| 01 | Grundlösning | 0. Grundlösning allmänt | |||||||||||||||||||
| Den stora accelerationen.* | |||||||||||||||||||||
| Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. | |||||||||||||||||||||
| Mänskligheten har endast ett årtionde på sig att få den globala uppvärmningen begränsad till 1.5 C. Vi har redan nått 1 C uppvärmning och nuvarande trender pekar mot 3 C år 2100. Det skulle få katastrofala effekter för livet på jorden som följd. Se IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad *. | |||||||||||||||||||||
| Stockholm Resilience Centre (Src) beskriver fyra överskridna planetära gränser. Klimat, biologisk mångfald, landsystem-förändring och flöde av fosfor och kväve. | |||||||||||||||||||||
| Vi utnyttjar naturen våldsamt, vilket riskerar de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro genom en kris av proportioner som vi aldrig tidigare sett. | |||||||||||||||||||||
| Såväl klimatet som ekosystemen, samhällsekonomin och människors hälsa skadas. | |||||||||||||||||||||
| Temperaturen ökar genom växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig. | |||||||||||||||||||||
| Det är bråttom: Kanske har vi nu vår sista chans att stabilisera de ekosystem vi är beroende av. | |||||||||||||||||||||
| Klimatfrågan är vår tids ödesfråga.[12] Klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning.[9] Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.[9] Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. [9] Om temperaturen fortsätter att stiga i nuvarande takt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, ökad torka och extremt väder hotar många av världens ekosystem. Djur- och växtarter riskerar att dö ut och människors möjligheter till försörjning hotar att försvinna.[12] För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.[1] Möta den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.[1] | |||||||||||||||||||||
| Människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen.[1] | |||||||||||||||||||||
| Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||||||||||||||||||||
| Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22] | |||||||||||||||||||||
| Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25] | |||||||||||||||||||||
| Den som oroar sig för hur framtidens globala miljö kommer att se ut saknar inte anledningar. Klimatförändringar, utarmningen av den biologiska mångfalden, skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i miljön, regional vattenbrist och övergödning är alla exempel på en utveckling som inte är hållbar.[44] | |||||||||||||||||||||
| Prioritera klimatpolitiken: --- beakta den pågående globala klimatförändringen, vilken mycket allvarligt hotar hela vårt klot redan detta sekel. | |||||||||||||||||||||
| 7. Alarmism. (Kommentar kring.) | |||||||||||||||||||||
| "Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. "--- bli världens första fossilfria välfärdsland." Inga nettoutsläpp 2045. | |||||||||||||||||||||
| Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand. | |||||||||||||||||||||
| Vi som delar den här planeten nu avgör framtiden. Vi kan inte skylla på någon annan. Våra barn kommer att fråga oss vad vi gjorde när vi insåg vidden av klimathot och miljöförstöring. | |||||||||||||||||||||
| Klimatförändringarna är här och nu. Om vi inte agerar är det vi ser bara början. | |||||||||||||||||||||
| Jordens ekosystem är hotade. | |||||||||||||||||||||
| Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. | |||||||||||||||||||||
| Risken är stor att ett varmare klimat och resursbrist leder till fler konflikter och att ännu fler tvingas fly. | |||||||||||||||||||||
| Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. | |||||||||||||||||||||
| För miljön och djuren. Klimatet kan inte vänta. | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Väljarna anser att klimatet är den viktigaste valfrågan. | |||||||||||||||||||||
| Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. Det påverkar allt liv på jorden. Samtidigt skövlas livsviktig skog medan djur- och växtarter försvinner för att aldrig komma tillbaka. Haven smutsas ner av plast och föroreningar samtidigt som fisken försvinner. För att rädda klimatet och miljön och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi agera nu. Vi måste fatta beslut som gör skillnad på både lång och kort sikt. | |||||||||||||||||||||
| [I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.] Brittiska riksbanken varnar för en enorm klimatnota i framtiden, som kommer vi få betala tillbaka imorgon – till en astronomisk ränta. Enligt Brittiska riksbankens uträkningar kommer värden för mellan 37 000 och 185 000 miljarder kronor att försvinna om vi inte ställer om världsekonomin | |||||||||||||||||||||
| Världen och Sverige står inför stora klimat- och miljöutmaningar. Klimatförändringar, spridning avgiftiga kemikalier, nedskräpning med mängder av plast som flyter runt ivåra hav och överutnyttjande av ekosystem är hot mot människors hälsa, planetens överlevnad och en hållbar ekonomisk tillväxt. Ett grönare EU är en förutsättning för att nå både våra svenska och de globala miljömålen | |||||||||||||||||||||
| Klimatkrisen är akut. Det är bråttom | |||||||||||||||||||||
| De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 1. KLIMATET – ÖDESFRÅGAN VI MÅSTE KLARA AV | |||||||||||||||||||||
| Inte bara den nuvarande civilisationens framtid står på spel, utan i sin förlängning själva människan som biologisk varelse, och möjligtvis allt liv på planeten. Att komma till rätta med dessa problem lär bli den största kollektiva utmaningen för människan i historien. | |||||||||||||||||||||
| Energi- och klimatkrisen innebär att kapitalismen utgör ett hot mot mänsklighetens grundläggande livsvillkor. | |||||||||||||||||||||
| Den kapitalistiska klimatkrisen hotar mänsklighetens överlevnad | |||||||||||||||||||||
| Ett land som tar sitt globala ansvar och bygger ett klimatmässigt hållbart samhälle. (Enda om klimat i inledningen.) Global uppvärmning, resursutarmning och kollapsande biologisk mångfald utgör ett alltmer akut, existentiellt hot. Idag har utmaningarna vuxit till närmast förlamande storlek. | |||||||||||||||||||||
| Förklara nödläge för klimatet. | |||||||||||||||||||||
| [Desa] The current world population of 7.6 billion is expected to reach 8.6 billion in 2030, 9.8 billion in 2050 and 11.2 billion in 2100 | |||||||||||||||||||||
| I Parisavtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 °C samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för den globala uppvärmningen ska bli begränsad till 1,5 °C. | |||||||||||||||||||||
| Detta kommer att kräva stora samhällsomställningar.[16] | |||||||||||||||||||||
| Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens resursförbrukning, och därmed förändringar i både produktions- och konsumtionsmönster.[25]. | |||||||||||||||||||||
| Översikt "Kimatet just nu" på Dn.se. * | |||||||||||||||||||||
| CO2 i luften ppm . År 418 . 2021 mars 350 . 1985 316 . 1960 | |||||||||||||||||||||
| (Klimat och artdöd:) Bägge kriserna är lika akuta. De går hand i hand och måste lösas samtidigt. | |||||||||||||||||||||
| Antropocen | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] Förord | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 2. KLIMATKRISEN ÄR AKUT MEN VI SER MÖJLIGHETER | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 2.1 Övergripande möjligheter | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 2.2 Övergripande utmaningar | |||||||||||||||||||||
| Frågan är inte heller vad vi måste göra, det vet vi idag. Bromsa alla utsläpp, byta energisystem, ändra matproduktionen ochbevara skogen. | 1. Nytta-Skada | ||||||||||||||||||||
| Antalet naturkatastrofer i världen har nästan fördubblats sedan år 2000. Den största orsaken bakom ökningen är den globala upphettningen. [Rapport från FN:s katastrofrisk-reduceringsorgan, UNDRR. Länk.] | |||||||||||||||||||||
| Planetens gränser | |||||||||||||||||||||
| Brist på frihet och demokrati, krig, svältkatastrofer, miljöproblem och pandemier får idag snabbt konsekvenser inte bara inom det omedelbara närområdet där flest är drabbade. | |||||||||||||||||||||
| Utsläppen ökar. Fjärde varmaste året 2018. Miljontals flyktingar. Energianvändning ökade 2.3 % år 2028, fossilt över 2/3. Klimatkrisen sker här och nu. | |||||||||||||||||||||
| 1--- | POLITIK | 0. Politik allmänt | |||||||||||||||||||
| Se Mu-Varför. | |||||||||||||||||||||
| Vi är inlåsta i destruktiva processer. | |||||||||||||||||||||
| Krisen måste högst upp på den politiska dagordningen. | |||||||||||||||||||||
| Vi behöver ett världssamhälle av en myllrande mänsklighet som håller och håller ihop, som i rättvis ordning delar på en enda planet och lever ett tillräckligt gott liv. | |||||||||||||||||||||
| Omställningen till ett hållbart samhälle innebär stora möjligheter för nya innovationer, fler jobb och ökad livskvalitet.[16] Kräver en strategisk miljöpolitik.[29] | |||||||||||||||||||||
| Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik.[13] | |||||||||||||||||||||
| Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för 'Klimat och 1 klot' - för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin. - för att samla den politiska styrka som behövs för omställning. Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen. | |||||||||||||||||||||
| Biltillverkaren Volkswagen siktar på att 90 procent av försäljningen i Norge ska bestå av elbilar redan nästa år och 2023 ska de inte sälja några bilar med förbränningsmotorer alls i vårt grannland. Hela denna utveckling har skett tack vare politiska beslut. | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 3.1 Institutionella förändringar | |||||||||||||||||||||
| 11 | Program | 0. Program allmänt | |||||||||||||||||||
| Public policy | |||||||||||||||||||||
| [Artikel; om brittiska centralbanken; Andreas Gustavsson] Finansvärlden måste bidra till grön omställning, menar Bank of England.
Det närmar sig en storm. Vi behöver agera nuför att lägga om kurs till säkrare vatten. Annars kan de ekonomiska konsekvenserna bli enorma, kanske 185 000 miljarder kronor. Det kräver tre saker: - Först en destination. - Sedan en kapabel besättning. - Till sist en karta som för oss dit. | |||||||||||||||||||||
| ["En plan B för klimatet – livsfarlig eller nödvändig forskning?" av Maria Gunther.] Tekniker för att hejda uppvärmningen: A. Minska utsläppen: Minska aktivitet. Öka effektivitet. Ccs. Ccu. B. Ta bort utsläpp: (Fotosyntes:) Skogsplanering. Kolinlagringi jordbruk. Beccs. Biokol grävs ner. Järn i hav för alger. (Kemi:) Mineraler i hav/land. Daccs. C. Öka värmeutstrålningen: Partiklar i stratosfär. Speglar. Måla ljusare. Förtunna cirrus. Spreja saltvatten från fartyg. | |||||||||||||||||||||
| [Debatt "Fem avgörande satsningar för fossilfri konkurrenskraft". S Axelsson, Fossilfritt Sverige.] En omställning som världen aldrig sett maken till. S-stadsskuld bland de lägsta. Möjlighetsfönster. 22 färdplaner. Flera företag: Preem, Hyrbrit, H2 Green Steel, Northvolt. Samverkan stat-näringsliv. Tempot måste öka. 1. En grön investeringsbank. Minska risker. Bedöma projekt. 20 Gkr under 4 år. Investeringsfonder. 2. Minska risken vid uppskalning. Investera utifrån ett fast framtida pris. 3. Storskaligt utbildning- och kompetenslyft. Många områden. 10 Gkr/år under 10 år. 4. Tredubbla investeringarna i elledningar. Industri, transporter. 500 Gkr i nät. 5. Möjliggör satsningar på vätgasledningar. 50 TWh för industrin. Kapplöpningen ur det fossila. Stärker välfärd o jobb. Fossilfrihet som konkurrensfördel. | 1. Erkänn | ||||||||||||||||||||
| avsnitt "Erkänn problemen!" Erkänn problemen! | |||||||||||||||||||||
| Se vetenskapligt på planetära gränser, obetalbar miljöskuld, global resurshållning och energislavar. | |||||||||||||||||||||
| Peka ut kapitalägare och näringsliv som i praktiken allt värre fiender till jorden. | |||||||||||||||||||||
| Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: --- 1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'. 2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag. 3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat. | |||||||||||||||||||||
| Erkänn att vi släpper ut dubbelt så mkt CO2 som den officiella utsläppssiffran. Bl a genom att vi exporterat tillverkande industri sen 1980-talet till andra länder där utsläppen sker och att vi sen importerar producerande varor med inbäddad energi och utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Allt hänger ihop - Regering och riksdag bör anta ett synsätt att resursförbrukning, miljöbelastning och samhällsutveckling hänger ihop. - Det ekologiska fotavtryck ska användas som mått på vår påverkan på planeten. - Sverige ska lämna BNP som ett mått på utveckling och välfärd. - Regeringen ska införa ett mått på utveckling och välfärd som även speglar demokrati, rättvisa, jämställdhet, hälsa, utbildning, t ex HDI. | |||||||||||||||||||||
| Klimatmobilisering. Sveriges regering ska: - deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna. - åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. - mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet. - verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd. | |||||||||||||||||||||
| Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling. --- Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå. | 2. Vision | ||||||||||||||||||||
| Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: --- 1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras. 2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. 3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information. | |||||||||||||||||||||
| Minska transportslöseri: --- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip. | |||||||||||||||||||||
| Gemensamma lösningar för klimatet, jobben och välfärden: --- - KLIMATHOTET inte kan avvärjas utan brett folkligt stöd för en alternativ ekonomisk politik och det folkliga stödet inte kommer utan garantier för jobb och välfärd. - KLIMATET kräver stopp för tillväxt i de rika länderna. - JOBBEN kräver kontroll över investeringar och fördelning av arbete. - VÄLFÄRDEN kräver att överklassens rofferi stoppas. | |||||||||||||||||||||
| Ställ om för jobb, välfärd och miljön: --- aktivt arbetar för en politik i Sverige och EU för en rättvis omställning av samhället. En omställning som ger alla rätt till välfärd i hela landet och stoppar miljöförstöring och klimatpåverkan och samtidigt främjar samma utveckling inom hela EU. För det behövs en omläggning av skattesystemet och satsningar på offentliga investeringar som gör en klimatomställning av samhället grundad på social rättvisa möjlig. | |||||||||||||||||||||
| Riksdagen ger regeringen uppdraget att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Som vi en gång bekämpade fattigdomen ---, byggde ett utbildningssystem för alla, skapade en sjukvård som utgår från människors behov, inte deras förmåga att betala. Vi ska visa att det är möjligt --- | |||||||||||||||||||||
| bättre värld för både människor och miljö | |||||||||||||||||||||
| Vi söker mandat för --- miljö och solidaritet. | |||||||||||||||||||||
| väljer klimatet och demokratin. Mänskligheten och medmänskligheten. | |||||||||||||||||||||
| en framtid att längta till. snabba tåg; frisk luft; rena sjöar; vara med varandra; mindre slit och släng; levande landsbygd; nya gröna jobb. | |||||||||||||||||||||
| Eftersom det socialistiska svaret inte ”bara” är att ställa produktionen under arbetarstyre utan också att anpassa produktionen till de ekologiska ramarna, kallar vi det samhälle vi strävar efter för ”ekosocialistiskt”. | |||||||||||||||||||||
| Optimistisk framtidsvision - nya arbetstillfällen, ny teknik, hopp om en bättre värld. Krävs en ny grön reformism. | |||||||||||||||||||||
| Både mer jämlik och håller sig inom planetens gränser. | |||||||||||||||||||||
| Falsk konflikt: omställning mot mobilitet, levande landsbygd och upprätthållande av en acceptabel levnadsstandard. | |||||||||||||||||||||
| Transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras. | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 4. FRAMTIDEN | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 4.1 Klimatriksdagens vision 2040 | 3. Åtgärderna | ||||||||||||||||||||
| Strategisk miljöpolitik där forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är de viktigaste instrumenten. Målmedvetna satsningar på hållbar utveckling i samverkan mellan det offentliga och näringslivet.[29] | |||||||||||||||||||||
| Förvaltarskapsprincipen.[2] Människan är förvaltare av - och inte herre över - skapelsen.[45] Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena miljö och naturresurser.[46]; | |||||||||||||||||||||
| Oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark. [3] Förvalta miljö och naturresurser ansvarsfullt.[1] Inte på ett ansvarslöst sätt förbruka ändliga resurser och naturvärden.[46] | |||||||||||||||||||||
| Försiktighetsprincipen: om misstanke finns om hot eller oåterkallelig skada på miljön, måste extra försiktighet tillämpas.[46] | |||||||||||||||||||||
| Mot en panteistiskt färgad natursyn, ekosofismen, där människan varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduceras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde.[3] Ingrip i naturen och förvalta den.[3] Människan kan ingripa och påverka naturen, men på ett långsiktigt hållbart och varsamt sätt.[47] | |||||||||||||||||||||
| Gemensamma eller allmänt giltiga värden är --- den goda miljön etcetera. --- En skyldighet påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem.[4] Värna miljön.[4] Rätten --- att få uppleva en ren miljö.[4] | |||||||||||||||||||||
| Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för 'Klimat och 1 klot' - för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin. - för att samla den politiska styrka som behövs för omställning. Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen. | |||||||||||||||||||||
| Människor och klimat före marknadsintressen. | |||||||||||||||||||||
| Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast. | |||||||||||||||||||||
| (Frågor som lyfts:) Demokratin; Trygga jobb; Klimathotet; Europa som stark global aktör. | |||||||||||||||||||||
| Programavsnitt: Grönt och klimatsmart (En klimatpolitik som ger resultat; En grön transportpolitik; Miljö; Jordbruk och fiske); Jobb och tillväxt; Medborgarna; Öppet mot omvärlden; Värderingarna; Tryggt och säkert; Effektivt och demokratiskt. | |||||||||||||||||||||
| Valplattform: Grönt, demokratiskt, frihetligt. Grönare (Klimat o miljö; Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar); Värnar demokratin; Friare; Framtiden. | |||||||||||||||||||||
| [Adolfo Diaz] Den som lägger fram ett klimatpolitiskt förslag måste visa nyttan med förslaget och att sidoeffekter, till exempel vad gäller konkurrenskraft eller liknande, blir hanterbara, säger Mikael Karlsson på Kth. Han vill se är en omvänd ordning där alla politiska förslag ställs mot klimatmålen och där det måste visas att förslaget i fråga inte påverkar dessa negativt. Om cyklandet ökar får människor bättre hälsa, för att ta ett exempel. Men denna hälsovinst redovisas ingenstans som ett plus. | |||||||||||||||||||||
| Var kan man börja? Vilka mål kan uppnås den närmaste tiden och hur kan vi sedan komma vidare, utifrån en ny styrka? Idén om övergångskrav är mer aktuell än någonsin | |||||||||||||||||||||
| En utgångspunkt för ett övergångskrav är en Grön New Deal. Det är massiva investeringar för att bygga ut den förnybara energikapaciteten och lika massiva program för att isolera bostäder och arbetsplatser. | |||||||||||||||||||||
| En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas. | |||||||||||||||||||||
| Dessa krav är utomordentligt rimliga, men kommer det att leda in oss på vägen till ekosocialism? Jag tror att det mycket väl kan göra det. Trots att kraven är helt rimliga kommer kapitalisterna att göra motstånd, och då kommer det att bli uppenbart för de flesta människor att det är systemet som hindrar processen och det kommer alltmer att betraktas som boven. Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det. | |||||||||||||||||||||
| Det kapitalistiska och patriarkala systemet kommer att försöka hitta kapitalistiska lösningar på klimatproblematiken, eller med andra ord utveckla en borgerlig klimatpolitik, där inte minst kvinnor kommer att missgynnas. Vi ser redan hur detta sker idag. | |||||||||||||||||||||
| Hela världsekonomin är samtidigt formad efter kapitalistiska förhållanden. De flesta arbetande människor är därför beroende av sin plats i det kapitalistiska produktionsmönstret, och många arbetare skulle drabbas hårt av de nedläggningar, transportminskningar och den minskade produktion som måste bli en effekt av ett energibesparande samhälle under dagens kapitalism. Vi måste därför utveckla socialistiska alternativ på den klimatpolitiska arenan. Även klimatpolitiken är en arena för klasskamp och kampen om makten i samhället; det finns inga möjligheter att lägga klasskampen åt sidan i syfte att rädda klimatet. En av de viktigaste delarna i en sådan politik är en drastisk omfördelning av resurser från storföretag till arbetare och offentlig sektor. | |||||||||||||||||||||
| Vi måste vara på det klara med att vi inte direkt motsätter oss all borgerlig miljöpolitik för att komma till rätta med frågan. Dels kan den ha en faktisk effekt på klimatet, och dels kan den hjälpa till att medvetandegöra klimatproblemen bland arbetande människor världen över. Ett problem är snarast att politiken inte är tillräckligt resolut genomförd: utsläppsrätterna är för generösa och koldioxidskatterna för låga. Borgerlig klimatpolitik är ofta bättre än ingen klimatpolitik alls. Den nuvarande situationen innebär generellt att kapitalet kan begå rovdrift på vår gemensamma natur utan några hinder eller någon kompensation. Men att behandla vår livsmiljö som en vara förstärker kapitalismen, och är ingen långsiktig eller rättvis lösning. Det förstärker också utsugningen, förtrycket, arbetarnas inbördes konkurrens, brotten mot rättigheterna och den härskande klassens strypgrepp över alla aspekter av våra liv. | |||||||||||||||||||||
| Ny grön reformism: statligt driven klimatomställning och grön industriell utveckling. (Enda klimatrubrik av 7.) | |||||||||||||||||||||
| Samlad strategi. | |||||||||||||||||||||
| A. Inledning | |||||||||||||||||||||
| A. Sverige är ett fantastiskt land men vi står tillsammans inför stora utmaningar: klimatförändringar, bristande integration, segregation och bidragsberoende, en globalisering som fortsätter att pröva vår konkurrenskraft, ökade klyftor, ökad polarisering och rasism, gängbrottslighet, demografi, bostadsbrist och ett allt mer osäkert närområde. | |||||||||||||||||||||
| B. Ekonomi och statsfinanser | |||||||||||||||||||||
| C. Jobb, företagande och hållbar tillväxt | |||||||||||||||||||||
| C. Vi sätter klimat och jobb först. | |||||||||||||||||||||
| 13. --- exportsatsning --- med fokus på hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. | |||||||||||||||||||||
| E. Miljö och klimat | |||||||||||||||||||||
| E.Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. (Många utredningar nämns.) | |||||||||||||||||||||
| F. Integration och hedersbrott | |||||||||||||||||||||
| G. Bostäder | |||||||||||||||||||||
| H. Skolan | |||||||||||||||||||||
| I. Sjukvård och äldre | |||||||||||||||||||||
| J. Funktionshinder | |||||||||||||||||||||
| K. Migration | |||||||||||||||||||||
| L. Trygghet, säkerhet och demokrati | |||||||||||||||||||||
| 9. En grön ny giv kommer att göra kapitalägarna och högern lika upprörda som Roosevelts nya giv en gång gjorde. | |||||||||||||||||||||
| 10. Var alltid teknikoptimist. älska gröna entreprenörer. Förstå att fackens kamp för mer jämlikhet är en klimatkamp. | |||||||||||||||||||||
| Presenterar klimatprogram med omedelbara reformer. | |||||||||||||||||||||
| Borgerligheten har rätt i en sak. Vad gäller flyget uppstår en intressekonflikt. Människor vill och behöver resa. Klimatet klarar inte att vi flyger lika mycket som före pandemin. Så hur löser vi det här? Självklart ska vi satsa på el- och vätgasflyg. Men det kommer inte ske imorgon. Och biobränsle är en livsfarlig återvändsgränd. Det enda rimliga är att avveckla flyget där vi kan avveckla det, omedelbart, och kompensera med snabb uppväxling i annan infrastruktur. Absolut ingen behöver flyga mellan Göteborg och Stockholm. | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 1. SAMMANFATTNING | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 1.1 Så ställer vi om – sammanfattning av Akutplanens förslag | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 3. AKUTPLANENS FÖRSLAG – SÅ STÄLLER VI OM | |||||||||||||||||||||
| 111 | Analys | 1. Värdera | |||||||||||||||||||
| När ekonomer gör så kallade Cost Benefit Analyser måste miljökonsekvenser tas med i sin fulla utsträckning (även kostnader vid framtida miljökatastrofer). | |||||||||||||||||||||
| Se saker i ett större sammanhang. Öka medvetenheten. Respektfullt samarbete människa-natur. | |||||||||||||||||||||
| Nationalräkenskaperna bör utöver ekonomiska mått också bestå av mått på livskvalitet som baseras på miljömässiga och sociala kriterier.[25] Dessutom bör det traditionella välfärdsbegreppet, beräknat som bruttonationalprodukten (BNP), kompletteras med miljöräkenskaper för att synliggöra sambandet mellan ekonomi och miljö.[50] | |||||||||||||||||||||
| Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Passar bra med förvaltarskapsprincipen.[45] Agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.[45] | |||||||||||||||||||||
| Teknik och etik får inte separeras. All forskning och bioteknisk verksamhet inklusive patent och växtförädlarskydd ska ytterst syfta till mänsklighetens gemensamma bästa och måste utgå från och respektera alla människors absoluta och okränkbara värde. Varken människan eller miljön får äventyras.[66] | |||||||||||||||||||||
| Global utveckling kräver en helhetssyn --- där --- bland annat --- förädling av råvaror, bistånd och miljöfrågor ingår.[17] | |||||||||||||||||||||
| "Miljöutrymmet" minskar. Då räcker inte pris och ersättning.[51] | |||||||||||||||||||||
| Byt ut BNP mot GNH: --- BNP som mått på välstånd ska bytas ut mot GNH, Gross National Happiness. Mer om detta index kan läsas här: GNH Index | |||||||||||||||||||||
| Tillför en ny kategori för nationalräkenskaperna: iBNP (internaliserad BNP), helst att användas i stället för BNP. | |||||||||||||||||||||
| Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna: --- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen. | |||||||||||||||||||||
| National accounting aggregates: Gross savings, consumption of fixed capital, education expenditure, energy depletion, mineral depletion, net forest depletion, carbon dioxide damage, air pollution damage, adjusted net savings. | |||||||||||||||||||||
| Grönt index. Inför ett Grönt index 1-17, som beskriver hur klimatsmart en organisation är (där 1 är bäst). Varje organisation skall redovisa sitt Grönt indexvärde i årsredovisning eller på annat sätt. Man kan även låta sina anställda redovisa sitt personliga index och ange sina anställdas medelindexvärde. | |||||||||||||||||||||
| Nuvarande BNP-begrepp behöver revideras/kompletteras. I nuvarande Nationalräkenskaper och BNP ingår ej miljö, hälsa, obetalt arbete och fred. Däremot ingår i BNP-begreppet olyckor och krig som bidrar till ökning till BNP. Ökat BNP kan ha negativa effekter på medborgarnas livskvalitet. Då nationalräkenskaperna inte tar hänsyn till hållbarhet och miljöförstörning kan förbrukningen av naturresurser och konsumtion riskera framtida liv. BNP måste revideras. | |||||||||||||||||||||
| Ska vara billigare att välja det miljövänliga. | |||||||||||||||||||||
| Människor och klimat före marknadsintressen. | |||||||||||||||||||||
| Inför alternativa välfärdsmått i EU:s långtidsbudget som synliggör kostnader och vinster för miljö, livskvalitet och välfärd. | |||||||||||||||||||||
| Bruttonationallycka | |||||||||||||||||||||
| Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. | |||||||||||||||||||||
| Det krävs en ny syn på välstånd, ekonomisk rationalitet, nya linjer i samhällsplaneringen och stadsutvecklingen, globala överenskommelser och ett individuellt ansvar för den egna förbrukningen.[25] | 2. Utred | ||||||||||||||||||||
| En översyn av tillgängligheten till biobränsle måste göras för att se till vad dessa begränsade tillgångar bäst skall användas i framtiden. Biobränslen grundade på palmolja eller dess biprodukter måste förbjudas. | |||||||||||||||||||||
| På väg mot ett förnybart energisystem: --- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi. | |||||||||||||||||||||
| Inför marknadsintegrerad demokrati: --- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv. | |||||||||||||||||||||
| Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA publicerar. | |||||||||||||||||||||
| Ökad självförsörjning: --- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen. | |||||||||||||||||||||
| Kartlägg statens funktioner efter peak oil: --- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut. | |||||||||||||||||||||
| Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren. | |||||||||||||||||||||
| En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Skog ska ej gå till bioenergi. - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter. - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda. - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!. 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft. 2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö. 3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande. | |||||||||||||||||||||
| Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären? Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta. | |||||||||||||||||||||
| Varifrån kommer nya pengar och vem får dem?. Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga) | |||||||||||||||||||||
| - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige.
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning. - Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter. | |||||||||||||||||||||
| Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis. | |||||||||||||||||||||
| - Tillsätt snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer. - Tillsätt snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen. - Vidta åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m. | |||||||||||||||||||||
| Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||||||||||||||||||||
| Byteshandeln gynnar klimatet. Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande. - lagar för byteshandel på kommersiell grund. - patenträtt på tjänster. - mer individanpassat starta-eget-bidrag. - ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket. - bidrag för sociala företag. | |||||||||||||||||||||
| Idag saknar EU en gemensam metod för att räkna in de utsläpp som orsakas av import och våra utrikesresor med flyg. Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam mätmetod för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. | |||||||||||||||||||||
| Ett omställningsråd samordnar klimat- och energipolitik. Kartlägga existerande strategier och organisatorisk kapacitet. Resurser för att statens roll blir ändamålsenlig och att uppsatta mål nås. | |||||||||||||||||||||
| Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund. | |||||||||||||||||||||
| Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||||||||||||||||||||
| 3. Regelverket tydliggörs så att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant. | |||||||||||||||||||||
| 15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet. | |||||||||||||||||||||
| 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| 55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. | |||||||||||||||||||||
| 70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag. | |||||||||||||||||||||
| 72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas. | |||||||||||||||||||||
| 75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras. | |||||||||||||||||||||
| 87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras. | |||||||||||||||||||||
| 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer. | |||||||||||||||||||||
| 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas. | |||||||||||||||||||||
| 97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen. | |||||||||||||||||||||
| 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas | |||||||||||||||||||||
| 110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter. | |||||||||||||||||||||
| 112. En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in. | |||||||||||||||||||||
| 113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder. | |||||||||||||||||||||
| 126. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Sol: Kartlägga öppen mark lämplig för solcellsparker. | |||||||||||||||||||||
| [Skog.] <2022: Utred utifrån klimathänsyn alternativa skogsbruksmetoder och art- och beståndsval med beaktande av biologisk mångfald, samhällsekonomi, och behov av bioenergi. | |||||||||||||||||||||
| [Jordbruk.] <2022: Utred hur jordbruk minimerar kolutsläpp och maximerar kollagring med hänsyn tagen till biologisk mångfald. | |||||||||||||||||||||
| [Vatten.] <2022: Utred och åtgärda pågående fisk- och fågeldöden. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Utred hur mycket som finns kvar av koldioxidbudgeten och hur olika åtgärder bidragit. | |||||||||||||||||||||
| statliga utredningen ”Ett fossiloberoende jordbruk” 31 juli (bl a): - biodrivmedelspremie för arbetsmaskiner. - skatteregel som möjliggör byte från fossila till fossilfria insatsvaror utan att lönsamheten påverkas. Kritik mot utredningen: | 3. Forska | ||||||||||||||||||||
| Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi: --- regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| Strategisk forskningssatsning på CO2-reducerande teknologi. | |||||||||||||||||||||
| science and technology | |||||||||||||||||||||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Supporting research and innovation (Eco-innovation index) | |||||||||||||||||||||
| 2021-2030 havsforskningsår för Fn. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och världens korallrev kan vara döda. Avgörande för matproduktion, människors försörjning, klimatstörningar o dyl. Betydelse för mat, handel, kommunikationer. Brist på åtgärder. Sopor, oljeläckor, industriavfall. Forskning behöver stöttas. Sveriges regering: Uppdrag ta fram förslag från Formas, Havs- och vattenmyndigheten, Smhi, Sida; Nytt forskningsprogram. | |||||||||||||||||||||
| Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling. - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter. - styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen. - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler. | |||||||||||||||||||||
| Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet. | |||||||||||||||||||||
| Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk. - Att det, inom både SLU och lantbruksskolor, startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk. - Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk. - Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odlingd. | |||||||||||||||||||||
| - Bygg ny kärnkraft. - Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4. - Bränsleåtervinning med Bridreaktorer. - Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft. | |||||||||||||||||||||
| Behåll de svenska kärnkraftverken Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning. Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft. | |||||||||||||||||||||
| Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan. | |||||||||||||||||||||
| Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?) - skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ, - en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| Delta i internationell CCS-forskning. | |||||||||||||||||||||
| Stärk EU:s forskningsprogram och satsa mer på forskning och innovation för klimatet, till exempel för förnybar energi och hållbara transporter. | |||||||||||||||||||||
| Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. | |||||||||||||||||||||
| Stötta forskning och utveckling av ny teknik som minskar utsläppen från flyget. | |||||||||||||||||||||
| Stockholm resilience center | |||||||||||||||||||||
| EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid. | |||||||||||||||||||||
| Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet. | |||||||||||||||||||||
| Forskningsprogrammet Horizon, som omfattar cirka 80 miljarder euro, möjliggör fler europeiska forskningsprojekt. Vi vill att det kommande forskningsprogrammet utökas och att en stor del av medlen används för att bidra till att uppnå EU:s klimatmål. | |||||||||||||||||||||
| Med det i åtanke kan det finnas goda skäl för att på EU-nivå genomföra miljöteknisk forskning och tillsammans främja innovation på området. | |||||||||||||||||||||
| Sedan 2015 en professur i klimatledarskap skärningen mellan vetenskap, politik och innovation finansierad av Zennström Philantrophies. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 1.1. Vad säger vetenskapen? | |||||||||||||||||||||
| Resurser måste också läggas på forskning och utveckling. Detta måste göras nu. | |||||||||||||||||||||
| Klimatpolitiken bör uppgraderas i takt med vetenskapen. | |||||||||||||||||||||
| 33. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.7 Forskning och innovation | |||||||||||||||||||||
| 21. Det tioåriga nationella forskningsprogrammet om klimat, som Formas har inrättat på uppdrag av regeringen, fortsätter. | |||||||||||||||||||||
| 39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts. | |||||||||||||||||||||
| 59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion. | |||||||||||||||||||||
| 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet | |||||||||||||||||||||
| Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster. | |||||||||||||||||||||
| Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv: Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd. | |||||||||||||||||||||
| 12 | Aktörer | 0. Aktörer allmänt | |||||||||||||||||||
| "Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Organisera lokala kris- och omställningsinitiativ. | 1. Föregångare | ||||||||||||||||||||
| Kd använder begreppet "Förvaltarskapsprincip". | |||||||||||||||||||||
| Mot en panteistiskt färgad natursyn, ekosofismen, där människan varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduceras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde.[3] Ingrip i naturen och förvalta den.[3] Människan kan ingripa och påverka naturen, men på ett långsiktigt hållbart och varsamt sätt.[47] | |||||||||||||||||||||
| Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod: --- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före. | |||||||||||||||||||||
| Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling: --- - att Sveriges politiker - oberoende av andra länders agerande - i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik. - att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser. | |||||||||||||||||||||
| En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning. | |||||||||||||||||||||
| [Artikel; om brittiska centralbanken; Andreas Gustavsson] Finansvärlden måste bidra till grön omställning, menar Bank of England.
