0 | ÖDESFRÅGAN | |||
Under denna inledande rubrik beskrivs huvuddragen i ett politiskt program, ett klimatprogram. Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i områdena Levnadssätt, Produktion, Geostruktur, Ekonomi och Politik, varigenom människan inverkar på naturen/klotet. | ||||
.0 | Ödesfrågan allmänt För varje område (Levnadssätt, Produktion, Geotruktur, Ekonomi, Politik): - Beskriv läget. - Sätt upp nödvändiga mål. - Ange tillräckliga åtgärder. - Genomför detta program. | Klimatet blir farligt varmare, artdöden är kraftig, och andra miljöfaror växer. Resurser förbrukas mycket mer än som återskapas. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt. Många kallar detta vår ödesfråga. | Uppnå - välfärd för alla miljarder. - produktion för klimat och 1 klot. - geostruktur för resiliens. - ekonomi för styrning. - politik för omställning. | |
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
LEVNADSSÄTT | ||||
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
PRODUKTION | ||||
- Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | En ohållbar produktion. Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
EKONOMI | ||||
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt i rika länder. - Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning. - Stigande fossil-skatt. - Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter. - Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt. | En ohållbar ekonomi. Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse. | En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
POLITIK | ||||
- Erkänn problemen! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot. | En ohållbar politik. Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
----- | ----- | ----- | ||
01 | Skador | |||
Levnadssätt och Produktion skadar miljön på många sätt och därmed undergräver möjligheten till ett anständigt liv för människorna. | ||||
.0 | Skador allmänt pg = planetära gränser
Länkar:LEVNAD - Välfärdsskador RESURSER | - Ett varmare klimat försämrar levnadsbetingelserna radikalt. - Även andra planetära gränsvärden överskrids eller riskerar att överskridas. - Produktionen överutnyttjar jordens resurser. | LEVNAD: God välfärd RESURSER | |
1 | LEVNADSSÄTT | |||
Vårt sätt att leva är Levnadssätt. Den kan beskrivas genom Välfärd, Konsumtion och Skador. | ||||
.0 | Levnadssätt allmänt - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | |
11 | Välfärd | |||
Välfärd kan beskrivas som - ett bra liv för alla, välbefinnande, det nyttovärde vi upplever i samhället. - möjlighet att sträva efter och förverkliga ett bra liv. - ingen fattigdom, ingen hunger, nyttig mat, hälsa, rent vatten, sanitet och lagom materiellt välstånd. - jämlikhet, jämställdhet, lika förutsättningar, rättvisa för alla grupper. - utbildning och jobb till alla med anständiga arbetsvillkor och anständig lön. - tillgång till bostad, mat, kläder, kultur. - slippa buller, stress och annan negativ påverkan. - politiskt inflytande och möjlighet till påverkan i alla gemenskaper. - trygghet, säkerhet, mänskliga rättigheter, fred och global rättvisa. - och säkert mycket mer. | ||||
.0 | Välfärd allmänt Upprätta välfärd där den inte finns. Upprätthåll där den finns. Klimat och välfärd hand i hand. Välfärd måste bygga på materiellt hållbar grund. | Svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist,
kulturförstörelse, otillräckliga resurser i klimatkrisen. Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft. Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna. | Välfärd till alla. Social hållbarhet. Uppslutning bakom omställningen. | |
1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
16. Fredliga och inkluderande samhällen | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
Human rights | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
Costumer health and safety | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
Costumer privacy | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
basic human sustenance | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
Environmental and health: PM2.5 pollution annual exposure, PM2.5 exposure percentage exceeding WHO guidelines, acute respiratory infection, diarrhoea, under five mortality rate | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
3. Environmental dimension of quality of life. 3.1. Environmental health risks (2). 3.2. Environmental services and amenities (2). | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
33. Key areas (Thematic indicator): - Addressing food (Daily calorific intake per capita) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
social and environmental sustainability. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
.2 | Rättvisa Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika. Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel. Välfärd även för kommande generationer. | Nationellt: De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala. Globalt: Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Generationer: Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer. | Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder. Samma utsläpp/individ. Max 1 klot/land. | |
.3 | Sysselsättning Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete. Minska arbetstiden om möjligt. Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning. Ta vara på arbetstillfällen som skapas. Skapa ersättningsarbeten vid omställning. Dela på jobben vid behov. | Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen. Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet. | Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor. Minimal resursbearbetning. | |
Labor practices and decent work | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
12 | Konsumtion | |||
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Det materiella mänden av konsumtionen kan kallas välstånd. - Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ... - Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön. | ||||
.0 | Konsumtion allmänt | |||
.1 | Konsumism Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande. Klimatkompensation är feltänk. | Mänskligheten överkonsumerar -
alltså till mer skada än nytta (välfärd). I Sverige som om vi hade mer än 4 klot. | Snarast: - max 350 ppm. - max 1 klot/person. Anpassa välstånd därefter. | |
Material och råvaruekvivalenter: konsumtion. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Unep-indikatorer |
|||
reducing consumption pressures | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
