Anslutning php
Jämförelse
för klimat och 1 klot
 Meny php
Meny
Jämför
noter
Ordn | Litt   Område      Läge    Åtgärd    Mål 
Utdrag ur Proposition 'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
av Regeringen Anm *
0ÖDESFRÅGAN
Under denna inledande rubrik beskrivs huvuddragen i ett politiskt program, ett klimatprogram. Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i områdena Levnadssätt, Produktion, Geostruktur, Ekonomi och Politik, varigenom människan inverkar på naturen/klotet.
.0Ödesfrågan allmänt Klimatet blir farligt varmare, artdöden är kraftig, och andra miljöfaror växer. resurser förbrukas mycket mer än som återskapas. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt. Många kallar detta vår ödesfråga.För varje område (Levnadssätt, Produktion, Geotruktur, Ekonomi, Politik):
- Beskriv läget.
- Sätt upp nödvändiga mål.
- Ange tillräckliga åtgärder.
- Genomför detta program.
Uppnå
- välfärd för alla miljarder.
- produktion för klimat och 1 klot.
- goestruktur för resiliens.
- ekonomi för styrning.
- politik för omställning.

(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.)
LEVNADSSÄTT
Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. Skapa ett Program för omställning av levnadssättet.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
PRODUKTION
En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen.
Skapa ett Program för omställning av produktionen.
- Inget CO2-utsläpp snabbt.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
EKONOMI
En ohållbar ekonomi.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse.
Skapa ett Program för omställning av ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt.
En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
POLITIK
En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.
Skapa ett Program för omställning av politiken.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
---------------
01Skador
Levnadssätt och Produktion skadar miljön på många sätt och därmed undergräver möjligheten till ett anständigt liv för människorna. Bokstavsordningen hänför sig till indelning av resurser i Socialt (A), Allmänt (B), Luft (C1-C4), Mark (D), Vatten (E1-E3), Biosfär (F) och genom flera resurser (G1, G2). Namn som föregås av "pg" är planetära gränsvärden. De röda (C1, D, F, G1) är överskridna.
.0Skador allmänt Ett varmare klimat försämrar levnadsbetingelserna radikalt. Även andra planetära gränsvärden överskrids eller riskerar att överskridas. Produktionen överutnyttjar jordens resurser.

Länkar
A)   Välfärdsskador (god välfärd)
B)   Överexploatering (resursuttag)
C1) pg Klimat (CO2e-utsläpp;
fossil energi)
C2) pg Ozon
C3) pg Aerosoler
C4) Extremväder
D)   pg Markförsämring
E1) pg Havsförsurning
E2) pg Färskvatten
E3) Issmältning (ismassor; havsninvå)
F)   pg Artdöd
G1)  pg Fosfor, kväve
G2)  pg Kemiskt (avfall)

(Se länkar till vänster.)
1LEVNADSSÄTT
Vårt sätt att leva är Levnadssätt. Den kan beskrivas genom Välfärd, Konsumtion och Skador.
.0Levnadssätt allmänt Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.Skapa ett Program för omställning av levnadssättet.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
11Välfärd
Välfärd kan beskrivas som
- ett bra liv för alla, välbefinnande, det nyttovärde vi upplever i samhället.
- möjlighet att sträva efter och förverkliga ett bra liv.
- ingen fattigdom, ingen hunger, nyttig mat, hälsa, rent vatten, sanitet och lagom materiellt välstånd.
- jämlikhet, jämställdhet, lika förutsättningar, rättvisa för alla grupper.
- utbildning och jobb till alla med anständiga arbetsvillkor och anständig lön.
- tillgång till bostad, mat, kläder, kultur.
- slippa buller, stress och annan negativ påverkan.
- politiskt inflytande och möjlighet till påverkan i alla gemenskaper.
- trygghet, säkerhet, mänskliga rättigheter, fred och global rättvisa.
- och säkert mycket mer.
.0Välfärd allmänt Svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, otillräckliga resurser i klimatkrisen.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
Upprätta välfärd där den inte finns.
Upprätthåll där den finns.
Klimat och välfärd hand i hand.
Välfärd till alla.
Social hållbarhet.
Uppslutning bakom omställningen.
Reg k-plan. Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland
.2Rättvisa Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala. Globalt:.
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
Reg k-plan. 125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning.
.3Sysselsättning Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
12Konsumtion
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Det materiella mänden av konsumtionen kan kallas välstånd.
- Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
- Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön.
.0Konsumtion allmänt
.1Konsumism Lägre inkomster, skatter, ransonering, förbud och "folks åsikter" kan begränsa konsumtionen.
Den konsumtion som är till mer SKADA än NYTTA (välfärd) är överkonsumtion.
Begränsa det materiella radikalt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.Max 1 klot/person.
.11Brukskompensation Klimatkompensation ger osäkert resultat. (Dn's granskning.)Klimatkompensera gärna, men minskad konsumtion ger störst effekt.
.2Cirkulärbruk Ex: bilpool.Cirkulärbruka: Byt, låna, reparera, underhåll, återanvänd, återvinn, dela, slösa ej. Minskar resursåtgången.
.3Befolkning Världens befolkning växer. Det gör det svårt att nå ett globalt, spritt och jämnt välstånd på ett hållbart sätt.Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det.Mindre tryck på klimat och klot.
2PRODUKTION
I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster).
Det är källor till nytta - välfärd. Men det är också källor till skada - utsläpp, avfall, arbetspress och annat. Källorna är geografiska eller branschvisa, men också särskilda, stora punktkällor.
.0Produktion allmänt En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen.
Skapa ett Program för omställning av produktionen.
- Inget CO2-utsläpp snabbt.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
21Resurser
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. Resurserna används för framställande av Produkter eller för att direkt utnyttja naturens tjänster.
- Naturens resurser kan sägas vara Sol, Luft, Mark, Vatten och Biosfär, vilka delvis går i och påverkar varandra.
- Produkter kan i sin tur vara Resurser (i form av maskiner och insatsvaror) för produktion i olika Näringar.
.0Resurser allmänt
.01Fosfor-kväve Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
.1Resursuttag Människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser. Och förstör följaktligen planeten på ett omfattande sätt.Minskning av resursuttag. Kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.
Resursuttag = max 1 klot.

Minskat resursuttag
- ger mindre materiell konsumtion.
- av rika länder påverkar global rättvisa genom jämnare global resursfördelning.
.11Resursalternativ Det fossila måste stoppas.
Möjliga mängden bioprodukter räcker inte.
Utveckla förnybara eller mindre skadliga alternativ.