Det närmar sig en storm. Vi behöver agera nuför att lägga om kurs till säkrare vatten. Annars kan de ekonomiska konsekvenserna bli enorma, kanske 185 000 miljarder kronor. Det kräver tre saker: - Först en destination. - Sedan en kapabel besättning. - Till sist en karta som för oss dit. | |||||||||||||||||||||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||||||||||||||||||||
| Progressiva länder går före. Bana väg för att fler lever upp till Paris-avtalet. | |||||||||||||||||||||
| Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet med högre ambitioner att jaga de företag och regeringar som inte gör sin del för att minska utsläppen och ökar drivkrafterna för att ställa om så att målen i Parisavtalet nås. Europa ska visa världen vägen. Driva på ... ... för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030. | |||||||||||||||||||||
| Delrubrik: Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet. | |||||||||||||||||||||
| Sverige och Europa ska gå före för att driva utvecklingen mot det fossilfria samhället. Det finns ingen tid att förlora. Detta är den mest avgörande trygghetsfrågan. | |||||||||||||||||||||
| Sverige ska höja våra egna mål, få med oss Europa och i förlängningen hela världen. | |||||||||||||||||||||
| gröna EU-parlamentariker pressat fram viktiga beslut för miljö och klimat. | |||||||||||||||||||||
| Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. | |||||||||||||||||||||
| EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart. | |||||||||||||||||||||
| Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. | |||||||||||||||||||||
| Stärk medlemsländernas rätt att införa hårdare regler och krav på varor för att skydda miljön, djuren och människors hälsa. | |||||||||||||||||||||
| i frågor som klimat, migration och arbetet mot skattesmitning är det rimligt att utveckla EU genom att låta länder med högre ambitionsnivå göra mer. Det kan handla om att skapa gemensamma system för en human migrationspolitik eller att skärpa miljölagstiftningen. | |||||||||||||||||||||
| EU ska hålla samman, men länder som vill fördjupa samarbetet kring frågor som miljö, klimat och mänskliga rättigheter ska kunna göra det. | |||||||||||||||||||||
| Internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och ska inte försvåra för länder att stifta nya lagar till skydd för miljö, människor och djur. | |||||||||||||||||||||
| Runt om i landet pågår omställningsprojekt som vi här kallar för frön för framtiden. | |||||||||||||||||||||
| KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR EN REALITET - VI MÅSTE AGERA NU! | |||||||||||||||||||||
| Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. | |||||||||||||||||||||
| Klimathotet och miljöförstöring stannar inte vid nationsgränser. Globala problem måste få globala lösningar och klimatavtalet från Paris är ett viktigt steg på vägen. EU ska vara världens främsta miljöorganisation. Det är bara tillsammans i Europa som vi kan säkerställa en hållbar utveckling där vi skyddar vår miljö och vårt klimat. På den internationella arenan ska EU ta kampen för att rädda klimatet, våra hav och den biologiska mångfalden. | |||||||||||||||||||||
| Vi lever i en tid och på en kontinent där vi har unika möjligheter att lösa dessa utmaningar om vi tar dem på allvar. EU ska gå i täten och visa att det är möjligt att ställa om från fossilberoende till hållbara gröna samhällen. | |||||||||||||||||||||
| Förorenaren ska betala - en europeisk koldioxidskatt Skulle vara en av de mest effektiva åtgärderna för att ställa om och minska utsläppen, från bland annat transportsektorn, samt bana väg för innovation och grön teknik. Genom en sådan skatt kan EU även med trovärdighet trycka på för att få fler länder i världen att följa efter. Skatten ska på sikt tas in på EU-nivå och vara en intäkt till EU-budgeten. Som ett första steg bör en harmoniserad lägstanivå för koldioxidbeskattning i EU:s medlemsländer införas. | |||||||||||||||||||||
| Alla transporter ska bära sina klimatkostnader, oavsett om de sker på land, vatten eller i luften. Det är orimligt att flygets bränsle inte beskattas på samma sätt som andra fordonsslag. Inför en bränslebaserad, europeisk flygskatt för resor inom och mellan EU-länder som tar sikte på flygets faktiska utsläpp. Chicagokonventionen, som innehåller förbud mot beskattning av flygbränsle på internationella flygningar, bör omförhandlas. Driv på. En utveckling mot mer bränslesnåla flygplan och minskade utsläpp från flygsektorn. | |||||||||||||||||||||
| Att vi i handling och genom resultat visar att demokrati, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och klimatansvar är vägen framåt. | |||||||||||||||||||||
| De flesta klimat- och miljöproblemen är gränsöverskridande. Utsläpp av koldioxid påverkar den globala uppvärmningen lika mycket, oavsett var i världen de sker. Därför krävs samarbete för att lösa klimatfrågorna. För Centerpartiet är det självklart att EU ska vara ledande i det internationella miljö- och klimatarbetet. | |||||||||||||||||||||
| EU har skapat världens största system för handel med utsläppsrätter, ett system med automatiska minskningar av utsläpp och där priset ökar i takt med efterfrågan. Detta system, och EU:s klimatmål, är ett föredöme för resten av världen. Vi behöver höja ambitionerna ytterligare för att möta målen i Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| EU spelade en avgörande roll för att det internationella klimatavtalet i Paris, och dess målsättning om att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader, kom på plats. Nu måste EU också agera så att detta mål kan nås. Därför måste ambitionerna höjas och utsläppen minska i snabbare takt under kommande mandatperiod. Centerpartiet vill höja målen när de ses över under kommande mandatperiod. EU har enats om att minska utsläppen av koldioxid med 40 procent till 2030. År 2050 ska de ha minskat med 95 procent för att vara i linje med vad EU lovat i Parisavtalet. Centerpartiet stödjer kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Europaparlamentet har redan ställt sig bakom ytterligare ambitionshöjningar om 55 procent till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Det är på EU-nivå som minimikrav kring klimat- och miljöhänsyn i industrin sätts. Eftersom det råder frihandel inom EU, och EU tecknar handelsavtal med andra länder, måste dessa miljökrav vara höga. När EU ställer hårda krav påverkar det hur produkter designas och tillverkas globalt. Miljöfarlig produktion kan inte tillåtas vara en konkurrensfördel. Samma höga krav som vi ställer på kemikalier och plast som tillverkas i EU måste gälla också de produkter som kommer från tredje land. | |||||||||||||||||||||
| Centerpartiet är pådrivande för att EU:s regelverk kring kemikalier och varor stärks. | |||||||||||||||||||||
| Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. | |||||||||||||||||||||
| EU:s energimarknader integreras allt mer. Det skapar stora möjligheter för Sverige. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Sverige kan bli Europas gröna batteri och bidra till att fasa ut kol, olja och gas i resten av unionen. | |||||||||||||||||||||
| EU som grönt föredöme | |||||||||||||||||||||
| Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Vår klimatpolitik kan inte bara handla om våra egna utsläpp. Sverige ska vara ett grönt föredöme i EU, som visar att det går att förena grön tillväxt med minskade utsläpp. Vi ska också verka för att EU blir ett föredöme för resten av världen, som visar att det går att samarbeta för att nå högt uppsatta klimatmål. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. EU kan och måste spela en avgörande roll på båda dessa fronter. | |||||||||||||||||||||
| Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet. | |||||||||||||||||||||
| EU behöver vara en frihetlig fyr för resten av världen. Vi ska visa att vägen framåt går via demokrati, marknadsekonomi och klimatansvar. | |||||||||||||||||||||
| Ska EU kunna föra de liberala demokratiernas talan i världen, och visa att demokrati och frihet är vägen framåt, måste unionen stå stark ekonomiskt. Bara så kan vi inspirera andra länder att följa vårt exempel. Bara så kan vi skapa det välstånd som krävs för att finansiera andra viktiga satsningar, på miljö, sammanhållning och trygghet. | |||||||||||||||||||||
| Centerpartiet vill vara pådrivande för att EU upprättar fler globala | |||||||||||||||||||||
| Vi vill att EU tar ledarskap för de stora gränsöverskridande utmaningarna som att främja handel, stärka miljö- och klimatarbetet och hjälpa människor på flykt. | |||||||||||||||||||||
| Sedan 2015 en professur i klimatledarskap skärningen mellan vetenskap, politik och innovation finansierad av Zennström Philantrophies. | |||||||||||||||||||||
| Det finns idag många goda exempel på kommuner och städer som snabbt ställt om och minskat sin klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| Troligt att ledarskapet från kommuner och län som anammar målet, är nödvändigt för att skapa den omställningstakt som behövs och leda till ökade målsättningar på nationell nivå. Kommunen är sannolikt den organisation i samhället som bäst skulle kunna samordna den snabba omställning som behövs. Länets roll att inspirera och samordna både geografiskt och mellan olika samhällsnivåer. | |||||||||||||||||||||
| Jag tror att förklaringen till Greta Thunbergs unika, och kanske historiska, genomslag är att hon visat ledarskap i en ödesfråga där det övriga samhällets ledare har fallerat. | |||||||||||||||||||||
| 32. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. | |||||||||||||||||||||
| 2. Klimatpessimist? Klimatoptimist? Ingetdera! Ty även om allt liv på denna planet vore dödsdömt – vilket det inte är – så är det vår förbannade plikt att kämpa till slutet! Det är en hederssak! | |||||||||||||||||||||
| 16. Jag tänker mig alltid Jesus som praktiskt taget koldioxidfri. Vilken retlig person denne fattige man skulle vara i varje parlament, varje bolagsstyrelse. | |||||||||||||||||||||
| 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter | |||||||||||||||||||||
| 123. Sverige ska ta en ledande och pådrivande roll för genomförandet av Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Sverige ska driva på: i punkt 13, 14, 40, 101, 102, 106, 111, 115, 116, 117, 119, 121, 123, 125, 129, 131. | |||||||||||||||||||||
| 4. EU måste lyckas med en ny klimatlag. EU är det enda ledarskapet för klimatet. Frans Timmerman och Ursula von der Leyen måste få starkt stöd för detta. Ny utsläppshandel. Hårda straff. 55% minskning till 2030. | |||||||||||||||||||||
| "Om inte Sverige kan, varför skall då Ungern, Polen, Tjeckien, Ukraina, ryssland, Nigeria eller andra länder bry sig?", säger Johan Rockström. | |||||||||||||||||||||
| Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter. | |||||||||||||||||||||
| EU och Sverige måste vara pådrivande för hållbar Östersjön. | |||||||||||||||||||||
| Studie om journalister: 70 % av de svarande har utsatts för kränkande tillmäle eller beskyllning, under de senaste tre åren. 23 % för olaga hot. Rportrar utan gränser: Hot och övergrepp mot miljöjournalister har blivit allt vanligare de senaste åren över hela världen. De senaste fem åren har minst 10 miljöjournalister dödats och fler än 50 frihetsberövats på grund av deras journalistiska fokus på miljö och klimat. | |||||||||||||||||||||
| Stand with the Earth Defenders. *[Avaaz.] | |||||||||||||||||||||
| Tre missuppfattningar: 1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder. 2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva. 3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".] | 2. Motarbetare | ||||||||||||||||||||
| Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren. | |||||||||||||||||||||
| 8. Lobbyisten. (Kommentar kring.) | |||||||||||||||||||||
| Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör. | |||||||||||||||||||||
| Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew - laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked. - power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew. - if #ExxonKnew then our justice system is failing us - time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy. | |||||||||||||||||||||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||||||||||||||||||||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||||||||||||||||||||
| Det finns en stark folkrörelse för en omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle – men motståndarna är mäktiga för att de tjänar pengar på dagens system. Vänsterpartiet kan inte acceptera att fossilindustrin och dess lobbyister får avgöra allas vår framtid. Deras makt i EU måste brytas. | |||||||||||||||||||||
| Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand. | |||||||||||||||||||||
| Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet med högre ambitioner att jaga de företag och regeringar som inte gör sin del för att minska utsläppen och ökar drivkrafterna för att ställa om så att målen i Parisavtalet nås. Europa ska visa världen vägen. Driva på ... ... för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030. | |||||||||||||||||||||
| Annie Lööf har inte klimatångest. | |||||||||||||||||||||
| är det ofta andra intressen som väger tyngre. | |||||||||||||||||||||
| Bromsklossarnas tid måste upphöra nu. | |||||||||||||||||||||
| från de partier och företag som alltid vill att någon annan ska göra klimatarbetet | |||||||||||||||||||||
| Andra partier vill försvaga och urholka den lagstiftningen. | |||||||||||||||||||||
| Dessa krav är utomordentligt rimliga, men kommer det att leda in oss på vägen till ekosocialism? Jag tror att det mycket väl kan göra det. Trots att kraven är helt rimliga kommer kapitalisterna att göra motstånd, och då kommer det att bli uppenbart för de flesta människor att det är systemet som hindrar processen och det kommer alltmer att betraktas som boven. Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det. | |||||||||||||||||||||
| Det råder stor vetenskaplig samstämmighet om att den globala uppvärmningen beror på människans utsläpp av växthusgaser genom förbränning av fossila bränslen. De som motsätter sig detta samband, de så kallade ”klimatförnekarna”, blir allt mer isolerade. | |||||||||||||||||||||
| Dagens politiska och ekonomiska makthavare är fullständigt uppknutna till och stöder de intressen som kräver att vi producerar och konsumerar allt mer, och att samhället fortsätter sin överkonsumtion av de fossila bränslena. Därför har de agerat allt för sent och alldeles för försiktigt. | |||||||||||||||||||||
| Det kapitalistiska systemet och dess politiska representanter uppvisar en brottslig cynism och oansvarighet, då de trots oemotsägliga vetenskapliga bevis för den globala uppvärmningens acceleration och dess konsekvenser sätter liv, hälsa, mat och arbete för hundratals miljoner människor på spel, och tillåter oåterkalleliga skador på biosfären. De föredrar teknik som är farlig (kärnkraft), destruktiv (massproduktion av biobränslen), eller orealistisk (koldioxidlagring och kolsänkor), framför att ifrågasätta kapitalets tillväxt och jakten på profiter som driver de nuvarande utsläppsspiralerna uppåt. | |||||||||||||||||||||
| Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen. | |||||||||||||||||||||
| Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen. | |||||||||||||||||||||
| Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam. | |||||||||||||||||||||
| de härskande kommer bara att vidta de åtgärder de tjänar på. | |||||||||||||||||||||
| Under lång tid fördröjts. förlegade ekonomiska tankeramar och hårt motstånd. | |||||||||||||||||||||
| Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. | |||||||||||||||||||||
| [Tomas Kåberger, ledare "Konfliktälskande medier bromsar grön omställning".] Medier förstorar problem med förnybart. T ex att fåglar dödas av vindkraftverk. Konfliktsökande medier hjälper till att bromsa utvecklingen. Det är inte fel att se problemen med förnybar energi. Men det viktigaste är att sätta dessa nya problem i relation till de utmaningar förnybar energi hjälper till att lösa. Att bara ge nya problem uppmärksamhet är destruktivt. | |||||||||||||||||||||
| [Statsrådsarvoden och ersättningar * på Regeringen.se] För statsministern är arvodet 180 000 kronor per månad och för övriga statsråd 142 000 kronor per månad. | |||||||||||||||||||||
| [Ledare.] Av landets 35 900 kommunpolitiker är det bara 4 procent som har ett arvode som motsvarar 40 procents arbetstid eller mer. Siffran för regionernas 4 600 politiker är 7 procent. Sveriges demokrati bygger på att det finns människor som är beredda att kandidera i allmänna val och axla förtroendeuppdrag. | |||||||||||||||||||||
| [400 000 svenskar tror inte på klimatkrisen; Alfonso Diaz] Man, lågutbildad, företagare, politiskt till höger, inte särskilt oroad för klimatkrisen och med en inbyggd skepsis mot både politik och politiker. Klimatförnekelse: - Sd 18 %, Kd 7, M 4, S 4, C 2, L 2, V 1, Mp 1 %. - Klart t höger 13, Något t hö 7, Ej hö vä 6, Något t vänster 2, Klart t vä 2 %. - Hem: Företagare 12, Jordbrukare 11, Arbetare 6, Hög tjm 5, Tjm 4 %. - Män 9, Kvinnor 4 %. - Landsbygd 7, Storstad 6 %. - Lågutbildade 9, Högutbildade 4 %. [Se rapport "Ingen anledning till oro" *] | |||||||||||||||||||||
| Lundin skryter om ”koldioxidneutral” olja. Oljans totalutsläpp ska minska eller ”neutraliseras” via klimatkompensationsprojekt. De koldioxidutsläpp som skapas när oljan förbränns, är inte medräknade. Ex vindkraft vid verksdrift och trädplantering. "Grövsta greenwashing jag sett", säger Anna Ljungström på Supermiljöbloggen. | |||||||||||||||||||||
| [Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar. | |||||||||||||||||||||
| 121 | Regeringar | 0. Regeringar allmänt | |||||||||||||||||||
| 8. Staten och det offentliga måste gå före med stora investeringar för en grön omställning - bara det kan ge liv åt det progressiva företagandet och åt den enskildes självklara engagemang. | |||||||||||||||||||||
| 51 % av svenskar vill att AP-fonderna ska sluta investera i kol-, olje- och gasbolag. För 2/3 av svenskar är det viktigt att pensionspengar investeras klimatmässigt hållbart. [Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen.] | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion. | 1. Myndigheter | ||||||||||||||||||||
| Kontrollorgan mot industrins svinn. | |||||||||||||||||||||
| Prisbildningen och marknadens funktionssätt behöver samtidigt hållas under kontinuerlig uppsikt av berörda myndigheter.[71] Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72] | |||||||||||||||||||||
| Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt. | |||||||||||||||||||||
| Kommuner, landsting, riksdag och EU ska verka för att: - miljö- och klimatkriterier ska ges högsta prioritet vid offentliga inköp, investeringar och upphandlingar och, - Sverige och EU har en myndighet med uppdrag att bidra till att all offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA publicerar. | |||||||||||||||||||||
| Bilda en myndighet för Hållbar utveckling. | |||||||||||||||||||||
| Offentliga medel ska minska klimatpåverkan: --- 1) Offentliga organ ska välja lösningar för sin verksamhet som innebär låg klimatpåverkan. 2) Offentligt ägda bolag ska prioritera åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan framför åtgärder som ger större avkastning till ägaren. 3) AP-fonderna ska kontinuerligt minska sitt innehav av aktier i företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och öka innehavet i företag med låga växthusgasutsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: --- 1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'. 2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag. 3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat. | |||||||||||||||||||||
| Inför klimatgranskning av de politiska besluten: --- nya politiska förslag (inom relevanta områden) måste granskas av sakkunniga med avseende på eventuella effekter på klimatet. Granskningen skall ha en sådan ställning att förslag som inte är i linje med klimatmålen måste omarbetas eller förkastas. | |||||||||||||||||||||
| Elektrifiera transportsektorn. Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige. | |||||||||||||||||||||
| Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan. - Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan. - Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag. - Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter. | |||||||||||||||||||||
| Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!. Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt. | |||||||||||||||||||||
| Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ! - Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik! - Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp ! - Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil. | |||||||||||||||||||||
| Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter. | |||||||||||||||||||||
| Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten - Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag. - Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| Bilda vetenskapligt CCS-råd för att följa forskning och styra satsningar. Skapa incitament och infrastruktur för CCS. | |||||||||||||||||||||
| Emmanuel Macron i debatt: "Hitta tillbaka till framstegsandan. --- att ta upp kampen för miljön. Hur kan vi se våra barn i ansiktet, om vi inte minskar vår klimatpåverkan? Europeiska unionen måste ställa upp sitt mål – få bort kolet till år 2050, halvera pesticiderna till 2025 – och anpassa politiken därefter. Det bör ske genom en europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen, ett europeiskt hälsovårdsorgan för att förstärka kontrollerna av våra livsmedel, och en oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. Detta krav ska styra våra handlingar: både Europeiska centralbanken och EU-kommissionen, samt EU-budgeten och investeringsplanen för Europa, alla våra institutioner ska ta hänsyn till klimatfrågan." | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU kan ha klimatlagar som medlemsländerna måste följa. EU-domstolen med dryga böter är den enda övernationella organisation som fungerar på så sätt. | |||||||||||||||||||||
| Grundstötningar med oljeutsläpp har visat att vi har otillräcklig trafikövervakning och bristande kapacitet att agera vid olyckor på Östersjön. Inför en aktiv trafikledning i Östersjön. Ett pilotprojekt mellan Östersjöländerna bör genomföras för att upprätta en gemensam trafikledning och övervakning av sjöfarten på Östersjön. På sikt bör ansvaret för denna trafikledning överföras till den europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten. | |||||||||||||||||||||
| För några månader sedan släppte Pentagon en rapport som kopplade samman klimatkrisen förändringar med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. Slutsatsen: klimatkrisen hotar USA:s nationella säkerhet. | |||||||||||||||||||||
| [I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.] Brittiska riksbanken varnar för en enorm klimatnota i framtiden, som kommer vi få betala tillbaka imorgon – till en astronomisk ränta. Enligt Brittiska riksbankens uträkningar kommer värden för mellan 37 000 och 185 000 miljarder kronor att försvinna om vi inte ställer om världsekonomin | |||||||||||||||||||||
| Förtroendet raseras när regler bryts utan konsekvens. Regelverken kring mänskliga rättigheter, miljökrav och budgetregelverk ska efterlevas. Kommissionen måste ges större möjlighet att se till att så sker. Förutsättningarna för att följa upp, kontrollera och garantera efterlevnaden av sådana gemensamma regler måste bli bättre. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 1.4. Klimatpolitiska rådet | |||||||||||||||||||||
| Konsumentverket: Textilsmart *. | |||||||||||||||||||||
| Delegationen för cirkulär ekonomi * | |||||||||||||||||||||
| Tillväxtverket *. | |||||||||||||||||||||
| Grundläggande förslag: Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank. | |||||||||||||||||||||
| Ett omställningsråd samordnar klimat- och energipolitik. Kartlägga existerande strategier och organisatorisk kapacitet. Resurser för att statens roll blir ändamålsenlig och att uppsatta mål nås. | |||||||||||||||||||||
| Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund. | |||||||||||||||||||||
| 10. Riksgälden kommer under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. | |||||||||||||||||||||
| 12. Finansinspektionen har fått utökat uppdrag av regeringen att förbättra transparensen och jämförbarheten vad gäller hållbarhet på finansmarknaden. | |||||||||||||||||||||
| 15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras. | |||||||||||||||||||||
| 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet. | |||||||||||||||||||||
| 37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker. | |||||||||||||||||||||
| 54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. | |||||||||||||||||||||
| 58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner. | |||||||||||||||||||||
| 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten. | |||||||||||||||||||||
| 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster. | |||||||||||||||||||||
| 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet. | |||||||||||||||||||||
| 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer. | |||||||||||||||||||||
| 80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser. | |||||||||||||||||||||
| 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget. | |||||||||||||||||||||
| 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja. | |||||||||||||||||||||
| 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer. | |||||||||||||||||||||
| 91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner. | |||||||||||||||||||||
| 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta. | |||||||||||||||||||||
| 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter | |||||||||||||||||||||
| 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas. | |||||||||||||||||||||
| 110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter. | |||||||||||||||||||||
| 113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder. | |||||||||||||||||||||
| 126. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| Klimatkrisen är det största globala hälsohotet under 2000-talet. I regelringbreven från Socialdepartementet till Folkhälsomyndigheten omnämns inte klimatet alls. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Vind: Begränsa försvarsmaktens möjligheter att stoppa nya eller förhöjda vindkraftverk. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Fortsätt Klimatklivet och Industriklivet. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Uppdra åt Klimatpolitiska rådet att granska klimatpolitiken i förhållande till åtaganden enligt Parisavtalet. | 2. Kommun, region | ||||||||||||||||||||
| Se till att kommuner och landsting föregår med gott exempel och serverar mindre rött kött och mer närodlat för att minska på koldioxidutsläppen! Gör det enkelt för invånarna att sopsortera genom lättillgängliga sorteringsstationer med tätare tömning, så att ingen tycker att det är för besvärligt att sopsortera! | |||||||||||||||||||||
| De folkvalda på regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen av den egna regionen.[38] Förverkligar bäst en demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik.[38] | |||||||||||||||||||||
| Ökad självförsörjning: --- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen. | |||||||||||||||||||||
| Initiativ för omställningsplaner i varje kommun och län/region: --- varje kommun och landsting antar en omställningsplan med tydliga mål för minskade utsläpp, energihushållning, och med en tydlig inriktning att medborgarna involveras i ett praktiskt omställningsarbete i lokalsamhället. | |||||||||||||||||||||
| Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft. | |||||||||||||||||||||
| Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen: --- den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL). | |||||||||||||||||||||
| Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med. | |||||||||||||||||||||
| Finansiering av folkbildning om klimatfrågan. - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder. - Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation. - Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. | |||||||||||||||||||||
| Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik. Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. | |||||||||||||||||||||
| Strategi för hållbara kommuner och regioner. Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA). Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk. Vattnen skall skyddas från föroreningar. Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad. En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter. | |||||||||||||||||||||
| Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärder. - Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754. | |||||||||||||||||||||
| Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark. – Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark. – Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer. – Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd. - Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår. - Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort. - Öka bevakningen. | |||||||||||||||||||||
| Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta. - Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat. - Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker. | |||||||||||||||||||||
| Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis. | |||||||||||||||||||||
| Sweden Sing for the Climate - att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen. - each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate | |||||||||||||||||||||
| Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! - A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare. - B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region). | |||||||||||||||||||||
| Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används. | |||||||||||||||||||||
| Klimatneutralt storuman | |||||||||||||||||||||
| Stärka kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade olyckor. | |||||||||||||||||||||
| Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris. | |||||||||||||||||||||
| Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt. | |||||||||||||||||||||
| Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län. | |||||||||||||||||||||
| Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga. | |||||||||||||||||||||
| Möjligt: Länsstyrelsen bjuder in de lokala aktörerna till dialog för framtagande av en åtgärdsplan. Innehåll på kort och längre sikt. | |||||||||||||||||||||
| Det finns idag många goda exempel på kommuner och städer som snabbt ställt om och minskat sin klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| Kommunens rådighet är avgörande för kommunens möjlighet att agera. | |||||||||||||||||||||
| Troligt att ledarskapet från kommuner och län som anammar målet, är nödvändigt för att skapa den omställningstakt som behövs och leda till ökade målsättningar på nationell nivå. Kommunen är sannolikt den organisation i samhället som bäst skulle kunna samordna den snabba omställning som behövs. Länets roll att inspirera och samordna både geografiskt och mellan olika samhällsnivåer. | |||||||||||||||||||||
| Stad och land: Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet! *** A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska - 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %, - 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och - 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare. *** B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region). | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.8 Lokalt och regionalt klimatarbete | |||||||||||||||||||||
| 22. Möjligheten att stärka kommuners och regioners mandat och verktyg för att minska sin klimatpåverkan ses över. | |||||||||||||||||||||
| 23. Styrdokument för länsstyrelserna ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. | |||||||||||||||||||||
| 25. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner. | 3. Regering, riksd, dep | ||||||||||||||||||||
| Sveriges regering och riksdag skall vid alla beslut ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla sina beslut såväl de som berör inrikes som utrikes förhållande. (Ej fortsätta med kolbrytning i Tyskland, inte heller bygga varken förbifart eller österled och inte heller bygga ut flygplatserna). | |||||||||||||||||||||
| Socialdemokrater ska ta initiativet och agera skyndsamt såväl i Sverige som i internationella sammanhang. Sverige ska driva på i arbetet för en ny global klimatöverenskommelse och en EU-politik för en långsiktigt hållbar utveckling samt vara en föregångare i den egna, nationella klimatpolitiken.[24] | |||||||||||||||||||||
| Miljöhänsyn genomsyra myndigheters och statliga organisationers arbete. - Klimatbudget i paritet med ekonomisk budget. - I linje med ovan, fullständig redovisning av myndigheters och organisationers klimatpåverkan. - Krav på nyttjande av klimatmässigt bra alternativ vid tjänsteutövande. - Miljöredovisning i upphandlingar - miljömässig påverkan i tjänst lika viktigt som lågt pris i upphandling. | |||||||||||||||||||||
| Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med. | |||||||||||||||||||||
| Kartlägg statens funktioner efter peak oil: --- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut. | |||||||||||||||||||||
| Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: --- 1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'. 2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag. 3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat. | |||||||||||||||||||||
| Finansiering av folkbildning om klimatfrågan. - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder. - Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation. - Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. | |||||||||||||||||||||
| Skapa ett fredsdepartement. Departementet ska granska alla politiska beslut i samklang med miljö och klimat. | |||||||||||||||||||||
| Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta. - Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat. - Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker. | |||||||||||||||||||||
| Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030 - att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling. - att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning. | |||||||||||||||||||||
| Hållbar samhällsutveckling helhetssyn och nya arbetsformer Riksdagen uppmanas att ta ny ställning till motionen "Hållbar samhällsutveckling, behov av helhetssyn och nya arbetsformer" Motion 2004/05 MJ510. I viss mån behöver den aktualiseras. I anslutning till motionen bjuds representanter för civilsamhället för samtal. | |||||||||||||||||||||
| Sweden Sing for the Climate - att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen. - each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate | |||||||||||||||||||||
| Rubr 1.4. 55 viktiga klimatbeslut från regeringen sedan valet 2014 | |||||||||||||||||||||
| Den svenska regeringen utgör inget undantag, utan har hittills uträttat väldigt lite, trots ett ständigt bekymrat och inkännande prat. Istället har man upprepade gånger försökt vältra över ansvaret att agera på fattigare länder, trots att utsläppen där är mindre per capita än i Sverige, och trots att utsläppsminskningar inte är enklare eller effektivare att utföra där än i de industrialiserade länderna. Regeringens inställning signalerar att den inte vill bryta med det klassintresse den representerar. | |||||||||||||||||||||
| Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter | |||||||||||||||||||||
| Hemsida "Globala målen och Agenda 2030" av Regeringen * | 4. Eu | ||||||||||||||||||||
| Internationella förhandlingar om marint skydd. Havsmiljöfrågor måste lyftas till den högsta internationella nivån och diskuteras återkommande i internationella forum. EU kan spela en central roll i den fortsatta processen och bör bjuda in till fortsatta förhandlingar om skydd av havsmiljön. | |||||||||||||||||||||
| Ompröva EU:s jordbrukspolitik. | |||||||||||||||||||||
| EU ska bli en union för social rättvisa, full sysselsättning och hållbar utveckling.[30] | |||||||||||||||||||||
| Företagens frihet i EU får aldrig ske på bekostnad av principerna om [bl a] miljömässig hållbarhet.[31] EU's marknad måste få ett tydligt regelverk, som tar ---miljömässiga hänsyn.[31] | |||||||||||||||||||||
| EU:s miljöpolitik måste ytterligare utvecklas. Skärpta krav för miljöpåverkande utsläpp. Gemensamma miniminivåer för koldioxidbeskattningen. Gemensam finansiering av miljöinvesteringar. Omläggning av jordbruks- och fiskeripolitiken. Konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska vara utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn och etisk djurhållning är grundprinciper.[32] Omställningen till ekologiskt hållbar utveckling. De rika ländernas resursförbrukning måste minska.[32] | |||||||||||||||||||||
| Inom EU: - Tillhandahålla förutsättningar för --- jordbruk förenligt med --- biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] - I många fall den mest lämpliga nivån för att arbeta med miljöproblemen.[6] - Måste gälla: Förvaltarskapsprincipen, Försiktighetsprincipen, Förorenaren betalar, Grön skatteväxling, Ökad samordning av energipolitiken.[6, 7] - Stärkt miljögaranti. Den minst miljövänlige måste bevisa att garantin inte kan tillämpas.[8] Långsiktigt hållbar utveckling måste vara målet för samtliga EU:s politikområden.[6] | |||||||||||||||||||||
| De allvarligaste miljöhoten är globala eller storregionala.[54] Ett samarbete över nationsgränserna nödvändigt och en av EU:s viktigaste uppgifter.[54] | |||||||||||||||||||||
| Ett system som innebär att utsläpp medför kostnader bör finnas inom EU.[55] | |||||||||||||||||||||
| Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: --- 1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen. 2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt. 3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp. 4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan. 5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU. 6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter. | |||||||||||||||||||||
| Minska transportslöseri: --- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip. | |||||||||||||||||||||
| En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka. | |||||||||||||||||||||
| Utreda fördelarna med ett utträde ur EU: --- utreda ett utträde ur Europeiska Unionen med vikt på utträdets positiva effekt på reduktionen av CO2-utsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader: --- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål. | |||||||||||||||||||||
| EU:s klimatmål: --- 1) Sverige ska verka för att EU ska ha ambitiösa klimatmål. 2) Sverige ska verka för att EU får mål för 2030 om a) att minska utsläppen av växthusgaser i EU med minst 50 % jämfört med 1990. b) att minst 40 % av energianvändningen i EU ska täckas av förnybar energi. c) minst 40 % lägre energianvändning i EU. 3) Sverige ska verka för att varje EU-land får ett mål om att en viss andel av dess energianvändning ska täckas av förnybar energi 2030. | |||||||||||||||||||||
| Ett starkt svenskt agerande i EU för att minska koldioxidutsläppen: --- i Sveriges riksdag enas över partigränserna om att samlat driva en kraftfull politik i EU för att radikalt höja takten i att minska koldioxidsutsläppen inom EU. | |||||||||||||||||||||
| Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel: - Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen. | |||||||||||||||||||||
| Samordnad tågtrafik inom EU. - att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU. - att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder. - att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken | |||||||||||||||||||||
| Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa. Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom: - Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa. - Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt. - Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget. | |||||||||||||||||||||
| Sverige måste stå upp för rätten till mark - Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. - Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. - Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. - Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler. | |||||||||||||||||||||
| Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser. - Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp. - Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU. | |||||||||||||||||||||
| Hur många ton kostar vårt försvar? - Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel för att minska sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för. | |||||||||||||||||||||
| Emmanuel Macron i debatt: "Hitta tillbaka till framstegsandan. --- att ta upp kampen för miljön. Hur kan vi se våra barn i ansiktet, om vi inte minskar vår klimatpåverkan? Europeiska unionen måste ställa upp sitt mål – få bort kolet till år 2050, halvera pesticiderna till 2025 – och anpassa politiken därefter. Det bör ske genom en europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen, ett europeiskt hälsovårdsorgan för att förstärka kontrollerna av våra livsmedel, och en oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. Detta krav ska styra våra handlingar: både Europeiska centralbanken och EU-kommissionen, samt EU-budgeten och investeringsplanen för Europa, alla våra institutioner ska ta hänsyn till klimatfrågan." | |||||||||||||||||||||
| Rubrik "EU ska förändras - inte klimatet" kommer som andra avsnitt efter inledning. | |||||||||||||||||||||
| Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa. Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030. | |||||||||||||||||||||
| EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska reformeras så att priset på att släppa ut avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ut ur systemet än idag. | |||||||||||||||||||||
| Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank. Upphöra med fossila placeringar och respektera mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar. | |||||||||||||||||||||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||||||||||||||||||||
| Minska EU:s budget och satsa på klimatomställning istället för militarisering. | |||||||||||||||||||||
| Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör. | |||||||||||||||||||||
| Öka miljö- och klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget. | |||||||||||||||||||||
| Stärk den europeiska järnvägsmyndigheten och ge den ansvar för att planera för ett europeiskt järnvägsnät där det är lätt att resa mellan olika länder. Myndigheten ska också skapa förutsättningar för att upphandla samhällsnyttig nattågstrafik. | |||||||||||||||||||||
| Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut. | |||||||||||||||||||||
| EU har en viktig roll att spela internationellt, till exempel för att bekämpa djurförsök och för att se till att krav på djurskydd och djurhälsa inte ska ses som handelshinder. EU bör arbeta för att bindande minimiregler om djurskydd tas fram inom FN och WTO. | |||||||||||||||||||||
| EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder. | |||||||||||||||||||||
| Stärk medlemsländernas rätt att införa hårdare regler och krav på varor för att skydda miljön, djuren och människors hälsa. | |||||||||||||||||||||
| i frågor som klimat, migration och arbetet mot skattesmitning är det rimligt att utveckla EU genom att låta länder med högre ambitionsnivå göra mer. Det kan handla om att skapa gemensamma system för en human migrationspolitik eller att skärpa miljölagstiftningen. | |||||||||||||||||||||
| EU:s strukturfonder ska stärka klimatomställningen i hela EU, till exempel utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för förnybara drivmedel. Allt näringslivs- och innovationsstöd ska vara klimatsmart för att öka takten i klimatomställningen. I dag är det för svårt att granska hur medlen används och det är viktigt att de används effektivt och hållbart. | |||||||||||||||||||||
| EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. | |||||||||||||||||||||
| För att möta dessa hot krävs inte bara ansvar och engagemang i och från varje land utan också att länder arbetar tillsammans. EU har ett ansvar att skydda demokratin och befolkningen i vår världsdel. EU har en möjlighet att leda utvecklingen för att nå FN:s hållbarhetsmål och stoppa klimatförändringarna. Människor ska kunna engagera sig i EU, beslut ska fattas av medborgare och nära medborgare. EU behöver reformeras för att kunna fokusera på att möta de stora hot vi står inför. Därför behövs också Miljöpartiet de gröna i EU. | |||||||||||||||||||||
| EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid. | |||||||||||||||||||||
| Internationell tågtrafik | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Man kan ha minimiskatt på koldioxid (som man har samordning av t ex mervärdesskatt). Minimiskatt på CO2. Klimatneutralt 2050. | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU kan ha klimatlagar som medlemsländerna måste följa. EU-domstolen med dryga böter är den enda övernationella organisation som fungerar på så sätt. | |||||||||||||||||||||
| Klimathotet och miljöförstöring stannar inte vid nationsgränser. Globala problem måste få globala lösningar och klimatavtalet från Paris är ett viktigt steg på vägen. EU ska vara världens främsta miljöorganisation. Det är bara tillsammans i Europa som vi kan säkerställa en hållbar utveckling där vi skyddar vår miljö och vårt klimat. På den internationella arenan ska EU ta kampen för att rädda klimatet, våra hav och den biologiska mångfalden. | |||||||||||||||||||||
| Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet. | |||||||||||||||||||||
| EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder. | |||||||||||||||||||||
| Idag saknar EU en gemensam metod för att räkna in de utsläpp som orsakas av import och våra utrikesresor med flyg. Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam mätmetod för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer. | |||||||||||||||||||||
| Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar. | |||||||||||||||||||||
| EU: Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning(Reach). Bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Kemikalier säkra. Näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. | |||||||||||||||||||||
| Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer. | |||||||||||||||||||||
| EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas. | |||||||||||||||||||||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||||||||||||||||||||
| De flesta klimat- och miljöproblemen är gränsöverskridande. Utsläpp av koldioxid påverkar den globala uppvärmningen lika mycket, oavsett var i världen de sker. Därför krävs samarbete för att lösa klimatfrågorna. För Centerpartiet är det självklart att EU ska vara ledande i det internationella miljö- och klimatarbetet. | |||||||||||||||||||||
| EU spelade en avgörande roll för att det internationella klimatavtalet i Paris, och dess målsättning om att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader, kom på plats. Nu måste EU också agera så att detta mål kan nås. Därför måste ambitionerna höjas och utsläppen minska i snabbare takt under kommande mandatperiod. Centerpartiet vill höja målen när de ses över under kommande mandatperiod. EU har enats om att minska utsläppen av koldioxid med 40 procent till 2030. År 2050 ska de ha minskat med 95 procent för att vara i linje med vad EU lovat i Parisavtalet. Centerpartiet stödjer kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Europaparlamentet har redan ställt sig bakom ytterligare ambitionshöjningar om 55 procent till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. | |||||||||||||||||||||
| EU:s energimarknader integreras allt mer. Det skapar stora möjligheter för Sverige. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Sverige kan bli Europas gröna batteri och bidra till att fasa ut kol, olja och gas i resten av unionen. | |||||||||||||||||||||
| Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt. | |||||||||||||||||||||
| De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism. | |||||||||||||||||||||
| För att lösa dem krävs gränsöverskridande samarbete. Det gäller såväl klimatfrågan som brottsligheten och det försämrade säkerhetsläget. | |||||||||||||||||||||
| Då miljöfrågorna till största del är gränsöverskridande är det viktigt med samarbete inom Europa men minst lika viktigt globalt. EU har här en roll att spela inte minst i och med den inre marknaden. Sverigedemokraterna är därför starka förespråkare av internationella samarbeten för att rädda vår miljö. Verklig skillnad för den globala miljön kan endast uppnås genom globala åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Därutöver ställer sig Sverigedemokraterna positiva till EU:s utsläppshandelssystem och anser att Sverige inom EU bör verka för att fler länder utanför EU ansluter sig till det existerande programmet. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa en europeisk koldioxidskatt. Eftersom vi ser utsläppshandels-systemet som det mest effektiva, och för näringslivet bäst utvecklade sättet att få ner utsläppen, säger vi nej till en koldioxidskatt på EU-nivå. En koldioxidskatt riskerar dessutom att bli ett sätt för EU att få direkt beskattningsrätt vilket kommer att leda till en växande union och svällande byråkrati. | |||||||||||||||||||||
| Verka för en svensk energimodell istället för energiunionen. Genom energiunionen föreslås alla medlemsstater bygga samman sin infrastruktur och anpassa sig efter gemensamma normer. Så som förslaget är utformat riskerar det att kraftigt öka kostnaderna, utan några konkreta vinster för Sverige. Det är givetvis positivt om medlemsstater på olika sätt vill integrera sina respektive system, men det bör ske mellanstatligt och frivilligt. | |||||||||||||||||||||
| Värna svensk sjöfart – likvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa. Sverigedemokraterna är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet. | |||||||||||||||||||||
| EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| EU-kommissionens handlingsplan för hållbara finanser implementeras. Fler åtgärder utreds. Större investeringar prövas mot klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| 34. Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå. EU:s regler för statsstöd och övriga stödsystem ska reformeras så att de bidrar till och inte motverkar ett fossilfritt samhälle och genomförandet av Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| 31. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. | |||||||||||||||||||||
| 37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast. | |||||||||||||||||||||
| 39. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd. | |||||||||||||||||||||
| Transport: Samordnad tågtrafik inom EU. - att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU. - att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder. - att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken | |||||||||||||||||||||
| - establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU. | |||||||||||||||||||||
| 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet. | |||||||||||||||||||||
| 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| 13. Sverige driver på inom EU för att integrera hållbarhetsaspekter inom kapitalmarknadsunionen. | |||||||||||||||||||||
| 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras. | |||||||||||||||||||||
| 33. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd. | |||||||||||||||||||||
| 40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling. | |||||||||||||||||||||
| 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). | |||||||||||||||||||||
| 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer. | |||||||||||||||||||||
| 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal. | |||||||||||||||||||||
| 101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023. | |||||||||||||||||||||
| 105. Sverige stöder i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt. | |||||||||||||||||||||
| Kap 14 Europeiskt och internationellt klimatarbete | |||||||||||||||||||||
| Kap 14.1 EU | |||||||||||||||||||||
| 117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. | |||||||||||||||||||||
| 119. För att nå 1,5-gradersmålet kommer Sverige driva på för att lagstiftningen i 2030-ramverket ska skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR. | |||||||||||||||||||||
| 120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS. | |||||||||||||||||||||
| 121. Sverige driver på för att EU:s statsstödsregler och EU:s stödsystem reformeras för att bidra till ett fossilfritt samhälle och genomförande av Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| 129. Sverige ska fortsatt driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal. | |||||||||||||||||||||
| År 2050 ska Eu vara klimatneutralt och minst 60 % minskade usläpp till 2030, om Eu-parlamentets miljöutskott får råda. | |||||||||||||||||||||
| Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter. | |||||||||||||||||||||
| Eu macron: få bort kolet till år 2050. Eu macron: halvera pesticiderna till 2025 | |||||||||||||||||||||
| Eu macron: europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. | |||||||||||||||||||||
| Lejonparten av budgeten i förslaget kommer att fortsätta gå till att stötta en skadlig business-as-usual-politik. Ungefär tre fjärdedelar av budgeten kommer att gå till de största och mest nedsmutsande lantbruken, utan några som helst motkrav. Även om deras verksamhet är skadlig för biologisk mångfald eller orsakar stora mängder utsläpp av växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| Jordbruket inom EU uppskattas stå för 15 procent av unionens totala utsläpp av växthusgaser. Siffran inkluderar inte utsläpp som orsakas av import av djurfoder från utanför EU. | |||||||||||||||||||||
| Det industriella jordbruket pekas också ut som en drivande kraft bakom förlusten av biologisk mångfald i Europa. Ett av de mer uppmärksammade problemen här är de vikande insektspopulationerna, vilket i sin tur påverkar pollineringen av grödor, med mindre skördar som följd. | |||||||||||||||||||||
| Det industriella jordbruket pekas också ut som en drivande kraft bakom förlusten av biologisk mångfald i Europa. Ett av de mer uppmärksammade problemen här är de vikande insektspopulationerna, vilket i sin tur påverkar pollineringen av grödor, med mindre skördar som följd. | |||||||||||||||||||||
| Luftföroreningar och försurning av mark beror till 80 procent på djurhållningen inom EU, främst på grund av utsläpp av ammoniak och kväve. Samma djurhållning står bakom 73 procent av vattenföroreningar som i sin tur leder till bland annat algblomning och artdöd. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el. | |||||||||||||||||||||
| En klimatpolitik som tar EU till klimatneutralitet har det radikalt större demonstrationsvärde än om Sverige gör det. Om Sverige vill agera internationellt föredöme bör vi gå ”all in” i att stödja ett breddat EU-ETS. I ett breddat utsläppshandelsystem blir nationella, regionala, kommunala och individuella utsläppsmål irrelevanta för klimatet och bör därför avskaffas. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".] | 5. Världssamfundet | ||||||||||||||||||||
| Internationella förhandlingar om marint skydd. Havsmiljöfrågor måste lyftas till den högsta internationella nivån och diskuteras återkommande i internationella forum. EU kan spela en central roll i den fortsatta processen och bör bjuda in till fortsatta förhandlingar om skydd av havsmiljön. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges civilsamhälle, riksdag och regering bör arbeta för att tillsammans med andra progressiva medlemsstater lyfta förslag om en rådgivande parlamentarisk församling inom FN. | |||||||||||||||||||||
| Länder med de bästa ekonomiska förutsättningarna bidrar mest till problemet, samtidigt som de oftast också har godast förutsättningar att klara klimatförändringarna. [15] De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.[16] | |||||||||||||||||||||
| Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik.[13] | |||||||||||||||||||||
| Nödvändig omställning till ekologisk uthållighet.[13]. Hela världssamfundets ansvar. [23]. De rika länder som idag står för den stora delen av utsläppen måste gå före.[23]. | |||||||||||||||||||||
| De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet.[2]. Utvecklas till redskap för --- hållbarhet.[2]. | |||||||||||||||||||||
| FN-systemet refomeras till demokratisk, global beslutsorganisation, som bättre återspeglar förhållandena i dagens värld. FN ska vara ledande aktören i aktiv dialog med de globala folkrörelserna.[19] Mänskliga rättigheter. Ingen fattigdomen. Bra klimat och miljö.[19] | |||||||||||||||||||||
| Medlemsländerna ska kunna gå före inom miljöområdet.[33] | |||||||||||||||||||||
| Försurning och övergödning.[59] Internationella överenskommelser.[59] För att begränsa utsläpp.[59] | |||||||||||||||||||||
| Ny internationell rättsordning: --- Sverige genom EU, FN och alla andra tillgängliga kanaler måste verka för att tillskapa en fungerande internationell rättsordning med befogenhet och resurser att motverka de kortsiktiga och starka privata/enskilda, nationella och internationella ekonomiska intressen som fått alltför stort inflytande. En stor utmaning blir att kunna driva detta och ändå behålla viktiga demokratiska institutioner och värderingar. | |||||||||||||||||||||
| Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. | |||||||||||||||||||||
| Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna: --- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen. | |||||||||||||||||||||
| Rädda klimatet billigt och rättvist: --- satsa all diplomatisk kraft för att förmå FN och världens länder att ställa sig bakom en hållbar klimatutveckling med en rättvis fördelning av kostnaderna och få dem att förstå att notan blir lägre ju snabbare klimatanpassningen startar. Att skapa en värld som bygger på uthålligt användande av jordens resurser och en rättvis fördelning är en utmaning för oss alla. Det gäller att vårda vår planet så att våra barn och barnbarn har en hållbar värld att leva i. Vi måste ändra vårt tänkande på utveckling och välstånd och vända om från en fossildriven ekonomi till en hållbar ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna: --- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren. | |||||||||||||||||||||
| 17. Genomförande och globalt partnerskap | |||||||||||||||||||||
| environmental governance. participation in international collaboration efforts. | |||||||||||||||||||||
| Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond. - att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022. - att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner. | |||||||||||||||||||||
| Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. | |||||||||||||||||||||
| Sverige måste stå upp för rätten till mark - Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. - Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. - Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. - Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler. | |||||||||||||||||||||
| Klimatmobilisering. Sveriges regering ska: - deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna. - åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. - mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet. - verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd. | |||||||||||||||||||||
| - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige.
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning. - Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter. | |||||||||||||||||||||
| Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande. - Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare. - Stoppa kärnkraften mycket snabbare. - Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen. | |||||||||||||||||||||
| Hur många ton kostar vårt försvar? - Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. | |||||||||||||||||||||
| En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning. | |||||||||||||||||||||
| Create a Climate Corps - enable Climate Corps across the world, based on the JFK Peacecorps. | |||||||||||||||||||||
| Lös frågan om internationella patenträttigheter för CCS. | |||||||||||||||||||||
| Tillsätt en global kriskommission för klimatet. Kommissionen ska ge råd till alla länder i deras klimatarbete. | |||||||||||||||||||||
| EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart. | |||||||||||||||||||||
| Klimathotet och miljöförstöring stannar inte vid nationsgränser. Globala problem måste få globala lösningar och klimatavtalet från Paris är ett viktigt steg på vägen. EU ska vara världens främsta miljöorganisation. Det är bara tillsammans i Europa som vi kan säkerställa en hållbar utveckling där vi skyddar vår miljö och vårt klimat. På den internationella arenan ska EU ta kampen för att rädda klimatet, våra hav och den biologiska mångfalden. | |||||||||||||||||||||
| Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling. --- Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå. | |||||||||||||||||||||
| Den biologiska mångfalden är satt under extrema hot. Habitatförluster, miljödegradering, tjuvjakt och spridning av invasiva arter är bara några av utmaningarna vid sidan om klimatet och nedsmutsningen av våra hav. Internationella krafttag för den biologiska mångfalden. EU ska ta initiativ för att stärka internationella processer inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) genom att föra upp frågan på högsta politiska nivå. | |||||||||||||||||||||
| De flesta klimat- och miljöproblemen är gränsöverskridande. Utsläpp av koldioxid påverkar den globala uppvärmningen lika mycket, oavsett var i världen de sker. Därför krävs samarbete för att lösa klimatfrågorna. För Centerpartiet är det självklart att EU ska vara ledande i det internationella miljö- och klimatarbetet. | |||||||||||||||||||||
| För att lösa dem krävs gränsöverskridande samarbete. Det gäller såväl klimatfrågan som brottsligheten och det försämrade säkerhetsläget. | |||||||||||||||||||||
| Då miljöfrågorna till största del är gränsöverskridande är det viktigt med samarbete inom Europa men minst lika viktigt globalt. EU har här en roll att spela inte minst i och med den inre marknaden. Sverigedemokraterna är därför starka förespråkare av internationella samarbeten för att rädda vår miljö. Verklig skillnad för den globala miljön kan endast uppnås genom globala åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Därutöver ställer sig Sverigedemokraterna positiva till EU:s utsläppshandelssystem och anser att Sverige inom EU bör verka för att fler länder utanför EU ansluter sig till det existerande programmet. | |||||||||||||||||||||
| Globalisera EU:s utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem är det mest effektiva verktyget inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser och att fasa ut fossil energi på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige bör inom EU verka för att fler länder utanför EU med liknande styrmedel ingår i samma utsläppshandelssystem som EU-länderna. | |||||||||||||||||||||
| Även om Sverige har välfungerande system för avfallshantering, och ett återvinningsarbete som ligger i framkant i världen, ser det betydligt värre ut i andra delar av Europa. Ännu värre ser det ut i Asien och Afrika där plastskräp idag blivit ett akut problem, inte minst i hav och vattendrag. Över 90 procent av världens plastskräp härstammar idag från några få floder i framförallt Asien. EU bör välja att arbeta mer intensivt med att lösa problemen där de finns, framför att vidta symbolpolitiska åtgärder mot vissa plastprodukter i EU. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 9. ETT GLOBALT KLIMATLEDARSKAP | |||||||||||||||||||||
| IPCC har dessutom uppvisat en tendens till att vara alltför hoppfulla i sina prognoser, vilket innebär att vi måste vara lyhörda för ännu större minskningar av utsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Mat, jordbruk: - Att Sveriges regering utformar en glokal livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer. - Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning. | |||||||||||||||||||||
| Kap 14 Europeiskt och internationellt klimatarbete | |||||||||||||||||||||
| Kap 14.2 Regionalt klimatsamarbete | |||||||||||||||||||||
| 122. Regionala samarbeten i Norden, Arktis och Barents kommer att användas för att nå klimatmålen och höja den globala ambitionen. | |||||||||||||||||||||
| Kap 14.3 Det globala genomförandet av Parisavtalet | |||||||||||||||||||||
| Kap 14.4 Finansiering av internationella klimatinsatser | |||||||||||||||||||||
| 131. Sverige driver på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| [s 15. "FN vill se en nystart för globalt miljöarbete".] Fn 2021: toppmöte/konferens om biologisk mångfald, marina miljöer, hållbara transporter, livsmedelsfrågor. Insatserna måste inkludera sociala åtgärder för att ha en möjlighet att lyckas. | |||||||||||||||||||||
| "Förändrat klimat hotar tillgången på livsmedel". [av Jannike Kihlberg. Sei's analys.] Påverkan på sex nyckelråvaror från 1970 till 2099, %: sockerrör -60, kaffe -45 och -24, majs -27, ris -8, soja -7, vete +14. - Välmående länder i Europa och Nordamerika drabbas genom sin import från länder där skördarna kommer att påverkas negativt av klimatförändringen. Länder som är beroende av livsmedelsimport kan få stora problem. - Bl a i Central-, Latinamerika, Karibien med import från USA och i Asien, Afrika med import från Kina. - Man bör bygga upp internationella samarbeten för att skapa motståndskraft. | |||||||||||||||||||||
| 122 | Företag | 0. Företag allmänt | |||||||||||||||||||
| Global politisk demokrati. Demokratiska företag. | |||||||||||||||||||||
| Markägarna är en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara kulturlandskapet.[58] | |||||||||||||||||||||
| CO2 emissions reduction without borders. - build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage. - host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts. - establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU. - establish international water based wind farms to "keep it in the ground!". | |||||||||||||||||||||
| Dagens politiska och ekonomiska makthavare är fullständigt uppknutna till och stöder de intressen som kräver att vi producerar och konsumerar allt mer, och att samhället fortsätter sin överkonsumtion av de fossila bränslena. Därför har de agerat allt för sent och alldeles för försiktigt. | |||||||||||||||||||||
| 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| [Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart. | |||||||||||||||||||||
| ZThe Science Based Targets initiative (SBTi) * drives ambitious climate action in the private sector by enabling companies to set science-based emissions reduction targets. | |||||||||||||||||||||
| Business Ambition for 1.5 C *. 602 företag globalt varav 38 svenska. | 1. Producenter | ||||||||||||||||||||
| All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden. | |||||||||||||||||||||
| På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år. | |||||||||||||||||||||
| Hagainitiativet *. Företag för aktivt klimatansvar. | |||||||||||||||||||||
| 50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil. | 2. Offentliga företag | ||||||||||||||||||||
| 4. att staten genom ägardirektiv och eventuellt även genom byte av generaldirektör tvingar det statliga bolaget Vattenfall att sluta med fossila bränslen och kärnkraft. | |||||||||||||||||||||
| Vattenfall: - styrelse och högsta ledning bör ersättas. - omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft. | |||||||||||||||||||||
| Nya ägardirektiv till Vattenfall: --- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning. | |||||||||||||||||||||
| Förändra reglerna för AP-fonderna: Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den. De svenska AP-fondernas ägardirektiv måste revideras så att statliga pensionsfonder upphör att investera i företag med storskaliga utsläpp av koldioxid, såsom kol-, olje- och fossilgasbolag. | |||||||||||||||||||||
| Offentliga medel ska minska klimatpåverkan: --- 1) Offentliga organ ska välja lösningar för sin verksamhet som innebär låg klimatpåverkan. 2) Offentligt ägda bolag ska prioritera åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan framför åtgärder som ger större avkastning till ägaren. 3) AP-fonderna ska kontinuerligt minska sitt innehav av aktier i företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och öka innehavet i företag med låga växthusgasutsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Rusta upp regionbanorna: -Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare. - Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam. - För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp. - Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen. | |||||||||||||||||||||
| Ändrad inriktning för Sveaskog. Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. | |||||||||||||||||||||
| Sveaskog: Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort. | |||||||||||||||||||||
| Sveaskog: Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen. | 3. Kapitalägare | ||||||||||||||||||||
| Peka ut kapitalägare och näringsliv som i praktiken allt värre fiender till jorden. | |||||||||||||||||||||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||||||||||||||||||||
| Dessa krav är utomordentligt rimliga, men kommer det att leda in oss på vägen till ekosocialism? Jag tror att det mycket väl kan göra det. Trots att kraven är helt rimliga kommer kapitalisterna att göra motstånd, och då kommer det att bli uppenbart för de flesta människor att det är systemet som hindrar processen och det kommer alltmer att betraktas som boven. Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det. | |||||||||||||||||||||
| Det finns därmed starka marknadskrafter som har intressen av att kärnkraften består och försvaras. | |||||||||||||||||||||
| Eftersom de frågor det gäller berör så stora delar av samhället är det varken önskvärt eller möjligt att försöka finna lösningar som går runt de existerande klassmotsättningarna. | |||||||||||||||||||||
| 123 | Folkrörelser | 0. Folkrörelser allmänt | |||||||||||||||||||
| Slut på våld. Fred. Handla gemensamt för en hållbar värld. | |||||||||||||||||||||
| Exploatering av vår natur.[17] Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling är en internationellt samlande motkraft. [17]. | |||||||||||||||||||||
| Rörelse för förändring.[Rubrik före 17]. Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling är en internationellt samlande motkraft mot exploatering av vår natur.[17] | |||||||||||||||||||||
| Alpina landslagets miljömål | |||||||||||||||||||||
| Få till stånd en folkrörelse som är bred och stark nog att driva igenom den nödvändiga omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 3.5. Folkligt deltagande i energiomställningen | |||||||||||||||||||||
| Det krävs därför att de sociala rörelserna skapar ett politiskt tryck av sällan skådat slag i klimatfrågan, och att en oberoende klimatrörelse blir en verklig maktfaktor. | |||||||||||||||||||||
| När sådana avvägningar görs krävs det därför att politiker och rörelser, inte företag, fäller avgörandet. | |||||||||||||||||||||
| Fair trade: Fair action *. | 1. Partier | ||||||||||||||||||||
| Partiöverskridande avtal. Konsensusbaserad analys. | |||||||||||||||||||||
| Den svenska socialdemokratin vill vara en del av denna politiska kraft, som gör globaliseringen till ett verktyg för demokrati, rättvisa och hållbarhet.[18] | |||||||||||||||||||||
| Ett bindande klimatpolitiskt åtagande lyft över partipolitiken: --- Sveriges riksdag antar ett övergripande klimatpolitiskt åtagande som pekar ut riktningen för en snabb omställning till ett hållbart samhälle och lägger grunden för långtgående, radikala men fullt genomförbara åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: --- 1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'. 2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag. 3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat. | |||||||||||||||||||||
| Lyft klimatfrågan över partipolitiken: --- våra högsta politiska beslutsfattare måste lyfta klimatfrågan över partipolitiken och utforma en gemensam politik som stoppar klimatförändringen och tryggar alla barns och barnbarns framtid. | |||||||||||||||||||||
| Dagens politiska och ekonomiska makthavare är fullständigt uppknutna till och stöder de intressen som kräver att vi producerar och konsumerar allt mer, och att samhället fortsätter sin överkonsumtion av de fossila bränslena. Därför har de agerat allt för sent och alldeles för försiktigt. | |||||||||||||||||||||
| Det kapitalistiska systemet och dess politiska representanter uppvisar en brottslig cynism och oansvarighet, då de trots oemotsägliga vetenskapliga bevis för den globala uppvärmningens acceleration och dess konsekvenser sätter liv, hälsa, mat och arbete för hundratals miljoner människor på spel, och tillåter oåterkalleliga skador på biosfären. De föredrar teknik som är farlig (kärnkraft), destruktiv (massproduktion av biobränslen), eller orealistisk (koldioxidlagring och kolsänkor), framför att ifrågasätta kapitalets tillväxt och jakten på profiter som driver de nuvarande utsläppsspiralerna uppåt. | |||||||||||||||||||||
| Arbetarrörelsens nuvarande ledning har dock till största delen anammat arbetsgivarens krav på ständig ekonomisk tillväxt som överordnat mål, utan att ifrågasätta tillväxtens inriktning eller om den är ekologiskt hållbar. | |||||||||||||||||||||
| Socialistiska Partiet har varit aktivt kring miljöfrågor och i miljörörelsen nästan sedan vårt bildande. 1977 antog vi en första resolution om Socialism och Ekologi. Tidigt tog vi också upp klimatfrågan i vår press. Liksom de flesta andra har vi dock inte förrän på senare år insett klimathotet i dess fulla vidd. Det är därför av största vikt att vi organiserar och konsekvent följer med i vad som händer med klimatet och i klimatdebatten, och rapporterar om detta i våra media. Partiet centralt och avdelningarna måste arbeta med frågan både i den skriftliga propagandan och genom att aktivt söka krav och frågor att driva som förenar klasskamp, feministisk kamp och klimatkamp. Att föra in debatten och klimatrörelsen på arbetsplatserna, där löntagarna finns samlade och kan agera kollektivt är centralt, särskilt i Sverige där de arbetande till övervägande del är fackligt organiserade. | |||||||||||||||||||||
| Socialistiska Partiets målsättning är att vara och uppfattas som en kraft som verkar för en klassinrikting och en feministisk inriktning i klimatrörelsen, liksom vi i vårt eget arbete strävar efter att förena klimatkrav med klasskrav och feministiska krav. Detta skall synas i vårt skriftliga material men framför allt i vårt vardagliga politiska arbete. | |||||||||||||||||||||
| Långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft. | 2. Klimatrörelse | ||||||||||||||||||||
| Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor. 1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder. 2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll. 3. Partiernas svar offentliggörs. | |||||||||||||||||||||
| Examine the "Action" Sector relation to Climate Desctruction - to examine, support and actively expand Climate "Action"! - to enable a living wage and reasonable working conditions for people working with the "action" sector. - to actively encourage Climate Action to reduct Climate Anxiety! | |||||||||||||||||||||
| Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis. | |||||||||||||||||||||
| Climate Denial, Climate Anxiety and Voter Political Action. Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience. | |||||||||||||||||||||
| A People’s Climate Parliament in Australia. - We want Klimatriksdagen to assist with setting up and liasing with a People’s Climate Parliament in Australia, including recommendations about how to run this event, using the Swedish Climate Parliament as a model. - We also want an ideas discussion and online forum with Klimatriksdagen 2018 workers about other forms of external support including online learning and economic support. | |||||||||||||||||||||
| Det finns en stark folkrörelse för en omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle – men motståndarna är mäktiga för att de tjänar pengar på dagens system. Vänsterpartiet kan inte acceptera att fossilindustrin och dess lobbyister får avgöra allas vår framtid. Deras makt i EU måste brytas. | |||||||||||||||||||||
| Klimatriksdagen | |||||||||||||||||||||
| Omställningsrörelsen. | |||||||||||||||||||||
| Det krävs därför att de sociala rörelserna skapar ett politiskt tryck av sällan skådat slag i klimatfrågan, och att en oberoende klimatrörelse blir en verklig maktfaktor. | |||||||||||||||||||||
| Om klimatrörelsen uppfattas som välmenande grupper som uppifrån manar arbetarklassen att göra uppoffringar kommer den att isoleras och driva arbetarklassen i armarna på borgerliga krafter. | |||||||||||||||||||||
| Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen. | |||||||||||||||||||||
| En global rörelse för klimatkamp har redan uppstått, i Sverige manifesterat bland annat genom att etablerade miljöorganisationer som Miljöförbundet Jordens Vänner vuxit till kring frågan, att den nya aktionsgruppen Klimax bildats och att folkrörelsen Klimataktion startat. | |||||||||||||||||||||
| Vi i Socialistiska Partiet arbetar efter förmåga inom de befintliga och framväxande klimat- och miljörörelserna för att stärka dem och bygga dem till verkliga massrörelser. Vi förespråkar en inriktning på massaktivitet och klass- samt feministiskt perspektiv, både i program och arbetsmetoder. Det innebär bland annat att vi är för att dessa rörelser är oberoende av kapital, stat och makthavare och att de strävar efter att bygga upp allianser med arbetarklassen och dess organisationer. | |||||||||||||||||||||
| Det kommer att krävas bredast möjliga enhet i kampen på global skala för att mobilisera ett massivt tryck som kan tvinga regeringarna att vidta radikala åtgärder. Samtidigt måste de sociala och demokratiska rättigheterna respekteras. | |||||||||||||||||||||
| Uppgiften är idag att bygga massrörelser. Dessa måste driva krav på att – här och nu – genomföra konkreta åtgärder för att stoppa den globala uppvärmningen. | |||||||||||||||||||||
| Det finns flera sociala rörelser som bidrar till att utveckla alternativ till kapitalismens uppdrivna produktionsspiraler (kamp mot i synnerhet olje- och gasutvinning, för regnskogens bevarande, för rätten till ett traditionellt levnadssätt, för en småskalig och ekologisk jordbruksnäring, för en alternativ sophantering som prioriterar återvinning, mot den okontrollerade utbyggnaden av transporter på väg, vatten och i luft, för gratis kollektivtrafik, för en balanserad energianvändning, mot kärnkrafts- och vapenindustri, mot tillväxten av jobbflexibilitet och tillfälliga anställningar, för en rationell användning av vatten – och för fri tillgång av vatten, som något som inte kan privatiseras, mot reklam och överkonsumtion, för gratis överföring av teknologi och kunskaper). Dessa rörelser måste uppmuntras att ansluta sig till kampen för att rädda klimatet. | |||||||||||||||||||||
| Om klimatrörelsen skall ha framgång krävs att den blir en verklig folkrörelse, förankrad i arbetarklassen i vid mening, och får därför inte genomsyras av den patriarkala struktur som hotar att exkludera kvinnor. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd, och allianser skapas med andra folkliga rörelser som driver sådana frågor. | |||||||||||||||||||||
| Idag saknas de krafter som kan bära upp en lösning på klimatfrågan. De aktivistorganisationer som finns är alltför svaga och arbetarklassen har inte självförtroende och erfarenhet nog att utmana kapitalet, vare sig i klimatfrågan eller mer traditionella klassfrågor. | |||||||||||||||||||||
| För att skapa en massrörelse som kan lösa klimatfrågan måste väldigt många människor vinna ett grundläggande kollektivt självförtroende. | |||||||||||||||||||||
| Detta är ett begrepp som börjat användas i många länder och bildandet av ett internationellt ekosocialistiskt nätverk utgör här ett viktigt steg. | |||||||||||||||||||||
| - host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts. | 3. Lönarbetare | ||||||||||||||||||||
| Global överenskommelse mellan arbete och kapital, arbetsgivare och arbetstagare.[20] Precisera parternas ansvar för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling.[20] | |||||||||||||||||||||
| Varje strid som stärker de arbetande istället för motståndaren är ett steg i rätt riktning. Arbetarklassen är kraften som kan genomföra den samhällsomvandling som krävs för att införa en hållbar resurshushållning. | |||||||||||||||||||||
| Arbetarrörelsens nuvarande ledning har dock till största delen anammat arbetsgivarens krav på ständig ekonomisk tillväxt som överordnat mål, utan att ifrågasätta tillväxtens inriktning eller om den är ekologiskt hållbar. | |||||||||||||||||||||
| Eftersom de frågor det gäller berör så stora delar av samhället är det varken önskvärt eller möjligt att försöka finna lösningar som går runt de existerande klassmotsättningarna. | |||||||||||||||||||||
| I Sverige och andra stater med stark facklig tradition är det av yttersta vikt att få med sig fackföreningsrörelsen in i klimatkampen. Facket samlar de arbetande, vilka är en nyckelgrupp. Facket är också den aktör som kan ställa krav på att jobben tryggas och att bördor och vinster delas solidariskt när kapitalismen går in i kris. Vi måste arbeta för att våra fackföreningar blir aktiva i klimatfrågorna. | |||||||||||||||||||||
| På grund av den försvagning som fackföreningsrörelsen under lång tid genomgått är det nödvändigt att mobilisera för att alla – framför allt ungdomar, kvinnor, invandrare – organiserar sig fackligt och politiskt samt driver krav för en förändrad politisk inriktning. Det behövs verkliga politiska krafttag för en omställning till dagens och morgondagens alternativa energi och infrastruktur. | |||||||||||||||||||||
| Att föra in debatten på arbetsplatserna, där löntagarna finns samlade, organiserade och kan agera kollektivt, är centralt. | 5. Ungdomar | ||||||||||||||||||||
| Många beslut --- får större konsekvenser för barn och ungdomar ---. --- till exempel --- miljöfrågor. [9] Ungdomar får komma till tals [9] | |||||||||||||||||||||
| 124 | Medier | 0. Medier allmänt | |||||||||||||||||||
| 106 550 artiklar om klimatet fanns i svenska medier 2020. År 2014 endast 41 875. Tio vanligaste ord 2020: 1. Klimatkris; 2. Biologisk mångfald; 3. Vegansk; 4. Klimatneutral; 5. Cirkulär ekonomi; 6. Fridays for future; 7. Nettonoll; 8. Klimatkompensation; 9. Klimatnödläge; 10. Klimatstrejk. [Rapport av Vi-skogen och Retriever.] | |||||||||||||||||||||
| Studie om journalister: 70 % av de svarande har utsatts för kränkande tillmäle eller beskyllning, under de senaste tre åren. 23 % för olaga hot. Rportrar utan gränser: Hot och övergrepp mot miljöjournalister har blivit allt vanligare de senaste åren över hela världen. De senaste fem åren har minst 10 miljöjournalister dödats och fler än 50 frihetsberövats på grund av deras journalistiska fokus på miljö och klimat. | |||||||||||||||||||||