12. Hållbar konsumtion och produktion | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
.2 | Cirkulärbruk Cirkulärbruka: - Dela (byt, låna, hyr/leasa). - Underhåll (reparera, vårda). - Återvinn (återanvänd, köp begagnat). - Slösa ej. | Slöseri med slit och släng. | Minskar resursåtgången. | |
Circular activities | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
.3 | Befolkning Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det. | Världens befolkning växer. Det gör det svårt att nå ett globalt, spritt och jämnt välstånd på ett hållbart sätt. | Mindre tryck på klimat och klot. | |
reducing population pressures. natural resource management. environmental health. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
2 | PRODUKTION | |||
I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster). Det är källor till nytta - välfärd. Men det är också källor till skada - utsläpp, avfall, arbetspress och annat. Källorna är geografiska eller branschvisa, men också särskilda, stora punktkällor. | ||||
.0 | Produktion allmänt - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | En ohållbar produktion. Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | |
12. Hållbar konsumtion och produktion | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
21 | Resurser | |||
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. Resurserna används för framställande av Produkter eller för att direkt utnyttja naturens tjänster. - Naturens resurser kan sägas vara Sol, Luft, Mark, Vatten och Biosfär, vilka delvis går i och påverkar varandra. - Produkter kan i sin tur vara Resurser (i form av maskiner och insatsvaror) för produktion i olika Näringar. | ||||
.0 | Resurser allmänt Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror. Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led. | Många resurser överförbrukas/förstörs. | Optimalt resursutnyttjande. Stopp för överförbrukning och förstörelse. | |
Circular activities | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
circular economy and recycling; | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.1 | Resursuttag Hushållning: Minska resursuttaget kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder. Bestäm den materiella tillväxtens gränser. Övergå till förnybart. Välj resurssnål produktionsteknik. | Vi lever som om vi hade 1,6 klot av resurser. Och förstör följaktligen planeten kraftigt. Kollaps hotar. Sveriges resursuttag motsvarar ca 4 klot. Fossilt, uran m fl är ändliga resurser. | Resursuttag = max 1 klot. Mindre materiell konsumtion. Jämnare global resursfördelning. Minimalt icke-förnybart. | |
Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser). | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Unep-indikatorer |
|||
Materials | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
reducing population pressures. natural resource management. environmental health. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
2. Natural asset base. 2.1. Natural resource stocks (index of natural resources). 2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 2.3. Non-renewable stocks; mineral resources. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eurostat |
|||
31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
social and environmental sustainability. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
.11 | Resursalternativ Gå snarast över till sol, vind och vatten med vätgas som energialternativ. Bioråvaror om plast är nödvändig. Minska mängderna radikalt. Utveckla ny teknik. | Det fossila måste stoppas. Möjliga mängden bioprodukter räcker inte. Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom. | Fossilstopp snarast. Minimalt resursuttag. Mot 350 ppm. | |
2. Natural asset base. 2.1. Natural resource stocks (index of natural resources). 2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 2.3. Non-renewable stocks; mineral resources. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.12 | Resurseffektivitet Skapa drivkrafter för effektiv resursanvändning. | Minimal resursanvändning. | ||
Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Unep-indikatorer |
|||
1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances) | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
1. Environmental and resource productivity | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
Resource productivity. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
1. Resources (Lead indicator): - Resource productivity. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
1.3. Water productivity | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
22. Water (Dashboard indicator): - Water exploitation index - Water productivity. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
1.1. Carbon and energy productivity | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.21 | Förstörelse Avfall ska minimeras eller stoppas. Återanvänd avfall i produktion. Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Rening. Återställ förstörda resurser. | Produkter eller restprodukter kan hamna som avfall i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier och mediciner förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. (eller andra aktiviteter?) | Minimal förstörelse. | |
Emissions, effluents, waste | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
biodiversity. reducing ecosystem stress. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
Waste generation | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
.22 | Kolsänkor Bevara och utveckla kolsänkor. Stoppa massiv skogsavverkning. Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). | Amazonas och andra skogar massavverkas. Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala? | Snarast max 350 ppm. | |
211 | Sol | |||
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.) | ||||
.0 | Sol allmänt Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan. | |||
212 | Luft | |||
Med Luft menas här hela atmosfären. | ||||
.0 | Luft allmänt Utnyttja vindkraften. | |||
.1 | CO2e-utsläpp Bromsa utsläppen och rena. | Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 2010: 76% koldioxid CO2, 16 % metan CH4, 6 % lustgas N2O, 2 % flourföreningar. (Iiasa.ac.at.) | Max 350 ppm. | |
13. Bekämpa klimatförändringen | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
Energy and greenhouse gas emissions. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.2 | Ozon | Ozonskiktets uttunning i stratosfären. | ||
.3 | Aersoler Fasa ut förbränning för energi och värme. | Oren luft är ett stort hälsoproblem. | Ren luft | |