Ersätt bensin o dyl med biobränsle. Ersätt fossil plast med bioplast. Minska mängderna radikalt.
Utveckla miljövänlig teknik.
Fossilstopp snarast.
Minimalt resursuttag.
.2Avfall Produkter eller restprodukter kan hamna som avfall i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier och mediciner förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. (eller andra aktiviteter?) Avfall ska minimeras eller stoppas.
Avfallshantering, t ex pantsystem.
Stoppa engångsartiklar.
Rening.
Minimalt avfall.
Reg k-plan. Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland
Reg k-plan. Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter)
Reg k-plan. Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall .
Reg k-plan. Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna
Reg k-plan. 115. Sverige driver på för ett robust regelverk för nya internationella samarbetsformer enligt Parisavtalets artikel 6.
.21Kolsänkor Skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Bevara och utveckla kolsänkor, beccs.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jorden, ccs, bio-ccs.
Reg k-plan. Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050
Reg k-plan. 32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp.
Reg k-plan. 39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
Reg k-plan. 53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.
Reg k-plan. 114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.
Reg k-plan. Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid
Reg k-plan. Kap 13.2 Avskiljning och lagring av koldioxid
.3Resurseffektivitet Effektiv resursanvändning.God välfärd.
.31Cirkulär produktion Bygg produktionsprocesserna för återanvändning i stället för avfall i alla led.Maximalt resursutnyttjande.
Reg k-plan. 34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras.
Reg k-plan. 35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning.
.4Återställning Förstörd natur, förödda ekotjänster, förslösade resurser måste återställas och återskapas i den mån det är möjligt.

Kärnavfall avgiftas.
Luftens CO2 måste sänkas.
Havens surhetsgrad måste tillbaks till tidigare.
osv

210Sol
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
.0Sol allmänt
211Luft
Med Luft menas här hela atmosfären.
.0Luft allmänt
.1CO2e-utsläpp Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 2010: 76% koldioxid CO2, 16 % metan CH4, 6 % lustgas N2O, 2 % flourföreningar. (Iiasa.ac.at.)Bromsa utsläppen och rena. Max 350 ppm.
Reg k-plan. Kap 8 Scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp
Reg k-plan. Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050
Reg k-plan. Kap 8.5 Ytterligare uppskattningar om utsläppsminskningar
Reg k-plan. Kap 8.6 Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen
Reg k-plan. Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige
Reg k-plan. Kap 10.2 Prissättning av växthusgasutsläpp
Reg k-plan. 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.
Reg k-plan. 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.
Reg k-plan. 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.
Reg k-plan. 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.
Reg k-plan. 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
Reg k-plan. Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror
Reg k-plan. Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .
Reg k-plan. 100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.
Reg k-plan. 106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.
Reg k-plan. Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan
Reg k-plan. Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder
.2Ozon Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
.3Aersoler
.4Extremväder Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
213Mark
Mark är skog, fält (för odling och bete), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark.
.0Mark allmänt Förändrad markanvändning (?)
Reg k-plan. Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning
Reg k-plan. 54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.
.1Skog Avskogning.
Reg k-plan. 51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.
Reg k-plan. Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning
.2Fält Odlingsmark. Betesmark.Bevara odlingsmark med marginaler.
.3Berg Minimera uttag.
Återanvänd.
(Urban mining.)
.4Bebyggd mark
214Vatten
Vatten är floder, sjöar, grundvatten och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
.0Vatten allmänt
.1Försurning Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
.2Färskvatten Ökad brist.Återskapa reserver.
.3Havsnivå Smältande glaciärer och polarisar leder till höjning av havsnivån. Även varmare vatten höjer nivån.
.4Ismassor Glaciärer och polarisar smälter.
.5Permafrost Permanent frusen mark smälter.
215Biosfär
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna.
.0Biosfär allmänt
.0Ekosystem Ekosystemtjänster.
.1Naturmark
.3Artdöd Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
22Arbete
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
.0Arbete allmänt
.1Förmåga Ge alla möjlighet att utveckla sin kompetens, kunskap, förmåga.
Ta vara på allas förmåga.
.2Arbetsinsats Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
24Näringar
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag.
.0Näringar allmänt
Reg k-plan. 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.
Reg k-plan. Kap 8.4 Scenarier för etappmålen 2020, 2030 och 2040 i den icke-handlande sektorn
Reg k-plan. 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.
Reg k-plan. Kap 11.6 Arbetsmaskiner
Reg k-plan. 58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.
Reg k-plan. 59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion.
Reg k-plan. 60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon.
Reg k-plan. 118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras.
Reg k-plan. 120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS.
241Energi
Energi används som värme och drivkraft för produktion och levnadssätt. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. Former för energi är olika skadliga för natur och människor.
.0Energi allmänt Infasning, utfasning. Balans.Ställ om energiproduktionen, -systemet.
Reg k-plan. Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall .
Reg k-plan. 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.
Reg k-plan. Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg
.01Spar, effektiv Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.Spara, effektivisera.
Använd mindre mängd energi.
Reg k-plan. 45. Insatser för energieffektivisering ska stärkas, bland annat är ekodesign och energimärkning viktiga verktyg.
Reg k-plan. Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .
Reg k-plan. Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan
.02Lagring Batteri, vätgas, tankar/dammar.
Reg k-plan. 40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
.04Distribution Elnät, smarta. Vätskerör , -tankar.
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
Reg k-plan. 46. Hinder för att belysningsnätet ska kunna utnyttjas för att ladda elfordon ska undanröjas.
.1Fossil energi Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av olja och kol.Fasa ut fossil energi. Snabbt.
Bl a reduktionsplikt.
Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
Reg k-plan. 38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds.
Reg k-plan. Kap 12 Fossilfria transporter
Reg k-plan. 96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas.
Reg k-plan. Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel
.2Kärnkraft Nej till kärnkraft.
.3Förnybar energi Vatten. Vågor. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Vätgas. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall.Använd bara förnybar energi.
Minimera även "förnybara" utsläpp, särskilt på kort sikt.
Reg k-plan. 36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas.
Reg k-plan. 37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker.
Reg k-plan. 44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.
.31Vattenkraft
.32Vindkraft
.33Solceller
.33Termisk solkraft
.34Vätgas
.35Biomassa
Reg k-plan. 52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.
Reg k-plan. Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel
.36Energi från fossilfritt avfall
242Naturbruk
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera.
.0Naturbruk allmänt Vad är hållbart?Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
.1Jordbruk Odlad mark.
Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla?
Jordbruk slås ut av torka och översvämning, vilket leder till klimatflykt.
Kor avger mycket metan.
Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats.
Reg k-plan. 53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.