| Det är fantastiskt att se hur det växer fram kampanjer mot fossila i land efter land.[Ledare.] | |||||||||||||||||||||
| 125 | Forskare, experter | 0. Forskare, experter allmänt | |||||||||||||||||||
| [A Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] En hel del gått i rätt riktning. Inte tillräckligt men 1990-2016 minskade CO2-utsläppen 24 %. Senaste mandatperioden stiftat en lång rad tuffare klimatlagar. Ex: Utsläppsrätter och ansvarsfördelningsförordningen. Nästan alla forskare är överens om att en global skatt på koldioxid skulle vara mest effektiva sättet. | |||||||||||||||||||||
| Det råder stor vetenskaplig samstämmighet om att den globala uppvärmningen beror på människans utsläpp av växthusgaser genom förbränning av fossila bränslen. De som motsätter sig detta samband, de så kallade ”klimatförnekarna”, blir allt mer isolerade. | |||||||||||||||||||||
| Rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor. | |||||||||||||||||||||
| Artikel "Three years to safeguard our climate" av Christiana Figueres, Johan Rockström m fl * | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Involvera psykologisk, social och humanistisk sakkunskap i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Klimatpolitiska rådet. * | |||||||||||||||||||||
| 126 | Individer | 0. Individer allmänt | |||||||||||||||||||
| I väntan på politikerna kan vi själva givetvis redan nu göra mycket för att ställa om till en mer hållbar livsstil som t.ex genom att (en uppräkning av åtgärder). En åtgärdslista för medborgarna. | |||||||||||||||||||||
| Den enskilde kan inte göra allt men vi kan göra mycket | |||||||||||||||||||||
| Vi är inte motståndare till att enskilda individer tar ett ansvar för miljön och agerar därefter. Tvärtom, vi strävar själva efter att vara föregångare på detta område så länge som det inte används som ett sätt att göra frågan opolitisk och något som beror på individens samvete. För att som enskild individ minska sin inverkan på klimatet räcker inte. | |||||||||||||||||||||
| Denna politik kännetecknas av två huvudsakliga tendenser: att försöka sätta prislappar på miljön och att individualisera frågan. | |||||||||||||||||||||
| Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet. | |||||||||||||||||||||
| 8. Varje enskild människa måste göra det lilla hon kan för miljön och klimatet. Så är det. Men varje enskild människa måste, för att förmå detta, känna att hela samhället finns som en varm vind i ryggen. Vi orkar bara ta ett personligt ansvar för klimatet om hela samhället tar ett gemensamt ansvar. Och att ta sitt enskilda ansvar innebär idag framförallt att pressa politiker och ekonomiska makthavare att ta de rätta besluten. | |||||||||||||||||||||
| [Ivl Svenska Miljöinstitutet] Sju steg för ökad delning i bostadsområden * | |||||||||||||||||||||
| Appar för delning: Swing, Hygglo, Vakansa, Swapp, Skjutsgruppen, GoMore, Wayway, Klädoteket. Många grupper på Facebook. | 1. Konsumentmakt | ||||||||||||||||||||
| Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48] | |||||||||||||||||||||
| Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72] | |||||||||||||||||||||
| Huvudledaren: "Hungern efter betesmark, och i grunden omvärldens hunger efter saftiga billiga biffar, river fram död för människor, djur, växter, ekosystem. --- Också Sverige sätter tänderna i det brasilianska köttet. Vi borde avstå. --- Den brasilianska sojabönan exporteras i hög grad som foder i animalieproduktionen. --- Det är här konsumentmakten kommer in. Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck." | |||||||||||||||||||||
| Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån. | |||||||||||||||||||||
| Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. För att klara av utmaningarna behöver vi både bättre lagstiftning, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel som kan åstadkomma en mer hållbar konsumtion. | |||||||||||||||||||||
| Ekonomiska styrmedel. På ett sådant sätt att alla har en möjlighet att vara en del av lösningen. Fler kan göra klimatsmarta val. | |||||||||||||||||||||
| En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat. | |||||||||||||||||||||
| Ledare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena * | |||||||||||||||||||||
| [Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart. | |||||||||||||||||||||
| 13 | Politisk kraft | 0. Politisk kraft allmänt | |||||||||||||||||||
| Motarbeta korruption och annan osund ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| Corruption | |||||||||||||||||||||
| Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. | |||||||||||||||||||||
| Valet mellan ständigt ökad förbrukning av materiella ting och mänsklig överlevnad är lätt, förutsatt att vi överhuvudtaget får göra valet. Ett sådant val kan bara ske gemensamt, på samhällsnivå och vi kommer därför tillbaka till frågan om makten över samhället och dess produktion. | 01. Politiskt system | ||||||||||||||||||||
| För en vuxen dialog om det faktiska läget och konsekvenser av olika åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Global politisk demokrati. Demokratiska företag. | |||||||||||||||||||||
| Vi behöver ett världssamhälle av en myllrande mänsklighet som håller och håller ihop, som i rättvis ordning delar på en enda planet och lever ett tillräckligt gott liv. | |||||||||||||||||||||
| 4. Demokratiska former för världssamhället är nödvändigt. För att uppnå global rättvisa. | |||||||||||||||||||||
| 2. Transparent och demokratisk organisation. | |||||||||||||||||||||
| När de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare.[11] Effektiva ekonomiska incitament inom flera områden.[11] Sundare livshållning. Större individuellt miljöansvar.[11]. | |||||||||||||||||||||
| Invånare som är berörda får ge sina synpunkter så tidigt som möjligt i planprocessen.--- Det gäller såväl människor --- som miljö och kulturvärden.[12] | |||||||||||||||||||||
| Genom ökad delaktighet i samhället, starkare civila samhällen och större spridning av makt och resurser [15] Positiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling liksom för en mer jämlik fördelning av resurserna.[15] | |||||||||||||||||||||
| Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna fastställas genom majoritetsbeslut inom EU.[6] | |||||||||||||||||||||
| Inför marknadsintegrerad demokrati: --- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv. | |||||||||||||||||||||
| Vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt. | |||||||||||||||||||||
| Ny internationell rättsordning: --- Sverige genom EU, FN och alla andra tillgängliga kanaler måste verka för att tillskapa en fungerande internationell rättsordning med befogenhet och resurser att motverka de kortsiktiga och starka privata/enskilda, nationella och internationella ekonomiska intressen som fått alltför stort inflytande. En stor utmaning blir att kunna driva detta och ändå behålla viktiga demokratiska institutioner och värderingar. | |||||||||||||||||||||
| Skog ska ej gå till bioenergi. - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter. - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda. - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis. | |||||||||||||||||||||
| Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew - laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked. - power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew. - if #ExxonKnew then our justice system is failing us - time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy. | |||||||||||||||||||||
| CO2 emissions reduction without borders. - build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage. - host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts. - establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU. - establish international water based wind farms to "keep it in the ground!". | |||||||||||||||||||||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||||||||||||||||||||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||||||||||||||||||||
| Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig välfärd. | |||||||||||||||||||||
| Det är helt orimligt att viktiga politiska beslut som påverkar vårt klimat, vår ekonomi och vår välfärd avhandlas utan demokratisk insyn och därefter inte kan påverkas. | |||||||||||||||||||||
| Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör. | |||||||||||||||||||||
| EU:s strukturfonder ska stärka klimatomställningen i hela EU, till exempel utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för förnybara drivmedel. Allt näringslivs- och innovationsstöd ska vara klimatsmart för att öka takten i klimatomställningen. I dag är det för svårt att granska hur medlen används och det är viktigt att de används effektivt och hållbart. | |||||||||||||||||||||
| Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används. | |||||||||||||||||||||
| När befolkningsmassorna, som det hursomhelst inte går så bra för i detta system, väl inser detta, så kommer vi att ha nått fram till vårt revolutionära ögonblick. Det kommer att vara gynnsam mark för att störta kapitalets regim och gå vidare till ekosocialismen. Systemets logik kommer att avslöjas och logiken att ersätta det går inte att hejda, om vi vill ha en framtid som är värd att leva i. | |||||||||||||||||||||
| För att kunna göra produktionen klimatneutral och resurshushållande krävs att de enskilda besluten underordnas samhällets och naturens behov och inte vinstbehovet. För att detta skall kunna ske demokratiskt kan makten över produktionen inte ligga hos enskilda kapitalister, utan måste omvandlas till demokratiskt styrd gemensam samhällsegendom. | |||||||||||||||||||||
| När sådana avvägningar görs krävs det därför att politiker och rörelser, inte företag, fäller avgörandet. | |||||||||||||||||||||
| Ett stort problem är dock att de flesta fack är toppstyrda av ledare som lever och verkar långt från medlemmarnas vardag och kontroll. Inom industrin går de dessutom ofta i armkrok med företagen för att försvara ”konkurrenskraften” (det vill säga vinsterna) och reflekterar sällan eller aldrig över produktionen och dess inriktning. | |||||||||||||||||||||
| liksom folkflertalets deltagande genom demokratiska kontrollprinciper och praktiker. | |||||||||||||||||||||
| Även om vi inte tror att detta kan bli verklighet utan de genomgripande samhällsförändringar vi skissat tidigare, och de maktskiften som kan göra sådana förändringar möjliga, är situationen inte hopplös. | |||||||||||||||||||||
| Men det innebär inte att slaget är förlorat. Historien har visat att mänskligheten är förmögen att lösa de problem den ställts inför. Det har den gjort med tekniska och vetenskapliga framsteg, men framför allt genom att omvälva de sociala förhållandena när dessa har blivit ett hinder för mänsklighetens utveckling. | |||||||||||||||||||||
| Dagens kris kommer att avgöras av huruvida arbetarklassen klarar av att störta det kapitalistiska systemet och påbörja uppbygget av det frihetens rike | |||||||||||||||||||||
| [Statsrådsarvoden och ersättningar * på Regeringen.se] För statsministern är arvodet 180 000 kronor per månad och för övriga statsråd 142 000 kronor per månad. | 1. Informera | ||||||||||||||||||||
| Vinn förståelse och acceptans för åtgärderna. | |||||||||||||||||||||
| Överbrygg rädslan att inte tillhöra gruppen. | |||||||||||||||||||||
| Stärka tilltron till andra människor och hoppet om att en förändring är möjlig genom att träffa andra engagerade i frågan och arbeta tillsammans mot en omställning. | |||||||||||||||||||||
| Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15] | |||||||||||||||||||||
| Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15] | |||||||||||||||||||||
| 1. Miljönyheter. (Kommentarer kring) | |||||||||||||||||||||
| Val av transportmedel Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ! - Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik! - Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp ! - Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil. | |||||||||||||||||||||
| Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis. | |||||||||||||||||||||
| Certifierad Palmolja. Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja. | |||||||||||||||||||||
| Carl Schlyter, Kitty Ehn: "Därför behövs en tydligt och inkluderande opinionsbildning kring behovet av omställning, men också idéer kring hur den omställningen kan fördelas rättvist." | |||||||||||||||||||||
| Titel: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism. | |||||||||||||||||||||
| Dessa krav är utomordentligt rimliga, men kommer det att leda in oss på vägen till ekosocialism? Jag tror att det mycket väl kan göra det. Trots att kraven är helt rimliga kommer kapitalisterna att göra motstånd, och då kommer det att bli uppenbart för de flesta människor att det är systemet som hindrar processen och det kommer alltmer att betraktas som boven. Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det. | |||||||||||||||||||||
| Klimatpsykologen: ”Skolan behöver förmedla hopp och framtidstro”. Sex av tio mellan 12 till 18 känner oro för klimatförändringarna. Bara hälften känner hopp om att vi kommer att lösa jordens klimatproblem. Åtta av tio unga vill ha klimatundervisning i skolan. [Novusundersökning beställd av Våra barns klimat. *] | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Stöd till information på flera språk för småhusägare och lägenhetsinnehavare som underlättar beteendeförändringar för att öka flexibiliteten och effektiviteten i olika energitjänster, nya energislag och tekniker. | |||||||||||||||||||||
| [Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning. | |||||||||||||||||||||
| [Jordbruk.] <2026: Genomför en informationskampanj till producenter och konsumenter för att minska jordbrukets klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Inför folkbildningsinsatser om hållbar textilanvändning där kvalitet, hållbarhet och textilvård står i fokus. | |||||||||||||||||||||
| Global commons alliance.* I G20-länder: 73% believe Earth is approaching potentially abrupt or irreversible tipping points because of human action. 58% are extremely or very worried about the state of the global commons. 83% are willing to do more to become better “planetary stewards”. 73% agree their country’s economy should move beyond a singular focus on profit and economic growth. Med mera. | 2. Mobilisera | ||||||||||||||||||||
| Stärka tilltron till andra människor och hoppet om att en förändring är möjlig genom att träffa andra engagerade i frågan och arbeta tillsammans mot en omställning. | |||||||||||||||||||||
| Påverka andra. | |||||||||||||||||||||
| Strategisk miljöpolitik där forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är de viktigaste instrumenten. Målmedvetna satsningar på hållbar utveckling i samverkan mellan det offentliga och näringslivet.[29] | |||||||||||||||||||||
| Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48] | |||||||||||||||||||||
| Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar). | |||||||||||||||||||||
| Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm - Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen. - Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar. - Möjliggör gräsrotspolitik. - Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis. | |||||||||||||||||||||
| Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa. Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030. | |||||||||||||||||||||
| Vänsterpartiet är en del av en bred vänster --- Vi är klimataktivisterna som vill förändra systemet, inte klimatet. Samarbete för social rättvisa och en kraftfull miljö- och klimatpolitik. | |||||||||||||||||||||
| Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand. | |||||||||||||||||||||
| tillsammans förändrade historien. | |||||||||||||||||||||
| behövs mer samarbete mellan länder för att lösa gränsöverskridande problem. | |||||||||||||||||||||
| Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. | |||||||||||||||||||||
| För att möta dessa hot krävs inte bara ansvar och engagemang i och från varje land utan också att länder arbetar tillsammans. EU har ett ansvar att skydda demokratin och befolkningen i vår världsdel. EU har en möjlighet att leda utvecklingen för att nå FN:s hållbarhetsmål och stoppa klimatförändringarna. Människor ska kunna engagera sig i EU, beslut ska fattas av medborgare och nära medborgare. EU behöver reformeras för att kunna fokusera på att möta de stora hot vi står inför. Därför behövs också Miljöpartiet de gröna i EU. | |||||||||||||||||||||
| Klimathotet och miljöförstöring stannar inte vid nationsgränser. Globala problem måste få globala lösningar och klimatavtalet från Paris är ett viktigt steg på vägen. EU ska vara världens främsta miljöorganisation. Det är bara tillsammans i Europa som vi kan säkerställa en hållbar utveckling där vi skyddar vår miljö och vårt klimat. På den internationella arenan ska EU ta kampen för att rädda klimatet, våra hav och den biologiska mångfalden. | |||||||||||||||||||||
| De flesta klimat- och miljöproblemen är gränsöverskridande. Utsläpp av koldioxid påverkar den globala uppvärmningen lika mycket, oavsett var i världen de sker. Därför krävs samarbete för att lösa klimatfrågorna. För Centerpartiet är det självklart att EU ska vara ledande i det internationella miljö- och klimatarbetet. | |||||||||||||||||||||
| Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. | |||||||||||||||||||||
| EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. | |||||||||||||||||||||
| För att lösa dem krävs gränsöverskridande samarbete. Det gäller såväl klimatfrågan som brottsligheten och det försämrade säkerhetsläget. | |||||||||||||||||||||
| Samarbete för vår gemensamma miljö. Att vårda och förvalta vår gemensamma natur är grundläggande för Sverigedemokraterna, varför miljöfrågorna har en central roll i partiets politik. | |||||||||||||||||||||
| Då miljöfrågorna till största del är gränsöverskridande är det viktigt med samarbete inom Europa men minst lika viktigt globalt. EU har här en roll att spela inte minst i och med den inre marknaden. Sverigedemokraterna är därför starka förespråkare av internationella samarbeten för att rädda vår miljö. Verklig skillnad för den globala miljön kan endast uppnås genom globala åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län. | |||||||||||||||||||||
| Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020. Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Hur viktigt det än kan vara att få med fackliga representanter i rörelsen är inte mycket vunnet om man inte når medlemmarna på arbetsplatserna. | |||||||||||||||||||||
| Men det innebär inte att slaget är förlorat. Historien har visat att mänskligheten är förmögen att lösa de problem den ställts inför. Det har den gjort med tekniska och vetenskapliga framsteg, men framför allt genom att omvälva de sociala förhållandena när dessa har blivit ett hinder för mänsklighetens utveckling. | |||||||||||||||||||||
| 14. Du går aldrig bara på en gata. Du går på en planet. Känn det och du förändras en smula. | |||||||||||||||||||||
| 17. Låt dig inte lamslås av de alarmerande klimatrapporterna. I de modeller som forskarna arbetar med räknas aldrig de plötsliga omvälvningarna i det mänskliga medvetandet in. | |||||||||||||||||||||
| 41. Strategiska samverkansprogram fortsätter för att stärka samhällsengagemanget för omställningen. | |||||||||||||||||||||
| 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster. | |||||||||||||||||||||
| 115. Sverige driver på för ett robust regelverk för nya internationella samarbetsformer enligt Parisavtalets artikel 6. | 3. Driv igenom | ||||||||||||||||||||
| Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. | |||||||||||||||||||||
| Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor. 1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder. 2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll. 3. Partiernas svar offentliggörs. | |||||||||||||||||||||
| Klimatmobilisering. Sveriges regering ska: - deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna. - åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. - mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet. - verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd. | |||||||||||||||||||||
| 500 000 personer påverkades när klimataktivisterna i Extinction rebellion blockerade flera gator i London i veckan. Uppgifterna kommer från brittiska polisen. Bra metod? Kan diskuteras. Men helt klart är att de har lyckats få genomslag. Inte bara för trafikstörningar, utan även för en debatt om klimatet. | |||||||||||||||||||||
| [Ips] Enligt den internationella organisationen Global Witness mördades 207 aktivister som stred för sina markrättigheter under 2017. De flesta morden rapporterades från Brasilien, Colombia, Mexiko och Filippinerna. Många ursprungsbefolkningar bor på områden som är eftertraktade av olje- och gruvbolag på grund av de naturresurser som den globala ekonomiska modellen bygger på. | |||||||||||||||||||||
| 2--- | EKONOMI | 0. Ekonomi allmänt | |||||||||||||||||||
| Economic performance. Market presence. Indirect ekonomic impact. | |||||||||||||||||||||
| GNI per capita, adjusted net national income per capita, urban population | |||||||||||||||||||||
| De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 4. KLIMATSMART EKONOMI | |||||||||||||||||||||
| Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla. | |||||||||||||||||||||
| En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit. | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 3.9 Hållbar ekonomi | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Vi behöver en ekonomi anpassad till våra planetära gränser, samtidigt som den tillgodoser alla människors grundläggande behov av ett gott liv. | 1. Miljöhållbart | ||||||||||||||||||||
| Resurser måste också läggas på forskning och utveckling. Detta måste göras nu. | |||||||||||||||||||||
| Ny grön teknik utgör basen men räcker inte. | |||||||||||||||||||||
| Omedelbart stopp för satsningar som låser fast oss i fortsatta utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 47. En nationell strategi för cirkulär ekonomi tas fram och en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter genomförs för att främja innovation och företagande. | |||||||||||||||||||||
| 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi. | 11. Tillväxtstopp | ||||||||||||||||||||
| Snabb nerväxt i länder med materiellt hög standard. | |||||||||||||||||||||
| Ifrågasätt ”ekonomisk tillväxt” som önskvärt. | |||||||||||||||||||||
| Reformera marknadssystemet. Minska marknadens behov av tillväxt. | |||||||||||||||||||||
| Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandet av ändliga resurser.[4] Ställa om till en hållbar tillväxt är en av samtidens mest tvingande uppgifter.[4] Tar hänsyn även till kommande generationer.[4] | |||||||||||||||||||||
| Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling.[29] Sverige kan bli ledande exportör av ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former av energiproduktion.[29] | |||||||||||||||||||||
| Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34] | |||||||||||||||||||||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||||||||||||||||||||
| Ekonomisk utveckling får inte mätas genom ett snävt tillväxtbegrepp. Istället en uthållig tillväxt av den totala nationalförmögenheten, som är miljö och naturresurser, de mänskliga resurserna, produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och påverkan på människans hälsa och förmåga. [23] Till alla delar god livsmiljö för människorna. verklig välfärd. [23] | |||||||||||||||||||||
| Människor i höginkomstländer kan med innovationer, prioriteringar och regleringar.[55] Bryta sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning.[55] | |||||||||||||||||||||
| Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16] | |||||||||||||||||||||
| Förverkligar bäst en demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik.[38] | |||||||||||||||||||||
| Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt: --- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in: - den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar. - allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet. - effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser. | |||||||||||||||||||||
| Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt. | |||||||||||||||||||||
| Vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt. | |||||||||||||||||||||
| 3. Grön tillväxt. (Kommentar kring.) | |||||||||||||||||||||
| 10. "Tekniken kommer att fixa det!" (Kommentar kring.) | |||||||||||||||||||||
| 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt | |||||||||||||||||||||
| Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken! - Använd redskap för ekonomisk kontroll! - Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs! | |||||||||||||||||||||
| Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. | |||||||||||||||||||||
| Att vi skapar en miljö där delningsekonomi, e-handel och digitala tjänster kan växa gynnar EU:s konsumenter och är avgörande för jobb och tillväxt. | |||||||||||||||||||||
| EU ska visa världen att vägen framåt är demokrati, jämlikhet, marknadsekonomi och klimatsmart tillväxt. | |||||||||||||||||||||
| Världen och Sverige står inför stora klimat- och miljöutmaningar. Klimatförändringar, spridning avgiftiga kemikalier, nedskräpning med mängder av plast som flyter runt ivåra hav och överutnyttjande av ekosystem är hot mot människors hälsa, planetens överlevnad och en hållbar ekonomisk tillväxt. Ett grönare EU är en förutsättning för att nå både våra svenska och de globala miljömålen | |||||||||||||||||||||
| EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. | |||||||||||||||||||||
| En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd. | |||||||||||||||||||||
| För Centerpartiet är det självklart att världen behöver ett grönt, demokratiskt och frihetligt EU. Som visar att det går att förena tillväxt med minskade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| De sex EU-länder som är mot skarpa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt. | |||||||||||||||||||||
| Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %. | |||||||||||||||||||||
| Dessa krav är utomordentligt rimliga, men kommer det att leda in oss på vägen till ekosocialism? Jag tror att det mycket väl kan göra det. Trots att kraven är helt rimliga kommer kapitalisterna att göra motstånd, och då kommer det att bli uppenbart för de flesta människor att det är systemet som hindrar processen och det kommer alltmer att betraktas som boven. Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det. | |||||||||||||||||||||
| Det största hinder en sådan omställning stöter på är de grundläggande drivkrafterna i dagens kapitalistiska värld: vinstmaximering och ständig expansion. Därför måste hela tiden fler och fler varor produceras. Det som är logiska och nödvändiga beslut under kapitalismen är skadligt och ohållbart för samhället och naturen. Med den globala uppvärmningen och dess effekter kommer det nuvarande systemet, baserat enbart på vinstjakt, idag i motsättning till biosfären och mänsklighetens fysiska livsvillkor. | |||||||||||||||||||||
| Att minska dessa går dock på tvärs med kapitalismens funktionssätt, som kräver allt större produktionsserier och allt fler produkter att sälja. | |||||||||||||||||||||
| Arbetarrörelsens nuvarande ledning har dock till största delen anammat arbetsgivarens krav på ständig ekonomisk tillväxt som överordnat mål, utan att ifrågasätta tillväxtens inriktning eller om den är ekologiskt hållbar. | |||||||||||||||||||||
| Införandet av en sådan plan innebär ett brott med tillväxtens logik, | |||||||||||||||||||||
| De senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats. | |||||||||||||||||||||
| Planerat åldrande är varken något nytt eller ovanligt, enligt Mattias Lindahl, professor i miljödriven produktutveckling vid Linköpings universitet. Alla vet det, men ingen talar om det. Det har gjort att fabrikerna och tillväxten hållits igång. Det finns många olika sätt att bestämma en produkts livslängd. Om företag istället för att sälja produkter säljer funktioner, då hade producenter velat ha produkter som håller så länge som möjligt, | |||||||||||||||||||||
| Tillväxtverket *. | |||||||||||||||||||||
| Senaste decenniernas tillväxtmodell är ohållbar - ekologiskt och socialt. | |||||||||||||||||||||
| C. Jobb, företagande och hållbar tillväxt | |||||||||||||||||||||
| 1. Här är den självklara marxistiska fortsättningen på Greta Thunbergs omvälvande tal i FN där hon anklagade eliterna för att bara bry sig om pengar och ändlös tillväxt: Den kapitalism vi har är helt enkelt inte kompatibel med biosfären. Dess princip är att växa eller dö och vad som helst som är lönsamt kommer att växa om kapitalet fritt får styra, hur mycket det än stressar ekosystemen och höjer jordens temperatur. Denna kapitalism spränger nu de planetära gränserna och nyliberalerna vägrar se det. | |||||||||||||||||||||
| 5. Fattiga länder behöver tillväxt. Bostäder, infrastruktur, skolbyggnader, sjukhus. Fattiga länder behöver öka sin BNP, men med all ny klimatneutral teknik som kan uppbådas. Men därmed fallet bördan ännu tyngre på de rika skikten i de rika länderna att bidra med nerväxt. | |||||||||||||||||||||
| 6. Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm. | |||||||||||||||||||||
| 13. Här är den enorma utmaningen: Världen behöver under en lång period framöver göra jättelika investeringar i en grön samhällsomställning. Det innebär att tillväxten kommer att öka i västvärlden och det kommer initialt ofrånkomligen att öka trycket på ekosystemen, ty även tillverkningen av solceller, vindkraftverk och elbilar kräver exploatering av naturresurser. Därför måste det samtidigt ske en radikal ner-växt på en rad områden där det nu produceras och konsumeras för mycket meningslöst skräp. | |||||||||||||||||||||
| Teknisk resurseffektivisering äts genast upp av ökad produktion. Klimatmålen uppnås inte med tillväxt som mål för finanspolitiska ramverket. Med lägre antaganden om tillväxt skulle miljömålenvara mycket lättare att nå. | |||||||||||||||||||||
| Tillväxt målet ska underställas mål för minskad resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiskka klyftor. | |||||||||||||||||||||
| 25. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks. | |||||||||||||||||||||
| 26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet. | |||||||||||||||||||||
| Ändrat system så inte pengar får styra: --- 1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle. | |||||||||||||||||||||
| The Nongrowth Society * | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras. | |||||||||||||||||||||
| Riksdagen: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. * "Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt." | |||||||||||||||||||||
| Återanvända de metaller som redan tagits upp? Det är tekniskt svårt – och frågan är om det verkligen finns tillräckligt av de nödvändiga mineralerna i omlopp. Varje ny elbil innehåller tiotals kilo av metallerna i batteripaketet. Och framför allt: det är mycket billigare att gräva upp nytt än att återanvända. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.] | 2. Jämlikt | ||||||||||||||||||||
| Länder med de bästa ekonomiska förutsättningarna bidrar mest till problemet, samtidigt som de oftast också har godast förutsättningar att klara klimatförändringarna. [15] De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.[16] | |||||||||||||||||||||
| [Debatt; Sverige är inte ett land med stor och växande ojämlikhet; Anders Björklund, Daniel Waldenström] | 3. Produktivt | ||||||||||||||||||||
| 8. Kapacitetsbyggande. | |||||||||||||||||||||
| Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34] | |||||||||||||||||||||
| Samhället ska främja, styra och driva övergången till ett hållbart samhälle. Fokus ska i första hand ligga på en ekoeffektivitet på lång sikt, inte en kostnadseffektivitet på kort sikt. Nå klimatmål. | |||||||||||||||||||||
| 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur | |||||||||||||||||||||
| science and technology | |||||||||||||||||||||
| Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield. | |||||||||||||||||||||
| 4.1. Technology and innovation (3) | |||||||||||||||||||||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Supporting research and innovation (Eco-innovation index) | |||||||||||||||||||||
| competitiveness and innovation; | |||||||||||||||||||||
| Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk Riksdagen - tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur. - ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen. - utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och oförändrat betningstryck. | |||||||||||||||||||||
| Med det i åtanke kan det finnas goda skäl för att på EU-nivå genomföra miljöteknisk forskning och tillsammans främja innovation på området. | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.7 Forskning och innovation | |||||||||||||||||||||
| 20. Regeringen kommer arbeta för ett regelverk som främjar och undanröjer hinder för innovation. | |||||||||||||||||||||
| 47. En nationell strategi för cirkulär ekonomi tas fram och en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter genomförs för att främja innovation och företagande. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan | |||||||||||||||||||||
| 21 | Plan | 0. Plan allmänt | |||||||||||||||||||
| Ifrågasätt betoning av det kvantifierbara, kapitalismens makt över resurser och resursfördelning och industrialismens våldsamma framfart med natur och människor. | |||||||||||||||||||||
| Systemet från 1985 borde utvecklats. Stark stat med kontroll över kapitalet i stället för vildsint rövarkapitalism. | |||||||||||||||||||||
| Bättre styrning av marknadssystemet. • Reglera långsiktigt industri, handel, bank och finans. • Infrastruktur och vissa centrala företag statsägda. • Oberoende revision bör mäta relativt målen. | |||||||||||||||||||||
| Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] | |||||||||||||||||||||
| Miljöhänsyn ska vara ett överordnat krav i all produktion.[8] Upprätta en sådan ekonomisk ordning.[8] | |||||||||||||||||||||
| När de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare.[11] Effektiva ekonomiska incitament inom flera områden.[11] Sundare livshållning. Större individuellt miljöansvar.[11]. | |||||||||||||||||||||
| Marknadens destruktiva sida (= den renodlade kapitalismen) leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar.[6] Den renodlade kapitalismen ska hållas isär från marknadsekonomin.[6]. | |||||||||||||||||||||
| Marknadens oförmåga att hushålla med resurser som saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens.[9] | |||||||||||||||||||||
| En öppen och internationell energimarknad med ökad konkurrens.[71] Till nytta för kunderna.[71] | |||||||||||||||||||||
| All politik måste ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen.[2] En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande.[2] | |||||||||||||||||||||
| Marknadsekonomin måste bygga på --- personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. [21] Ödmjukt förvaltande. Långsiktigt perspektiv. [21] | |||||||||||||||||||||
| Ekonomisk utveckling får inte ske genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraft eller miljö. --- ansvaret för miljö och människor är en integrerad del av den ekonomiska politiken.[22] | |||||||||||||||||||||
| Ett fungerande näringsliv förutsätter en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av socialt och miljömässigt hänsynstagande.[37] | |||||||||||||||||||||
| Inte någonstans har miljöförstöringen varit så stor som i de länder där man tillämpat planekonomi.[55] En hållbar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och demokrati.[55] | |||||||||||||||||||||
| Inför marknadsintegrerad demokrati: --- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv. | |||||||||||||||||||||
| Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling: --- - att Sveriges politiker - oberoende av andra länders agerande - i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik. - att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser. | |||||||||||||||||||||
| Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken! - Använd redskap för ekonomisk kontroll! - Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs! | |||||||||||||||||||||
| Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna, och det är bråttom. | |||||||||||||||||||||
| verka inom de ramar naturen sätter. | |||||||||||||||||||||
| 30% av haven och jorden måste bli skyddade allmänningar. | |||||||||||||||||||||
| VÅRT EKONOMISKA SYSTEM MÅSTE FÖRÄNDRAS | |||||||||||||||||||||
| En ny ekonomi måste utvecklas i harmoni med människans behov inom planetens gränser | |||||||||||||||||||||
| Social och ekonomisk hållbarhet | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU:s lagstiftningsmakt ska användas med sans och balans. | |||||||||||||||||||||
| Rappportmetodens steg: 1. Typ av bokföring. 2. Tillgänglig global budget. 3. Dra bort cement och mark-skog. 4. Dra av icke-industrialiserade länder. 5. Kvarvarande fördelas inom Oecd på rättvisegrund. 6. Fördela till län på rättvisegrund. 7. Omsätt till årliga budgetar. | |||||||||||||||||||||
| Kapitalistiska systemet ska störtas för att lösa klimatkrisen och andra ekologiska, sociala effekter. Men vi har inte tid att vänta på det. Vi behöver lindrande åtgärder nu. | |||||||||||||||||||||
| Privata handlingar och politiska delstrider som dämpar växthuseffekten är steg i rätt riktning, men bara om den planlösa vinstdriften ersätts av en demokratisk resurshushållning har vi någon chans att göra den gigantiska omställning som krävs. | |||||||||||||||||||||
| Dagens ohållbara förbrukning av resurser är dock inte främst ett resultat av att människors krav på ökad konsumtion. Drivkraften är istället kapitalismens jakt på ökad vinst. | |||||||||||||||||||||
| Med hänsyn till kapitalismens logik, förvärrad av nyliberalismen, är det angeläget att utveckla en alternativ global plan | |||||||||||||||||||||
| En sådan plan bör hållas oberoende av kostnader och vinstutveckling, och | |||||||||||||||||||||
| En demokratisk, socialistisk och feministisk planekonomi utgör det bästa och enda sant humanistiska svaret på klimatkrisen. | |||||||||||||||||||||
| Otillräcklig statlig styrning. Otillräckliga åtgärder och bristande samordning. | |||||||||||||||||||||
| Tydliga färdplaner. Krävs kraftfullt statligt agerande. | |||||||||||||||||||||
| 3. De som värnar valfriheten som den viktigaste principen vägrar inse att inga djur och inga växter har någon valfrihet. De tvingas istället att leva med konsekvenserna av vår hänsynslösa valfrihet på marknaden. Varken isbjörnar eller korallrev kan flytta dit marknaden tycker att de borde flytta. Valfriheten är, i ekologiskt avseende, den mest artegoistiska värdering som existerar. | |||||||||||||||||||||
| Kap 7 Det klimatpolitiska ramverket (Mål, Lag, Råd) | |||||||||||||||||||||
| 8. Inför nya principer för ekonomisk utveckling. Vi har inte tid att införa ett nytt ekonomiskt system. Vi måste vara pragmatiska. | |||||||||||||||||||||
| 10. Gör RÄDDA TELLUS till världens mest spännande Apolloprojekt. Då satsade USA 2,5% av sitt BNP. 400 000 personer arbetade inom projektet. Skulle världen ta 2,5 av sina BNP skulle vi ha 2 000 miljarder US dollar att jobba med. Världsekonomin ligger på 90 billioner US dollar/år. Man räknar med en fördubbling inom 30 år. | |||||||||||||||||||||
| Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas. | |||||||||||||||||||||
| Ändrat system så inte pengar får styra: --- 2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital. | |||||||||||||||||||||
| [Skog.] <2022: Utsläpp från biobränsle från skog (svensk och i utlandet) skall ingå i utsläppsstatistik. | 1. Mål | ||||||||||||||||||||
| Skynda. Prioritera. | |||||||||||||||||||||
| Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020. | |||||||||||||||||||||
| Sätt upp tillräckliga, rimliga mål! Måttsätt. | |||||||||||||||||||||
| Så tidiga årtal som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål: - att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås. - att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen: --- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag. | |||||||||||||||||||||
| 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi: --- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Inför marknadsintegrerad demokrati: --- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv. | |||||||||||||||||||||
| Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna: --- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges klimatmål: --- 1) Sverige ska införa mål för 2030 om a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990. b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi. c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona. 2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå. 3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder. 4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls. | |||||||||||||||||||||
| Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod: --- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före. | |||||||||||||||||||||
| En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet: --- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent. | |||||||||||||||||||||
| Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045. | |||||||||||||||||||||
| Green Nudging. Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen. | |||||||||||||||||||||
| Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet. | |||||||||||||||||||||