air quality, reducing air pollution. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25)) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.4 | Extremväder | Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m. | ||
213 | Mark | |||
Mark är skog, fält (för odling och bete), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark. | ||||
.0 | Mark allmänt | Förändrad markanvändning (?) | ||
land. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
21. Land (Dashboard indicator): - Built-up areas - Productivity of artificial land |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.1 | Skog | Avskogning. | ||
Forest area, deforestation, terrestrial protected areas. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
.2 | Fält Bevara odlingsmark med marginaler. | Odlingsmark. Betesmark. | ||
.3 | Berg Minimera uttag. Återanvänd. (Urban mining.) Stopp för - fossilt. - radioaktivt. | |||
framework conditions for mining. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
.4 | Bebyggd mark | |||
214 | Vatten | |||
Vatten är floder, sjöar, grundvatten och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?) | ||||
.0 | Vatten allmänt Utnyttja vattenkraften. | |||
14. Hav och marina resurser | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
Water | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
water quality, water quantity, reducing water stress | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
Oceans: Total fisheries production, marine protected areas, coral reef area, mangroves area | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
Water and sanitation: Internal freshwater resources, total freshwater withdrawal, agricultural percentage of total freshwater withdrawal, access to improved water source (rural and urban populations), access to improved sanitation (rural and urban) | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
1.3. Water productivity | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
22. Water (Dashboard indicator): - Water exploitation index - Water productivity. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.1 | Försurning | Försurning och övergödning. Havsförsurning. | ||
.2 | Färskvatten Återskapa reserver. | Ökad brist. | ||
.3 | Havsnivå | Smältande glaciärer och polarisar leder till höjning av havsnivån. Även varmare vatten höjer nivån. | ||
.4 | Ismassor | Glaciärer och polarisar smälter. | ||
.5 | Permafrost | Permanent frusen mark smälter. | ||
215 | Biosfär | |||
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna. | ||||
.0 | Biosfär allmänt Utnyttja bioenergi i mycket begränsad skala. | |||
.0 | Ekosystem | Ekosystemtjänster. | ||
2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources) | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Biodiversity (Common farmland bird species) - Areas under organic farming (Landscape fragmentation). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.1 | Naturmark | |||
.3 | Artdöd | Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt. | ||
15. Ekosystem och biologisk mångfald | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
Biodiversity | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
Threatened species: mammals, birds, fish, higher plants. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources) | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Biodiversity (Common farmland bird species) - Areas under organic farming (Landscape fragmentation). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
biodiversity. reducing ecosystem stress. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
216 | Kretslopp | |||
Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. | ||||
.1 | Fosfor-kväve | Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). | ||
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus). |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
22 | Arbete | |||
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion. | ||||
.0 | Arbete allmänt | |||
.1 | Förmåga Ge alla möjlighet att utveckla sin kompetens, kunskap, förmåga. Ta vara på allas förmåga. | |||
.2 | Arbetsinsats Begränsa mängden materiellt produktivt arbete. Korta arbetstiden. Omfördela arbetet. | Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd. | ||
24 | Näringar | |||
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. | ||||
.0 | Näringar allmänt | |||
241 | Energi | |||
Energi används som värme och drivkraft för produktion och levnadssätt. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. 1) Källor för energi - fossilt, förnybart, kärnkraft - är olika skadliga för natur och människor. 2) Systemet - produktion, lagring, distribution - kan förändras. | ||||
.0 | Energi allmänt Byt energikällor. | Hållbara källor och mängd. | ||
Energy | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
Energy and greenhouse gas emissions. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
.1 | Fossil energi Fasa ut fossil energi. Snabbt. | Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av fossilt. | Noll fossilt 2030, 2045, 2060? Snarast! | |
Energy and greenhouse gas emissions | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' E MacArthur |
|||
23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.12 | Kärnkraft Nej till kärnkraft. Avskaffa den efter att fossilt avskaffats. Gräv inte ner avfallet. | Kärnkraft är extremt farlig och en hållbar avfallsförvaring finns inte. | Ingen kärnkraft snarast. | |
.13 | Förnybar energi Använd bara förnybar energi. Nej till biobränslen när ppm > 350(?). Alltså nej till "reduktionsplikt". | Källor: Floder. Vågor. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Bergvärme. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall. Biobränslen och avfall är på kort sikt lika illa som fossilt, eftersom vi har kort tid på oss. | Begränsad mängd och god kvalitet. | |
7. Hållbar energi för alla | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
23. Carbon (Dashboard indicator): - Greenhouse gas emissions per capita. - Energy productivity. - Energy dependence. - Share of renewable energy. |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.2 | Energisystem Ställ om hela infrastrukturen. Minska energiåtgången. Effektivisera systemet. | Produktion, lagring (batteri, vätgas, tankar/dammar), distribution (elnät, smarta. vätskerör , -tankar). | ||
Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
1.1. Carbon and energy productivity | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
242 | Naturbruk | |||
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera. | ||||