Reg k-plan. Kap 11.5 Jordbruk
Reg k-plan. 55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
Reg k-plan. 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.
Reg k-plan. 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).
.2Skogsbruk Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas.Stoppa avskogningen.
Bevara CO2-hållande skog.
Stoppa massavverkning.
Massiva återplanteringsprogram.
.3Vattenbruk
.31Fiske Stoppa utfiskningen.
.32Vattenförsörjning
.4Djurbruk Djuruppfödning. Jakt.Anständig djurhållning.
Bevara tillräcklig mängd av stora djur.
.71Lokal matproduktion Stadsodling. Småskaligt.
.72Växtförädling Genteknik bl a.
.73Mathantverk
.74Gröna jobb
244Industri
I industri sker slutproduktion av varor.
.0Industri allmänt
Reg k-plan. Kap 11.2 Industri
.1Vätgasmetall Vätgasreduktion i metallverk.
.2Klädindustri
.3Gruvor
245Byggande
Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ...
.0Byggnader allmänt
Reg k-plan. Kap 11.1 Bygg- och anläggningssektorn
Reg k-plan. 27. Klimatdeklarationer för klimatsmart byggande ur ett livscykelperspektiv införs från 2022.
Reg k-plan. 28. Krav på minskad klimatpåverkan och livscykelanalyser vid byggande ska främjas, exempelvis genom framtagande av upphandlingskriterier. Byggande i trä ska öka.
Reg k-plan. 29. Miljöriskbedömningar vid återvinning inom bygg- och anläggningsindustrin behöver utvecklas. Användning av schaktmassor ska bli enklare.
Reg k-plan. 30. Miljöbalken ses över för att bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser men också andra aspekter som prövning av verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen.
Reg k-plan. 92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur.
.1Energieffektivt Uppvärmning av hus.
.11Passivhus Bygg passivhus.
.2Tak Solceller. Reflekterande.
.3Avlopp
.4Bygget Byggprocessen.
.41Byggmaterial Trä, cement, betong, stål, plast. Bygg med trä.
.5Renovering
.6Fastighetsverksamhet Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling.
246Transport
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation.
.0Transport allmänt System. Planering. Modell. Infrastruktur.
Arbetsmaskiner?
Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna.
Dyrare energi minskar transporterna och ekonomierna kommer därav bli mer lokala.
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
Reg k-plan. Kap 8.3 Scenarier för transportsektorns etappmål .
Reg k-plan. 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.
Reg k-plan. Kap 12 Fossilfria transporter
Reg k-plan. 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
Reg k-plan. 62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.
Reg k-plan. 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.
Reg k-plan. Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror
Reg k-plan. Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg
Reg k-plan. Kap 12.4 Styrning för klimatpolitisk måluppfyllelse på transportområdet
Reg k-plan. Kap 12.5 Ett transporteffektivt samhälle
Reg k-plan. 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.
Reg k-plan. 67. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (så kallade steg 1- och 2-åtgärder).
Reg k-plan. 72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.
Reg k-plan. 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.
Reg k-plan. 81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.
Reg k-plan. 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja.
Reg k-plan. 87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras.
Reg k-plan. Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet
Reg k-plan. Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet
Reg k-plan. Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor
Reg k-plan. Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet
Reg k-plan. Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel
Reg k-plan. 89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.
Reg k-plan. Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .
Reg k-plan. 98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020.
Reg k-plan. Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan
Reg k-plan. Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige
Reg k-plan. Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp
.1Kollektivtrafik Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.
Kollektivtrafik är mindre dyrt.
Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg.
Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst.
Reg k-plan. 69. Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik kommer att införas senast 2022.
Reg k-plan. 70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag.
Reg k-plan. 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
.11Fossilfri transport Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige.
Reg k-plan. Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel
Reg k-plan. 94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter.
Reg k-plan. 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas.
Reg k-plan. Kap 12.6.4 Fossila drivmedel behöver fasas ut i snabbare takt
Reg k-plan. Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget
Reg k-plan. Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten
Reg k-plan. Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020
Reg k-plan. 101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.
Reg k-plan. 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.
Reg k-plan. 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.
.13Fåtal transporter Färre transporter.
Närproducera. Närsalu.
Transportsnålt samhälle.
.2Vägtrafik
.21GångCykel
Reg k-plan. 82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.
.22Biltrafik Minska biltrafiken radikalt.
Bekämpa "massbilismen".
Konvertera till till fossilfria motorer.
Reg k-plan. 78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.
Reg k-plan. 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.
Reg k-plan. 106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.
Reg k-plan. 107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.
Reg k-plan. Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas
Reg k-plan. Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas
.221Bilfri stad Bygg städer bilfria.
Reg k-plan. 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.
.222Elfordon Elfordon, laddstolpar, elvägar.
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
Reg k-plan. 88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.
Reg k-plan. 89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.
Reg k-plan. 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.
Reg k-plan. 93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram.
Reg k-plan. Kap 12.6.1 Tillgång till laddinfrastruktur
Reg k-plan. Kap 12.6.2 Elvägar – infrastruktur för laddning under färd .
Reg k-plan. Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige
Reg k-plan. Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon
Reg k-plan. Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet
.223Vätgasbil Bränslecellsbil med vätgas.
.224Stora bilvägar Stoppa utbyggnad av stora bilvägar, t ex Förbifarten och Österleden i Stockholm.
.3Järnväg
Reg k-plan. 73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029.
Reg k-plan. 75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras.
Reg k-plan. 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.
Reg k-plan. 77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet.
Reg k-plan. Kap 12.5.3 Bättre förutsättningar för järnväg
.4Flyg Flygplan, flygplatser.
Reg k-plan. 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.
Reg k-plan. 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras.
Reg k-plan. 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal.
Reg k-plan. 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.
Reg k-plan. Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget
Reg k-plan. 96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas.
Reg k-plan. Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget
Reg k-plan. Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan
.5Sjöfart Segel är billigare och ungefär lika snabbt.
Vätgas lämpar sej för stora båtar?
Hamnförhållanden.
Elbåtar för floder, sjöar, kuster.
Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen.
Reg k-plan. 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.
Reg k-plan. 91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner.
Reg k-plan. 97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.
Reg k-plan. Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten
Reg k-plan. Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan
.6Magasinering
247Handel
.0Handel allmänt
Reg k-plan. 36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas.
Reg k-plan. Kap 14.5 Klimat- och handelspolitik
Reg k-plan. 127. Sverige ska verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Sverige uppmanar därför EU att analysera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal inklusive frihandelsavtal med tredje part.
.1Import-export
.2Butik Nätbutik, närbutik och köpcentra.
Öppettider.
