Anslutning php
Jämförelse
för klimat och 1 klot
ⓘ
 Meny php
Meny
Jämför
noter
Ordn | Litt   Område      Läge    Åtgärd    Mål 
Utdrag ur Rapport 'Indicators for a circular economy'
av Easac, European Academies Science Advisory Council Anm *
0ÖDESFRÅGAN
Under denna inledande rubrik beskrivs huvuddragen i ett politiskt program, ett klimatprogram. Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i områdena Levnadssätt, Produktion, Geostruktur, Ekonomi och Politik, varigenom människan inverkar på naturen/klotet.
.0Ödesfrågan allmänt Klimatet blir farligt varmare, artdöden är kraftig, och andra miljöfaror växer. resurser förbrukas mycket mer än som återskapas. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt. Många kallar detta vår ödesfråga.För varje område (Levnadssätt, Produktion, Geotruktur, Ekonomi, Politik):
- Beskriv läget.
- Sätt upp nödvändiga mål.
- Ange tillräckliga åtgärder.
- Genomför detta program.		Uppnå
- välfärd för alla miljarder.
- produktion för klimat och 1 klot.
- goestruktur för resiliens.
- ekonomi för styrning.
- politik för omställning.

(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.)
LEVNADSSÄTT
Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. Skapa ett Program för omställning av levnadssättet.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder. 		Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
PRODUKTION
En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen. 		Skapa ett Program för omställning av produktionen.
- Inget CO2-utsläpp snabbt.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. 		En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
EKONOMI
En ohållbar ekonomi.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse. 		Skapa ett Program för omställning av ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt. 		En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
POLITIK
En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. 		Skapa ett Program för omställning av politiken.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot. 		Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
---------------
01Skador
Levnadssätt och Produktion skadar miljön på många sätt och därmed undergräver möjligheten till ett anständigt liv för människorna. Bokstavsordningen hänför sig till indelning av resurser i Socialt (A), Allmänt (B), Luft (C1-C4), Mark (D), Vatten (E1-E3), Biosfär (F) och genom flera resurser (G1, G2). Namn som föregås av "pg" är planetära gränsvärden. De röda (C1, D, F, G1) är överskridna.
.0Skador allmänt Ett varmare klimat försämrar levnadsbetingelserna radikalt. Även andra planetära gränsvärden överskrids eller riskerar att överskridas. Produktionen överutnyttjar jordens resurser.

Länkar
A)   Välfärdsskador (god välfärd)
B)   Överexploatering (resursuttag)
C1) pg Klimat (CO2e-utsläpp;
fossil energi)
C2) pg Ozon
C3) pg Aerosoler
C4) Extremväder
D)   pg Markförsämring
E1) pg Havsförsurning
E2) pg Färskvatten
E3) Issmältning (ismassor; havsninvå)
F)   pg Artdöd
G1)  pg Fosfor, kväve
G2)  pg Kemiskt (avfall)