.0 | Naturbruk allmänt Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande. | Vad är hållbart? | ||
.1 | Jordbruk | Odlad mark. Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla? Jordbruk slås ut av torka och översvämning, vilket leder till klimatflykt. Kor avger mycket metan. | Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats. | |
Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
.2 | Skogsbruk Stoppa avskogningen. Bevara CO2-hållande skog. Stoppa massavverkning. Massiva återplanteringsprogram. | Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas. | ||
.3 | Vattenbruk | |||
.31 | Fiske Stoppa utfiskningen. | |||
.32 | Vattenförsörjning | |||
.4 | Djurbruk Anständig djurhållning. Bevara tillräcklig mängd av stora djur. | Djuruppfödning. Jakt. | ||
.71 | Lokal matproduktion Stadsodling. Småskaligt. | |||
.72 | Växtförädling | Genteknik bl a. | ||
.73 | Mathantverk | |||
.74 | Gröna jobb | |||
244 | Industri | |||
I industri sker slutproduktion av varor. | ||||
.0 | Industri allmänt | |||
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
.1 | Vätgasmetall Vätgasreduktion i metallverk. | |||
.2 | Klädindustri | |||
.3 | Gruvor | |||
245 | Byggande | |||
Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ... | ||||
.0 | Byggnader allmänt | |||
.1 | Energieffektivt | Uppvärmning av hus. | ||
33. Key areas (Thematic indicator): - Improving buildings (Household energy consumption by fuel) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.11 | Passivhus Bygg passivhus. | |||
.2 | Tak Solceller. Reflekterande. | |||
.3 | Avlopp | |||
.4 | Bygget Byggprocessen. | |||
.41 | Byggmaterial Bygg med trä. | Trä, cement, betong, stål, plast. | ||
.5 | Renovering | |||
.6 | Fastighetsverksamhet | Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling. | ||
246 | Transport | |||
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation. | ||||
.0 | Transport allmänt Nya transportsätt för frakt och persontrafik. Långsamma och färre transporter. Effektiva transporter. | System. Planering. Modell. Infrastruktur. Arbetsmaskiner? Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna. Dyrare energi minskar transporterna och ekonomierna kommer därav bli mer lokala. | ||
Transport | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
33. Key areas (Thematic indicator): - Ensuring efficient mobility (Average carbon dioxide emissions per kilometre from new cars. Pollutant emissions from transport (NOx, PM10, volatile organic compounds). Modal split of passenger transport. Modal split of freight transport) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.1 | Kollektivtrafik Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg. Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst. | Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar. Kollektivtrafik är mindre dyrt. | ||
.11 | Fossilfri transport Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige. | |||
.13 | Fåtal transporter Färre transporter. Närproducera. Närsalu. | Transportsnålt samhälle. | ||
.2 | Vägtrafik | |||
.21 | GångCykel | |||
.22 | Biltrafik Minska biltrafiken radikalt. Bekämpa "massbilismen". Konvertera till till fossilfria motorer. | |||
.221 | Bilfri stad Bygg städer bilfria. | |||
.222 | Elfordon | Elfordon, laddstolpar, elvägar. | ||
.223 | Vätgasbil | Bränslecellsbil med vätgas. | ||
.224 | Stora bilvägar Stoppa utbyggnad av stora bilvägar, t ex Förbifarten och Österleden i Stockholm. | |||
.3 | Järnväg | |||
.4 | Flyg | Flygplan, flygplatser. | ||
.5 | Sjöfart Elbåtar för floder, sjöar, kuster. Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen. | Segel är billigare och ungefär lika snabbt. Vätgas lämpar sej för stora båtar? Hamnförhållanden. | ||
.6 | Magasinering | |||
247 | Handel | |||
.0 | Handel allmänt | |||
.1 | Import-export | |||
.2 | Butik | Nätbutik, närbutik och köpcentra. Öppettider. | ||
.3 | Utbud | Begagnat. Sortimenthysteri. | ||
.31 | Fair trade | |||
.6 | Produktinfo Märk produkter med innehåll och ursprung. Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam. Behåll konsumentupplysning. | Skyltning. | ||
Product, service labeling | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
Marketing kommunikation | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
.7 | Förpackningar Begränsa, standardisera engångsmaterial, förpackningar. | |||
248 | Info-system | |||
Information / upplysning måste produceras för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning. Den kan vara objektiv och sann. Den kan vara falsk, subjektiv, ofullständig, utvald, vinklad osv. Mänskliga okunskaper, oförmåga och ovilja är ständiga utmaningar för planetskötares informationsbygge. | ||||
.0 | Info-system allmänt Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning. | Digitala redskap. Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi. | Effektiviseringar som spar energi och andra resurser. Kunskapsbanker. Demokratiinstrument. | |
249 | Utbildning | |||
Omställningen behöver utbildning, fortbildning, folkbildning för alla. | ||||
.0 | Utbildning allmänt | |||
.1 | Ämnet klimat Klimat som ämne och ämnessamarbete. | Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola. | ||
4. God utbildning för alla. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
.11 | Skolmiljö | |||
.2 | Professioner Utbilda och fortbilda lärarna, beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna. | |||
4.6. Training and skills development. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.3 | Folkbildning Utbilda väljarna. | |||
.4 | Språk Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor. | |||
24a | Vård, omsorg | |||
.0 | Vård allmänt | |||
.1 | Sjukhus | |||
24b | Forskning | |||
FoU | ||||
.0 | Forskning allmänt | |||
.1 | FoU | |||
24c | Kultur | |||
x | ||||
.0 | Kultur allmänt | |||
.3 | Turism | Hotell. Restaurang. (Resor: se Transport*.) | ||
24e | Försvar | |||
.0 | Försvar allmänt | Polis. Militär. Brandkår. Krisberedskap. | ||
24f | Reproduktion | |||
x | ||||
.4 | Reproduktion allmänt Från avfall till resurs. | Avfallshantering. Reparation. | ||
24g | Egentillverkning | |||
Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera. | ||||
.0 | Egentillverkning allmänt | |||
25 | Produkter | |||
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta. | ||||
.0 | Produkter allmänt | |||
Products, services | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
4.2. Environmental goods and services | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.01 | Föråldring Motverka förtida åldrande. | Produkter åldras förtidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service. | Effektivt utnyttjade begränsade resurser. | |