.3Utbud Begagnat. Sortimenthysteri.
.31Fair trade
.6Produktinfo Skyltning.Märk produkter med innehåll och ursprung.
Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam.
Behåll konsumentupplysning.
Reg k-plan. 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja.
Reg k-plan. Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor
Reg k-plan. Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020
Reg k-plan. 100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.
Reg k-plan. Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon
.7Förpackningar
248Info-system
Information / upplysning måste produceras för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning. Den kan vara objektiv och sann. Den kan vara falsk, subjektiv, ofullständig, utvald, vinklad osv. Mänskliga okunskaper, oförmåga och ovilja är ständiga utmaningar för planetskötares informationsbygge.
.0Info-system allmänt Digitala redskap.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.Effektiviseringar som spar energi och andra resurser.
Kunskapsbanker.
Demokratiinstrument.
Reg k-plan. Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet
Reg k-plan. 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.
Reg k-plan. 111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt.
249Utbildning
Omställningen behöver utbildning, fortbildning, folkbildning för alla.
.0Utbildning allmänt
Reg k-plan. Kap 4 Kunskapsläget om klimatförändringar
Reg k-plan. 26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet.
Reg k-plan. 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.
.1Ämnet klimat Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola.Klimat som ämne och ämnessamarbete.
.11Skolmiljö
.2Professioner Utbilda och fortbilda lärarna, beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna.
.3Folkbildning Utbilda väljarna.
.4Språk Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
24aVård, omsorg
.0Vård allmänt
.1Sjukhus
24bForskning
FoU
.0Forskning allmänt
.1FoU
Reg k-plan. 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.
24cKultur
x
.0Kultur allmänt
.3Turism Hotell. Restaurang.
(Resor: se Transport*.)
24eFörsvar
.0Försvar allmänt Polis. Militär. Brandkår. Krisberedskap.
24fReproduktion
x
.4Reproduktion allmänt Avfallshantering. Reparation. Från avfall till resurs.
24gEgentillverkning
Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.
.0Egentillverkning allmänt
25Produkter
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.
.0Produkter allmänt
.01Föråldring Produkter åldras förtidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.Motverka förtida åldrande.Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
.1Mat Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
.2Bostad
.21Möbler
.3Kläder, textil
Reg k-plan. 50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil.
.4Mediciner
3GEOSTRUKTUR
Geostrukturen är samhällets uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
.0Geostruktur allmänt I geostrukturen finns landsbygd och orter med förbindelser och inre strukturer. Den utvecklas delvis planerat men kanske mest spontant. Resultatet är svårkontrollerbart ur miljösynpunkt och kanske även vad gäller välfärd.Skapa ett Program för omställning av geostrukturen.
- För ekologisk nytta och inte skada.
- Tillräckligt med fri natur.
- Effektivitet men återhållsamhet och resiliens.
Utveckling och resiliens på land och i stad.
.1Ekobygge Strukturer växer fram dels spontant och dels planerat.
Struktur är av anläggningar.
Planera tillräckligt.
Nedmontera det förstörande.
Omvandla det till hållbart.
Nybygg "miljövänligt". Modernisera.
Underhåll.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Reg k-plan. 24. En analys för hur en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering kan bidra till en minskad klimatpåverkan ska genomföras.
Reg k-plan. 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.
.2Ort-Land Lokalsamhällen.
Stad, tätort.
Landsbygd, glesbygd, fjärrbygd.
Stad-land samspel.
Länder. Andra länder.
Världen.
Produktivt förhållande mellan land och stad.
Reg k-plan. Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter)
Reg k-plan. Kap 12.1 Intensifierad omställning utifrån lokala förutsättningar
Reg k-plan. 81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.
Reg k-plan. Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder
Reg k-plan. 124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer.
.21Stad, tätort
Reg k-plan. 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.
Reg k-plan. Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna
.3Resiliens (?) Produktion och välfärd. Självförsörjning. Skydd och beredskap.Lokalt, nationellt.
4EKONOMI
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
.0Ekonomi allmänt En ohållbar ekonomi.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse.
Skapa ett Program för omställning av ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt.
En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
42Plan
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men kanske under väldigt reglerade former.
.0Plan allmänt Klimatpolitiska ramverket.
Reg k-plan. Kap 7 Det klimatpolitiska ramverket (Mål, Lag, Råd)
.1Mål De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Sätt upp tydliga mål, helst siffersatta.
Definiera kriterier för hållbarhet.
Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för Utveckling i Balans.
Reg k-plan. Kap 8.2 Scenarier för etappmålet 2045
Reg k-plan. Kap 8.3 Scenarier för transportsektorns etappmål .
Reg k-plan. Kap 8.4 Scenarier för etappmålen 2020, 2030 och 2040 i den icke-handlande sektorn
Reg k-plan. Kap 8.6 Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen
Reg k-plan. 2. I samband med nästa översyn av respektive samhällsmål omformuleras målen vid behov så att de är förenliga med klimatmålen.
Reg k-plan. 6. En omfattande skattereform genomförs som bland annat ska bidra till att klimat- och miljömål nås.
Reg k-plan. 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
Reg k-plan. 42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.
Reg k-plan. 43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.
Reg k-plan. 52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.
Reg k-plan. 61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
Reg k-plan. 62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.
Reg k-plan. 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.
Reg k-plan. 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.
Reg k-plan. Kap 12.4 Styrning för klimatpolitisk måluppfyllelse på transportområdet
Reg k-plan. 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.
Reg k-plan. 94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter.
Reg k-plan. 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas.
Reg k-plan. 112. En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in.
Reg k-plan. 116. Sverige driver på för att målet om nettonollutsläpp till senast 2050 görs rättsligt bindande i en övergripande klimatlag för EU.
Reg k-plan. 117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Reg k-plan. 118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras.
Reg k-plan. 119. För att nå 1,5-gradersmålet kommer Sverige driva på för att lagstiftningen i 2030-ramverket ska skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR.
Reg k-plan. 132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra.
.2Åtgärdsplan Åtgärdsplan behövs lokalt, nationellt och globalt.
Den måste definieras som en krisplan.
Vi kan redan idag ersätta den mesta biltrafik i skäderna med kollektivtrafik. Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?
Åtgärdsplaner måste inkludera samtliga områden för Produktion och Konsumtion, även vid utländsk produktion. Med tydlig prioritering.
Planen måste innehålla mål, som utgår från Skadorna kring Ödesfrågan. CO2-budget, stoppa artdöden osv med förändringstakt.
Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är irrelevant.
Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
Klimatdeklarationer. Livscykelperspektiv.
