
Reg k-plan. 81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.2033
Reg k-plan. Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder 2097
Reg k-plan. 124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer.2110
21. Stad, tätort
Mu-LandStadMat. Tydliggör städernas beroende av landsbygden. 281
Mu-LandStadMat. Stärk sambanden mellan stad och land. 282
Mu-LandStadMat. Odlingsområden i städerna och deras närområden. 283
Mu-LandStadMat. Skapa möjligheter till stadsodling genom att behålla öppna ytor i staden och genom att i städernas utkanter skapa möjligheter till mer omfattande odlingsmark. 284
Mu-LandStadMat. Storstadens tillväxt bör begränsas, angeläget att landsorten får utvecklas och därmed skapa möjligheter för befolkningen att bo kvar. 285
Kd-program. Bostäder och samhällsplanering påverkar i hög grad och under lång tid vår livsmiljö.[11] En arkitektur och stadsplanering.[11] Hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt. [11]391
Kr14. 109Rädda klimatet och den goda jorden :
--- utreda vad tillväxten av våra storstäder får för konsekvenser för klimatet.
529
Kr14. 110Värna koldioxidkonsumenterna:
--- vi får en lagstiftning som ökar grönskan i våra tätorter!
530
Kr14. 130Urinseparation i tätorter :
--- skapa möjligheter till att urinseparera i stor skala i tätorter.
532
Aesac. Undp-mål11. Hållbara städer och samhällen667
Kr18. 84Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet.
- Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål.
- Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms.
827
Kr18. 94Strategi för hållbara kommuner och regioner.
Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA).
Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk.
Vattnen skall skyddas från föroreningar.
Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad.
En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.
837
Kr18. 95Hållbara städer.
Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet.
838
Kr18. 113Växter för att hindra den globala uppvärmningen.
Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer.
856
Kr18. 237Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
- A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska
1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %,
2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och
3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
- B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).
980
Kr14. 124Stadsodling:
--- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.
573
Kr18. 21Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser:
- att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering.
763
Kr18. 187Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
930
Kr18. 258Förbättra Gävles kollektivtrafik 1002
Aesac. Eures32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25))
743
S-program. Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]325
Utställn Frön. VI MÅSTE GÖRA VÅRA STÄDER HÅLLBARA1298
Utställn Frön. Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet 1299
73 pkt S, Mp, C, L. 36. Barnvänliga och hållbara städer.
Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat ---
1805
Reg k-plan. 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.2020
Reg k-plan. Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna 2041
3. Resiliens
Mu-Varför. Lokalsamhällets resiliens. Agera lokalt. 101
Mu-Livsstil. Utred utveckling av befintlig fjärrvärme så att detta inte motverkar lokal mikroproduktion av exempelvis el med solceller. 159
Mu-Globrättvisa. Stöd till lokal klädproduktion med hållbara fiberkällor (växtfibrer, lin, ull o dyl). (Klädfibrer som exempel.) 172
Mu-Globrättvisa. Självförsörjning och större andel lokal handel grunden för hållbar global ekonomi. 183
Mu-Globrättvisa. Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur. 191
Mu-Globrättvisa. Vi behöver bli bättre på att producera det vi behöver där vi finns. En större del av handeln behöver ske i lokala cirklar. 195
Mu-Globrättvisa. Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur. 245
Mu-Globrättvisa. Fossilbränslen måste helt förbjudas i fjärrvärmesektorn. 250
Mu-Ekonomi. Rättvis fördelning lokalt. 412
Kr18. 10Skapa förutsättning konkurrera om statliga arbeten oavsett bostadsort.
- Ta bort statliga arbetsgivare möjlighet att specificera placeringsort för de tjänster där det inte är absolut nödvändigt.
- Ta fullt statligt ansvar för och öka takten i utbyggnaden av fibernätet.
- Skapa mötesplatser runtom i våra mindre städer där anställda kan mötas få ett sammanhang över myndighetsgränserna.
462
Kr14. 20Stimulera lokal självförsörjning:
--- utarbeta ett förslag om att undersöka förutsätt