| Ändrad inriktning för Sveaskog. Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet. | |||||||||||||||||||||
| Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet. Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts. - skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån. - utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning. | |||||||||||||||||||||
| - Inför styrmedel och vidta andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp. - Avsätt tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp. Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp - Inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045 | |||||||||||||||||||||
| Klimatmobilisering. Sveriges regering ska: - deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna. - åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. - mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet. - verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. | |||||||||||||||||||||
| Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||||||||||||||||||||
| Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv - regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm. | |||||||||||||||||||||
| Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015. - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015. | |||||||||||||||||||||
| Kombinationen oljebolag (som gör bränslet)
bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut
till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare. Men när man härskar blir man också konservativ. --- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden --- - Började uppifrån. - Sålt bilarna själv. - Skapat de snabba laddarna. - Själv byggt batterierna. Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system. | |||||||||||||||||||||
| Långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark. | |||||||||||||||||||||
| Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna, och det är bråttom. | |||||||||||||||||||||
| Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025. | |||||||||||||||||||||
| Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet med högre ambitioner att jaga de företag och regeringar som inte gör sin del för att minska utsläppen och ökar drivkrafterna för att ställa om så att målen i Parisavtalet nås. Europa ska visa världen vägen. Driva på ... ... för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030. | |||||||||||||||||||||
| Sverige ska höja våra egna mål, få med oss Europa och i förlängningen hela världen. | |||||||||||||||||||||
| Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald .... med skarpa mål till år 2030 | |||||||||||||||||||||
| Sveaskog: Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort. | |||||||||||||||||||||
| Ge stabila förutsättningar för marknaden. | |||||||||||||||||||||
| Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030. | |||||||||||||||||||||
| En klimatpolitik som ger resultat. En klimatpolitik med tydliga mål. | |||||||||||||||||||||
| Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling. --- Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå. | |||||||||||||||||||||
| En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering. | |||||||||||||||||||||
| Höj klimatmålen – sänk utsläppen | |||||||||||||||||||||
| EU spelade en avgörande roll för att det internationella klimatavtalet i Paris, och dess målsättning om att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader, kom på plats. Nu måste EU också agera så att detta mål kan nås. Därför måste ambitionerna höjas och utsläppen minska i snabbare takt under kommande mandatperiod. Centerpartiet vill höja målen när de ses över under kommande mandatperiod. EU har enats om att minska utsläppen av koldioxid med 40 procent till 2030. År 2050 ska de ha minskat med 95 procent för att vara i linje med vad EU lovat i Parisavtalet. Centerpartiet stödjer kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Europaparlamentet har redan ställt sig bakom ytterligare ambitionshöjningar om 55 procent till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. | |||||||||||||||||||||
| Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Vår klimatpolitik kan inte bara handla om våra egna utsläpp. Sverige ska vara ett grönt föredöme i EU, som visar att det går att förena grön tillväxt med minskade utsläpp. Vi ska också verka för att EU blir ett föredöme för resten av världen, som visar att det går att samarbeta för att nå högt uppsatta klimatmål. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. EU kan och måste spela en avgörande roll på båda dessa fronter. | |||||||||||||||||||||
| Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Vår klimatpolitik kan inte bara handla om våra egna utsläpp. Sverige ska vara ett grönt föredöme i EU, som visar att det går att förena grön tillväxt med minskade utsläpp. Vi ska också verka för att EU blir ett föredöme för resten av världen, som visar att det går att samarbeta för att nå högt uppsatta klimatmål. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. EU kan och måste spela en avgörande roll på båda dessa fronter. | |||||||||||||||||||||
| Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020. Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. Om åtagandet inte antas och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläppsminskningar är det svårt att påstå att man följer Parisavtalet, vilket också innebär att vi kollektivt väljer en framtid med mycket kraftiga klimatförändringar som ett resultat av minst 2 grader temperaturökning på jorden. | |||||||||||||||||||||
| Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet. | |||||||||||||||||||||
| Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet. | |||||||||||||||||||||
| Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga. | |||||||||||||||||||||
| – Det är på allvar nu. Ta bara det nya förbudet mot engångsartiklar i plast – det är EU:s historiskt sett snabbaste beslut. Förslaget kom förra våren, det antogs före årsskiftet och ratificerades nu i år." sa Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. | |||||||||||||||||||||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död. Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %. Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. Och öka klimatbiståndet. | |||||||||||||||||||||
| Klimatkrisen är akut. Det är bråttom | |||||||||||||||||||||
| För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå. | |||||||||||||||||||||
| Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. | |||||||||||||||||||||
| Det är nödvändigt att vara aktsamma om vår gemensamma framtid, och det finns felmarginaler i förutsägelserna från de olika vetenskapliga klimatmodellerna. Därför är det nödvändigt att kräva utsläppsminskningar till de lägre tröskelvärden som FN:s klimatpanel IPCC presenterat. Skadorna måste förebyggas så mycket som möjligt – även om skador på biosfären olyckligtvis är ofrånkomliga, då den globala uppvärmningen redan är en realitet. | |||||||||||||||||||||
| För Sveriges del reser vi kravet om ett importstopp för fossila bränslen inom femton år. Det är en tillräckligt kort tid för att vi ska tvingas vidta åtgärder nu, samtidigt som det är en tillräckligt lång tid för att vi ska kunna möta de utmaningar som ett fossilförbud kommer att innebära. | |||||||||||||||||||||
| Under lång tid fördröjts. förlegade ekonomiska tankeramar och hårt motstånd. | |||||||||||||||||||||
| Minskar utsläppen alldeles för långsamt. | |||||||||||||||||||||
| Säkerställa att klimatmålen uppnås i tid. | |||||||||||||||||||||
| Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp. | |||||||||||||||||||||
| Så långt under 2 grader som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Det är tveksamt om Sveriges klimatmål räcker. Målen kan behöva skärpas. | |||||||||||||||||||||
| Målet: noll nettoutsläpp 2045. | |||||||||||||||||||||
| 11. --- Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas. | |||||||||||||||||||||
| E.Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. (Många utredningar nämns.) | |||||||||||||||||||||
| 31. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen. | |||||||||||||||||||||
| 31. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade. Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges regering slår fast ett mål om en fossilfri finanssektor. | |||||||||||||||||||||
| Energi: Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen. | |||||||||||||||||||||
| Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år. Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. | |||||||||||||||||||||
| Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||||||||||||||||||||
| Bara 2 av 15 miljömål nås idag. | |||||||||||||||||||||
| Teknisk resurseffektivisering äts genast upp av ökad produktion. Klimatmålen uppnås inte med tillväxt som mål för finanspolitiska ramverket. Med lägre antaganden om tillväxt skulle miljömålenvara mycket lättare att nå. | |||||||||||||||||||||
| Omställningstakten kräver kraftfulla investeringar. | |||||||||||||||||||||
| Tillväxt målet ska underställas mål för minskad resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiskka klyftor. | |||||||||||||||||||||
| 2. I samband med nästa översyn av respektive samhällsmål omformuleras målen vid behov så att de är förenliga med klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| 11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar. | |||||||||||||||||||||
| 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras. | |||||||||||||||||||||
| 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras. | |||||||||||||||||||||
| 31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet. | |||||||||||||||||||||
| 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas. | |||||||||||||||||||||
| 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. | |||||||||||||||||||||
| 62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras. | |||||||||||||||||||||
| 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten. | |||||||||||||||||||||
| 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster. | |||||||||||||||||||||
| 94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter. | |||||||||||||||||||||
| 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan | |||||||||||||||||||||
| Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid | |||||||||||||||||||||
| 117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. | |||||||||||||||||||||
| 132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra. | |||||||||||||||||||||
| Planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås. Klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Eu macron: få bort kolet till år 2050. Eu macron: halvera pesticiderna till 2025 | |||||||||||||||||||||
| Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärdsplan: Utvärderas kvartalsvis. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Fossilfritt energisystem senast 2040 | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Vind: Snabb expansion av vindkraften till 90-100 TWh 2040. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Utsläppsfri transportsektor senast 2030 med ökad transporteffektivitet och omställning av transportsystemet. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU | |||||||||||||||||||||
| Tre missuppfattningar: 1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder. 2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva. 3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".] | |||||||||||||||||||||
| En klimatpolitik som tar EU till klimatneutralitet har det radikalt större demonstrationsvärde än om Sverige gör det. Om Sverige vill agera internationellt föredöme bör vi gå ”all in” i att stödja ett breddat EU-ETS. I ett breddat utsläppshandelsystem blir nationella, regionala, kommunala och individuella utsläppsmål irrelevanta för klimatet och bör därför avskaffas. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".] | 2. Åtgärdsplan | ||||||||||||||||||||
| Skaffa de ekonomiska verktyg som behövs. För kontroll över utvecklingen. | |||||||||||||||||||||
| Ompröva EU:s jordbrukspolitik. | |||||||||||||||||||||
| Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska, kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans beroende på verksamhetsområde. Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig upphandling är exempel på strategiska instrument som ska användas.[49] | |||||||||||||||||||||
| Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar göras, som beskriver hur olika delar av samhället påverkas.[12] | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål: - att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås. - att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen. | |||||||||||||||||||||
| Energitrappa i svensk lagstiftning: --- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan). | |||||||||||||||||||||
| Nya ägardirektiv till Vattenfall: --- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning. | |||||||||||||||||||||
| Satsa mer på cykelvägar utanför tätort : --- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år. | |||||||||||||||||||||
| Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört: (8 åtgärder) Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen. | |||||||||||||||||||||
| Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen: --- den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL). | |||||||||||||||||||||
| Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med. | |||||||||||||||||||||
| Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna: --- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen. | |||||||||||||||||||||
| Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren. | |||||||||||||||||||||
| En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut: --- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa. | |||||||||||||||||||||
| Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet: --- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent. | |||||||||||||||||||||
| Material och råvaruekvivalenter: import, input, export, handelsbalans. | |||||||||||||||||||||
| Vattenfall: Alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas. | |||||||||||||||||||||
| Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan. - Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan. - Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag. - Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter. | |||||||||||||||||||||
| Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| En plan för att Vegolandet Sverige! | |||||||||||||||||||||
| Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2- gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år. Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. | |||||||||||||||||||||
| Köttkonsumtionen måste minska - Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar - Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera. - Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt. | |||||||||||||||||||||
| Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi. - #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt - #2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger. - #3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska. - #4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga. | |||||||||||||||||||||
| Beräkningsmodeller. Cost-benefit eller dynamisk. | |||||||||||||||||||||
| Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa. Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030. | |||||||||||||||||||||
| Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt. Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna. | |||||||||||||||||||||
| Klimatmålen är styrande --- | |||||||||||||||||||||
| EU ska ta fram en europeisk koldioxidbudget. | |||||||||||||||||||||
| Inrätta en europeisk koldioxidbudget som ska komplettera klimat- och utsläppsmålen och säkerställa att målet om nollutsläpp nås i enlighet med Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. | |||||||||||||||||||||
| Idag saknar EU en gemensam metod för att räkna in de utsläpp som orsakas av import och våra utrikesresor med flyg. Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam mätmetod för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas. | |||||||||||||||||||||
| Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län. | |||||||||||||||||||||
| Fyra avgränsningar behöver göras: - typer av utsläpp; - territoriella eller konsumtionsbaserade; - fördelning mellan nivåer i samhället; - fördelning över tid. | |||||||||||||||||||||
| Södermanland läns budget är territoriell; med tillägg för internationella transporter inkl. internationellt flyg och dess höghöjdseffekt (faktor 2). | |||||||||||||||||||||
| Beräkningarna i denna rapport inkluderar inte utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster i andra länder. (Detta har ökat markant sedan 1990-talet.) Dessa utsläpp kan minskas genom minskad användning och val av alternativ med lägre associerade utsläpp i länet – i offentliga och privata organisationer genom kravställande vid upphandling och inköp; bland privatpersoner genom aktiva val utifrån tydlig konsumentinformation. | |||||||||||||||||||||
| - Hänsyn tas också till utsläpp från cementproduktion, samt upptag och utsläpp från förändrad mark och skogsanvändning på global nivå. - I rapporten har vi också inkluderat utsläpp från invånarnas internationella (flyg)resor. Alla tankningr knutna till resan. Mycket stor potential för minskning. (Ökat markant.) - Vi har inkluderat industriella utsläpp i kommunernas budgetar. (Ett alternativt sätt att bokföra dessa på är att lyfta ut stora industriella utsläpp till nationell nivå.) De utsläpp som tas upp här är energirelaterade koldioxidutsläpp, till exempel från industri och transporter, som sker inom en kommun, så kallade territoriella utsläpp. (Ett annat sätt: att redovisa konsumtionsbaserade utsläpp, är att summera utsläpp kopplade till konsumerade varor och tjänster oavsett var de fysiskt släppts ut. Dessa var år 2015 enligt Naturvårdsverket 105 Mt att jämföra med Sveriges territoriella utsläpp på 57 Mt.) | |||||||||||||||||||||
| Utsläpp 2016 (kt CO2) 1 578 industri, (varav 1502 stora anläggningar), 585 utrikes transporter, 570 inrikes transporter, 92 arbetsmaskiner, 21 bostäder, lokaler, 12 produktanvändning, 11 el, fjärrvärme, 6 jordbruk. Ssab i Oxelösund släppte 2017 ut 1531 kt, vilket är 9 % Sveriges industriella utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Industriella utsläpp: - 11 största anläggningar ger 40 %. - 45 ger 90 % utgöra grund. De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt. | |||||||||||||||||||||
| Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten: - CO2 är bryts inte snabbt ner. - Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2. - CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta. | |||||||||||||||||||||
| Det är viktigt att säkerställa att minskningar i territoriella utsläpp inte beror på att utsläppen flyttar någon annanstans, därför bör man använda sig av båda perspektiven för en fullständig bild. Senaste 30 åren har Sveriges utsläpp flyttat utomlands. Både territoriellt och konsumtionsbaserat för en fullständig bild. | |||||||||||||||||||||
| EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020. Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Olika bedömingar: Natursvårdsverket 5-8 %. Src något högre? Orsaker: 1) Potentialen till negativa utläppsekniker. 2) Fördelning på världens länder. Rapporten: Oklar teknik. Osannolikt att lösa. Alternativ med storskaligt skogsbruk, men kritiseras för att inte vara förenligt med folks sätt att leva. Mer lovande är avskiljning vid cementtillverkning. | |||||||||||||||||||||
| CO2-utsläpp utan stora anläggningar: 2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar: 2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245. 2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36. | |||||||||||||||||||||
| Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. Om åtagandet inte antas och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläppsminskningar är det svårt att påstå att man följer Parisavtalet, vilket också innebär att vi kollektivt väljer en framtid med mycket kraftiga klimatförändringar som ett resultat av minst 2 grader temperaturökning på jorden. | |||||||||||||||||||||
| Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga. | |||||||||||||||||||||
| Fördelning av utrymme: 1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer. 2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden. 3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning. 4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel. Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4. | |||||||||||||||||||||
| Möjligt: Länsstyrelsen bjuder in de lokala aktörerna till dialog för framtagande av en åtgärdsplan. Innehåll på kort och längre sikt. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 1.3. Målen i det klimatpolitiska ramverket | |||||||||||||||||||||
| Flera olika förslag diskuteras just nu med syftet att nå en klimatöverenskommelse som sträcker sig bortom år 2012. EU-kommissionens ”klimatpaket” för 2013-2020, Sternrapporten och Warner-Liebermans lagförslag i USA är några av dem. Gemensamt för dessa förslag är att de är fullständigt otillräckliga för att undvika en global temperaturhöjning som överskrider den troliga tröskelnivån för allvarlig fara (+2°C i jämförelse med den förindustriella perioden). | |||||||||||||||||||||
| IPCC har dessutom uppvisat en tendens till att vara alltför hoppfulla i sina prognoser, vilket innebär att vi måste vara lyhörda för ännu större minskningar av utsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket. | |||||||||||||||||||||
| Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen. | |||||||||||||||||||||
| I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel. | |||||||||||||||||||||
| ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig. | |||||||||||||||||||||
| Vi ser fantastiska möjligheter i att väva ihop den nödvändiga klimatomställningen med jämlikhet över landets regioner genom en ambitiös satsning på klimatsmart infrastruktur för hela landet och jobbskapande i gles- och landsbygd. | |||||||||||||||||||||
| Ett omställningsråd samordnar klimat- och energipolitik. Kartlägga existerande strategier och organisatorisk kapacitet. Resurser för att statens roll blir ändamålsenlig och att uppsatta mål nås. | |||||||||||||||||||||
| Tydliga färdplaner. Krävs kraftfullt statligt agerande. | |||||||||||||||||||||
| Fyra grunder: Hållbar konsumtion, cirkulär ekonomi, hållbara investeringar och en rättvis omställning. | |||||||||||||||||||||
| Upprätta en tydlig färdplan för utfasning av fossila bränslen. | |||||||||||||||||||||
| 30. En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket. | |||||||||||||||||||||
| 28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. | |||||||||||||||||||||
| 35. Handlingsplan för åtgärder för kraftigt minskade utsläpp tas fram. | |||||||||||||||||||||
| Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år. Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. | |||||||||||||||||||||
| Kap 9 Förutsättningar för omställning | |||||||||||||||||||||
| Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.1 Integrering av klimat i alla relevanta politikområden | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.5 Konsumtionsbaserade utsläpp | |||||||||||||||||||||
| 15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| 18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras. | |||||||||||||||||||||
| 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet. | |||||||||||||||||||||
| Kap 11 Åtgärder per sektor för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige | |||||||||||||||||||||
| 51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. | |||||||||||||||||||||
| 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP). | |||||||||||||||||||||
| 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| 73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029. | |||||||||||||||||||||
| 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet. | |||||||||||||||||||||
| 77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet | |||||||||||||||||||||
| 93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram. | |||||||||||||||||||||
| Kap 13 Kompletterande åtgärder | |||||||||||||||||||||
| 113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder. | |||||||||||||||||||||
| "Globalt har vi bara ca 340 gigaton koldioxid kvar att släppa ut om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det ger oss ca 8 år med nuvarnade utsläppstakt", säger Johan Rockström. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges regering utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor. | |||||||||||||||||||||
| Kvantifiera och beskriva besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter en snabb omställning leder till, men även lyfta fram risker för så kallade stranded assets. Kan också leda till minskad sårbarhet från störningar i energiförsörjning. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Fullfölj Energipilot Gotland. Aggregatorers möjligheter att styra laster. Flexibilitet i elnätet. Större energilager och mycket vindel. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Värme: Samordna branschens utveckling. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Bio: Optimera knappa inhemska resurser mellan industri, transporter och uppvärmning. Främst till klimatneutral industri som inte kan elektrifieras. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Snabbt: Samlad planering (s. k. backcasting) för alla berörda myndigheter, utgående från klimatmålen, av allt inom transportsektorn som staten har rådighet över. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Plan för hur digitaliseringen ska utnyttjas i transportsystemet. Speciellt samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Backcasting ska styra allt inom klimatrelevanta verksamheter, främst transport, infrastruktur, energi, industri, samt skogs- och jordbruk. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Ta fram koldioxidbudget i linje med Parisavtalet. Justera klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv enligt Sveriges åtaganden. Följ upp och justera. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner. | |||||||||||||||||||||
| [s14.] "Utsläppen ska bli dyrare - EU vill införa klimattullar". Innehåll: - Utsläppen ska minska med 55 % till 2030 (jämfört med 1990). - Klimattull från länder utan åtgärder. Ev avsätta medlen till klimatbistånd, forskning, tekniköverföring, så minskar risken att det uppfattas som protektionism. - Skärpt handel med utsläppsrätter. Även sjöfart och flyg ingå. - Skärpt om jord- och skogsbruk. - Uppdatering om ansvarsfördelning mellan länder. - Minsta nivå för vissa skatter, t ex bensin. - Mål om energieffektivisering. - Andel från förnybart 2030. - Nollutsläpp 2035 från personbilar och lätta lastbilar. - Laddstationer för elbilar inom Eu. - Alternativa bränslen för flyg och sjöfart. | 3. Balans | ||||||||||||||||||||
| Garantera livsmedelsförsörjning: vid en eventuell avstängning/störning, när de globala resurserna börjar sina. | |||||||||||||||||||||
| Importera mindre. | |||||||||||||||||||||
| Mindre av exotiska varor. | |||||||||||||||||||||
| Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden.[68] För att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas.[68] | |||||||||||||||||||||
| Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk måste vara förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] | |||||||||||||||||||||
| Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska hanteras varsamt så att de på bästa sätt bevaras för framtiden, men ett riksintressesystem och strandskyddsregler får inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och människors möjlighet att nyttja sin egendom.[13] | |||||||||||||||||||||
| Väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Samt långsiktighet med socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.[20] Ett gott samhälle. [20] | |||||||||||||||||||||
| Ökad självförsörjning: --- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen. | |||||||||||||||||||||
| Anti-competitive behaviour | |||||||||||||||||||||
| competitiveness and innovation; | |||||||||||||||||||||
| De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||
| I jobbstycket: en fossilfri kontinent ... ... kommer stärka vår konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||
| Samma regler bör gälla i alla länder i EU, ... ... så att företag inte kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att strunta i klimatkrav – lika lite som att konkurrera med sämre villkor och löner. | |||||||||||||||||||||
| konkurrensregler får aldrig vara hinder. | |||||||||||||||||||||
| Skärp kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen. | |||||||||||||||||||||
| Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. | |||||||||||||||||||||
| Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. | |||||||||||||||||||||
| Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord. | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Med tanke på klimatkrisens allvar är det rätt överspänt att betrakta skatter som det nationella självbestämmandets heliga graal. | |||||||||||||||||||||
| EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder. | |||||||||||||||||||||
| Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen. Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris. | |||||||||||||||||||||
| När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. | |||||||||||||||||||||
| Det är på EU-nivå som minimikrav kring klimat- och miljöhänsyn i industrin sätts. Eftersom det råder frihandel inom EU, och EU tecknar handelsavtal med andra länder, måste dessa miljökrav vara höga. När EU ställer hårda krav påverkar det hur produkter designas och tillverkas globalt. Miljöfarlig produktion kan inte tillåtas vara en konkurrensfördel. Samma höga krav som vi ställer på kemikalier och plast som tillverkas i EU måste gälla också de produkter som kommer från tredje land. | |||||||||||||||||||||
| EU:s klimatambitioner får heller inte motarbetas av stelbenta statsstödsregler, skatteregler eller subventioner till fossila bränslen. Medlemsländerna måste kunna stimulera framväxten av ny grön teknik, utan att sätta den inre marknaden och konkurrensen ur spel. | |||||||||||||||||||||
| Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar | |||||||||||||||||||||
| Konkurrens på lika villkor | |||||||||||||||||||||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||||||||||||||||||||
| Ska EU kunna föra de liberala demokratiernas talan i världen, och visa att demokrati och frihet är vägen framåt, måste unionen stå stark ekonomiskt. Bara så kan vi inspirera andra länder att följa vårt exempel. Bara så kan vi skapa det välstånd som krävs för att finansiera andra viktiga satsningar, på miljö, sammanhållning och trygghet. | |||||||||||||||||||||
| Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. | |||||||||||||||||||||
| Verka för en svensk energimodell istället för energiunionen. Genom energiunionen föreslås alla medlemsstater bygga samman sin infrastruktur och anpassa sig efter gemensamma normer. Så som förslaget är utformat riskerar det att kraftigt öka kostnaderna, utan några konkreta vinster för Sverige. Det är givetvis positivt om medlemsstater på olika sätt vill integrera sina respektive system, men det bör ske mellanstatligt och frivilligt. | |||||||||||||||||||||
| Värna svensk sjöfart – likvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa. Sverigedemokraterna är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet. | |||||||||||||||||||||
| För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå. | |||||||||||||||||||||
| Den odling av biobränsle som sker i delar av Latinamerika visar dock att det finns risker i samband med att alternativ till de fossila bränslena tas fram. Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man inte på ett positivt sätt bidragit till att minska växthuseffekten. Snarare tvärtom. | |||||||||||||||||||||
| Energikrisen kommer att medföra ett alarmerande och nytt krigshot som uppkommer ur den interimperialistiska och inomkapitalistiska konkurrensen om kontroll över naturtillgångarna, i synnerhet fossila energikällor, liksom ur försvaret av oljans vinster och de privilegier som är knutna till dem. Det finns en överhängande risk för en barbarisk och vapenskramlande kapitalistisk och patriarkal upplösning på klimatkrisen – till skada främst för de fattigaste människorna, för fattiga generellt, för arbetarklassen, för katastrofoffer, för klimatflyktingar, och i synnerhet för kvinnor. | |||||||||||||||||||||
| med kapitalismens globalisering och | |||||||||||||||||||||
| Företagsekonomiska riskerna att ställa om alltjämt betraktas som större än de samhällsekonomiska nyttorna. | |||||||||||||||||||||
| B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||
| 1. Klimatet kan inte räddas utan ett stort mått av antikapitalism. Kapitalismens horisont är nästa kvartal. Havets, skogarnas och atmosfären har horisonter tusen eller miljoner år bort. | |||||||||||||||||||||
| Kvantifiera och beskriva besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter en snabb omställning leder till, men även lyfta fram risker för så kallade stranded assets. Kan också leda till minskad sårbarhet från störningar i energiförsörjning. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. | |||||||||||||||||||||
| En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer. | |||||||||||||||||||||
| En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling. | |||||||||||||||||||||
| [Tomas Kåberger, ledare "Konfliktälskande medier bromsar grön omställning".] Medier förstorar problem med förnybart. T ex att fåglar dödas av vindkraftverk. Konfliktsökande medier hjälper till att bromsa utvecklingen. Det är inte fel att se problemen med förnybar energi. Men det viktigaste är att sätta dessa nya problem i relation till de utmaningar förnybar energi hjälper till att lösa. Att bara ge nya problem uppmärksamhet är destruktivt. | |||||||||||||||||||||
| Valet: Orsaka barnarbete i Kongo-Kinshasa, bidra till miljöförstöring i Sibirien – eller bryta upp några en av de mest natursköna miljöerna i vårt land? bl a på Österlen och vid Vättern. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.] | |||||||||||||||||||||
| 22 | Styrning | 0. Styrning allmänt | |||||||||||||||||||
| Förstörarna måste reparera. | |||||||||||||||||||||
| Motverka import av ohållbara skogsprodukter (regnskogsträ, palmolja). | |||||||||||||||||||||
| Vi behöver lagar och skattepolitik som styr över resor, och transporter från väg och bil till kollektivtrafik, järnväg och sjötrafik. | |||||||||||||||||||||
| Flygets klimatbelastning kan bara lösas med kraftigt minskad flygtrafik, genom restriktioner och skattepolitik. | |||||||||||||||||||||
| Marknadsmekanismerna klarar inte av att hushålla med sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten. Därav följer exploatering.[7] Det krävs demokratiska beslut.[7] Förhindra exploatering.[7] | |||||||||||||||||||||
| Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden.[68] För att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas.[68] | |||||||||||||||||||||
| Svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas.[43] Krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler.[43] Som främjar såväl produktions- som miljömål.[43] | |||||||||||||||||||||
| Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28] | |||||||||||||||||||||
| En oreglerad marknadsekonomi riskerar att leda till miljöförstöring. Det beror på att vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller till ringa kostnad, trots att de representerar stora värden.[24] Miljöpolitiken ska bygga på principen att förorenaren ska betala för de miljökostnader som uppstår. Ekonomiska styrmedel och stöd ska användas för att skapa ekonomiska motiv att agera miljövänligt för såväl konsumenter som producenter. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del i detta arbete.[24] | |||||||||||||||||||||
| "Miljöutrymmet" minskar. Då räcker inte pris och ersättning.[51] | |||||||||||||||||||||
| 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi: --- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030. | |||||||||||||||||||||
| På väg mot ett förnybart energisystem: --- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi. | |||||||||||||||||||||
| Ett nytt skattesystem för ett uthålligt och rättvist samhälle: Geoism: --- geoismens tankegods bör ligga till grund vid utvecklandet av ett nytt skattesystem för ett uthålligt och rättvist samhälle. | |||||||||||||||||||||
| Utökat producentansvar: --- med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen. | |||||||||||||||||||||
| private sector responsiveness | |||||||||||||||||||||
| 4. Economic opportunities and policy responses | |||||||||||||||||||||
| Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel: - Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen. | |||||||||||||||||||||
| Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden. 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare. 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas. | |||||||||||||||||||||
| Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045. | |||||||||||||||||||||
| Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen!. - företags avdrag för energiförbrukning avskaffas. - dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen. | |||||||||||||||||||||
| Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam. Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam. | |||||||||||||||||||||
| Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet. | |||||||||||||||||||||
| - Inför styrmedel och vidta andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp. - Avsätt tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp. Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp - Inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045 | |||||||||||||||||||||
| Riksdagen - inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen. - använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel för att minska sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för. | |||||||||||||||||||||
| 30 % av världens fiskebestånd är överutnyttjade. 30 procent av de globala koldioxidutsläppen absorberas av haven, som samtidigt producerar hälften av världens syre. 12 - 30 % av det fiske som bedrivs världen över utförs oreglerat eller illegalt. | |||||||||||||||||||||
| Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel. | |||||||||||||||||||||
| Mat som producerats med hänsyn till miljön och djurens välfärd kostar mer att producera. EU:s jordbrukspolitik måste främja det ekologiska, fossilfria jordbruket. Det som är bra för människan, djuren och naturen ska vara billigare än det som skadar. För att alla ska ha råd att köpa ekologisk, närodlad, djurvänlig och miljövänlig mat | |||||||||||||||||||||
| Förenkla reglerna för upphandling av lokalt producerad mat i hela EU. | |||||||||||||||||||||
| Förorenaren ska betala | |||||||||||||||||||||
| Ekonomiska styrmedel. På ett sådant sätt att alla har en möjlighet att vara en del av lösningen. Fler kan göra klimatsmarta val. | |||||||||||||||||||||
| Den som smutsar ned måste också måste betala mer och det ska bli enklare att göra smarta miljöval. | |||||||||||||||||||||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||||||||||||||||||||
| Kostnaden för klimatutsläpp måste bli högre. Lösningen på dessa problem är mer samarbete, inte mindre. | |||||||||||||||||||||
| Det är på EU-nivå som minimikrav kring klimat- och miljöhänsyn i industrin sätts. Eftersom det råder frihandel inom EU, och EU tecknar handelsavtal med andra länder, måste dessa miljökrav vara höga. När EU ställer hårda krav påverkar det hur produkter designas och tillverkas globalt. Miljöfarlig produktion kan inte tillåtas vara en konkurrensfördel. Samma höga krav som vi ställer på kemikalier och plast som tillverkas i EU måste gälla också de produkter som kommer från tredje land. | |||||||||||||||||||||
| Förtroendet raseras när regler bryts utan konsekvens. Regelverken kring mänskliga rättigheter, miljökrav och budgetregelverk ska efterlevas. Kommissionen måste ges större möjlighet att se till att så sker. Förutsättningarna för att följa upp, kontrollera och garantera efterlevnaden av sådana gemensamma regler måste bli bättre. | |||||||||||||||||||||
| I alla samhällen ransoneras därför tillgången på materiella ting på något sätt. I ett kapitalistiskt samhälle sker det genom marknaden, vilket innebär att den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed tillåts ta upp ett större ekologiskt utrymme än de fattiga. | |||||||||||||||||||||
| Fler riktade ekonomiska och regulativa styrmedel. | |||||||||||||||||||||
| Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel för en cirkulär ekonomi utformas. | |||||||||||||||||||||
| Plan: Ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål. | |||||||||||||||||||||
| 78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön. | |||||||||||||||||||||
| 79. Ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag ska införas. | |||||||||||||||||||||
| 82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp | |||||||||||||||||||||
| 119. För att nå 1,5-gradersmålet kommer Sverige driva på för att lagstiftningen i 2030-ramverket ska skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR. | |||||||||||||||||||||
| Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången.[53] Drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin.[53] Bland annat utökat producentansvar.[53] Ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. [53] | |||||||||||||||||||||
| Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare.
EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. | |||||||||||||||||||||
| Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv: Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan. | |||||||||||||||||||||
| [Utredningen ”I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040” av Sven Hunhammar. Utfasningsutredningens betänkande.] Drivmedel för inrikes transporter och arbetsmaskiner står för knappt 40 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Förslag: Fossila drivmedel utfasade 2040. De stora förändringar som krävs bedöms inte hinna genomföras långt innan 2040. Strategin: elektrifiering, minskad trafik och förnybara drivmedel. För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka. Förbränningsmotorer kommer dock att behövas under mycket lång tid. Högre drivmedelspriser blir en viktig drivkraft. | 1. Lag, direktiv, standard | ||||||||||||||||||||
| Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28] | |||||||||||||||||||||
| Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen: --- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag. | |||||||||||||||||||||
| - Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet. - Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh. | |||||||||||||||||||||
| Energitrappa i svensk lagstiftning: --- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan). | |||||||||||||||||||||
| Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet. | |||||||||||||||||||||
| Ändra aktiebolagslagen (och eventuell annan relaterad lagstiftning), så att det ingår i lagen att företag inte bara ska ge vinst utan i första hand vara en del av ett uthålligt samhälle. | |||||||||||||||||||||
| Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag. | |||||||||||||||||||||
| Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut: --- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa. | |||||||||||||||||||||
| Lagar och regler ska ses över och förändras till att konsekvent gynna en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| Compliance | |||||||||||||||||||||
| 4.5. Regulations and management approaches | |||||||||||||||||||||
| 1. Inrättande av ett statligt stödsystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten. 2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar. 3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ. | |||||||||||||||||||||
| Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel: - Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas. - Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen. | |||||||||||||||||||||
| Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket. - allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort. - lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar. - brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks. | |||||||||||||||||||||
| Aktiebolagslagen hindrar hållbarhets-ambitioner. Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen. | |||||||||||||||||||||
| Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden. 1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare. 2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas. | |||||||||||||||||||||
| Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik. Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start. | |||||||||||||||||||||
| Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt. | |||||||||||||||||||||
| System för klimatneutralitet. Den svenska regeringen bör inrätta ett rigoröst system för certifiering av produkter, tjänster och företag som vill kalla sig klimatneutrala. | |||||||||||||||||||||
| Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns. - Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn. - Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden. | |||||||||||||||||||||
| Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet. Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts. - skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån. - utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning. | |||||||||||||||||||||
| Skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken. | |||||||||||||||||||||
| Sverige måste stå upp för rätten till mark - Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt. - Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark. - Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU. - Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2- gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år. Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. | |||||||||||||||||||||
| Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||||||||||||||||||||
| Byteshandeln gynnar klimatet. Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande. - lagar för byteshandel på kommersiell grund. - patenträtt på tjänster. - mer individanpassat starta-eget-bidrag. - ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket. - bidrag för sociala företag. | |||||||||||||||||||||
| Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew - laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked. - power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew. - if #ExxonKnew then our justice system is failing us - time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy. | |||||||||||||||||||||
| klimatlag som tvingar medlemsländerna att minska sina utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Reformera all EU-lagstiftning som rör klimat och energi så att de når Parisavtalets mål --- | |||||||||||||||||||||
| Säkerställ att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning. | |||||||||||||||||||||
| Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer. | |||||||||||||||||||||
| Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut. | |||||||||||||||||||||
| Gruvnäringen ska inte få särskilda undantag från naturvårdsdirektiven eller från ramdirektivet för vatten. | |||||||||||||||||||||
| Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. | |||||||||||||||||||||
| Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. För att klara av utmaningarna behöver vi både bättre lagstiftning, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel som kan åstadkomma en mer hållbar konsumtion. | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU kan ha klimatlagar som medlemsländerna måste följa. EU-domstolen med dryga böter är den enda övernationella organisation som fungerar på så sätt. | |||||||||||||||||||||
| EU: Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning(Reach). Bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Kemikalier säkra. Näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. | |||||||||||||||||||||
| EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas. | |||||||||||||||||||||
| Det är på EU-nivå som minimikrav kring klimat- och miljöhänsyn i industrin sätts. Eftersom det råder frihandel inom EU, och EU tecknar handelsavtal med andra länder, måste dessa miljökrav vara höga. När EU ställer hårda krav påverkar det hur produkter designas och tillverkas globalt. Miljöfarlig produktion kan inte tillåtas vara en konkurrensfördel. Samma höga krav som vi ställer på kemikalier och plast som tillverkas i EU måste gälla också de produkter som kommer från tredje land. | |||||||||||||||||||||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||||||||||||||||||||
| Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. | |||||||||||||||||||||
| Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. | |||||||||||||||||||||
| EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 1.2. Det klimatpolitiska ramverket | |||||||||||||||||||||
| All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. | |||||||||||||||||||||
| Vi behöver regler för vad som får tillverkas och säljas. | |||||||||||||||||||||
| Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. | |||||||||||||||||||||
| 26. --- främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning | |||||||||||||||||||||
| Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år. Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. | |||||||||||||||||||||
| Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna 1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent. 2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas. 3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager. | |||||||||||||||||||||
| Obegränsat ansvar för klimatskador från företag. | |||||||||||||||||||||
| 1. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. | |||||||||||||||||||||
| 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| 30. Miljöbalken ses över för att bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser men också andra aspekter som prövning av verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen. | |||||||||||||||||||||
| 35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning. | |||||||||||||||||||||
| 92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur. | |||||||||||||||||||||
| 114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras. | |||||||||||||||||||||
| 116. Sverige driver på för att målet om nettonollutsläpp till senast 2050 görs rättsligt bindande i en övergripande klimatlag för EU. | |||||||||||||||||||||
| 4. EU måste lyckas med en ny klimatlag. EU är det enda ledarskapet för klimatet. Frans Timmerman och Ursula von der Leyen måste få starkt stöd för detta. Ny utsläppshandel. Hårda straff. 55% minskning till 2030. | |||||||||||||||||||||
| 9. Alla länder måste anta en klimatlag som gör omställningen till fossilfritt 2030. Det måste vara tvingande. | |||||||||||||||||||||
| Eu: En översyn av art- och habitatsreglerna och fågeldirektivet måste göras för att anpassas till lokala och regionala förhållanden. | |||||||||||||||||||||
| Ändrat system så inte pengar får styra: --- 3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Ge konsumenterna möjlighet att både köpa och sälja energi och effekt. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Bio: Använd reduktionsplikten för att bygga upp en inhemsk tillverkning. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Bio: Ålägg naturgasleverantörer att successivt blanda in ökande andel biogas. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Ställ högre lagkrav på industrins val av teknik (bmt). | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Fastställ energiprestanda i nybyggnation till de lägsta energiklasserna. | |||||||||||||||||||||
| [Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Skärp klimatlagen i linje med Parisavtalet. Rättslig verkan för aktörers beslut. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Inför tydliga krav på hållbarhet och bredare intressentperspektiv i aktiebolagslagen | |||||||||||||||||||||
| Klimatlag 2017:720. * | |||||||||||||||||||||
| Regeringen: Klimatpolitiska ramverket. * Riksdagen: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. * | 10. Avtal | ||||||||||||||||||||
| Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.) | |||||||||||||||||||||
| 5. Alla regionala handels- och investeringsavtal måste ifrågasättas. | |||||||||||||||||||||
| Internationella handelsavtal.[21] Stämma överens med de internationella miljöavtalen.[21] | |||||||||||||||||||||
| Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15] | |||||||||||||||||||||
| Greta, ett grönt handelsavtal: - att alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015. - att Sveriges regering verkar för att EU och FN driver detta i sina förhandlingar. | |||||||||||||||||||||
| Motverka TTIP-avtalet: --- TTIP-avtalet på inget sätt får försvåra för minskade klimatutsläpp eller hållbar utveckling, alternativt att TTIP-avtalet stoppas. | |||||||||||||||||||||
| Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod: --- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före. | |||||||||||||||||||||
| Undvik att ansluta Sverige till odemokratiska globala handelsavtal. Vägra att skriva på nya globala handelsavtal även om EU signerat dem. Förnya inte gamla utgående sådana. | |||||||||||||||||||||
| CO2 Emissions: No more loose talk! - every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term. - shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown. - shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings. - shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm. | |||||||||||||||||||||
| Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen Riksdagen - låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker. - utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker. - inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker. - påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder. - skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar | |||||||||||||||||||||
| Inga fler odemokratiska och miljöfarliga EU-handelsavtal. | |||||||||||||||||||||
| EU ska ha rättvisa och hållbara fiskeriavtal med andra länder. | |||||||||||||||||||||
| Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald .... med skarpa mål till år 2030 | |||||||||||||||||||||
| Utöka EU:s arbete med att bekämpa handel med elfenben, lejontroféer och andra handelsvaror som kommer från utrotningshotade djur. | |||||||||||||||||||||
| Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal. | |||||||||||||||||||||
| Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel. | |||||||||||||||||||||
| Internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och ska inte försvåra för länder att stifta nya lagar till skydd för miljö, människor och djur. | |||||||||||||||||||||
| Stora internationella investeringar i infrastruktur på energiområdet som exempelvis Nord Stream 2 påverkar långt fler länder än dem som förhandlat fram dem. Denna typ av strategiska avtal om energi och infrastruktur för energi med länder utanför EU ska därför skötas gemensamt av unionen och inte av enskilda länder för sig. Energiavtal ska skötas av EU. | |||||||||||||||||||||
| Alla transporter ska bära sina klimatkostnader, oavsett om de sker på land, vatten eller i luften. Det är orimligt att flygets bränsle inte beskattas på samma sätt som andra fordonsslag. Inför en bränslebaserad, europeisk flygskatt för resor inom och mellan EU-länder som tar sikte på flygets faktiska utsläpp. Chicagokonventionen, som innehåller förbud mot beskattning av flygbränsle på internationella flygningar, bör omförhandlas. Driv på. En utveckling mot mer bränslesnåla flygplan och minskade utsläpp från flygsektorn. | |||||||||||||||||||||
| Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel. | |||||||||||||||||||||
| Enl Parisavtalet: minskningarna ska ske rättvist. Princip: Gemensamt men differentierat ansvar. Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det. Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer. | |||||||||||||||||||||
| Kap 6 Sveriges åtagande (Fn-s klimatkonvention, Parisavtalet, Agenda 2030, Eu-lag, Kigalitillägget, Montrealprotokollet) | |||||||||||||||||||||
| 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer. | |||||||||||||||||||||
| 125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning. | |||||||||||||||||||||
| 127. Sverige ska verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Sverige uppmanar därför EU att analysera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal inklusive frihandelsavtal med tredje part. | |||||||||||||||||||||
| 128. Sverige ska fortsatt verka för att handelsavtal särskilt ska belysa klimataspekter och Parisavtalets genomförande. | |||||||||||||||||||||
| 129. Sverige ska fortsatt driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. | |||||||||||||||||||||
| [Vatten.] <2026: Klimatanpassa fisket och gör forskningens råd bindande för den svenska förhandlingspositionen. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] EU bör använda styrmedel i handelsavtal för att fasa ut fossil energi i hela livscykeln för textilprodukter. | 11. Förbud | ||||||||||||||||||||
| En översyn av tillgängligheten till biobränsle måste göras för att se till vad dessa begränsade tillgångar bäst skall användas i framtiden. Biobränslen grundade på palmolja eller dess biprodukter måste förbjudas. | |||||||||||||||||||||
| Restriktioner för användning av engångsmaterial/förpackningar i olika sammanhang. | |||||||||||||||||||||
| Fossilbränslen måste helt förbjudas i fjärrvärmesektorn. | |||||||||||||||||||||
| Hastighetsbestämmelser.[36] Anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.[36] | |||||||||||||||||||||
| Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar: --- med minsta möjliga dröjsmål bör införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 - att Sverige ska förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025. | |||||||||||||||||||||
| Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs: Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy). - Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020. - Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler. - Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser. - I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas. - Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. - 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider. - Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys. - Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället. - Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter - Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet. Minst en miljon elbilar år 2020. | |||||||||||||||||||||
| Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft. | |||||||||||||||||||||
| Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut: --- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!. 1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft. 2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö. 3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande. | |||||||||||||||||||||
| Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri. | |||||||||||||||||||||
| Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon. Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar. | |||||||||||||||||||||
| - Förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige - Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag - Stoppa importen av fossilgas. | |||||||||||||||||||||
| Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. | |||||||||||||||||||||
| Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast. | |||||||||||||||||||||
| Förbud mot skadliga fiskemetoder. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Skadlig trålning ska i största möjliga mån begränsas. Insatser för rädda och säkra både ålen och torsken samt det långsiktiga fisket av ål och torsk bör genomföras. Det kan bland annat handla om att enskilda fångstmetoder begränsas eller genom tillfälliga stopp såsom det tremånadersstopp för ålfiske som genomfördes under 2019. | |||||||||||||||||||||
| Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. | |||||||||||||||||||||
| För Sveriges del reser vi kravet om ett importstopp för fossila bränslen inom femton år. Det är en tillräckligt kort tid för att vi ska tvingas vidta åtgärder nu, samtidigt som det är en tillräckligt lång tid för att vi ska kunna möta de utmaningar som ett fossilförbud kommer att innebära. | |||||||||||||||||||||
| 33. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps. | |||||||||||||||||||||
| 37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar. | |||||||||||||||||||||
| 38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds. | |||||||||||||||||||||
| 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Ta fram gränsvärden från byggmaterial om klimat och hälsorisker. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Snabbt: Sänkta hastigheter på högtrafikerade vägar med 90 km/tim och mer. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Förbjud nyförsäljning från 2025 av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotor. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Stöd till flygbolag ska villkoras med att dessa inte får konkurrera med tågresor som tar 4,5 h eller mindre | |||||||||||||||||||||
| [Vatten.] <2026: Skydda minst 20 procent av alla vatten för all framtid. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik. | 12. Ranson | ||||||||||||||||||||
| Lösningen på höga och växande aggregerade utsläpp parallellt med fortsatt fattigdom och brist på de allra mest elementära transporter måste vara någon form av individuella utsläppsrätter, inom ramen för den av världssamfundet, senast i parisavtalet, fastslagna principen om ett gemensamt men differentierat ansvar för att åtgärda utsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Köttransonering. | |||||||||||||||||||||
| Det är därför viktigt att upprätthålla den grundläggande skillnaden mellan upptäckt och uppfinning. Patent ska inte beviljas på rena upptäckter av till exempel en gen, gensekvens eller ett enzym.[66, jämför 65] | |||||||||||||||||||||
| Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt: --- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar. | |||||||||||||||||||||
| Ransonera fossila drivmedel. | |||||||||||||||||||||
| Rättvisa individuella flygkvoter: --- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor. | |||||||||||||||||||||
| Skrota ETS, EU:s Emissions Trading System - handel med utsläppsrätter: --- verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System. | |||||||||||||||||||||
| Inför individuella utsläppsransoner. Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget. | |||||||||||||||||||||
| Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av. Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har. | |||||||||||||||||||||
| Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ! - Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik! - Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp ! - Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil. | |||||||||||||||||||||
| Personliga utsläppskonton för särskilt klimatskadliga varor och tjänster - Att varje mantalsskriven person förses med ett utsläppskonto, vars tak är lika för alla - Att taket sätts avsevärt under nuvarande utsläppnivå från klimatskadliga varor och tjänster - Att utsläppskontot belastas vid varje köp av de varor och tjänster som riksdagen bestämt, såsom fossila bränslen, flygresor till och från slutdestination, nötkött m m - Att kontots pott ska gälla 3 år i taget | |||||||||||||||||||||
| Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning. | |||||||||||||||||||||
| Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System. Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda, - att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System, - att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning. | |||||||||||||||||||||
| Lös frågan om internationella patenträttigheter för CCS. | |||||||||||||||||||||
| EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska reformeras så att priset på att släppa ut avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ut ur systemet än idag. | |||||||||||||||||||||
| Förbättra EUs system för handeln med utsläppsrätter (ETS). Det utgör ryggraden för unionens nuvarande arbete med att minska utsläppen av växthusgaser i Europa. Systemet behöver vidareutvecklas, så att flera av de sektorer som idag står utanför ETS på sikt införlivas i systemet. Samtidigt bör mängden tillgängliga utsläppsrätter kontinuerligt ses över och minskas eftersom priset på utsläppsrätter historiskt varit allt för lågt. Ett gemensamt golv för priserna i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter kan bli ett viktigt steg på vägen mot en gemensam europeisk koldioxidbeskattning. | |||||||||||||||||||||
| EU har skapat världens största system för handel med utsläppsrätter, ett system med automatiska minskningar av utsläpp och där priset ökar i takt med efterfrågan. Detta system, och EU:s klimatmål, är ett föredöme för resten av världen. Vi behöver höja ambitionerna ytterligare för att möta målen i Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Därutöver ställer sig Sverigedemokraterna positiva till EU:s utsläppshandelssystem och anser att Sverige inom EU bör verka för att fler länder utanför EU ansluter sig till det existerande programmet. | |||||||||||||||||||||
| Globalisera EU:s utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem är det mest effektiva verktyget inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser och att fasa ut fossil energi på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige bör inom EU verka för att fler länder utanför EU med liknande styrmedel ingår i samma utsläppshandelssystem som EU-länderna. | |||||||||||||||||||||
| Livsstil: - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet. | |||||||||||||||||||||
| 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras. | |||||||||||||||||||||
| 118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras. | |||||||||||||||||||||
| Utsläppshandeln med koldioxid i EU bör upphöra och ersättas med verkliga minskningar, parallellt med en Grön New Deal. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Sätt sparbeting för el och biobränsle inom pappers- och massaindustrin. | |||||||||||||||||||||
| [debatt, Johanna Sandahl.] ”Industrins gratisutsläpp hotar klimatmålen”. 1. Avskaffa all gratis tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar så snart som möjligt. 2. Sänka taket för antalet utsläppsrätter i systemet. 3. Vidta åtgärder så att priserna på utsläppsrätter inte sjunker igen. 4. Avskaffa gratistilldelningen av utsläppsrätter även till flyget. 5. Inkludera sjöfarten i utsläppshandeln. | 13. Sanktion | ||||||||||||||||||||
| Ändrat system så inte pengar får styra: --- 5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas. | |||||||||||||||||||||
| Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2: - Stifta lagar så att fordon, som genom brottlig verksanhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas. | |||||||||||||||||||||
| Skärp sanktioner mot medlemsländer som bryter mot djurskyddslagstiftningen. EU-bidrag ska snabbt kunna dras tillbaka från dem som inte uppfyller kraven. | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU kan ha klimatlagar som medlemsländerna måste följa. EU-domstolen med dryga böter är den enda övernationella organisation som fungerar på så sätt. | |||||||||||||||||||||
| Införa skärpta sanktioner mot företag som inte lever upp till EU:s miljökrav. | |||||||||||||||||||||
| Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer. | |||||||||||||||||||||
| Liberalerna vill att listan över EU-brott utvidgas, så att även miljöbrott, skattebrott och andra delar av den grova organiserade brottsligheten omfattas. | |||||||||||||||||||||
| Förtroendet raseras när regler bryts utan konsekvens. Regelverken kring mänskliga rättigheter, miljökrav och budgetregelverk ska efterlevas. Kommissionen måste ges större möjlighet att se till att så sker. Förutsättningarna för att följa upp, kontrollera och garantera efterlevnaden av sådana gemensamma regler måste bli bättre. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. | |||||||||||||||||||||
| Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet. | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite. | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Skärp klimatlagen i linje med Parisavtalet. Rättslig verkan för aktörers beslut. | 2. Prissättning | ||||||||||||||||||||
| Vår vana att betrakta energi som något som är i det närmaste gratis måste upphöra. | |||||||||||||||||||||
| 4.4. Prices and transfers (environmentally related taxation, energy pricing, water pricing and cost recovery) | |||||||||||||||||||||
| Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?) - skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ, - en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet. | |||||||||||||||||||||
| Återanvända de metaller som redan tagits upp? Det är tekniskt svårt – och frågan är om det verkligen finns tillräckligt av de nödvändiga mineralerna i omlopp. Varje ny elbil innehåller tiotals kilo av metallerna i batteripaketet. Och framför allt: det är mycket billigare att gräva upp nytt än att återanvända. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.] | 21. Miljöskatt | ||||||||||||||||||||
| Lägg skatt på produktion i stället för på arbete. Mindre överproduktion av onödiga varor. | |||||||||||||||||||||
| • En ständigt högre kolavgift (utsläppsskatt), som returneras lika till medborgarna. • Koltull vid behov. | |||||||||||||||||||||
| Inför en CO2-skatt på omkring 50 dollar per ton snarast. | |||||||||||||||||||||
| Använd skattesystemet som ett verktyg för att sätta större andel av ekonomin under gemensam styrning för att kunna styra resurser och handlingsmönster i hållbar riktning. | |||||||||||||||||||||
| C02-skatt på kött. | |||||||||||||||||||||
| Skatter på skadlig konsumtion. | |||||||||||||||||||||
| En fastighetsbeskattning som motverkar överkonsumtion av boyta, t ex en progressiv fastighetsskatt (baserad på boyta). | |||||||||||||||||||||
| Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. | |||||||||||||||||||||
| Naturresursskatt: - att alla varor (och tjänster?) på svenska marknaden klassificeras m.a.p. innehåll eller åtgång av ändliga resurser; - att varan eller tjänsten beskattas relativt mängd av och tillgång på ingående material. | |||||||||||||||||||||
| - Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet. - Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh. | |||||||||||||||||||||
| Utsläppsbaserad bränsleskatt: --- det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter. | |||||||||||||||||||||
| Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: --- 1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen. 2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt. 3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp. 4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan. 5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU. 6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter. | |||||||||||||||||||||
| Klimatskatt relaterad till en varas klimatpåverkan bör införas för varor med stor klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| Skatteväxla koldioxiden: --- måste arbeta hårt för att minska utsläppen av koldioxid, bland annat genom att införa en kännbar neutral individuell koldioxidskatt. | |||||||||||||||||||||
| Köttskatt: --- likvärdig beskattning av olika utsläppskällor och då särskilt betona behovet av klimatskatt på animalieprodukter. | |||||||||||||||||||||
| Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle: --- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor. | |||||||||||||||||||||
| Klimatåterbäringstillägg med återbetalning: --- - införa ett klimatåterbäringstillägg (flexibel avgift på fossilbränslen) som är tillräckligt högt för att fasa ut systemfel som är knutna till föroreningar, miljöskadliga ämnen och/eller ämnen som långsiktigt behöver återföras i ett naturligt kretslopp. - klimatåterbäringstillägget justeras (regelbundet) tills en marknadsanpassad avgift uppnås, som, genom att återspegla de verkliga kostnaderna att rätta till systemfelen, får marknadsaktörerna att agera, investera och ta positioner. - en tillräckligt stor andel av intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna via individuella återbäringskonton för att trygga köpkraften, efterfrågan, sysselsättningen och möjligheten till goda miljöval. - generell acceptans och konkurrensneutralitet säkerställs genom att klimatåterbäringstillägget även omfattar importvarornas bidrag till de miljöstörande utsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Reducera de långa lastbilstransporterna : --- tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet - som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en 'avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar' kan innebära för att minska de långa godstransporterna. | |||||||||||||||||||||
| Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar. | |||||||||||||||||||||
| Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!: --- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur. | |||||||||||||||||||||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Getting the prices right (Environmental tax revenues. Energy taxes) | |||||||||||||||||||||
| Konsumtionsskatten på nötkött höjs till 25%. | |||||||||||||||||||||
| Skog ska ej gå till bioenergi. - beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas. - bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter. - bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda. - alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt. | |||||||||||||||||||||
| Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad. -att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning. | |||||||||||||||||||||
| Subventioner på biljettpriset för inrikeståg. För att uppmuntra färre flygresor inrikes. - Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser. - Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp. - Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU. | |||||||||||||||||||||
| Att en differentierad, avståndsbaserad, vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken | |||||||||||||||||||||
| Bygg ett transportsystem med förnybar energi. - Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken. - Effektivisera godstransporterna. - Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning. | |||||||||||||||||||||
| Avgift och återbäring för energi (fee & dividend) - Sverige inför en avgift på all energiproduktion, - denna avgift differentieras m.a.p. grad av klimat- och miljöbelastning, - avgiften tas ut vid energikällan så att producenten ansvarar för inbetalning, - i det fall energin är importerad, avgiften tas ut vid gränsen som en tull, - inkomsterna från denna avgift oavkortat återgår till medborgare och näringsliv. | |||||||||||||||||||||
| (Energiskatt för diesel resp bensin.) Innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag. Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten. | |||||||||||||||||||||
| Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor. - Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor. - Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar. - Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande. - Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning. | |||||||||||||||||||||
| Ett hushållningstillägg med full återbäring kan lösa miljöproblemen. - Inför ett hushållningstillägg som avgift på införsel, produktion eller försäljning av klimat- och miljöskadliga ämnen. Justera (höj) tillägget tills de skadliga utsläppen elimineras eller når hållbara nivåer. - Återför intäkterna från hushållningstillägget genom månadsvisa återbetalningar (i lika andelar) till medborgarna för att skapa efterfrågan som tryggar sysselsättningen och löser problemen. | |||||||||||||||||||||
| System med fasta avgifter medför i realiteten att storkonsumenter som slänger mycket subventioneras av hållbara klimathjältar. Det ger inte incitament för ett ansvarsfullt agerande. Basera sopavgiften på mängden sopor, förbjud s.k. fasta avgifter Reglera kommunernas prissättning av sopavgifter så att man enbart betalar för mängden sopor som man slänger. | |||||||||||||||||||||
| 1. Koldioxidskatt för EU. 1000 kronor per ton CO2 innebär en snabb nedläggning av framförallt korkad el och värmeproduktion i EU. Skatten kommer handla om 1000 miljarder per år och det innebär… | |||||||||||||||||||||
| Hur få med bilberoende, arbetare med låga inkomster? Gula västarnas vrede i Frankrike. Omställningen ska inte bli en förlustaffär lågkomsttagare. - Norska Sv: Vid en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist. Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser. Vi ska ju höja klimatskatterna ganska mycket, vilket kommer ha negativ social fördelningsprofil. Norska Sv: Ny skatt för dem med högst inkomster, sänkt för vanligt folk. Öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenheter och arv. - Kanada: Höjer CO2-skatten kraftigt. Glesbefolkade områden får grundavdrag. Hushåll med fler personer kompenseras. - V: Andra skatteavdrag rullas tillbaka. - Ulla Andersson (V): Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss. | |||||||||||||||||||||
| Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt. Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna. | |||||||||||||||||||||
| Inför en klimatavgift för import från länder som inte ställer upp på Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Inför en miniminivå på koldioxidskatt i alla medlemsländer. | |||||||||||||||||||||
| Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle. | |||||||||||||||||||||
| Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. | |||||||||||||||||||||
| [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Man kan ha minimiskatt på koldioxid (som man har samordning av t ex mervärdesskatt). Minimiskatt på CO2. Klimatneutralt 2050. | |||||||||||||||||||||
| Förorenaren ska betala - en europeisk koldioxidskatt Skulle vara en av de mest effektiva åtgärderna för att ställa om och minska utsläppen, från bland annat transportsektorn, samt bana väg för innovation och grön teknik. Genom en sådan skatt kan EU även med trovärdighet trycka på för att få fler länder i världen att följa efter. Skatten ska på sikt tas in på EU-nivå och vara en intäkt till EU-budgeten. Som ett första steg bör en harmoniserad lägstanivå för koldioxidbeskattning i EU:s medlemsländer införas. | |||||||||||||||||||||
| Alla transporter ska bära sina klimatkostnader, oavsett om de sker på land, vatten eller i luften. Det är orimligt att flygets bränsle inte beskattas på samma sätt som andra fordonsslag. Inför en bränslebaserad, europeisk flygskatt för resor inom och mellan EU-länder som tar sikte på flygets faktiska utsläpp. Chicagokonventionen, som innehåller förbud mot beskattning av flygbränsle på internationella flygningar, bör omförhandlas. Driv på. En utveckling mot mer bränslesnåla flygplan och minskade utsläpp från flygsektorn. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa en europeisk koldioxidskatt. Eftersom vi ser utsläppshandels-systemet som det mest effektiva, och för näringslivet bäst utvecklade sättet att få ner utsläppen, säger vi nej till en koldioxidskatt på EU-nivå. En koldioxidskatt riskerar dessutom att bli ett sätt för EU att få direkt beskattningsrätt vilket kommer att leda till en växande union och svällande byråkrati. | |||||||||||||||||||||
| Denna politik kännetecknas av två huvudsakliga tendenser: att försöka sätta prislappar på miljön och att individualisera frågan. | |||||||||||||||||||||
| Den första tendensen [prissättning] innebär ökade koldioxidskatter (framför allt bensin- och energiskatter), handel med utsläppsrätter, trängselavgifter och liknande. Detta leder till att de rika kan fortsätta att smutsa ned, även om det svider mer i deras plånböcker. | |||||||||||||||||||||
| En avgift på plast som inte återvinns. | |||||||||||||||||||||
| Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend. | |||||||||||||||||||||
| EU ställer striktare miljö- och klimatkrav på import. | |||||||||||||||||||||
| 4. Skattereform --- bidra till att klimat och miljömål nås | |||||||||||||||||||||
| 37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar. | |||||||||||||||||||||
| 35. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs. | |||||||||||||||||||||
| 35. En skatt på förbränning av avfall införs. | |||||||||||||||||||||
| Livsstil: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande. - Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle. | |||||||||||||||||||||
| Inför kraftigt höjda växthusgasskatter som går tillbaka till medborgarna med glesbygdsbonus. | |||||||||||||||||||||
| 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås. | |||||||||||||||||||||
| 6. En omfattande skattereform genomförs som bland annat ska bidra till att klimat- och miljömål nås. | |||||||||||||||||||||
| 7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. | |||||||||||||||||||||
| 48. En avfallsförbränningsskatt införs. | |||||||||||||||||||||
| 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget | |||||||||||||||||||||
| 98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020. | |||||||||||||||||||||
| 105. Sverige stöder i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas. | |||||||||||||||||||||
| 3. Inför ett pris på kol i alla samhällssektorer i alla länder och regioner. Minst 50 euro/ton CO2. Inför importtullar på kol. 90% släpps idag ut helt gratis. | |||||||||||||||||||||
| - Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter. - Indexering av drivmedelskatten efter BNP. - Koldioxidbaserad förmånsbeskattning. - Kilometerskatt för godstransporter. - Skatt på fluorerande växthusgaser. - Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030. | |||||||||||||||||||||
| [Industri.] Belasta raffinaderierna med bränsleskatt på fossil råolja som används i produktframställningen. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Samordna transportskatter/avgifter (koldioxidskatt, trängselskatt, flygskatt, vägavgifter) med utbud och taxor inom kollektivtrafiken. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Inför differentierade start- och landningsavgifter, höjd flygskatt och utnyttja biodrivmedel och elektrodrivmedel. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Inför klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, samt återinför skatt på förmögenheter, arv och gåvor för att finansiera klimatomställningen. Höginkomsttagare bidrar statistiskt till större utsläpp än andra och bör därför i högre grad bidra ekonomiskt till samhällets omställning | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Inför klimattullar i EU på varor i relation till deras klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Inför inom Eu klimattullar för matimport från länder som saknar skydd mot skogsskövling eller saknar klimatmål för maten. | 22. Produktionsstöd | ||||||||||||||||||||
| • Inför skatteavdrag för reparationer (typ RUT/ROT) – så att vi i större omfattning återanvänder kläder, elektronikprylar etc i stället för att köpa nytt! • Gör det lönsamt att återvinna så mycket som möjligt – så att materialresurserna tas tillvara! | |||||||||||||||||||||
| Rättvisa importpriser till fattiga länders produktion. | |||||||||||||||||||||
| Ge stöd till energibesparande bostadsbyggande av exempelvis kollektivhus, passivenergihus eller helst noll-eller plusenergihus så att vi kan skaffa ett bättre boendealternativ! | |||||||||||||||||||||
| Ge stöd till hushåll som drastiskt vill minska sina driftkostnader med hjälp av isolering, solceller m.m. i sina egna hus - så att vi kan bo energisnålt! | |||||||||||||||||||||
| REP bidrag, skattelättnader och/eller riktade förmånliga statliga lån behövs för att stimulera klimatsmart renovering av äldre bostäder, nybyggnad av plushus och som helhet snabbare utveckla ett hållbart boende. För större flerfamiljshus kan det dessutom krävas extra investeringsstöd. | |||||||||||||||||||||
| Skattebefriad återanvändning, reparation (återanvändningspant på kläder). (Klädfibrer som exempel.) | |||||||||||||||||||||
| Naturbetet behöver gynnas genom statligt stöd och reglering. | |||||||||||||||||||||
| Skatteregler som gynnar alternativ till mejeriprodukter. | |||||||||||||||||||||
| Stöd till utveckling av alternativ till mejeriprodukter. | |||||||||||||||||||||
| Stöd till de bönder som behöver ställa om. | |||||||||||||||||||||
| Gynna småskaliga ekojordbruk, närproducerat. | |||||||||||||||||||||
| Stöd till stadsodling. | |||||||||||||||||||||
| Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös. | |||||||||||||||||||||
| Förnyelsebara bränslen skattemässigt gynnas.[52] | |||||||||||||||||||||
| Inhemsk produktion stimuleras.[52] | |||||||||||||||||||||
| Gynna produkter av kvalitet och lång hållbarhet. | |||||||||||||||||||||
| Slopa momsen på begagnat: -att momssatsen sätts till noll för varor där moms redan utgått för ett högre pris. -att i det fall varans pris ökat sedan moms senast erlagts, ny moms erlägges för skillnaden mellan gammalt och nytt pris. | |||||||||||||||||||||
| De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet. | |||||||||||||||||||||
| - Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet. - Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh. | |||||||||||||||||||||
| 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi: --- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030. | |||||||||||||||||||||
| Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt. | |||||||||||||||||||||
| Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande: --- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem. | |||||||||||||||||||||
| Ta bort uttagsskatten för vindkooperativ och även andra kooperativt ägda kraftverk som producerar el för medlemmarnas eget bruk. | |||||||||||||||||||||
| Avskaffa avgifter för elanslutning: --- anslutningsavgifter, utöver faktiska installationskostnader, för vindkraft och andra kraftproducenter förbjuds. Att faktiska kostnader för elanslutning bekostas av konsument respektive producent, och kan upphandlas i konkurrens. | |||||||||||||||||||||
| Förmåner som styrmedel: --- förmåner ska användas som ett av många styrmedel för att styra människors beteende att bli mer hållbart. | |||||||||||||||||||||
| Curla för ny miljövänlig teknik: --- vi bör skapa generellt instrument för subvention, t.ex sänkt moms, till hjälp för de konsumenter som snabbt tar till sig ny miljövänlig teknik. | |||||||||||||||||||||
| Inför skatteavdrag för isolering av hus: --- utreda vilken form av subvention eller skatteavdrag som skulle vara mest effektivt för att stimulera tilläggsisolering av hus samt att inom två år införa det mest lämpliga alternativet. | |||||||||||||||||||||
| - Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift. - Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift. - Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: --- | |||||||||||||||||||||
| Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs: Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy). - Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020. - Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler. - Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser. - I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas. - Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. - 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider. - Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys. - Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället. - Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter - Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet. Minst en miljon elbilar år 2020. | |||||||||||||||||||||
| Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för Resurser för Ekologiska Tjänster. | |||||||||||||||||||||
| 1. Inrättande av ett statligt stödsystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten. 2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar. 3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ. | |||||||||||||||||||||
| Bort med momsen på cyklar. Om inte det går pga regler och lagar - att man subventionerar cykelinköp med minst 25%. | |||||||||||||||||||||
| Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall. - Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. - Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder ”från källa till omvandling i biogasanläggningar” samt för användning av biogas och biogödsel. | |||||||||||||||||||||
| Riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice. | |||||||||||||||||||||
| Green Nudging. Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen. | |||||||||||||||||||||
| Avdragsgill klimatkompensation. Skattelagstiftningen bör ändras eftersom avdragsrätt ska gälla för all certifierad och projektbaserad klimatkompensation | |||||||||||||||||||||
| Subventioner på biljettpriset för inrikeståg. För att uppmuntra färre flygresor inrikes. - Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror. Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare. | |||||||||||||||||||||
| Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Inför tågpremie på statliga myndigheter. Likt bonus-malusmodell. Främja tjänsteresor med tåg istället för flyg. | |||||||||||||||||||||
| Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort. | |||||||||||||||||||||
| Effektivisera hela el-systemet. Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser.. | |||||||||||||||||||||
| Riksdagen - inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen. - använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket. | |||||||||||||||||||||
| Laddning elbil på arbetsplats Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare | |||||||||||||||||||||
| Byteshandeln gynnar klimatet. Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande. - lagar för byteshandel på kommersiell grund. - patenträtt på tjänster. - mer individanpassat starta-eget-bidrag. - ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket. - bidrag för sociala företag. | |||||||||||||||||||||
| Incitament till energibesparing. - Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former. - Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter. | |||||||||||||||||||||
| Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling. Särskilt stöd till ekologisk odling. Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling. Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel. | |||||||||||||||||||||
| fossilt konstgödsel, utarmad jord och antibiotikapepprad boskap. 7. Öka jordbruksstödet, som blir ett omställningsstöd. Så gör stödet dubbel nytta och bygger framtiden med mer lokal cirkulär ekologisk produktion. | |||||||||||||||||||||
| Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling. Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser. | |||||||||||||||||||||
| Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad. Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd. | |||||||||||||||||||||
| Mat som producerats med hänsyn till miljön och djurens välfärd kostar mer att producera. EU:s jordbrukspolitik måste främja det ekologiska, fossilfria jordbruket. Det som är bra för människan, djuren och naturen ska vara billigare än det som skadar. För att alla ska ha råd att köpa ekologisk, närodlad, djurvänlig och miljövänlig mat | |||||||||||||||||||||
| Gynna ekologiska livsmedel bland annat genom att EU:s medlemsstater ska tillåtas ha lägre moms på dessa. | |||||||||||||||||||||
| Styr om EU:s jordbruksstöd till att stötta mer miljö- och djurvänligt jordbruk. | |||||||||||||||||||||
| Miljöpartiet arbetar för ett samhälle där vi delar på bilar och borrmaskiner, där vi hellre reparerar skor och prylar än köper nya och där den miljö- och klimatsmarta maten är billigare än den som inte är det. | |||||||||||||||||||||
| Förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ. | |||||||||||||||||||||
| Kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten. | |||||||||||||||||||||
| Grundläggande förslag: Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank. | |||||||||||||||||||||
| Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend. | |||||||||||||||||||||
| Klimatskadliga subventioner fasas ut. Glesbygd och jordbrukare kompenseras. | |||||||||||||||||||||
| 35. Ett nytt avdrag för grön teknik ska införas. | |||||||||||||||||||||
| 35. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas. | |||||||||||||||||||||
| 35. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs. | |||||||||||||||||||||
| 38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler. | |||||||||||||||||||||
| Rut-rot-pengarna till klimatavdrag (på skatten) för småföretag och privatpersoner. För att anpassa verksamhet, transporter, boende till klimatmål. | |||||||||||||||||||||
| Klimatavdrag tillförs ytterligare medel för att nå miljömålen. | |||||||||||||||||||||
| 8. Ett avdrag för grön teknik ska införas för att förenkla för investeringar i ny teknik. | |||||||||||||||||||||
| 16. Ett hyber-avdrag kommer att införas i enlighet med överenskommelsen i januariavtalet. | |||||||||||||||||||||
| 34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras. | |||||||||||||||||||||
| 60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon. | |||||||||||||||||||||
| 88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd. | |||||||||||||||||||||
| 103. Premier för miljöfordon ska ses över så att de aktuella fordonen i högre utsträckning blir kvar i Sverige. Det är dock viktigt att eventuella regeländringar är förenliga med EU-rätten, bidrar till ökad nationell klimatmåluppfyllelse och inte leder till oproportionerlig administration. | |||||||||||||||||||||
| 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta. | |||||||||||||||||||||
| Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas | |||||||||||||||||||||
| 121. Sverige driver på för att EU:s statsstödsregler och EU:s stödsystem reformeras för att bidra till ett fossilfritt samhälle och genomförande av Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion. | |||||||||||||||||||||
| Lejonparten av budgeten i förslaget kommer att fortsätta gå till att stötta en skadlig business-as-usual-politik. Ungefär tre fjärdedelar av budgeten kommer att gå till de största och mest nedsmutsande lantbruken, utan några som helst motkrav. Även om deras verksamhet är skadlig för biologisk mångfald eller orsakar stora mängder utsläpp av växthusgaser. | |||||||||||||||||||||
| - Frankrike: 35 städer gratis eller delvis kollektivtrafik. Dunkirk sen 2019: 60 % ökning, 120 % på helgerna; 48 % av nyåkarna lämnat bilen. - Tallin gratis sen 2013. - Sverige: Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå gratis. De flesta regioner 50 % subvention. [Frankrike visar vägen med gratis kollektivtrafik. Sofie Axelsson.] | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Korta ner prisintervallen. Ge konsumenter rätt att ta del av det för att underlätta effektutjämningen. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Sol: Ingen skatt på solel producerad för eget bruk inklusive i anläggningar > 255 kW. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Sol: Energi- och klimat ROTavdrag ersätter dagens oförutsägbara, begränsade investeringsbidrag. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Sol: Förenkla regler för småproducenter. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Sol: Skattereduktion för gemensamhetsanläggningar. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Bio: Produktionsbidrag för ökad biogasproduktion genom rötning. | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Inför Energi- och Klimat-ROT bostäder, avskaffa rot för renoveringar. | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga. | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering. | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Inför riskgaranti för innovativa metoder/material vid nybyggnationer. | |||||||||||||||||||||
| [Bygg, smh.] Ge incitament och planera klimatneutrala städer med omgivande landsbygd | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Drivmedelsskattebasen bör ersättas med dynamiska avgifter för användning av gator, vägar och parkeringsplatser. | |||||||||||||||||||||
| [Skog.] <2026: Ersätt skogsägare för nettolagring av kol. | |||||||||||||||||||||
| [Jordbruk.] <2026: Stöd produktionsomställningar. | |||||||||||||||||||||
| [Jordbruk.] <2026: Sänk moms på basvaror oavsett ursprung (på grund av EU:s regler) som kan produceras i Sverige. | |||||||||||||||||||||
| [Vatten.] <2026: Ge bidrag för växtbaserad produktion i vatten. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel. | 23. Skadesubvention | ||||||||||||||||||||
| Subventioner till klimatstörande verksamhet måste upphöra. | |||||||||||||||||||||
| Ta bort ROT-avdragsmöjligheten för kosmetiska ombyggnader. | |||||||||||||||||||||
| Reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart. - Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart. | |||||||||||||||||||||
| Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!: --- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur. | |||||||||||||||||||||
| Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för Resurser för Ekologiska Tjänster. | |||||||||||||||||||||
| - Stoppa subventioner till alla fossila bränslen. - Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle. - Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. - Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch. - Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel. | |||||||||||||||||||||
| Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen!. - företags avdrag för energiförbrukning avskaffas. - dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen. | |||||||||||||||||||||
| Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten. | |||||||||||||||||||||
| Staten måste sluta subventionera flyget! - att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter. | |||||||||||||||||||||
| Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt. Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna. | |||||||||||||||||||||
| Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad. Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa subventioner av fossil energi. | |||||||||||||||||||||
| Miljöskadliga subventioner bör fasas ut. | |||||||||||||||||||||
| Det är hög tid att vi i Europa ställer om vår ekonomi till fossilfria alternativ. I ett sådant läge är det inte rimligt att det runt om i Europa förekommer subventioner till fossila bränslen med upp till 1000 miljarder euro per år. Vi vill på sikt se ett stopp för alla former av subventioner till fossila bränslen, på alla politiska nivåer inom EU. Stoppa alla subventioner till fossila bränslen. | |||||||||||||||||||||
| EU:s klimatambitioner får heller inte motarbetas av stelbenta statsstödsregler, skatteregler eller subventioner till fossila bränslen. Medlemsländerna måste kunna stimulera framväxten av ny grön teknik, utan att sätta den inre marknaden och konkurrensen ur spel. | |||||||||||||||||||||
| Subventionerna till fossila bränslen i EU beräknas till mellan 39 och 200 miljarder euro per år, vilket inte bara sätter prissignalerna ur spel utan också är långt mycket mer än det som satsas på den gröna omställningen. Vi måste både skrota subventionerna och öka satsningarna på förnybart för att EU:s åtaganden i Parisavtalet ska kunna nås. | |||||||||||||||||||||
| Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas. | |||||||||||||||||||||
| Klimatskadliga subventioner fasas ut. Glesbygd och jordbrukare kompenseras. | |||||||||||||||||||||
| Livsstil: - Stopp för subventioner till flyget. | |||||||||||||||||||||
| Avveckla rut och rot. | |||||||||||||||||||||
| 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras. | |||||||||||||||||||||
| 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal. | |||||||||||||||||||||
| 2. Dra bort alla subventioner för fossil energianvändning. IMF ger 500 miljarder US-dollar/år i direkt stöd till fossil industri. Vi ger skatteundantag för dieselanvändning i jordbruket. | |||||||||||||||||||||
| "Globalt subventioneras fossila bränslen med 3 000– 5 000 miljarder kronor, enligt IEA. Dessutom finns indirekta subventioner motsvarande 5 000 miljarder kronor." "Naturskyddsföreningen uppskattar de svenska klimatskadliga subventionerna till 30 miljarder kronor.Störst är skatteundantagen för fossila bränslen, till stor del diesel, med 12 miljarder kronor. Därefter kommer utrikesflygets undantag från bränsleskatter och moms, 8 miljarder kronor, och reseavdraget, 6 miljarder kronor." | |||||||||||||||||||||
| Miljardstöd till laddhybrider hindrar skiftet till elbilar. | |||||||||||||||||||||
| [Habtemichael] Bilsubvention. 1) ex Stm. Vanlig P: 10 kr/h = 560 kr/vecka. Bostads-P: 500 kr/mån. 2) Reseavdrag gynnar bilpendlare i storstäder. | 24. Skatteväxling | ||||||||||||||||||||
| Att människor överutnyttjar vissa miljöresurser har till stor del sin grund i så kallat marknadsmisslyckande. De kostnader som den enskilde individen eller företaget belastas med motsvarar inte de kostnader som totalt sett uppstår i samhället. Många gånger har utnyttjandet av miljön uppfattats som gratis. Men om miljöns värde synliggörs och miljökostnaderna återspeglas i prissättningen, kan dessa beaktas i de beslut som tas av producenter och konsumenter.[50] Skatter [26]. Principen att förorenaren ska betala och att beskattningen i högre grad ligger på natur- och miljöresurser än på människors arbetsinsatser. Styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning.[26] Arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas.[27] | |||||||||||||||||||||
| Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster. | |||||||||||||||||||||
| Beskatta energi istället för arbete: --- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete. | |||||||||||||||||||||
| Kraftfull grön skatteväxling. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 4.2. Grön skatteväxling | |||||||||||||||||||||
| Rubr 4.5. Förslag om grön skatteväxling | |||||||||||||||||||||
| 5. --- grön skatteväxling. --- Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder --- | |||||||||||||||||||||
| 7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. | |||||||||||||||||||||
| 99. En översyn av bonus–malus-systemet genomförs under 2020 för att förstärka och förenkla systemet. | |||||||||||||||||||||
| [Trp, infra.] Snabbt: Utveckla bonus-malus vid nybilsförsäljning parallellt med skrotningspremie, förmånsbeskattning, avståndsbaserade reseavdrag etc. | |||||||||||||||||||||
| 23 | Finansiering | 0. Finansiering allmänt | |||||||||||||||||||
| Höghastighetsbanan - finansieras genom lån i riksgälden. - byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029. | |||||||||||||||||||||
| Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade. | |||||||||||||||||||||
| Rusta upp regionbanorna: -Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare. - Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam. - För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp. - Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen. | |||||||||||||||||||||
| Lånefinansiering är inte en hållbar lösning. Pengar som staten lånar idag måste betalas med högre skatter imorgon. Att låna till statliga utgifter är bara att skjuta upp skatterna. Dessutom ökar det belastningen på klimat och miljö. - staten slutar låna upp pengar för långsiktiga satsningar. - och istället bygger ut i den takt inkomsterna tillåter. - staten i sista hand lånar räntefritt av sig själv (med budgetunderskott). | |||||||||||||||||||||
| Ersättning för samhällsnyttig verksamhet. Vi föreslår att, som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet. Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras. | |||||||||||||||||||||
| Omfördelning av försvarsutgifterna till internationellt miljösamarbete. Omfördela försvarsutgifterna så att betydligt mer går till fredsforskning och andra verksamheter, särskilt internationellt samarbete som minskar hoten mot vår gemensamma miljö. | |||||||||||||||||||||
| Mer fred för skattepengarna! Vi vill att resursanvändningen i försvarsbudgeten radikalt omfördelas så att 20 % av kommande försvarsbudget används till direkt fredsskapande åtgärder. Avsikten är att år från år minska försvarsbudgetens utgifter för militär och krigsmateriel så att försvarsbudgeten övergår till att vara en fredsbudget. | |||||||||||||||||||||
| Hejda låneekonomin. Begränsa lånekonsumtionen. - Uppdra åt riksdag och regering att på internationell nivå arbeta för att minska bankers kreditgivning till konsumtion genom att minska utrymmet för banker att låna ut pengar, som de inte har. Så minskas CO2-utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Satsa lika mycket på fredsåtgärder som på försvar Avsätt hälften av vår försvarsbudget till fredsforskning och ökade diplomatiska åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| - Sverige överger dagens QE-modell för stimulans, - Stöd till nystartade småföretag beaktas som alternativ för stimulans, - Speciellt kooperativ och icke-vinstdrivande företag utanför storstadsregionerna gynnas. | |||||||||||||||||||||
| Minska EU:s budget och satsa på klimatomställning istället för militarisering. | |||||||||||||||||||||
| EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd. | |||||||||||||||||||||
| Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar. | |||||||||||||||||||||
| Sveriges regering slår fast ett mål om en fossilfri finanssektor. | |||||||||||||||||||||
| Reformerad finanssektor | |||||||||||||||||||||
| Dagens finanseringsincitament är ofta kortsiktiga. Långsiktighet och klimat måste in i kalkylerna. | |||||||||||||||||||||
| Avskaffa ppm. Flytta pengarna till fond med hållbarhetskriterier. Skulle ge 1100 miljarer till omställning och tryggghet mot spekulation. | |||||||||||||||||||||
| 12. Finansinspektionen har fått utökat uppdrag av regeringen att förbättra transparensen och jämförbarheten vad gäller hållbarhet på finansmarknaden. | |||||||||||||||||||||
| 124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer. | |||||||||||||||||||||
| Kap 14.4 Finansiering av internationella klimatinsatser | |||||||||||||||||||||
| Sveriges regering utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor. | |||||||||||||||||||||
| Bara en liten del av de enorma belopp som världens 50 största länder under förra året avsatte för att bemöta pandemins effekter har gått till gröna satsningar. [Rapport “Are we building back better?” av Oxfords universitet i samarbete med FN:s miljöprogram Unep.] | |||||||||||||||||||||
| [Debatt; När kapitalet nu avstår ägarmakt kan arbetslivet demokratiseras; Bo Rothstein] 1) 80 % av aktiekapitalet på svenska börsen kontrolleras av institutionella ägare. Majoriteten av fondspararna ser sej inte som ägare av fondens företag och än mindre har åsikter om skötseln. Grunden för val av styrelser är okänd för fondspararna. 2) Indexfonder växer explosionsartat. I Usa nära 50 %. Har låga avgifter. Utöver ingen ägarmakt. Sista 10 åren gett högre avkastning än de aktiva fonderna. Kan i stället de anställda ta "ägaransvaret"? | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Finanssektorn ska styras av klimathänsyn både nationellt, inom EU och globalt. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Förbjud investering i fossilt både nationellt och internationellt. | |||||||||||||||||||||
| Åtta regler för infrastrukturbygge: 1. Primära syftet: Tillhandahålla en offentlig tjänst. 2. Desinformation, banföreställningsoptimism. Kostnaderna stiger, fördelarna sjunker. 3. Fördelarna för klimatet överskattas, kostnaderna underskattas. Betongens stora CO2-utsläpp. Ny infrastruktur skapar ny efterfrågan. 4. Förstörelsen av ekosystem. Vägar river sönder Amazonas. 5. Påverkan på land tillhörigt urbefolkning. Saknat informerat samtycke. 6. Bara grönt resultat, om det befintliga stängs. 7. Använd befintliga motorvägsfält för busstratik. Enklast, biligast, effektivast. Då tjänar byggföretag inget. 8. Resa mindre och bättre. Social förändring. [George Monbiot "Vi kan inte bygga oss ur klimatkrisen".] | 1. Investplan | ||||||||||||||||||||
| Statliga investeringsprogram för förnybar energiproduktion, där produktionsmål ger företräde framför lönsamhetsmål. | |||||||||||||||||||||
| Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor. | |||||||||||||||||||||
| De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken. | |||||||||||||||||||||
| - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart. - Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart. | |||||||||||||||||||||
| Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter: --- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta. | |||||||||||||||||||||
| Satsa dessa miljarder (från slopad subvention) på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen. | |||||||||||||||||||||
| Bygg om Sverige för tåg: - Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det. - Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad. - Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg. | |||||||||||||||||||||
| Rusta upp regionbanorna: -Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare. - Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam. - För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp. - Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen. | |||||||||||||||||||||
| Finansiering av folkbildning om klimatfrågan. - Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder. - Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation. - Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation. | |||||||||||||||||||||
| Klimatkalkylatorer. - medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in. - Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt. | |||||||||||||||||||||
| Skapande av gröna pengar. Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda: a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken. b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling. | |||||||||||||||||||||
| Investeringsbank för omställning till fossilfritt samhälle. Företag, regioner och kommuner ska kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta. | |||||||||||||||||||||
| Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna för nattåg till Europa. Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta. Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande. | |||||||||||||||||||||
| Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet. | |||||||||||||||||||||
| - Inför styrmedel och vidta andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp. - Avsätt tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp. Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp - Inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045 | |||||||||||||||||||||
| Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser. - Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp. - Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU. | |||||||||||||||||||||
| Klimatmobilisering. Sveriges regering ska: - deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna. - åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat. - mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet. - verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd. | |||||||||||||||||||||
| Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga. - att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår. - att att finasieringen lånebaseras. - att sträckan Härnösand-Umeå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan. | |||||||||||||||||||||
| Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad. Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader. | |||||||||||||||||||||
| Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank. Upphöra med fossila placeringar och respektera mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar. | |||||||||||||||||||||
| Öka miljö- och klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget. | |||||||||||||||||||||
| EU:s strukturfonder ska stärka klimatomställningen i hela EU, till exempel utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för förnybara drivmedel. Allt näringslivs- och innovationsstöd ska vara klimatsmart för att öka takten i klimatomställningen. I dag är det för svårt att granska hur medlen används och det är viktigt att de används effektivt och hållbart. | |||||||||||||||||||||
| Klimatsäkra EU:s budget så att den bidrar till att uppfylla klimatmålen istället för att motverka dem. Vi är också positiva till att EU får nya egna medel om de har en miljöstyrande effekt och stöder därför förslag som plastavgift. | |||||||||||||||||||||
| Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen. | |||||||||||||||||||||
| Stöd kostnadseffektiva klimatinvesteringar i hela landet. | |||||||||||||||||||||
| EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. | |||||||||||||||||||||
| En utgångspunkt för ett övergångskrav är en Grön New Deal. Det är massiva investeringar för att bygga ut den förnybara energikapaciteten och lika massiva program för att isolera bostäder och arbetsplatser. | |||||||||||||||||||||
| Här måste göras mycket storskaliga investeringar framför allt i den fossilbränsleberoende transportsektorn; | |||||||||||||||||||||
| Kommande decenniet investeringar om ca 4000 miljarder kr. | |||||||||||||||||||||
| Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder | |||||||||||||||||||||
| Invest: Järnväg | |||||||||||||||||||||
| Invest: Ny elproduktion som ersätter den kärnkraft som fasas ut | |||||||||||||||||||||
| Invest: Nybyggnad av elnät inom landet och internationellt | |||||||||||||||||||||
| Invest: Produktion och distribution av biodrivmedel | |||||||||||||||||||||
| Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS) | |||||||||||||||||||||
| Invest: Infrastruktur för elfordon | |||||||||||||||||||||
| Invest: Infrastruktur för kollektivtrafik | |||||||||||||||||||||
| 13. Här är den enorma utmaningen: Världen behöver under en lång period framöver göra jättelika investeringar i en grön samhällsomställning. Det innebär att tillväxten kommer att öka i västvärlden och det kommer initialt ofrånkomligen att öka trycket på ekosystemen, ty även tillverkningen av solceller, vindkraftverk och elbilar kräver exploatering av naturresurser. Därför måste det samtidigt ske en radikal ner-växt på en rad områden där det nu produceras och konsumeras för mycket meningslöst skräp. | |||||||||||||||||||||
| Ett nytt finanspolitiskt ramverk där resursförbrukningsmål, utsläppsmål och minskade klyftor överordnas tillväxtmålet. | |||||||||||||||||||||
| Omställningstakten kräver kraftfulla investeringar. | |||||||||||||||||||||
| 1. Stopp för alla ekonomiska investeringar i ny fossil infrastruktur. | |||||||||||||||||||||
| Eu macron: europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Ändrat system så inte pengar får styra: --- 4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri. | 11. Divestera | ||||||||||||||||||||
| Divestera fossil-kapital. | |||||||||||||||||||||
| Nya ägardirektiv till Vattenfall: --- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning. | |||||||||||||||||||||
| Förändra reglerna för AP-fonderna: Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den. De svenska AP-fondernas ägardirektiv måste revideras så att statliga pensionsfonder upphör att investera i företag med storskaliga utsläpp av koldioxid, såsom kol-, olje- och fossilgasbolag. | |||||||||||||||||||||
| En miljöfond ska inte inneha investeringar i fossil bränslen: --- en fond inte ska få kallas miljöfond eller etisk fond om den innehåller investeringar i fossila bränslen, dvs. kol, olja eller gas. | |||||||||||||||||||||
| Hindra statligt styrda investeringar i fossil energi. Pensionsfonder och andra fonder som staten råder över ska inte tillåtas investera i företag som utvinner fossila bränslen eller har sina huvudintäkter från den fossila energiutvinningen. Aktuella innehav ska skyndsamt (säg inom ett år) avvecklas. | |||||||||||||||||||||
| För en fossilfri finanssektor. - Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor. - AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet. - Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas. - AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart. | |||||||||||||||||||||
| Att spara till pension på fossil och förstörande produktion är vanvett. Det blir ingen pension i ett förstört klimat. Inte ens från en AP-fond. 9. Klimatinvesteringsreglering för pensionsfonder. | |||||||||||||||||||||
| Divestering | |||||||||||||||||||||
| Staten ska avveckla fossila investeringar, om inte plan finns för fossilfrihet 2045. | |||||||||||||||||||||
| 11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar. | |||||||||||||||||||||
| AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart. | 2. Offentlig finans | ||||||||||||||||||||
| Mer långsiktiga investeringar genom statlig styrning. | |||||||||||||||||||||
| Kommuner, landsting, riksdag och EU ska verka för att: - miljö- och klimatkriterier ska ges högsta prioritet vid offentliga inköp, investeringar och upphandlingar och, - Sverige och EU har en myndighet med uppdrag att bidra till att all offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Inför restriktioner som gör att exportkrediter inte får finansiera fossila projekt. | |||||||||||||||||||||
| De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen. | |||||||||||||||||||||
| Klimatsäkra EU:s budget så att den bidrar till att uppfylla klimatmålen istället för att motverka dem. Vi är också positiva till att EU får nya egna medel om de har en miljöstyrande effekt och stöder därför förslag som plastavgift. | |||||||||||||||||||||
| Ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor. | |||||||||||||||||||||
| Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. | |||||||||||||||||||||
| Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt. | |||||||||||||||||||||
| Grundläggande förslag: Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank. | |||||||||||||||||||||
| Striktare miljökrav vid offentlig upphandling. | |||||||||||||||||||||
| Hållbarhetskriterier för exportkrediter och allmänna pensionsfonder. | |||||||||||||||||||||
| EU-kommissionens handlingsplan för hållbara finanser implementeras. Fler åtgärder utreds. Större investeringar prövas mot klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| Statlig investeringsbank för finansiering av omställning, grön nyindustrialisering, nybyggnation, samhällsplanering. | |||||||||||||||||||||
| B. Ekonomi och statsfinanser | |||||||||||||||||||||
| 11. --- Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas. | |||||||||||||||||||||
| Regeringen planerar dubblering av flyg på Arlanda. Ny flygplats i Sälen. Eu tillåter statligt stöd. | |||||||||||||||||||||
| Vägkalkyler bygger på kraftig trafikökning. | |||||||||||||||||||||
| Fossila investeringar bör generellt få avslag. Målet om 70 % mindre trafikutsläpp till 2030 blir omöjligt. | |||||||||||||||||||||
| Stopp för trafikökande vägprojekt. (?) | |||||||||||||||||||||
| Det behövs en omställningsfond för näringslivet. För t ex vidareutbildning och riskkapital. | |||||||||||||||||||||
| Statlig investeringsbank pressas inte av aktieägare, utan ger tålmodigt kapital med samhällelig lönsamhet. Ofta helt nödvändigt för klimat och omställning. | |||||||||||||||||||||
| Separera drift- och investeringsbudget. | |||||||||||||||||||||
| Tillskott till investeringsbudgeten kan finansieras direkt från Riksbanken. | |||||||||||||||||||||
| Johan Ehrenberg: Det handlar aldrig om brist på pengar. | |||||||||||||||||||||
| 10. Riksgälden kommer under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer. | |||||||||||||||||||||
| 11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar. | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.6 Offentlig upphandling | |||||||||||||||||||||
| 17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| 18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras. | |||||||||||||||||||||
| 32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| 33. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd. | |||||||||||||||||||||
| 131. Sverige driver på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet. | |||||||||||||||||||||
| 132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra. | |||||||||||||||||||||
| 7. Lås in den globala finanssektorn inom de planetära gränserna. Kontrollera alla finansflöden så de inte bidrar till en ökning av klimatkrisen. Inför tvingande regler för pensionsfonder. (enkelt med beslut i riksdagen). Inga ytterligare pengar till fossil infrastruktur. (se punkt 1) | |||||||||||||||||||||
| Varför tror du att den biologiska mångfalden inte får lika mycket uppmärksamhet som klimatkrisen? – En möjlig förklaring kan vara att företag har lättare att tjäna pengar på klimatomställningen. Krisen för biologisk mångfald är svårare att göra affärer av, eftersom lösningen ofta är att lämna mer natur i fred. Samtidigt kan en bevarad natur vara samhällsekonomiskt lönsam just på grund av alla de ekosystemtjänster den tillhandahåller. IPBES-plattformen räkar med att världsekonomin tappar 10 procent varje år på grund av förstörd natur. | |||||||||||||||||||||
| [Energi.] Sol: Offentliga byggnader förses med solceller. | |||||||||||||||||||||
| [Jordbruk.] <2022: Uppmana kommuner och regioner att upphandla närproducerad, ekologisk mat. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Förbjud AP-fonderna att placera i fossilt och presentera en avvecklingsplan för befintligt. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Inrätta en investeringsbank för klimat och miljö. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Inför en långsiktig, lånefinansierad investeringsbudget för klimatinsatser. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Sätt skyndsamt upp riktlinjer för att mer bidra till de globala hållbarhetsmålen vid upphandling både i Sverige och utomlands. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Offentlig sektor måste anta strängare klimatmål för sin egen konsumtion. T ex digitala möten och undervisning. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Säkra cirkulär materialanvändning inom all offentlig verksamhet genom upphandlingskrav på återvunnet. | 3. Privat finans | ||||||||||||||||||||
| Rubr 4.3. De finansiella marknaderna som katalysator för grön omställning | |||||||||||||||||||||
| Rubr 4.6. Förslag – finansiella marknaderna som katalysator för grön omställning | |||||||||||||||||||||
| Preemraff vill bygga ut i Lysekil. Ny fossilgasterminal i Göteborg. | |||||||||||||||||||||
| 8. Ett avdrag för grön teknik ska införas för att förenkla för investeringar i ny teknik. | |||||||||||||||||||||
| Kap 10.3 Finansmarknaderna | |||||||||||||||||||||
| 44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. | |||||||||||||||||||||
| 7. Lås in den globala finanssektorn inom de planetära gränserna. Kontrollera alla finansflöden så de inte bidrar till en ökning av klimatkrisen. Inför tvingande regler för pensionsfonder. (enkelt med beslut i riksdagen). Inga ytterligare pengar till fossil infrastruktur. (se punkt 1) | |||||||||||||||||||||
| Storbanker ökar stöd till fossila bränslen. Sedan Parisavtalet slöts har världens 60 största banker satsat 35 000 miljarder kronor i fossila bränslen. Finansieringen var till och med större pandemiåret 2020 än 2016. [Detc 210328. Rapporten * ”Banking on climate chaos 2021”.] | |||||||||||||||||||||
| [Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras. | 5. Ägandebalans | ||||||||||||||||||||
| Kapitalöverföringar över ett visst belopp får inte ske utan tillstånd. | |||||||||||||||||||||
| Reformera marknadssystemet. • Samhällsomfattande ekonomisk demokrati, bl a kooperativ, med starka centrala och lokala funktioner. • Solidariska system för finansiering med välfärdsfunktioner. • Motverka obalanser. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa kasino-börsen genom straffskatt på kortsiktighet. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa skatteflykt. | |||||||||||||||||||||
| Gör större del av kapitaltillgångarna till gemensamma nyttigheter och öka därmed möjligheten till demokratiska omfördelningsbeslut, att styra investeringar till hållbara alternativ samt att satsa i de mest utsatta områdena. | |||||||||||||||||||||
| Förstatliga HM under sömmerskekontroll. (Klädfibrer som exempel.) | |||||||||||||||||||||
| Gemensam ekonomi och gemensamt ägande. Ökar möjligheterna till global rättvisa. | |||||||||||||||||||||
| Vi behöver en samordning av transportsektorn istället för den vilda västern av "fri konkurrens" som EU-reglerna fört med sig. | |||||||||||||||||||||
| Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. | |||||||||||||||||||||
| När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö.[5]. | |||||||||||||||||||||
| Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande: --- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem. | |||||||||||||||||||||
| Ändrat system så inte pengar får styra: --- 5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas. | |||||||||||||||||||||
| 4.3. International financial flows | |||||||||||||||||||||
| 1. Inrättande av ett statligt stödsystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten. 2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar. 3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ. | |||||||||||||||||||||
| Bara genom vänsterpolitik som omställningen kan bli hållbar och rättvis. När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar, istället för att betala rikas lyxkonsumtion, blir det enklare att minska utsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Mot att länder tvingas avreglera och privatisera järnvägen. Klimatsmart och billigt resande, inte vinstjagande privata företag. Samlad europeisk tågpolitik. Samordnade tidtabeller och fler nattåg genom Europa. Ökad, förbättrad tågtrafik. | |||||||||||||||||||||
| Kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten. | |||||||||||||||||||||
| Det största hinder en sådan omställning stöter på är de grundläggande drivkrafterna i dagens kapitalistiska värld: vinstmaximering och ständig expansion. Därför måste hela tiden fler och fler varor produceras. Det som är logiska och nödvändiga beslut under kapitalismen är skadligt och ohållbart för samhället och naturen. Med den globala uppvärmningen och dess effekter kommer det nuvarande systemet, baserat enbart på vinstjakt, idag i motsättning till biosfären och mänsklighetens fysiska livsvillkor. | |||||||||||||||||||||
| För att kunna göra produktionen klimatneutral och resurshushållande krävs att de enskilda besluten underordnas samhällets och naturens behov och inte vinstbehovet. För att detta skall kunna ske demokratiskt kan makten över produktionen inte ligga hos enskilda kapitalister, utan måste omvandlas till demokratiskt styrd gemensam samhällsegendom. | |||||||||||||||||||||
| Det innebär en förnyelse av den allmänna sektorn, | |||||||||||||||||||||
| kollektivt ägandeskap av energikällorna, en | 6. Penningsystem | ||||||||||||||||||||
| Pengar bör tjänas i första hand som inkomster på arbete och inte i form av avkastning från ett ägande. | |||||||||||||||||||||
| Riksbanken får ensamrätt att ge ut pengar enligt riksdagens direktiv. Regeringen bestämmer hur pengarna ska användas. Räntefria konton till medborgarna. | |||||||||||||||||||||
| Kompletterande lokal valuta för lokal produktion. | |||||||||||||||||||||
| Vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt. | |||||||||||||||||||||
| 1. Inrättande av ett statligt stödsystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten. 2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar. 3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ. | |||||||||||||||||||||
| Skapande av gröna pengar. Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda: a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken. b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling. | |||||||||||||||||||||
| Varifrån kommer nya pengar och vem får dem?. Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga) | |||||||||||||||||||||
| Så löser vi Sveriges skuldkris och på kuppen hjälper klimatet. - Regeringen informerar om hur låneekonomin påverkar klimatet, - Riksbanken åter får ensamrätt att skapa pengar, - Sverige inför Suveräna Pengar enligt nedan. | |||||||||||||||||||||
| Lokal valuta. | |||||||||||||||||||||
| Positiva pengar. | |||||||||||||||||||||
| 3--- | LEVNADSSÄTT | 0. Levnadssätt allmänt | |||||||||||||||||||
| Se Mu-Livsstil. | |||||||||||||||||||||
| Individer måste välja livsstil. | |||||||||||||||||||||
| När de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare.[11] Effektiva ekonomiska incitament inom flera områden.[11] Sundare livshållning. Större individuellt miljöansvar.[11]. | |||||||||||||||||||||
| Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48] | |||||||||||||||||||||
| Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv - regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 3.1. Energieffektiva och levande livsmiljöer | |||||||||||||||||||||
| [Rubrik.] 3.10 Konsumtion och hållbara livsstilar – om konsumtionsbaserade utsläpp | |||||||||||||||||||||
| 31 | Välfärd | 0. Välfärd allmänt | |||||||||||||||||||
| Basinkomst ersätter alla nuvarande transfereringssystem, t ex barnbidrag, pension. | |||||||||||||||||||||
| Bygg välfärd utan tillväxt. | |||||||||||||||||||||
| Motverka de negativa, sociala konsekvenserna av nerväxt. | |||||||||||||||||||||
| Slut på våld. Fred. Handla gemensamt för en hållbar värld. | |||||||||||||||||||||
| En mycket stor andel av dagens miljöproblem har uppkommit som bieffekt av den samtida uppfattningen att vi har ont om tid. Uppmuntra människor att ägna tid åt reflektion och eftertanke och att oftare stänga av mobilen/datorn och bara glädjas åt livet och naturliga fenomen. | |||||||||||||||||||||
| Att rusta människor för förändring, är en nödvändig förutsättning för att bygga det hållbara samhället.[16] | |||||||||||||||||||||
| Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] | |||||||||||||||||||||
| Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] | |||||||||||||||||||||
| Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. | |||||||||||||||||||||
| Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa lägger hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling.[35] | |||||||||||||||||||||
| Väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Samt långsiktighet med socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.[20] Ett gott samhälle. [20] | |||||||||||||||||||||
| Avdragsrätten för lån avskaffas. Mindre lån ska vara återbetalda på max 10 år. Fastighetslån ska amorteras av på 30 år. | |||||||||||||||||||||
| Grundavdraget innan skatt bör höjas till europeisk nivå och att alla bör garanteras en minsta medborgarlön. | |||||||||||||||||||||
| Reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt. | |||||||||||||||||||||
| Energisparande och köpfrid: --- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider. | |||||||||||||||||||||
| 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet | |||||||||||||||||||||
| 16. Fredliga och inkluderande samhällen | |||||||||||||||||||||
| Human rights | |||||||||||||||||||||
| Costumer health and safety | |||||||||||||||||||||
| Costumer privacy | |||||||||||||||||||||
| basic human sustenance | |||||||||||||||||||||
| Environmental and health: PM2.5 pollution annual exposure, PM2.5 exposure percentage exceeding WHO guidelines, acute respiratory infection, diarrhoea, under five mortality rate | |||||||||||||||||||||
| 3. Environmental dimension of quality of life. 3.1. Environmental health risks (2). 3.2. Environmental services and amenities (2). | |||||||||||||||||||||
| 33. Key areas (Thematic indicator): - Addressing food (Daily calorific intake per capita) | |||||||||||||||||||||
| social and environmental sustainability. | |||||||||||||||||||||
| De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||
| Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande. - Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare. - Stoppa kärnkraften mycket snabbare. - Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen. | |||||||||||||||||||||
| Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Reasonable Equality more important than population! - research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions. - bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2. - I = P x A x T, Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology. | |||||||||||||||||||||
| Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige | |||||||||||||||||||||
| - Tillsätt snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer. - Tillsätt snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen. - Vidta åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m. | |||||||||||||||||||||
| Reduce CO2 emissions for children undertaking sport - support research and development of children*s sports bags so that they can take public transport to training and matchs. - support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport. | |||||||||||||||||||||
| Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering. Riksdagen bör - stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre. - i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla. | |||||||||||||||||||||
| Hur få med bilberoende, arbetare med låga inkomster? Gula västarnas vrede i Frankrike. Omställningen ska inte bli en förlustaffär lågkomsttagare. - Norska Sv: Vid en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist. Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser. Vi ska ju höja klimatskatterna ganska mycket, vilket kommer ha negativ social fördelningsprofil. Norska Sv: Ny skatt för dem med högst inkomster, sänkt för vanligt folk. Öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenheter och arv. - Kanada: Höjer CO2-skatten kraftigt. Glesbefolkade områden får grundavdrag. Hushåll med fler personer kompenseras. - V: Andra skatteavdrag rullas tillbaka. - Ulla Andersson (V): Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss. | |||||||||||||||||||||
| Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank. Upphöra med fossila placeringar och respektera mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar. | |||||||||||||||||||||
| Ingen som arbetar inom klimatskadliga industrier idag ska behöva välja mellan att få mat på bordet och lämna över en hel planet till sina barn. | |||||||||||||||||||||
| Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning. | |||||||||||||||||||||
| Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig välfärd. | |||||||||||||||||||||
| Titel: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism. | |||||||||||||||||||||
| Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. | |||||||||||||||||||||
| Gröna reformer ska vara rättvisa. | |||||||||||||||||||||
| Sverige och Europa ska gå före för att driva utvecklingen mot det fossilfria samhället. Det finns ingen tid att förlora. Detta är den mest avgörande trygghetsfrågan. | |||||||||||||||||||||
| Annie Lööf har inte klimatångest. | |||||||||||||||||||||
| Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk. | |||||||||||||||||||||
| Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme. | |||||||||||||||||||||
| Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar. | |||||||||||||||||||||
| Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa. | |||||||||||||||||||||
| Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet | |||||||||||||||||||||
| Social och ekonomisk hållbarhet | |||||||||||||||||||||
| Var tionde svensk gått på
någon antidepressiv. Fördubblats sen 2001. Liknande i andra delar av världen. Who: Depression är den ledande globala
orsaken till ohälsa; på ett årtionde ökat med nära 20 procent. Fyra av tio 15-åriga flickor har allvarliga sömnbesvär. 171 psykologer: ”En fortsatt ekologisk kris utan aktivt lösningsfokus från vuxenvärlden och beslutsfattare medför stor risk för att allt fler unga drabbas av ångest och depressioner". Klimatkrisens både direkta och indirekta effekter kan öka det psykiska lidandet. Är det så här vi vill leva? | |||||||||||||||||||||
| Det ska vara lätt för den enskilde att återvinna sitt avfall oavsett var i Europa man befinner sig. | |||||||||||||||||||||
| En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa. | |||||||||||||||||||||
| En giftfri vardag | |||||||||||||||||||||
| En halv miljon EU-medborgare dör varje år i förtid på grund av hälsofarliga partiklar, som bland annat beror på förbränning av fossila bränslen. Ett minskat beroende av fossila bränslen är alltså inte bara bra för klimatet, utan också för EU:s säkerhetspolitiska situation och för medborgarnas hälsa. | |||||||||||||||||||||
| Inte alls självklart, att maten (som vi ger våra barn) är sund och säker. | |||||||||||||||||||||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||||||||||||||||||||
| Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt. | |||||||||||||||||||||
| Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka. Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. | |||||||||||||||||||||
| Om klimatrörelsen uppfattas som välmenande grupper som uppifrån manar arbetarklassen att göra uppoffringar kommer den att isoleras och driva arbetarklassen i armarna på borgerliga krafter. | |||||||||||||||||||||
| En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga. | |||||||||||||||||||||
| Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard. | |||||||||||||||||||||
| Vår utmaning blir att finna en väg där arbetarklassens dagliga intressen och kamp kuggar i den ekologiskt nödvändiga förändringen. Att formulera och organisera kring fackliga krav som är klimatsmarta och pekar i riktning mot ett hållbart samhälle. | |||||||||||||||||||||
| Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteri – för arbetarklassen ökar. | |||||||||||||||||||||
| Energikrisen kommer att medföra ett alarmerande och nytt krigshot som uppkommer ur den interimperialistiska och inomkapitalistiska konkurrensen om kontroll över naturtillgångarna, i synnerhet fossila energikällor, liksom ur försvaret av oljans vinster och de privilegier som är knutna till dem. Det finns en överhängande risk för en barbarisk och vapenskramlande kapitalistisk och patriarkal upplösning på klimatkrisen – till skada främst för de fattigaste människorna, för fattiga generellt, för arbetarklassen, för katastrofoffer, för klimatflyktingar, och i synnerhet för kvinnor. | |||||||||||||||||||||
| Kvinnor är de med minst resurser och har därmed mindre möjligheter att skydda sig eller bygga upp ett nytt liv vid klimatkatastrofer. Eftersom det är kvinnor som i störst utsträckning tar hand om barnen, betyder detta även död och stort lidande för otaliga barn som har ännu mindre makt att påverka sina livsförhållanden. De ideologiska – ofta rasistiska – yttringar som underblåser sådana lösningar måste bestämt bekämpas. | |||||||||||||||||||||
| De härskande försöker på tusen sätt att knyta upp oss alla till det kapitalistiska samhället. Ett särskilt verksamt medel är hot om arbetslöshet ifall systemets ständiga tillväxt skulle brytas. I de branscher som är starkast knutna till fossilförbränningen, till exempel bilindustrin, är det hotet särskilt närvarande. För att hindra att de som arbetar i sådana branscher sluter upp bakom ”sina” företag är det viktigt att klimatrörelsen kan ge realistiska svar om hur deras försörjning skall garanteras vid en omställning till en hållbar ekonomi. | |||||||||||||||||||||
| Inte så att det går att vänta på att klassmedvetandet ska växa sig starkt och sedan ta upp klimatfrågan. Men en växelverkan mellan aktivitet kring omedelbara klass- och jämställdhetsfrågor och debatt, strid och organisering kring klimatfrågan är helt nödvändig. | |||||||||||||||||||||
| respektera varje människas lika rätt att konsumera och släppa ut koldioxid inom biosfärens biologiska och fysiska gränser. | |||||||||||||||||||||
| I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel. | |||||||||||||||||||||
| Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder | |||||||||||||||||||||
| 80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser. | |||||||||||||||||||||
| Förena en miljömässig omställning med social och ekonomisk utveckling. [16]. Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet.[29] | |||||||||||||||||||||
| Garantera EU:s medborgare en giftfri vardag. | |||||||||||||||||||||
| Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön. | |||||||||||||||||||||
| Klimatkrisen är det största globala hälsohotet under 2000-talet. I regelringbreven från Socialdepartementet till Folkhälsomyndigheten omnämns inte klimatet alls. | |||||||||||||||||||||
| "Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Vi kan leva, skapa, njuta, lära oss, upptäcka, och tillgodose våra grundläggande behov – ett gott liv för alla inom ramen för vad vår planet erbjuder. | |||||||||||||||||||||
| [s18. Carl Johan von Seth] "Visst kan lite lycka köpas för pengar". | 1. Sysselsättning | ||||||||||||||||||||
| Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen. | |||||||||||||||||||||
| Tag ut produktivitetsökning i kortare arbetstid. Fri tid istället för ökad konsumtion | |||||||||||||||||||||
| Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] | |||||||||||||||||||||
| Arbetstidsförkortning nödvandigt för klimatets skull: --- arbetstiden ska förkortas och sextimmarsdag blir normalarbetstid. | |||||||||||||||||||||
| Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv: --- på alla nivåer att arbeta för att minska normen för vad som ska anses vara heltid ? detta som ett led i att både minska vår påverkan på klimatet och ge oss ett rikare liv. | |||||||||||||||||||||
| Rättvis omställning - fler gröna meningsfulla jobb: --- anta en hållbar grön arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb, årligen. | |||||||||||||||||||||
| 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt | |||||||||||||||||||||
| Labor practices and decent work | |||||||||||||||||||||
| Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor - anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb | |||||||||||||||||||||
| "Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden. | |||||||||||||||||||||
| Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör. | |||||||||||||||||||||
| Cykelverkstäder. | |||||||||||||||||||||
| Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier. | |||||||||||||||||||||
| EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. | |||||||||||||||||||||
| De sex EU-länder som är mot skarpa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt. | |||||||||||||||||||||
| Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb. | |||||||||||||||||||||
| Hela världsekonomin är samtidigt formad efter kapitalistiska förhållanden. De flesta arbetande människor är därför beroende av sin plats i det kapitalistiska produktionsmönstret, och många arbetare skulle drabbas hårt av de nedläggningar, transportminskningar och den minskade produktion som måste bli en effekt av ett energibesparande samhälle under dagens kapitalism. Vi måste därför utveckla socialistiska alternativ på den klimatpolitiska arenan. Även klimatpolitiken är en arena för klasskamp och kampen om makten i samhället; det finns inga möjligheter att lägga klasskampen åt sidan i syfte att rädda klimatet. En av de viktigaste delarna i en sådan politik är en drastisk omfördelning av resurser från storföretag till arbetare och offentlig sektor. | |||||||||||||||||||||
| Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard. | |||||||||||||||||||||
| Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteri – för arbetarklassen ökar. | |||||||||||||||||||||
| Detta måste vi utmana, och återuppväcka rörelsens krav på kortare arbetstid. | |||||||||||||||||||||
| Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion. | |||||||||||||||||||||
| Usla arbetsförhållanden i klädindustrin. | |||||||||||||||||||||
| B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||
| Motverka arbetslöshet i omställningsdrabbade regioner och yrkesgrupper. Tyskland och Spanien visar metoder: andra jobb, pension, fond för åtgärder. | |||||||||||||||||||||
| Iea: Världens länder måste omedelbart stoppa all ny utvinning av olja, gas och kol och inga nya investerngar i fossilindustrin får ske om vi ska klara Parisavtalets 1.5-gradersmål. 20-faldigande av vindkraft, 11 gånger mer solkraft, storsatsning på grön vätgas. Skulle kunna skapa 30 miljoner nya jobb och öka tillväxten. [Rapport från Iea.] | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Upprätta ett nationellt program som möjliggör tryggad försörjning och kompetensutveckling i de branscher som förlorar jobb i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| [s12.] ”Om ni försöker bojkotta Texas så bojkottar Texas er”. I västra Texas finns världens just nu mest produktiva oljefält. Här har oljeproduktionen fyrdubblats de senaste tio åren. Men många är oroade över den gröna omställningen. "Vi stiger och faller med oljan", säger en ung man. | |||||||||||||||||||||
| I staden Norilsk i Sibirien produceras nickel för världsmarknaden. Billig och med förödande konsekvenser för omgivande natur. Men skapar välstånd och trygghet för 100 000 innevånare. Elbilar (som är bra för klimatet) behöver alltmer nickel (som föröder naturen). [Anna-Lena Laurén "I den stängda staden produceras nickel för världens elbilar – till priset av svart tundra".] | |||||||||||||||||||||
| I juni 2014 startade en koboltrush i Kongo-Kinshasa, ledde till sociala problem och omfattande barnarbete under ”arbetsförhållanden från stenåldern”. Problemen med koboltbrytningen är ett av skälen till att Tesla beslutat att göra egna batterier med nickel i stället. Men även nickel är en problematisk metall, som visas i Dn. [Peter Alestig "Omställningen är inte alltid ren och fin".] | 2. Rättvisa | ||||||||||||||||||||
| Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19] | |||||||||||||||||||||
| Se Mu-Globalrättvisa | |||||||||||||||||||||
| Rättvisa inom varje land. | |||||||||||||||||||||
| Vi måste kunna försörja jordens befolkning utan att överskrida planetens gränser, samtidigt som vi respekterar alla människors lika värde. | |||||||||||||||||||||
| På global nivå behövs en massiv omfördelning och utjämning av resurser och makt över naturtillgångar. För att global rättvisa ska kunna nås. | |||||||||||||||||||||
| Inkomstutjämning. | |||||||||||||||||||||
| Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp. Så att alla får rätt till samma utsläpp/individ. | |||||||||||||||||||||
| Jämlikhet är nödvändigt. För att vi ska nå ekologisk och klimatmässig hållbarhet. | |||||||||||||||||||||
| Rättvis handel, viktigare än frihandel. | |||||||||||||||||||||
| Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel. | |||||||||||||||||||||
| Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga. 6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas. | |||||||||||||||||||||
| 1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter. | |||||||||||||||||||||
| 3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar. | |||||||||||||||||||||
| 4. Rättvist pris och rättvis betalning. | |||||||||||||||||||||
| 5. Inget barnarbete eller tvångsarbete. | |||||||||||||||||||||
| 6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter. | |||||||||||||||||||||
| 7. Goda arbetsförhållanden. | |||||||||||||||||||||
| 9. Ökad medvetenhet om Fair Trade. | |||||||||||||||||||||
| Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra.[10]. | |||||||||||||||||||||
| Dagens generationer, rika länder, länder med stora utsläpp, rika personer riskerar att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är livsbasen också för kommande generationer, fattiga länder, länder med små utsläpp, fattiga personer. [15] Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen. | |||||||||||||||||||||
| Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15] | |||||||||||||||||||||
| Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25] | |||||||||||||||||||||
| Efterfrågan i höginkomstländer driver ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på lokala ekosystem som följd.[55] Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till miljöanpassad teknik för låginkomstländerna.[55] | |||||||||||||||||||||
| Rättvis fördelning lokalt. | |||||||||||||||||||||
| Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16] | |||||||||||||||||||||
| Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Passar bra med förvaltarskapsprincipen.[45] Agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.[45] | |||||||||||||||||||||
| Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder: --- - att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska vara additionella. | |||||||||||||||||||||
| 9. Föregångslandet Sverige. (Kommentar kring.) | |||||||||||||||||||||
| Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken! - Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften. | |||||||||||||||||||||
| "Om alla människor i världen skulle leva som vi gör i Sverige räcker 'koldioxidbudgeten' inte ens tio år till." (Pär Holmgren, Expressen, 2017.11.05) | |||||||||||||||||||||
| Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond. - att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022. - att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner. | |||||||||||||||||||||
| Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter - Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. - Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. - Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. | |||||||||||||||||||||
| Rättvis klimatfinansiering Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI. | |||||||||||||||||||||
| Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen. | |||||||||||||||||||||
| EU och Sverige är med sin utrikespolitik, sina klimatutsläpp och sin stora vapenexport en bidragande orsak till att människor behöver fly. Skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar och migranter. | |||||||||||||||||||||
| Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa. | |||||||||||||||||||||
| Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast. | |||||||||||||||||||||
| Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel. | |||||||||||||||||||||
| Vi vill se en biståndspolitik som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna. | |||||||||||||||||||||
| Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden. | |||||||||||||||||||||
| En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk. | |||||||||||||||||||||
| EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd. | |||||||||||||||||||||
| För några månader sedan släppte Pentagon en rapport som kopplade samman klimatkrisen förändringar med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. Slutsatsen: klimatkrisen hotar USA:s nationella säkerhet. | |||||||||||||||||||||
| På senare år har metoder utvecklats för att på ett rättvist sätt fördela den globala koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer. | |||||||||||||||||||||
| Fördelning av utrymme: 1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer. 2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden. 3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning. 4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel. Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4. | |||||||||||||||||||||
| Enl Parisavtalet: minskningarna ska ske rättvist. Princip: Gemensamt men differentierat ansvar. Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det. Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer. | |||||||||||||||||||||
| Parametrar för rättvisa: - Vissa aktiviteter är lättare att minska. - Skillnad mellan stad och land. - Region med tillväxt eller avfolkning. - Storlek på ekonomisk aktivitet. Inkomstfördelning. - Territoriella utsläpp eller konsumtionsperspektivet. - Finns stora industrier. | |||||||||||||||||||||
| De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. | |||||||||||||||||||||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död. Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %. Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. Och öka klimatbiståndet. | |||||||||||||||||||||
| Den svenska regeringen utgör inget undantag, utan har hittills uträttat väldigt lite, trots ett ständigt bekymrat och inkännande prat. Istället har man upprepade gånger försökt vältra över ansvaret att agera på fattigare länder, trots att utsläppen där är mindre per capita än i Sverige, och trots att utsläppsminskningar inte är enklare eller effektivare att utföra där än i de industrialiserade länderna. Regeringens inställning signalerar att den inte vill bryta med det klassintresse den representerar. | |||||||||||||||||||||
| I alla samhällen ransoneras därför tillgången på materiella ting på något sätt. I ett kapitalistiskt samhälle sker det genom marknaden, vilket innebär att den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed tillåts ta upp ett större ekologiskt utrymme än de fattiga. | |||||||||||||||||||||
| Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten. | |||||||||||||||||||||
| En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga. | |||||||||||||||||||||
| Som socialister måste vi vara tydliga med att de rika ska vara de som skall spara mest och göra den största omställningen i en ekologiskt betingad övergång till ett energisparande samhälle. Arbetarklassen skall inte stå tillbaka en millimeter gentemot kapitalägarna, utan måste vara den klass som tjänar mest och förlorar minst på omställningen till ett energisnålare samhälle. | |||||||||||||||||||||
| Kvinnor drabbas hårdast av klimatförändringarna; detta gäller framför allt arbetarklassens kvinnor och fattiga kvinnor runt om i världen. Skall en ekologiskt hållbar utveckling bli möjlig behöver de förändringar som genomförs utgå från kvinnors livsvillkor, och inte utgå från mannen som norm. Män gör större ekologiskt fotavtryck än kvinnor, oavsett klass, och män står för den största klimatpåverkan. När det gäller konsumtionsmönster, som svarar för en del av klimatpåverkan, kan en förändring uppnås genom att män tar större ansvar för hem och hushåll. Detta kommer att förändra mäns konsumtion vad gäller bland annat transporter, boende och dagligvaror, vilken idag på ett övergripande plan är mer klimatskadlig än kvinnors konsumtion. På bland annat detta sätt kopplas klimatpolitiken till den feministiska kampen. | |||||||||||||||||||||
| Det existerar en oemotsäglig koppling mellan ekonomisk utvecklingsnivå och befolkningsutveckling, och fattigdomen i utvecklingsländerna är främst orsakad av de rikare ländernas imperialism. | |||||||||||||||||||||
| De industrialiserade länderna måste svara positivt på förslag från fattigare länder som för att skydda den biologiska mångfalden och bidra till en stabilisering av koldioxidhalten i atmosfären erbjuder sig att inte exploatera fossila bränsletillgångar i utbyte mot viss kompensation för uteblivna vinster (exempelvis Ecuador). | |||||||||||||||||||||
| Men också för att den modell för utveckling som idag erbjuds är en kapitalistisk utveckling som bygger på dominans genom skuldbörda, på underordning genom orättvisa handelsavtal, på snedvridna konsumtionsmönster och resursslösande produktionssystem. Ju längre in på den ohållbara kapitalistiska vägen dessa länder går, desto svårare blir sedan den nödvändiga omställningen. | |||||||||||||||||||||
| För den stora majoriteten i Syd är det inga problem. För dem är det ingen uppoffring att avstå från flygresor, bilar eller ständigt nya modeller av elektroniska apparater. I synnerhet behöver de inte bombplan eller missiler. De omedelbara behov som behöver tillfredsställas i världen handlar om rent vatten, skolor, sjukvård, pensionssystem, tillräckligt med mat. | |||||||||||||||||||||
| Nord står för en stor majoritet av utsläppen, medan Syd drabbas hårdast av de negativa effekterna. I Syds länder är det dessutom de fattigaste som drabbas värst och blir klimatflyktingar. | |||||||||||||||||||||
| I detta sammanhang måste vi trycka på att de industrialiserade länderna i Nord måste ta sitt historiska ansvar för de katastrofer som klimatförändringarna orsakar de fattigare länderna i Syd. Koldioxidutsläppen i Syd skulle dessutom kunna minska om mer modern teknik fördes över till utvecklingsländerna. Kapitalismens patenträttigheter utgör här ett stort hinder. För de fattiga länderna är det ännu viktigare att industriländerna byter kurs, samt att regeringarna i dessa länder avbryter alliansen med det utländska kapitalet och avstår från exportledd utveckling. Dels för att ge dem ett utrymme att bygga upp en produktionsapparat som kan tillfredsställda befolkningens viktigaste behov. Dels för att en stor del av det som idag produceras i länder som Kina och Indien är till konsumtion i de rika länderna. | |||||||||||||||||||||
| Om klimatrörelsen skall ha framgång krävs att den blir en verklig folkrörelse, förankrad i arbetarklassen i vid mening, och får därför inte genomsyras av den patriarkala struktur som hotar att exkludera kvinnor. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd, och allianser skapas med andra folkliga rörelser som driver sådana frågor. | |||||||||||||||||||||
| allomfattande omfördelning av välståndet mellan länderna, samhällsklasserna och könen, | |||||||||||||||||||||
| Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19] | |||||||||||||||||||||
| Saknat ett tydligt klassperspektiv - och därför också brett stöd. | |||||||||||||||||||||
| Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet. | |||||||||||||||||||||
| Den rikaste tiondelen står för mer än 20 procent av utsläppen. Enbart dessa som vuxit de senaste decennierna. | |||||||||||||||||||||
| Åtgärder bör fokusera på de översta inkomstskikten - ekonomiskt svaga grupper kompenseras. | |||||||||||||||||||||
| Klimaträttvisa. | |||||||||||||||||||||
| 6. Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm. | |||||||||||||||||||||
| 7. Ha modet att säga det enkla: De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver. | |||||||||||||||||||||
| 11. Kapa de översta skiktens köpkraft och förmögenheter! Städa trappan uppifrån! Den konsumistiska kedjereaktionen börjar överst i samhället och fortplantar sig nedåt och allra längst ned finns de som helt står utanför konsumtionssamhället - och några av dem tar till och med till kriminaliteten för att kunna äntra det konsumtionssamhälle som de exkluderats från. Varje samhälle som ökar den sociala jämlikheten förbättrar sina chanser att bedriva effektiv klimatpolitik. | |||||||||||||||||||||
| 15. Glöm skrytsamma miljöprofeter i dyra kostymer. Världen över är det låginkomsttstagarna – oavsett vad de råkar ha för syn på klimatfrågan – som är de sanna miljöhjältarna eftersom deras fotavtryck i biosfären är små. De som städar de kongresshallar där klimatkonferenserna hålls, de som serverar i matsalarna där klimatforskarna äter, de som kör taxibilarna till hotellen där klimatdelegaterna bor, de är de viktigaste förebilderna till en hållbar framtid. | |||||||||||||||||||||
| Global rättvisa: - Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter. - Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter. - Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras. | |||||||||||||||||||||
| Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp.
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år. Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande. | |||||||||||||||||||||
| Högre inkomster än snittet överrepresenterade i rut-rot. | |||||||||||||||||||||
| 125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning. | |||||||||||||||||||||
| Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. | |||||||||||||||||||||
| Goda livsbetingelser ska inte äventyras och kommande generationer måste också få del av dem.[1] | |||||||||||||||||||||
| Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall. | |||||||||||||||||||||
| Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. | |||||||||||||||||||||
| Etiska batterier svåra att uppnå. Rapport: DR Kongo producerar 3/5 av världens kobolt. 1/3 kommer från frilansande gruvarbetare, som jobbar under mycket svåra förhållanden. | |||||||||||||||||||||
| Uppskattning av klimatflyktingar 2050: Unhcr tror 250 miljoner, Världsbanken tror 143 miljoner. | |||||||||||||||||||||
| Rika drar ifrån. Fattiga lämnas efter. Men WHO, WTO, IMF och Världsbanken vädjar om pengar och politiskt samarbete för att vaccinera världen. 50 G dollar räcker för att snabba på tillverkningen och distributionen så att en bred majoritet av den globala befolkningen hinner vaccineras före midsommar nästa år. En liten bråkdel av vad det har kostat alla länders ekonomier att hanka sig fram det senaste året. Vinsten för världsekonomin är ca 9 000 G dollar, dvs 185/1. | |||||||||||||||||||||
| ["Varför pratas det inte mer om klimatojämlikheten?" av Max Jerneck.] Oxfam: 10 % av mänskligheten skapar 1/2 av växthusgaserna och 1/2 av m för 10 %. För Parisavtalets mål måste jämlikheten främjas globalt inom och mellan alla länder. Det betonas allt mer av IMF, IPPC, Världsbanken m fl. Författare som T Piketty, N Klein, A Pettifor, S Laestadius har sedan länge berört dessa frågor. I Sverige är ämnet ändå i stort sett frånvarande i klimatdebatten. De flesta av oss – även långt ner i inkomstfördelningen – orsakar större utsläpp än vad som är förenligt med global rättvisa. Vår levnadsstandard är helt enkelt för hög, vilket är svårt att göra till en politisk fråga. Rapport från Oxfam, Sei: Fattigaste hälften i Sv behöver minska utsläpp med 50 %, rikaste !0 % med 87 %, rikaste 1 % med 95 %. | |||||||||||||||||||||
| The transparency pledge. Fair action. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Inför klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, samt återinför skatt på förmögenheter, arv och gåvor för att finansiera klimatomställningen. Höginkomsttagare bidrar statistiskt till större utsläpp än andra och bör därför i högre grad bidra ekonomiskt till samhällets omställning | |||||||||||||||||||||
| 32 | Konsumtion | 0. Konsumtion allmänt | |||||||||||||||||||
| Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3] | 1. Konsumism | ||||||||||||||||||||
| Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi. | |||||||||||||||||||||
| Materiella begränsningar inom olika områden. | |||||||||||||||||||||
| Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot. | |||||||||||||||||||||
| Slut på konsumism. | |||||||||||||||||||||
| Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil. | |||||||||||||||||||||
| Klimatkontot (www.klimatkontot.se) är ett nätbaserat test som gör det möjligt att avläsa sitt personliga klimatavtryck baserat på sin livsstil och visa att man är på rätt väg. Uppmana folk att använda tjänster som Klimatkontot. | |||||||||||||||||||||
| Dra ner på konsumtionen | |||||||||||||||||||||
| Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt) | |||||||||||||||||||||
| Mindre boyta. | |||||||||||||||||||||
| Minskad pappersanvändning. | |||||||||||||||||||||
| Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||||||||||||||||||||
| Positivt: De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet.[3] | |||||||||||||||||||||
| Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||||||||||||||||||||
| Mot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark som följd. [3] | |||||||||||||||||||||
| Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster. | |||||||||||||||||||||
| Material och råvaruekvivalenter: konsumtion. | |||||||||||||||||||||
| Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. [Om klimat och fattigdom av Robert Höglund.] | |||||||||||||||||||||
| 12. Hållbar konsumtion och produktion | |||||||||||||||||||||
| reducing consumption pressures | |||||||||||||||||||||
| Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken! - Använd redskap för ekonomisk kontroll! - Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs! | |||||||||||||||||||||
| Skala upp "One Tonne Life"! - projektet "One Tonne Life" repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp. | |||||||||||||||||||||
| Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ! - Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik! - Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp ! - Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil. | |||||||||||||||||||||
| Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod - att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015. - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015. | |||||||||||||||||||||
| Klimatkompensation.se, Klimatkompensation.etc.se, jointrine.com, Tricrona.se. EU-parlamentet använder utifrån Gold Standard, ett certifieringssystem som utgår från CDM (Clean
Development Mechanism), men som dessutom innehåller krav på hållbar utveckling och socialt ansvar. C Westblom om Eu-parlamentarikernas resor: "De måste flyga mindre. Att bara klimatkompensera för flygresor är nämligen ingen långsiktig lösning." Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---". | |||||||||||||||||||||
| Det köp- och slängsamhälle som vi har i dag sliter på både människor och miljö. Förrådshotellen blir fler och sopbergen större och större av prylar vi inte längre vill ha. Konsumtionshetsen skapar stress och förstör planeten. | |||||||||||||||||||||
| Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer. | |||||||||||||||||||||
| Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri | |||||||||||||||||||||
| VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL | |||||||||||||||||||||
| Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten. | |||||||||||||||||||||
| Immateriell konsumtion | |||||||||||||||||||||
| Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.] | |||||||||||||||||||||
| Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 5. HÅLLBAR KONSUMTION – FRÅN FYRA JORDKLOT TILL ETT | |||||||||||||||||||||
| Rubr 5.1. Förslag för mer hållbar konsumtion | |||||||||||||||||||||
| Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla. | |||||||||||||||||||||
| En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit. | |||||||||||||||||||||
| Inget tänkbart samhälle, oavsett hur jämlikt eller produktivt det är, kommer att kunna ge sina medlemmar oändlig tillgång på materiella ting. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser. | |||||||||||||||||||||
| Viktigast är dock att minska dagens jättelika konsumtions- och produktionsvolymer av varor som kräver energi för att tillverkas och att transporteras till konsumenterna. | |||||||||||||||||||||
| Samtidigt är arbetarklassen en del av det nuvarande samhället, präglas av den konsumtionshysteri som råder, och är målet för kapitalismens behov av masskonsumtion. Även om kapitalistklassen lever bra mycket mer resursslösande, så lever även den västerländska arbetarklassen utöver de ekologiska ramarna. De etablerade konsumtionsmönstren måste därför förändras. | |||||||||||||||||||||
| En väsentlig del av konsumtionen är dessutom sådant som inte på något sätt höjer levnadsstandarden, till exempel de jättelika militärutgifterna, de ständigt ökande transporterna av likvärdiga varor världen runt eller långa resor till jobb och vardagsbestyr. | |||||||||||||||||||||
| Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam. | |||||||||||||||||||||
| Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet. | |||||||||||||||||||||
| oavbrutna konsumerande, och | |||||||||||||||||||||
| Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat. | |||||||||||||||||||||
| Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp. | |||||||||||||||||||||
| Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend. | |||||||||||||||||||||
| Svensk konsumtion ger fortsatt höga utsläpp utomlands. | |||||||||||||||||||||
| Jag tror inte att vi måste avstå en massa saker. [Intervju med KP Thorwaldsson.] | |||||||||||||||||||||
| [s17. Undersökning av Kantar Sifo om svenskar.] Nio av tio: Väljer produkter och tjänster som är bättre för klimatet om priset är detsamma. Nästan 8 av 10: Kommer att ändra sin konsumtion i mer klimatvänlig riktning. 56 %: Svårt att göra val som är bättre för klimatet. 47 %: Dyrt att vara klimatsmart. 42 %: Svårt att förändra gamla vanor. 36 %: Svårt att hitta klimatsmarta alternativ som inte försämrar den egna livskvaliteten. | |||||||||||||||||||||
| "Elsparkcyklarna är inte klimatsmarta. Elsparkcyklarna har tillverkats (Gud vet var och hur), de har transporterats hit, de måste laddas varje natt. De går sönder och måste skrotas. Men framför allt har de tillkommit. Elsparkcyklarna är inte ett alternativ för dieseltraktorer som alla tuffade omkring på i stan tidigare, utan för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Klimatsmarta val." | |||||||||||||||||||||
Studie av Rest Less på över 500 pers över 50 år i Storbritannien.
| |||||||||||||||||||||
| Tre missuppfattningar: 1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder. 2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva. 3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".] | 2. Cirkulärbruk | ||||||||||||||||||||
| Byta, låna, reparera, underhålla. | |||||||||||||||||||||
| Att dela resurser typ bilar måste stimuleras genom olika former av bidrag och skattesänkningar. | |||||||||||||||||||||
| Alla saker som tillverkas bör vara så återanvändningsbara som möjligt. Energikrävande material skall återanvändas i en cirkulär ekonomi. För att minska energiåtgången. | |||||||||||||||||||||
| Det ska vara lätt att göra rätt. | |||||||||||||||||||||
| Köp begagnat. | |||||||||||||||||||||
| Leasa eller hyr i stället för att köpa nytt (bilpooler). | |||||||||||||||||||||
| Återanvändningssystem behöver utvecklas. | |||||||||||||||||||||
| En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är inte långsiktigt hållbar. [53] Det räcker inte med bara individuella beslut.[49] Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar. [49] En långsiktigt hållbar livsstil.[49] | |||||||||||||||||||||
| Circular activities | |||||||||||||||||||||
| Miljöpartiet arbetar för ett samhälle där vi delar på bilar och borrmaskiner, där vi hellre reparerar skor och prylar än köper nya och där den miljö- och klimatsmarta maten är billigare än den som inte är det. | |||||||||||||||||||||
| Justera styrmedel på ett sätt som stärker den cirkulära ekonomin. Vi behöver mer återvinning, återanvändning och gemensamt användande av varor och tjänster. | |||||||||||||||||||||
| VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET | |||||||||||||||||||||
| Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet | |||||||||||||||||||||
| Vårda och reparera. | |||||||||||||||||||||
| Delningsekonomi | |||||||||||||||||||||
| Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi | |||||||||||||||||||||
| Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi | |||||||||||||||||||||
| Delegationen för cirkulär ekonomi * | |||||||||||||||||||||
| Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund. | |||||||||||||||||||||
| 38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler. | |||||||||||||||||||||
| [Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning. | |||||||||||||||||||||
| [Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder. | 3. Befolkning | ||||||||||||||||||||
| Begränsa barnbidraget till två barn. | |||||||||||||||||||||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||||||||||||||||||||
| reducing population pressures. natural resource management. environmental health. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa befolkningsexplosionen! Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament! | |||||||||||||||||||||
| Klimatanpassa barnbidraget. Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen. - flerbarnstillägget tas bort. - barnbidrag betalas för ett eller max två barn. - barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder. | |||||||||||||||||||||
| Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt. | |||||||||||||||||||||
| På samma sätt motsätter vi oss att skylla klimatförändringarna på befolkningstillväxten i de fattiga länderna. | |||||||||||||||||||||
| Flera studier visar att ökningen av antalet människor sannolikt är en viktigare orsak till matbrist, lidande och migration än förändringar av klimatet fram till 2050. --- Detta diskuteras sällan i klimatanalyser –--. | |||||||||||||||||||||
| 4--- | PRODUKTION | 0. Produktion allmänt | |||||||||||||||||||
| Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt. Energiproduktionen ställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26] | |||||||||||||||||||||
| Miljöhänsyn ska vara ett överordnat krav i all produktion.[8] Upprätta en sådan ekonomisk ordning.[8] | |||||||||||||||||||||
| Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25] | |||||||||||||||||||||
| 12. Hållbar konsumtion och produktion | |||||||||||||||||||||
| 41 | Resurser | 0. Resurser allmänt | |||||||||||||||||||
| raw materials in the global context. | |||||||||||||||||||||
| Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv. * Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering. * Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas. | |||||||||||||||||||||
| Rubrik: Förvalta istället för att förstöra? | |||||||||||||||||||||
| - Demontering av naturförstörande vindkraft. - Minska på naturförstörande vattenkraft. - Upphör med import av sopor för bioenergi. | 1. Resursuttag | ||||||||||||||||||||
| Wwf. Mänskligheten förbrukar resurser motsvarande 1.5 jordklot. Om alla jordens länder skulle förbruka resurser som svenskarna, så skulle det gå åt resurser för motsvarande drygt 4 klot. | |||||||||||||||||||||
| Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena. | |||||||||||||||||||||
| Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land. | |||||||||||||||||||||
| Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser. | |||||||||||||||||||||
| Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.) | |||||||||||||||||||||
| Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.) | |||||||||||||||||||||
| Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13] | |||||||||||||||||||||
| Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22] | |||||||||||||||||||||
| Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14] | |||||||||||||||||||||
| Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29] | |||||||||||||||||||||
| Naturtillgångarna måste användas mer effektivt.[26] | |||||||||||||||||||||
| Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14]. | |||||||||||||||||||||
| Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53] Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53] | |||||||||||||||||||||
| Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] | |||||||||||||||||||||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||||||||||||||||||||
| Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle: --- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor. | |||||||||||||||||||||
| Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser). | |||||||||||||||||||||
| Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning. | |||||||||||||||||||||
| Materials | |||||||||||||||||||||
| reducing population pressures. natural resource management. environmental health. | |||||||||||||||||||||
| 1.1. Carbon and energy productivity | |||||||||||||||||||||
| 1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances) | |||||||||||||||||||||
| 1.3. Water productivity | |||||||||||||||||||||
| 1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services. | |||||||||||||||||||||
| 1. Environmental and resource productivity | |||||||||||||||||||||
| 2. Natural asset base. 2.1. Natural resource stocks (index of natural resources). 2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 2.3. Non-renewable stocks; mineral resources. | |||||||||||||||||||||
| Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. | |||||||||||||||||||||
| Resource productivity. | |||||||||||||||||||||
| 1. Resources (Lead indicator): - Resource productivity. | |||||||||||||||||||||
| 22. Water (Dashboard indicator): - Water exploitation index - Water productivity. | |||||||||||||||||||||
| social and environmental sustainability. | |||||||||||||||||||||
| Hämta inspiration från Kuba. Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot. | |||||||||||||||||||||
| - Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige.
Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning. - Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter. | |||||||||||||||||||||
| Kapitalförstöring sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver. Vi drar på oss miljöskuld genom att släppa ut föroreningar. | |||||||||||||||||||||
| Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten. | |||||||||||||||||||||
| Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat. | |||||||||||||||||||||
| Vårt ekologiska fotavtryck. | |||||||||||||||||||||
| Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet | |||||||||||||||||||||
| Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen. Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn. | |||||||||||||||||||||
| Rubr 3. MER ÄN 100 PROCENT FÖRNYBART | |||||||||||||||||||||
| Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas. | |||||||||||||||||||||
| Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen. | |||||||||||||||||||||
| 23. Carbon (Dashboard indicator): - Energy productivity. | |||||||||||||||||||||
| [Jannike Kihlberg] Med enkla metoder kan minska metanutsläpp 45 procent till år 2030. Då skulle 0,3 graders uppvärmning år 2040 undvikas. Metanusläpp: 60 % av mänsklig verksamhet, varav. 23 % olja, gas. 12 % kol. 20 % avfall. 40 % jordbruk. [Climate and clean air coalition och UNEP. ] | 11. Resursalternativ | ||||||||||||||||||||
| Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44] | |||||||||||||||||||||
| Substitutionsprincipen innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga.[49] | |||||||||||||||||||||
| Kartlägg statens funktioner efter peak oil: --- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut. | |||||||||||||||||||||
| 2. Natural asset base. 2.1. Natural resource stocks (index of natural resources). 2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 2.3. Non-renewable stocks; mineral resources. | |||||||||||||||||||||
| Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Laddning elbil på arbetsplats Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare | |||||||||||||||||||||
| Ersätt plast med biokompositer. Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar. | |||||||||||||||||||||
| Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters | |||||||||||||||||||||
| EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd. | |||||||||||||||||||||
| Ny grön teknik | |||||||||||||||||||||
| Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen. | |||||||||||||||||||||
| Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet. | 2. Cirkulär produktion | ||||||||||||||||||||
| Beskrivning av fabrik för textilåtervinning. Anna Vilén: "Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimatavtryck sjunker ännu mer." | |||||||||||||||||||||
| Sverige har en alldeles för låg återanvändning av textilier. Bör kunna öka. Till bortemot 100% inom ett årtionde. | |||||||||||||||||||||
| Återanvändningsystem för trävaror, möbler, skogsfibrer. | |||||||||||||||||||||
| 10. Miljöhänsyn. | |||||||||||||||||||||
| I strandade valar hittas flera kilo plast. - - - Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050. | |||||||||||||||||||||
| Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52] | |||||||||||||||||||||
| Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion. | |||||||||||||||||||||
| Utökat producentansvar: --- med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen. | |||||||||||||||||||||
| Emissions, effluents, waste | |||||||||||||||||||||
| biodiversity. reducing ecosystem stress. | |||||||||||||||||||||
| reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | |||||||||||||||||||||
| Circular activities | |||||||||||||||||||||
| Waste generation | |||||||||||||||||||||
| 31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). | |||||||||||||||||||||
| circular economy and recycling; | |||||||||||||||||||||
| Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling. - styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter. - styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen. - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler. | |||||||||||||||||||||
| Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns. - Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn. - Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden. | |||||||||||||||||||||
| De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||
| Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet. Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts. - skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån. - utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning. | |||||||||||||||||||||
| Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter. | |||||||||||||||||||||
| Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad - Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer, - byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande, - nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, - nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam, - försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam. | |||||||||||||||||||||
| Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt. | |||||||||||||||||||||
| Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske. | |||||||||||||||||||||
| "Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden. | |||||||||||||||||||||
| 215 tusen ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under 2018 och varje år ökar mängden plastförpackningar med omkring två procent, rapporterar Sveriges Radio Eko | |||||||||||||||||||||
| NÄR NÅR VI PEAK PLAST? Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent. | |||||||||||||||||||||
| Nästa stora steg i klimat- och miljöarbetet är att ställa om till en cirkulär ekonomi ... ... som inte förbrukar mer än den återför till planeten. | |||||||||||||||||||||
| Skydda mer natur, exempelvis gammelskogar och sjöar samt, havsvikar och andra marina områden. | |||||||||||||||||||||
| Förbjud fler onödiga engångsartiklar. | |||||||||||||||||||||
| Minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel. | |||||||||||||||||||||
| Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan. | |||||||||||||||||||||
| Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal. | |||||||||||||||||||||
| Inför pantsystem för exempelvis elektronik, mobiltelefoner och datorer. | |||||||||||||||||||||
| Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem. | |||||||||||||||||||||
| Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters | |||||||||||||||||||||
| VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET | |||||||||||||||||||||
| Vårda och reparera. | |||||||||||||||||||||
| Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika. | |||||||||||||||||||||
| Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030. | |||||||||||||||||||||
| Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt. | |||||||||||||||||||||
| EU: Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning(Reach). Bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Kemikalier säkra. Näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler. | |||||||||||||||||||||
| Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer. | |||||||||||||||||||||
| Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. | |||||||||||||||||||||
| Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot. Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas. | |||||||||||||||||||||
| Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel. | |||||||||||||||||||||
| Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast. | |||||||||||||||||||||
| Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. | |||||||||||||||||||||
| Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. | |||||||||||||||||||||
| Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas. | |||||||||||||||||||||
| Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget. | |||||||||||||||||||||
| Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster). | |||||||||||||||||||||
| Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka. Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. | |||||||||||||||||||||
| De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. | |||||||||||||||||||||
| Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag. | |||||||||||||||||||||
| De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan. | |||||||||||||||||||||
| Minska antibiotika-användningen. | |||||||||||||||||||||
| Trenden med återvinning behöver utvidgas, men en del plaster går inte att återvinna. Vi måste använda mindre plast, och definitivt dessa sorters plaster. | |||||||||||||||||||||