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
Reg k-plan. Kap 9 Förutsättningar för omställning
Reg k-plan. Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige
Reg k-plan. Kap 10.1 Integrering av klimat i alla relevanta politikområden
Reg k-plan. Kap 10.5 Konsumtionsbaserade utsläpp
Reg k-plan. 15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
Reg k-plan. 17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan.
Reg k-plan. 18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras.
Reg k-plan. 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.
Reg k-plan. Kap 11 Åtgärder per sektor för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige
Reg k-plan. 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).
Reg k-plan. 66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.
Reg k-plan. 73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029.
Reg k-plan. 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.
Reg k-plan. 77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet.
Reg k-plan. Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet
Reg k-plan. 93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram.
Reg k-plan. Kap 13 Kompletterande åtgärder
Reg k-plan. 113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder.
.3Verktyg Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för få full kontroll av utvecklingen. Klimat- och miljövänlighet samt anständig jämlikhet.
.4Utvärdering Utvärdera alla åtgärder avseende effekter och bieffekter.Effektivare processer.
Reg k-plan. 11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.
Reg k-plan. 56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.
Reg k-plan. 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
421Utveckling
En hållbar utveckling kräver omställning inom klimat-miljö, samväxt (ej tillväxt), produktivitet, inkomst och jämlikhet.
.0Utveckling allmänt
Reg k-plan. 26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet.
.1Miljöhållbart Snabb omställning åt miljöhållbarhet.
Investera i helt grön teknik.
Stoppa inlåsning i teknik som ger utsläpp.
Göre ekonomin (produktion, konsumtion) cirkulär.
Reg k-plan. 47. En nationell strategi för cirkulär ekonomi tas fram och en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter genomförs för att främja innovation och företagande.
Reg k-plan. 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.
.11Samväxt Har tillväxtens gräns passerats? Nerväxt eller hållbar tillväxt? Är det senare bara en ideologisk konstruktion? Hållbar utveckling!
Samväxt betyder nerväxt i rika länder och (tillfällig) tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
Genomför en ekonomi för Samväxt i den snabba omställningen till miljöhållbarhet.Max 1 klot av resursuttag.
Ett "steady state"-samhälle.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.

Nerväxt riskerar att få allmänna, negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till välfärdssystemen.
Reg k-plan. 25. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks.
.2Jämlikt De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag.Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. Högre inkomster bland fattiga.
De flesta ska beröras minst av miljöhållbarhets välståndsminskningar.
Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land.
.3Produktivt Ny produktivitet genom helhetsvärdering, full sysselsättning, utbildning, innovation och effektivisering samt kollektivt och individuellt deltagande.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Reg k-plan. Kap 10.7 Forskning och innovation
Reg k-plan. 20. Regeringen kommer arbeta för ett regelverk som främjar och undanröjer hinder för innovation.
Reg k-plan. 40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.
Reg k-plan. 47. En nationell strategi för cirkulär ekonomi tas fram och en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter genomförs för att främja innovation och företagande.
Reg k-plan. Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan
422Styrning
Marknaden behöver styras/regleras genom lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet.
Väldfärdens pris av resurser måste bedömas.
.0Styrning allmänt Många styrmedel.
Reg k-plan. 78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.
Reg k-plan. 79. Ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag ska införas.
Reg k-plan. 80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.
Reg k-plan. Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet
Reg k-plan. Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp
Reg k-plan. 114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.
.1Lag, direktiv, standard Flera lagar behöver antas eller skärpas.
Reg k-plan. 1. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
Reg k-plan. 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.
Reg k-plan. 30. Miljöbalken ses över för att bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser men också andra aspekter som prövning av verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen.
Reg k-plan. 92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur.
Reg k-plan. 116. Sverige driver på för att målet om nettonollutsläpp till senast 2050 görs rättsligt bindande i en övergripande klimatlag för EU.
.10Avtal Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Klimatavtal: Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Miljökrav måste gå före handelsavtal.
Reg k-plan. Kap 6 Sveriges åtagande (Fn-s klimatkonvention, Parisavtalet, Agenda 2030, Eu-lag, Kigalitillägget, Montrealprotokollet)
Reg k-plan. 13. Sverige driver på inom EU för att integrera hållbarhetsaspekter inom kapitalmarknadsunionen.
Reg k-plan. 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
Reg k-plan. 68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.
Reg k-plan. 117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Reg k-plan. Kap 14.3 Det globala genomförandet av Parisavtalet
Reg k-plan. 123. Sverige ska ta en ledande och pådrivande roll för genomförandet av Parisavtalet.
Reg k-plan. 125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning.
Reg k-plan. 126. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet.
Reg k-plan. 127. Sverige ska verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Sverige uppmanar därför EU att analysera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal inklusive frihandelsavtal med tredje part.
Reg k-plan. 128. Sverige ska fortsatt verka för att handelsavtal särskilt ska belysa klimataspekter och Parisavtalets genomförande.
Reg k-plan. 129. Sverige ska fortsatt driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal.
Reg k-plan. 131. Sverige driver på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet.
.11Förbud Förbjud fossildrivna bilar snarast.
Reg k-plan. 38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds.
Reg k-plan. 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.
Reg k-plan. 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.
Reg k-plan. Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas
.12Ranson Ransonering, kvotering, utsläppshandel. Patent.Utsläppshandelns kvoter måste vara små och snabbt minskande.
Reg k-plan. 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.
Reg k-plan. Kap 10.4 EU:s utsläppshandelssystem
Reg k-plan. 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
.13Sanktion Eu-domstolen kan döma.Vidta sanktioner mot de länder och företag som bryter miljöregler.
.2Prissättning Nolltaxa för elnät?Fossila bränslen ska alltid vara dyrare.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
Reg k-plan. Kap 10.2 Prissättning av växthusgasutsläpp
Reg k-plan. 82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.
Reg k-plan. 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.
.21Miljöskatt Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.
Beskatta bort klimatstörande verksamhet.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast, så de snabbt utklassas.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.
Reg k-plan. 4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.
Reg k-plan. 6. En omfattande skattereform genomförs som bland annat ska bidra till att klimat- och miljömål nås.
Reg k-plan. 7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka.
Reg k-plan. 48. En avfallsförbränningsskatt införs.
Reg k-plan. 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.
Reg k-plan. Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget
Reg k-plan. 98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020.
Reg k-plan. 105. Sverige stöder i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp.
Reg k-plan. 107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.
.4Subvention Bidrag eller skatteavdrag.Överväg subvention av
- hållbar konsumtion.
- cirkulärbruk och cirkulär produktion.
- kultur, icke-materiellt.
- förnybar energi.