.1 | Mat | Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd. | ||
.2 | Bostad | |||
.21 | Möbler | |||
.3 | Kläder, textil | |||
.4 | Mediciner | |||
.5 | Plast | |||
3 | GEOSTRUKTUR | |||
Geostrukturen är samhällets uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion. | ||||
.0 | Geostruktur allmänt - För ekologisk nytta och inte skada. - Tillräckligt med fri natur. - Effektivitet men återhållsamhet och resiliens. | I geostrukturen finns landsbygd och orter med förbindelser och inre strukturer. Den utvecklas delvis planerat men kanske mest spontant. Resultatet är svårkontrollerbart ur miljösynpunkt och kanske även vad gäller välfärd. | Utveckling och resiliens på land och i stad. | |
.1 | Ekobygge Planera tillräckligt. Nedmontera det förstörande. Omvandla det till hållbart. Nybygg "miljövänligt". Modernisera. Underhåll. | Strukturer växer fram dels spontant och dels planerat. Struktur är | Miljövård och välfärdsbalans. Kräver nyinvesteringar. | |
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
.2 | Ort-Land Produktivt förhållande mellan land och stad. | Lokalsamhällen. Stad, tätort. Landsbygd, glesbygd, fjärrbygd. Stad-land samspel. Länder. Andra länder. Världen. | ||
reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
raw materials in the global context. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
raw materials in the global context. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
.21 | Stad, tätort | |||
11. Hållbara städer och samhällen | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator). - Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25)) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.3 | Resiliens Lokalt, nationellt. | (?) Produktion och välfärd. Självförsörjning. Skydd och beredskap. | ||
Local community | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
4 | EKONOMI | |||
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt. | ||||
.0 | Ekonomi allmänt - Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt i rika länder. - Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning. - Stigande fossil-skatt. - Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter. - Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt. | En ohållbar ekonomi. Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse. | En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | |
Economic performance. Market presence. Indirect ekonomic impact. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
GNI per capita, adjusted net national income per capita, urban population | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
42 | Plan | |||
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men kanske under väldigt reglerade former. | ||||
.0 | Plan allmänt | Klimatpolitiska ramverket. | ||
.1 | Mål Sätt upp tydliga mål, helst siffersatta. Definiera kriterier för hållbarhet. Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för Utveckling i Balans. | De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. | ||
.2 | Åtgärdsplan Åtgärdsplaner måste inkludera samtliga områden för Produktion och Konsumtion, även vid utländsk produktion. Med tydlig prioritering. Planen måste innehålla mål, som utgår från Skadorna kring Ödesfrågan. CO2-budget, stoppa artdöden osv med förändringstakt. Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är irrelevant. Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd. Klimatdeklarationer. Livscykelperspektiv. Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser. | Åtgärdsplan behövs lokalt, nationellt och globalt. Den måste definieras som en krisplan. Vi kan redan idag ersätta den mesta biltrafik i skäderna med kollektivtrafik. Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt. Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in. Sverige har redan förbrukat sin kvot? | ||
Material och råvaruekvivalenter: import, input, export, handelsbalans. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Unep-indikatorer |
|||
.3 | Verktyg Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för få full kontroll av utvecklingen. | Klimat- och miljövänlighet samt anständig jämlikhet. | ||
.4 | Utvärdering Utvärdera alla åtgärder avseende effekter och bieffekter. | Effektivare processer. | ||
421 | Utveckling | |||
En hållbar utveckling kräver omställning inom klimat-miljö, samväxt (ej tillväxt), produktivitet, inkomst och jämlikhet. | ||||
.0 | Utveckling allmänt | |||
.1 | Miljöhållbart Snabb omställning åt miljöhållbarhet. Investera i helt grön teknik. Stoppa inlåsning i teknik som ger utsläpp. Göre ekonomin (produktion, konsumtion) cirkulär. | |||
.11 | Tillväxt Genomför en ekonomi för Samväxt i den snabba omställningen till miljöhållbarhet. | Har tillväxtens gräns passerats? Nerväxt eller hållbar tillväxt? Är det senare bara en ideologisk konstruktion? Hållbar utveckling! Samväxt betyder nerväxt i rika länder och (tillfällig) tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts. | Max 1 klot av resursuttag. Ett "steady state"-samhälle. Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena. Nerväxt riskerar att få allmänna, negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till välfärdssystemen. | |
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
.2 | Jämlikt Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. Högre inkomster bland fattiga. De flesta ska beröras minst av miljöhållbarhets välståndsminskningar. | De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag. | Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land. | |
.3 | Produktivt Ny produktivitet genom helhetsvärdering, full sysselsättning, utbildning, innovation och effektivisering samt kollektivt och individuellt deltagande. Sprid produktiviteten till hela mänskligheten. | |||
4.1. Technology and innovation (3) | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
science and technology | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Supporting research and innovation (Eco-innovation index) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
competitiveness and innovation; | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
422 | Styrning | |||
Marknaden behöver styras/regleras genom lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet. Väldfärdens pris av resurser måste bedömas. | ||||
.0 | Styrning allmänt Många styrmedel. | |||
private sector responsiveness | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
4. Economic opportunities and policy responses | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.1 | Lag, direktiv, standard Flera lagar behöver antas eller skärpas. | |||