- effektivisering av hållbart.
- omställning.
Reg k-plan. 8. Ett avdrag för grön teknik ska införas för att förenkla för investeringar i ny teknik.
Reg k-plan. 16. Ett hyber-avdrag kommer att införas i enlighet med överenskommelsen i januariavtalet.
Reg k-plan. 60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon.
Reg k-plan. 88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.
Reg k-plan. 103. Premier för miljöfordon ska ses över så att de aktuella fordonen i högre utsträckning blir kvar i Sverige. Det är dock viktigt att eventuella regeländringar är förenliga med EU-rätten, bidrar till ökad nationell klimatmåluppfyllelse och inte leder till oproportionerlig administration.
Reg k-plan. 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.
Reg k-plan. Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas
Reg k-plan. 121. Sverige driver på för att EU:s statsstödsregler och EU:s stödsystem reformeras för att bidra till ett fossilfritt samhälle och genomförande av Parisavtalet.
.41Skadesubvention Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?
Stoppa subventioner på klimat- och miljöstörande verksamhet: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. Inga subventioner.
Reg k-plan. 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras.
Reg k-plan. 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal.
.42Rörelsekompensation Få kompensation för rörelsehinder av miljöskäl?
.43Skatteväxling Grön skatteväxling är höjda miljöskatter och sänkta skatter på arbete. Det ska bli neutralt för budgeten. En lyckad miljöskatt tar bort miljöförstöringen, och därmed också statens inkomst. Kvar blir sänkt skatt på arbete.Använd inte grön skatteväxling.
Överväg hellre återbetalnig till medborgarna av skatt för klimat och miljö.
Reg k-plan. 7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka.
Reg k-plan. 99. En översyn av bonus–malus-systemet genomförs under 2020 för att förstärka och förenkla systemet.
423Finansiering
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och 1 klot.
.0Finansiering allmänt Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring?Skapa incitament för långsiktighet och klimat.
Finansiell transparens.
Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet.
Reg k-plan. 12. Finansinspektionen har fått utökat uppdrag av regeringen att förbättra transparensen och jämförbarheten vad gäller hållbarhet på finansmarknaden.
Reg k-plan. 124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer.
Reg k-plan. Kap 14.4 Finansiering av internationella klimatinsatser
.1Investprogram Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Reg k-plan. 112. En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in.
.11Divestera Divestera fossilindustri med privat dominans.
Stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. Sälj inte!
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
Reg k-plan. 11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.
.2Offentlig finans Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer.
Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa).
Separera drifts- och investeringsbudget.
Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater.
Reg k-plan. 10. Riksgälden kommer under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer.
Reg k-plan. 11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.
Reg k-plan. Kap 10.6 Offentlig upphandling
Reg k-plan. 17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan.
Reg k-plan. 18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras.
Reg k-plan. 32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp.
Reg k-plan. 33. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd.
Reg k-plan. 131. Sverige driver på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet.
Reg k-plan. 132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra.
.3Privat finans Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
Reg k-plan. 8. Ett avdrag för grön teknik ska införas för att förenkla för investeringar i ny teknik.
Reg k-plan. Kap 10.3 Finansmarknaderna
Reg k-plan. 44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.
.4Kollektiv finans Coop. Hsb. Mm?
424Balans
Kapitalismen är "vild". Marknaden låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö.
Reformer för ett lämpligt, stabilt ekonomiskt system i balans måste sökas.
.0Balans allmänt Ekonomiskt system.
.1Planbalans Marknad eller plan?
Valfrihet.
Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll.
Tygla marknaden och ge den produktiv plats i samhället.
Vårda och reglera allmänningarna lämpligt.
Värdera vårdande, hållbara hushåll.
.11Globalt För att få de effekter som krävs måste omställnignsplaner genomföras genom tillräckligt mycket samarbete i global skala.
.12Nationellt Ekonomins styrka: Konkurrenskraft; Handelshinder.
Nationalism: Integration eller mellanstatlighet?
Imperialism: De rika nationerna har (ytterst med militära maktmedel) utnyttjat och utnyttjar de fattigas extremt billiga arbetskraft och lättåtkomliga råvaror.
Låt inte konkurrensens behov dominera över klimat och välfärd.
Garantera matförsörjningen.
En nations styrka (politiskt, ekonomiskt) får inte utnyttjas till dominans och underordning av andra.
.13Takt Gör omställningen
- så snabbt som möjligt, men
- i om möjligt förutsebar, jämn takt.
Reg k-plan. 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
Reg k-plan. 31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet.
Reg k-plan. Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan
Reg k-plan. Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid
.2Ägandebalans Ägandeformer kan stimuleras/drivas till omställning på olika sätt.
Möjligheten att hitta klimatbra affärer kan stöta på hinder.
Åstadkom Ägandebalans.
- Offentligt ägande och inflytande.
- Löntagarinflytande.
- Kooperativ.
- Privat ägande.
Lämplig blandekonomi.
.3Penningbalans Åstadkom Penningbalans via ränta, penningsystem, växelkurs och lokal valuta.
.31Kapitalfrihet Den fria (internatoinella) rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör nationella åtgärder för klimat och miljö.
Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Begränsa kapitalets frihet i den mån det behövs. Och det är mycket.
.5Nyttobalans De kortsiktiga riskerna med klimatåtgärder har hittills värderats högre än den långsiktiga nyttan.
Palmolja är förnybar, men framställs genom djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt drivmedel och dessutom tränger det ut matproduktion.
Ta ställning till risken med för svaga åtgärder.
Balansera nyttan av användande av förnybar energi och material mot eventuella andra skador av denna användning.
5POLITIK
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
.0Politik allmänt En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.
Skapa ett Program för omställning av politiken.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
51Analys
I sin Analys måste varje organisation Värdera, ta ansvaret att Utreda och förhålla sej till relevant Forskning.
.0Analys allmänt
.1Värdering Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kan kallas konsumtionsnytta.
Man måste göra en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, jämlikhet och produktivitet. Bedöm nytta och skada.
Kan kallas välfärdsnytta.
.2Utredning Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva.Utred alla frågor om klimat och 1 klot!
Detta måste ske inom samhällets alla sektorer.
Reg k-plan. 3. Regelverket tydliggörs så att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant.
Reg k-plan. 15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
Reg k-plan. 31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet.
Reg k-plan. 34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras.
Reg k-plan. 49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.
Reg k-plan. 55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.
Reg k-plan. 70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag.
Reg k-plan. 72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.
Reg k-plan. 75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras.
Reg k-plan. 87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras.
Reg k-plan. 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.
Reg k-plan. 95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas.