4.5. Regulations and management approaches | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.10 | Avtal Miljökrav måste gå före handelsavtal. | Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder. Klimatavtal: Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena? | ||
.11 | Förbud Förbjud fossildrivna bilar snarast. | |||
.12 | Ranson Utsläppshandelns kvoter måste vara små och snabbt minskande. | Ransonering, kvotering, utsläppshandel. Patent. | ||
.13 | Sanktion Vidta sanktioner mot de länder och företag som bryter miljöregler. | Eu-domstolen kan döma. | ||
.2 | Prissättning Fossila bränslen ska alltid vara dyrare. Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen. | Nolltaxa för elnät? | ||
4.4. Prices and transfers (environmentally related taxation, energy pricing, water pricing and cost recovery) | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.21 | Miljöskatt Beskatta bort klimatstörande verksamhet. Stigande CO2e-skatt. Sätt så hög skatt på fossil energi och plast, så de snabbt utklassas. Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder. | Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt. Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter. | Fossil energi och plast ska försvinna snarast. Pålagor, motverkar välstånd. | |
31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Getting the prices right (Environmental tax revenues. Energy taxes) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
.4 | Produktionsstöd Överväg subvention av - hållbar konsumtion. - cirkulärbruk och cirkulär produktion. - kultur, icke-materiellt. - förnybar energi. - effektivisering av hållbart. - omställning. | Bidrag eller skatteavdrag. | ||
.41 | Skadesubvention Stoppa subventioner på klimat- och miljöstörande verksamhet: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. | Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse. Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen? | Inga subventioner. | |
.42 | Rörelsekompensation | Få kompensation för rörelsehinder av miljöskäl? | ||
.43 | Skatteväxling Använd inte grön skatteväxling. Överväg hellre återbetalnig till medborgarna av skatt för klimat och miljö. | Grön skatteväxling är höjda miljöskatter och sänkta skatter på arbete. Det ska bli neutralt för budgeten. En lyckad miljöskatt tar bort miljöförstöringen, och därmed också statens inkomst. Kvar blir sänkt skatt på arbete. | ||
423 | Finansiering | |||
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och 1 klot. | ||||
.0 | Finansiering allmänt Skapa incitament för långsiktighet och klimat. Finansiell transparens. Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet. | Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring? | ||
.1 | Investprogram Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata. Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur. | Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning. Finanspolitiskt ramverk? | ||
.11 | Divestera Divestera fossilindustri med privat dominans. Stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. Sälj inte! | Divestering pressar ägarna till stängning. Stängning har hög kostnad men stor säkerhet. | ||
.2 | Offentlig finans Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer. Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa). Separera drifts- och investeringsbudget. Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater. | |||
.3 | Privat finans Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd. | |||
.4 | Kollektiv finans | Coop. Hsb. Mm? | ||
424 | Balans | |||
Kapitalismen är "vild". Marknaden låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö. Reformer för ett lämpligt, stabilt ekonomiskt system i balans måste sökas. | ||||
.0 | Balans allmänt | Ekonomiskt system. | ||
.1 | Planbalans Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll. Tygla marknaden och ge den produktiv plats i samhället. Vårda och reglera allmänningarna lämpligt. Värdera vårdande, hållbara hushåll. | Marknad eller plan? Valfrihet. | ||
.11 | Globalt För att få de effekter som krävs måste omställnignsplaner genomföras genom tillräckligt mycket samarbete i global skala. | |||
.12 | Nationellt Låt inte konkurrensens behov dominera över klimat och välfärd. Garantera matförsörjningen. En nations styrka (politiskt, ekonomiskt) får inte utnyttjas till dominans och underordning av andra. | Ekonomins styrka: Konkurrenskraft; Handelshinder. Nationalism: Integration eller mellanstatlighet? Imperialism: De rika nationerna har (ytterst med militära maktmedel) utnyttjat och utnyttjar de fattigas extremt billiga arbetskraft och lättåtkomliga råvaror. | ||
Anti-competitive behaviour | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
competitiveness and innovation; | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eiprm |
|||
.13 | Takt Gör omställningen - så snabbt som möjligt, men - i om möjligt förutsebar, jämn takt. | |||
.2 | Ägandebalans Åstadkom Ägandebalans. - Offentligt ägande och inflytande. - Löntagarinflytande. - Kooperativ. - Privat ägande. | Ägandeformer kan stimuleras/drivas till omställning på olika sätt. Möjligheten att hitta klimatbra affärer kan stöta på hinder. | Lämplig blandekonomi. | |
4. Economic opportunities and policy responses | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.3 | Penningbalans Åstadkom Penningbalans via ränta, penningsystem, växelkurs och lokal valuta. | |||
.31 | Kapitalfrihet Begränsa kapitalets frihet i den mån det behövs. Och det är mycket. | Den fria (internatoinella) rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör nationella åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret. | ||
4.3. International financial flows | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators |
|||
.5 | Nyttobalans Ta ställning till risken med för svaga åtgärder. Balansera nyttan av användande av förnybar energi och material mot eventuella andra skador av denna användning. | De kortsiktiga riskerna med klimatåtgärder har hittills värderats högre än den långsiktiga nyttan. Palmolja är förnybar, men framställs genom djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt drivmedel och dessutom tränger det ut matproduktion. | ||
5 | POLITIK | |||
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt. | ||||
.0 | Politik allmänt - Erkänn problemen! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot. | En ohållbar politik. Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | |
51 | Analys | |||
I sin Analys måste varje organisation Värdera, ta ansvaret att Utreda och förhålla sej till relevant Forskning. | ||||
.0 | Analys allmänt | |||
.1 | Värdering Man måste göra en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, jämlikhet och produktivitet. Bedöm nytta och skada. Kan kallas välfärdsnytta. | Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara. Kan kallas konsumtionsnytta. | ||
National accounting aggregates: Gross savings, consumption of fixed capital, education expenditure, energy depletion, mineral depletion, net forest depletion, carbon dioxide damage, air pollution damage, adjusted net savings. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Wb-indicators |
|||
.2 | Utredning Utred alla frågor om klimat och 1 klot! Detta måste ske inom samhällets alla sektorer. | Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva. | ||
.3 | Forskning Djupgående forskning om klimat och 1 klot måste bedrivas. Gör en plan över viktiga forskningsfält. Forskningens metoder kan behöva omprövas. Följ forskningens slutsatser. | Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns. Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök. | ||
science and technology | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
31. Transforming the economy (Thematic indicator): - Supporting research and innovation (Eco-innovation index) |
Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Eures |
|||
511 | Program | |||
Utifrån kunskaper och värderingar formas program/klimatprogram som politiskt instrument för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Inte bara partier, utan alla organisationer behöver utveckla klimatprogram. | ||||
.0 | Program allmänt | Ideologi | ||
Public policy | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
.1 | Erkänn Ta reda på fakta. Beräkna. Erkänn problemen fullt ut! Erkänn nödläget. Tydliggör vad som måste göras. Prioritera. | Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. | Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden. | |
.2 | Vision Utveckla visioner, berättelser för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö. | Det behövs berättelser, som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt. | ||
.3 | Vägen Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs. Visa nyttan därav preciserat i siffror. Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse. | Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt. | ||
.4 | Konkretisera Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt. | |||
54 | Aktörer | |||
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare. | ||||
.0 | Aktörer allmänt | |||
.1 | Föregångare De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera. Planetskötare måste kämpa för omställning mot okunskap, olvilja och egenintressen och hushålla med 1 klot. Försvara klimatkämpar globalt. | Människan överutnyttjar, felanvänder och förstör jordens resurser. Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet. | Människorna blir planetskötare. | |
.2 | Motarbetare Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkrisen och varför de har skuld. | Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare. | ||
.3 | De mäktiga Spridd kunskap och utvecklad demokrati kan sätta de mäktiga på plats. | Makten är mycket ojämlik. Stora kapitalägare, partiledargrupper, höga tjänstemän, i vissa länder klanledare och ibland till och med maffior har makt. För dessa riskerar nyttan av makten att bli viktigare än klimat och 1 klot. | ||
.4 | Propagandisterna Arbeta för reklamfria media. Motarbeta reklamen med skatter och förbud. Återupprätta (i Sverige) arbetarpressen. Arbeta för transparens och ekonomiskt jämlik info. | Pressen är dominerat borgerlig med klimatförsiktighet eller direkt motstånd. Dominerande media (utöver public service) lever på reklam, som förordar konsumism. Reklam fyller gator och transportmedel. Lobbyister och tankesmedjor påverkar starkt. De rikas info dominerar. | ||
541 | Individer | |||
Varje individ är på sätt och vis ensam, men deltar i många kollektiv. | ||||
.0 | Individer allmänt En åtgärdslista för medborgarna. Som väljare, konsument, arbetare, föreningsmedlem, aktivist, volontär ... | Individer tar sin del av ansvaret. Men klimatkrisen löses inte med individualisering. | ||
.1 | Konsumentmakt Flyg inte. Handla gärna "klimatsmart". Begränsa din konsumtion. | Det är bra om konsumenter försöker köpa rätt. Men det är svårt och otillräckligt. Konsumenter måste förstå, att de stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. | ||
.2 | Deltag Ta reda på fakta. Läs. Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater. Påverka ditt parti eller andra föreningar. | De stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. "Din insats gäller!" | ||
542 | Folkrörelser | |||
Organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang. | ||||
.0 | Folkrörelser allmänt | |||
.1 | Klimatrörelse Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning! Hitta former att förena klimat- och miljörörelsens organisationer till gemensam kraft och demokrati. Stöd klimatrörelsen från alla håll. | |||
.3 | Lönarbetare Sätt kampen för klimat, 1 klot och klimaträttvisa på fackens dagordning. Fackens roll är vital. Förändra fackens ledning. | Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst. Fackledningarna tar inte detta på allvar. | ||
.4 | Föreningar Sök efter er förenings roll för klimat och 1 klot. | Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen. | ||
.5 | Ungdomar Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer. | Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ... Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt. | ||
543 | Partier | |||
Organisationer för politisk påverkan och makt. | ||||
.0 | Partier allmänt Samarbete? Blocköverskridande? | |||
.1 | Helhetslösare Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen. | Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter. | ||
.1 | Partipådrivare Samla klimatpådrivare från alla partier. | Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och 1 klot. | Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på. | |
.2 | Byråkrati Demokratisera och genomlys de politiska processerna. | Räkna med att karriärism och byråkrati är starka krafter inom de politiska systemen. Likaså bundenhet till ovilliga kapitalintressen. Egenintresset försvårar tillräckligt radikala ställningstaganden. | ||
544 | Företag | |||
Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet | ||||
.0 | Företag allmänt Demokrati i företag? | |||