Reg k-plan. 97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.
Reg k-plan. 102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.
Reg k-plan. Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas
Reg k-plan. 110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter.
Reg k-plan. 113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder.
Reg k-plan. 126. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet.
.3Forskning Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns.
Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök.
Djupgående forskning om klimat och 1 klot måste bedrivas.
Gör en plan över viktiga forskningsfält.
Forskningens metoder kan behöva omprövas.
Följ forskningens slutsatser.
Reg k-plan. Kap 10.7 Forskning och innovation
Reg k-plan. 21. Det tioåriga nationella forskningsprogrammet om klimat, som Formas har inrättat på uppdrag av regeringen, fortsätter.
Reg k-plan. 39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
Reg k-plan. 59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion.
Reg k-plan. 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.
Reg k-plan. Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan
Reg k-plan. Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet
511Program
Utifrån kunskaper och värderingar formas program/klimatprogram som politiskt instrument för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Inte bara partier, utan alla organisationer behöver utveckla klimatprogram.
.0Program allmänt Ideologi
.1Erkänn Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläget.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
.2Vision Det behövs berättelser, som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt. Utveckla visioner, berättelser för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö.
.3Vägen Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt.Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs.
Visa nyttan därav preciserat i siffror.
Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
.4Konkretisera Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt.
54Aktörer
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
.0Aktörer allmänt
.1Föregångare Människan överutnyttjar, felanvänder och förstör jordens resurser.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.
De som har förstått, måste gå före, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Planetskötare måste kämpa för omställning mot okunskap, olvilja och egenintressen och hushålla med 1 klot.
Människorna blir planetskötare.
Reg k-plan. 83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras.
Reg k-plan. Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter
Reg k-plan. Sverige ska driva på: i punkt 13, 14, 40, 101, 102, 106, 111, 115, 116, 117, 119, 121, 123, 125, 129, 131.
.2Motarbetare Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare. Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkrisen och varför de har skuld.
.3De mäktiga Makten är mycket ojämlik. Stora kapitalägare, partiledargrupper, höga tjänstemän, i vissa länder klanledare och ibland till och med maffior har makt. För dessa riskerar nyttan av makten att bli viktigare än klimat och 1 klot.Spridd kunskap och utvecklad demokrati kan sätta de mäktiga på plats.
.4Propagandisterna Pressen är dominerat borgerlig med klimatförsiktighet eller direkt motstånd. Dominerande media (utöver public service) lever på reklam, som förordar konsumism. Reklam fyller gator och transportmedel. Lobbyister och tankesmedjor påverkar starkt. De rikas info dominerar.Arbeta för reklamfria media.
Motarbeta reklamen med skatter och förbud.
Återupprätta (i Sverige) arbetarpressen.
Arbeta för transparens och ekonomiskt jämlik info.
541Individer
Varje individ är på sätt och vis ensam, men deltar i många kollektiv.
.0Individer allmänt Individer tar sin del av ansvaret. Men klimatkrisen löses inte med individualisering.En åtgärdslista för medborgarna.
Som väljare, konsument, arbetare, föreningsmedlem, aktivist, volontär ...
.1Konsumentmakt Det är bra om konsumenter försöker köpa rätt. Men det är svårt och otillräckligt.
Konsumenter måste förstå, att de stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder.
Flyg inte. Handla gärna "klimatsmart". Begränsa din konsumtion.
.2Deltag De stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. "Din insats gäller!"Ta reda på fakta. Läs.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
542Folkrörelser
Organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
.0Folkrörelser allmänt
.1Klimatrörelse Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning!
Hitta former att förena klimat- och miljörörelsens organisationer till gemensam kraft och demokrati.
Stöd klimatrörelsen från alla håll.
.3Lönarbetare Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
Sätt kampen för klimat, 1 klot och klimaträttvisa på fackens dagordning.
Fackens roll är vital.
Förändra fackens ledning.
.4Föreningar Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen. Sök efter er förenings roll för klimat och 1 klot.
.5Ungdomar Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ...
Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt.
Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer.
543Partier
Organisationer för politisk påverkan och makt.
.0Partier allmänt Samarbete? Blocköverskridande?
.1Helhetslösare Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
.1Partipådrivare Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och 1 klot. Samla klimatpådrivare från alla partier. Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
.2Byråkrati Räkna med att karriärism och byråkrati är starka krafter inom de politiska systemen. Likaså bundenhet till ovilliga kapitalintressen. Egenintresset försvårar tillräckligt radikala ställningstaganden.Demokratisera och genomlys de politiska processerna.
544Företag
Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet
.0Företag allmänt Demokrati i företag?
Reg k-plan. 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.
.1Producenter Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Kvalitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin. Varje produkt och producent måste bedömas som hållbar eller ej. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas - kan vi producera dessa kvalitéer och i dessa kvantitéer?.
Reg k-plan. 50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil.
.2Offentliga företag Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte, lägg ner fossilt.
AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall.
.3Kapitalägare Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som klimat och 1 klot kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.
.4Lobbyister De främsta argumenten är kapialstark makt, som inget har med demokrati att göra. Tjänstemän och valda ombud behöver skyddas mot kapitalistisk propaganda.Fram med all argumentation i ljuset för demokratiskt avgörande.
545Regeringar
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
.0Regeringar allmänt
.1Myndigheter Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning av myndigheter med sakkunniga.
Förslag som inte håller "klimatmåttet" måste tillvakavisas.
Tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag.
Skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken.
Ger konsumenter större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen.
Reg k-plan. 10. Riksgälden kommer under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer.
Reg k-plan. 12. Finansinspektionen har fått utökat uppdrag av regeringen att förbättra transparensen och jämförbarheten vad gäller hållbarhet på finansmarknaden.
Reg k-plan. 15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
Reg k-plan. 18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras.
Reg k-plan. 19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.
Reg k-plan. 37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker.
Reg k-plan. 54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.
Reg k-plan. 58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.
Reg k-plan. 63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.
Reg k-plan. 64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.
Reg k-plan. 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.
Reg k-plan. 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
Reg k-plan. 74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.
Reg k-plan. 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.
Reg k-plan. 80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.
Reg k-plan. 85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.
Reg k-plan. 86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja.
Reg k-plan. 90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.
Reg k-plan. 91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner.
Reg k-plan. 104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.
Reg k-plan. 108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.
Reg k-plan. Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter
Reg k-plan. 109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.
Reg k-plan. 110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter.
Reg k-plan. 113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder.
Reg k-plan. 126. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet.
Reg k-plan. 130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.
.2Kommun, region Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten.
Många, viktiga klimatåtgärder.
CO2-budget. Klimatstrategisk plan.
Standard för uppföljning.
Reg k-plan. Kap 10.8 Lokalt och regionalt klimatarbete
Reg k-plan. 22. Möjligheten att stärka kommuners och regioners mandat och verktyg för att minska sin klimatpåverkan ses över.
Reg k-plan. 23. Styrdokument för länsstyrelserna ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
Reg k-plan. 25. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks.
Reg k-plan. 26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet.
.3Regering, riksd, dep Bilda en "klimatopposition" av (enskilda) riksdagsmän, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut.
Driva på globalt och nationellt.
Klimatbudget parallellt med ekonomisk.
Genomför omställningsprogram.
Reg k-plan. Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter
.4Eu Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner.Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Höj ambitionerna.
Stötta svagare Eu-länders omställning.
Minimiskatt för CO2.
Stärk länders rätt till hårdare regler.
Företagens frihet får aldrig ske på bekostnad av miljömässig hållbarhet.
Omvandla Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
Bygg gemensamt, snabbt järnvägsnät.
Vetenskaplig utvärdering kan bemöta lobbygrupperna.
Reg k-plan. 5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.
Reg k-plan. 9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.
Reg k-plan. 13. Sverige driver på inom EU för att integrera hållbarhetsaspekter inom kapitalmarknadsunionen.
Reg k-plan. Kap 10.4 EU:s utsläppshandelssystem
Reg k-plan. 14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
Reg k-plan. 33. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd.
Reg k-plan. 40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.
Reg k-plan. 57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).
Reg k-plan. 76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.
Reg k-plan. 84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal.
Reg k-plan. 101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.
Reg k-plan. 105. Sverige stöder i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp.
Reg k-plan. 111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt.
Reg k-plan. Kap 14 Europeiskt och internationellt klimatarbete
Reg k-plan. Kap 14.1 EU
Reg k-plan. 119. För att nå 1,5-gradersmålet kommer Sverige driva på för att lagstiftningen i 2030-ramverket ska skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR.
Reg k-plan. 120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS.
Reg k-plan. 121. Sverige driver på för att EU:s statsstödsregler och EU:s stödsystem reformeras för att bidra till ett fossilfritt samhälle och genomförande av Parisavtalet.
Reg k-plan. 129. Sverige ska fortsatt driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal.
.5Världssamfundet Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
De rika länderna måste ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.
Fn måste agera enligt demokratiska och humanitära principer med en global klimatkriskommission.
Internationella instututioner utvecklas till redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Reg k-plan. Kap 14 Europeiskt och internationellt klimatarbete
Reg k-plan. Kap 14.2 Regionalt klimatsamarbete
Reg k-plan. 122. Regionala samarbeten i Norden, Arktis och Barents kommer att användas för att nå klimatmålen och höja den globala ambitionen.
Reg k-plan. Kap 14.3 Det globala genomförandet av Parisavtalet
Reg k-plan. Kap 14.4 Finansiering av internationella klimatinsatser
Reg k-plan. 131. Sverige driver på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet.
55Demokrati
Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas.
.0Demokrati allmänt Makten över viktiga beslut has av kapitalägare, stora företags ledare, oåtkomlig byråkrati (av politiker och höga tjänstemän) och inte minst okontrollerbara kapitalströmmar. Synliggör den svåråtkomliga makten. Ställ mot detta - upplysta, folkliga beslut av lönatagare och andra genom främst arbetares och tjänstemäns organisationer.
551Demokratisystem
Demokratins styrka förverkligas ytterst genom det politiska systemet. Ett demokratiskt grundat rättssystem är en garant. Genom ekonomisk demokrati kan människor dagligen styra omställningen av produktionen.
.0Demokratisystem allmänt
.1Politiskt system Det behövs kraft för omvandling och kamp mot de konservativa motkrafterna.
Global demokrati?
Det finns inga odemokratiska genvägar.
Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat, klot och välfärd.
Inte mindre - utan mycket mer demokrati för folklig kontroll av omställningen.
Mer dialog mellan individer och grupper.
Utveckla den digitala demokratin.
Vinn majoritetens stöd. Uppnå folkligt deltagande. Bygg på engagemang.
.2Rättssystem Ställ inför rätta.
Insyn, transparens, offentlighet.
Avslöja korruption och vanskötsel.
Mot auktoritärt styre och byråkratiskt egenintresse.
Stoppa förföljelse av miljökämpar.
.3Ekonomisk demokrati
552Reformprocess
På många sätt kan demokratin utvecklas.
.0Reformprocess allmänt
.1Informera Effekten av omställningsåtgärder är delvis ovilja och motstånd. T ex mot stora vindkraftverk som förstör de vyer vi älskar. Eller att vi måste minska vår konsumtion.Bringa kunskaper och förståelse till folket.
Vinn först majoritetens stöd, genomför sedan åtgärder.
Ovilja och motstånd måste mötas med information och demokratiska diskussioner.
Acceptans och medverkan.
.2Mobilisera Det krafter som förstår situationens allvar, måste mobiliseras för att driva på utvecklingen för att vinna majoriteten och genomföra förändring.
Misstro kopplat till ojämlikhet, samhällelig pessimism, självunderskattning och annat leder till passivitet.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.
Mobilisera de mänskliga resurser som krävs.
Samla kraft för omvandling.
Samla till bred aktivitet. Driv på.
Underlätta, uppmuntra klimatengagemang.
Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process.
Alla aktörer måste påverkas att delta i omställningen.
Demonstrera för klimat och 1 klot.
.3Samarbeta Bristen på samverkan och samarbete fördröjer.Samarbeta för snara och radikala lösningar.
Reg k-plan. 41. Strategiska samverkansprogram fortsätter för att stärka samhällsengagemanget för omställningen.
Reg k-plan. 65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.
Reg k-plan. 71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
Reg k-plan. 75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras.
Reg k-plan. 115. Sverige driver på för ett robust regelverk för nya internationella samarbetsformer enligt Parisavtalets artikel 6.
.4Gemenskapa Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Familj, vänkrets, fritidssysselsättning (sport, kultur, resor m m), arbete, politiska och andra organisationer, det politiska systemet osv. Varje gemenskap har behov av att hålla samman. Gemenskaperna tillsammans kan kallas för samhället. Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
.5Jämlik moral Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar.
Klimatskam?
Motverka misstro mot klimatlösningar genom jämlikhet och deltagande demokrati.
Ge alla samma demokratiska möjligheter.
En hög klimatmoral måste gå före egenintresset.
.6Hoppas Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland. Me too. Greta.
Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen.
Förtvivla ej!
Hoppas!
 Lista litt  Anslutning php