.1 | Producenter Varje produkt och producent måste bedömas som hållbar eller ej. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas - kan vi producera dessa kvalitéer och i dessa kvantitéer?. | Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Kvalitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin. | ||
.2 | Offentliga företag Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning. Sälj inte, lägg ner fossilt. AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp. Nya ägardirektiv för Vattenfall. | |||
.3 | Kapitalägare Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas. | Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som klimat och 1 klot kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital. | ||
.4 | Lobbyister Fram med all argumentation i ljuset för demokratiskt avgörande. | De främsta argumenten är kapialstark makt, som inget har med demokrati att göra. Tjänstemän och valda ombud behöver skyddas mot kapitalistisk propaganda. | ||
545 | Regeringar | |||
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt. | ||||
.0 | Regeringar allmänt | |||
.1 | Myndigheter Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning av myndigheter med sakkunniga. Förslag som inte håller "klimatmåttet" måste tillvakavisas. Tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. | Ger konsumenter större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen. | ||
.2 | Kommun, region Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten. Många, viktiga klimatåtgärder. CO2-budget. Klimatstrategisk plan. Standard för uppföljning. | |||
.3 | Regering, riksd, dep Bilda en "klimatopposition" av (enskilda) riksdagsmän, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder. Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut. Driva på globalt och nationellt. Klimatbudget parallellt med ekonomisk. Genomför omställningsprogram. | |||
.4 | Eu Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Höj ambitionerna. Stötta svagare Eu-länders omställning. Minimiskatt för CO2. Stärk länders rätt till hårdare regler. Företagens frihet får aldrig ske på bekostnad av miljömässig hållbarhet. Omvandla Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank. Bygg gemensamt, snabbt järnvägsnät. Vetenskaplig utvärdering kan bemöta lobbygrupperna. | Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner. | ||
.5 | Världssamfundet De rika länderna måste ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen. Fn måste agera enligt demokratiska och humanitära principer med en global klimatkriskommission. Internationella instututioner utvecklas till redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet. Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk. | Fn-systemet. Internationella institutioner. Är Parisavtalets mål tillräckliga? Opec-länderna motarbetar klimatlösningar. | ||
17. Genomförande och globalt partnerskap | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Undp-mål |
|||
environmental governance. participation in international collaboration efforts. | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Es-index |
|||
55 | Demokrati | |||
Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas. | ||||
.0 | Demokrati allmänt Synliggör den svåråtkomliga makten. Ställ mot detta - upplysta, folkliga beslut av lönatagare och andra genom främst arbetares och tjänstemäns organisationer. | Makten över viktiga beslut has av kapitalägare, stora företags ledare, oåtkomlig byråkrati (av politiker och höga tjänstemän) och inte minst okontrollerbara kapitalströmmar. | ||
551 | Demokratisystem | |||
Demokratins styrka förverkligas ytterst genom det politiska systemet. Ett demokratiskt grundat rättssystem är en garant. Genom ekonomisk demokrati kan människor dagligen styra omställningen av produktionen. | ||||
.0 | Demokratisystem allmänt | |||
.1 | Politiskt system Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat, klot och välfärd. Inte mindre - utan mycket mer demokrati för folklig kontroll av omställningen. Mer dialog mellan individer och grupper. Utveckla den digitala demokratin. Vinn majoritetens stöd. Uppnå folkligt deltagande. Bygg på engagemang. | Det behövs kraft för omvandling och kamp mot de konservativa motkrafterna. Global demokrati? Det finns inga odemokratiska genvägar. | ||
.2 | Rättssystem Ställ inför rätta. Insyn, transparens, offentlighet. Avslöja korruption och vanskötsel. Mot auktoritärt styre och byråkratiskt egenintresse. Stoppa förföljelse av miljökämpar. | |||
Corruption | Easac, European Academies Science Advisory Council Rapport 'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer |
|||
.3 | Ekonomisk demokrati | |||
552 | Reformprocess | |||
På många sätt kan demokratin utvecklas. | ||||
.0 | Reformprocess allmänt | |||
.1 | Informera Bringa kunskaper och förståelse till folket. Vinn först majoritetens stöd, genomför sedan åtgärder. Ovilja och motstånd måste mötas med information och demokratiska diskussioner. | Effekten av omställningsåtgärder är delvis ovilja och motstånd. T ex mot stora vindkraftverk som förstör de vyer vi älskar. Eller att vi måste minska vår konsumtion. | Acceptans och medverkan. | |
.2 | Mobilisera Mobilisera de mänskliga resurser som krävs. Samla kraft för omvandling. Samla till bred aktivitet. Driv på. Underlätta, uppmuntra klimatengagemang. Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process. Alla aktörer måste påverkas att delta i omställningen. Demonstrera för klimat och 1 klot. | Det krafter som förstår situationens allvar, måste mobiliseras för att driva på utvecklingen för att vinna majoriteten och genomföra förändring. Misstro kopplat till ojämlikhet, samhällelig pessimism, självunderskattning och annat leder till passivitet. Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet. | ||
.3 | Samarbeta Samarbeta för snara och radikala lösningar. | Bristen på samverkan och samarbete fördröjer. | ||
.4 | Gemenskapa Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna. | Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Familj, vänkrets, fritidssysselsättning (sport, kultur, resor m m), arbete, politiska och andra organisationer, det politiska systemet osv. Varje gemenskap har behov av att hålla samman. Gemenskaperna tillsammans kan kallas för samhället. | ||
.5 | Jämlik moral Motverka misstro mot klimatlösningar genom jämlikhet och deltagande demokrati. Ge alla samma demokratiska möjligheter. En hög klimatmoral måste gå före egenintresset. | Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar. Klimatskam? | ||
.6 | Hoppas Förtvivla ej! Hoppas! | Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland. Me too. Greta. Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen. |