(Se länkar till vänster.)
1LEVNADSSÄTT
Vårt sätt att leva är Levnadssätt. Den kan beskrivas genom Välfärd, Konsumtion och Skador.
.0Levnadssätt allmänt Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.Skapa ett Program för omställning av levnadssättet.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder.		Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
11Välfärd
Välfärd kan beskrivas som
- ett bra liv för alla, välbefinnande, det nyttovärde vi upplever i samhället.
- möjlighet att sträva efter och förverkliga ett bra liv.
- ingen fattigdom, ingen hunger, nyttig mat, hälsa, rent vatten, sanitet och lagom materiellt välstånd.
- jämlikhet, jämställdhet, lika förutsättningar, rättvisa för alla grupper.
- utbildning och jobb till alla med anständiga arbetsvillkor och anständig lön.
- tillgång till bostad, mat, kläder, kultur.
- slippa buller, stress och annan negativ påverkan.
- politiskt inflytande och möjlighet till påverkan i alla gemenskaper.
- trygghet, säkerhet, mänskliga rättigheter, fred och global rättvisa.
- och säkert mycket mer.
.0Välfärd allmänt Svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, otillräckliga resurser i klimatkrisen.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.		Upprätta välfärd där den inte finns.
Upprätthåll där den finns.
Klimat och välfärd hand i hand.		Välfärd till alla.
Social hållbarhet.
Uppslutning bakom omställningen.
Aesac. Undp-mål 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet
Aesac. Undp-mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen
Aesac. Gri-indikatorer Human rights
Aesac. Gri-indikatorer Costumer health and safety
Aesac. Gri-indikatorer Costumer privacy
Aesac. Es-index basic human sustenance
Aesac. Wb-indicators Environmental and health: PM2.5 pollution annual exposure, PM2.5 exposure percentage exceeding WHO guidelines, acute respiratory infection, diarrhoea, under five mortality rate
Aesac. Oecd-inidcators 3. Environmental dimension of quality of life. 3.1. Environmental health risks (2). 3.2. Environmental services and amenities (2).
Aesac. Eures 33. Key areas (Thematic indicator):
- Addressing food (Daily calorific intake per capita)
.2Rättvisa Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala. Globalt:.
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer. 		Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.		Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
.3Sysselsättning Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.		Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten vid omställning.
Dela på jobben vid behov.		Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
Aesac. Gri-indikatorer Labor practices and decent work
Aesac. Undp-mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
12Konsumtion
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Det materiella mänden av konsumtionen kan kallas välstånd.
- Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
- Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön.
.0Konsumtion allmänt
.1Konsumism Lägre inkomster, skatter, ransonering, förbud och "folks åsikter" kan begränsa konsumtionen.
Den konsumtion som är till mer SKADA än NYTTA (välfärd) är överkonsumtion. 		Begränsa det materiella radikalt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.Max 1 klot/person.
Aesac. Unep-indikatorer Material och råvaruekvivalenter: konsumtion.
Aesac. Undp-mål 12. Hållbar konsumtion och produktion
Aesac. Es-index reducing consumption pressures
Aesac. Eiprm social and environmental sustainability.
Aesac. Undp-mål 12. Hållbar konsumtion och produktion
.11Brukskompensation Klimatkompensation ger osäkert resultat. (Dn's granskning.)Klimatkompensera gärna, men minskad konsumtion ger störst effekt.
.2Cirkulärbruk Ex: bilpool.Cirkulärbruka: Byt, låna, reparera, underhåll, återanvänd, återvinn, dela, slösa ej. Minskar resursåtgången.
Aesac. E MacArthur Circular activities
.3Befolkning Världens befolkning växer. Det gör det svårt att nå ett globalt, spritt och jämnt välstånd på ett hållbart sätt.Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det.Mindre tryck på klimat och klot.
Aesac. Es-index reducing population pressures. natural resource management. environmental health.
2PRODUKTION
I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster).
Det är källor till nytta - välfärd. Men det är också källor till skada - utsläpp, avfall, arbetspress och annat. Källorna är geografiska eller branschvisa, men också särskilda, stora punktkällor.
.0Produktion allmänt En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen.		Skapa ett Program för omställning av produktionen.
- Inget CO2-utsläpp snabbt.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. 		En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
Aesac. Undp-mål 12. Hållbar konsumtion och produktion
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
21Resurser
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. Resurserna används för framställande av Produkter eller för att direkt utnyttja naturens tjänster.
- Naturens resurser kan sägas vara Sol, Luft, Mark, Vatten och Biosfär, vilka delvis går i och påverkar varandra.
- Produkter kan i sin tur vara Resurser (i form av maskiner och insatsvaror) för produktion i olika Näringar.
.0Resurser allmänt
.01Fosfor-kväve Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
Aesac. Eures 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).
.1Resursuttag Människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser. Och förstör följaktligen planeten på ett omfattande sätt.Minskning av resursuttag. Kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.		Resursuttag = max 1 klot.

Minskat resursuttag
- ger mindre materiell konsumtion.
- av rika länder påverkar global rättvisa genom jämnare global resursfördelning.
Aesac. Unep-indikatorer Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser).
Aesac. Gri-indikatorer Materials
Aesac. Es-index reducing population pressures. natural resource management. environmental health.
Aesac. Oecd-inidcators 2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
Aesac. Eurostat Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods. Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods.
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
Aesac. Eiprm social and environmental sustainability.
.11Resursalternativ Det fossila måste stoppas.
Möjliga mängden bioprodukter räcker inte.		Utveckla förnybara eller mindre skadliga alternativ.
Ersätt bensin o dyl med biobränsle. Ersätt fossil plast med bioplast. Minska mängderna radikalt.
Utveckla miljövänlig teknik.		Fossilstopp snarast.
Minimalt resursuttag.
Aesac. Oecd-inidcators 2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
.2Avfall Produkter eller restprodukter kan hamna som avfall i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier och mediciner förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. (eller andra aktiviteter?) Avfall ska minimeras eller stoppas.
Avfallshantering, t ex pantsystem.
Stoppa engångsartiklar.
Rening.		Minimalt avfall.
Aesac. Gri-indikatorer Emissions, effluents, waste
Aesac. Es-index biodiversity. reducing ecosystem stress.
Aesac. E MacArthur Waste generation
.21Kolsänkor Skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?		Bevara och utveckla kolsänkor, beccs.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jorden, ccs, bio-ccs.
.3Resurseffektivitet Effektiv resursanvändning.God välfärd.
Aesac. Unep-indikatorer Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning.
Aesac. Oecd-inidcators 1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances)
Aesac. Oecd-inidcators 1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services.
Aesac. Oecd-inidcators 1. Environmental and resource productivity
Aesac. E MacArthur Resource productivity.
Aesac. Eures 1. Resources (Lead indicator):
- Resource productivity.
Aesac. Oecd-inidcators 1.3. Water productivity
Aesac. Eures 22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.
Aesac. Oecd-inidcators 1.1. Carbon and energy productivity
Aesac. Eures 23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
.31Cirkulär produktion Bygg produktionsprocesserna för återanvändning i stället för avfall i alla led.Maximalt resursutnyttjande.
Aesac. E MacArthur Circular activities
Aesac. Eiprm circular economy and recycling;
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
.4Återställning Förstörd natur, förödda ekotjänster, förslösade resurser måste återställas och återskapas i den mån det är möjligt.

Kärnavfall avgiftas.
Luftens CO2 måste sänkas.
Havens surhetsgrad måste tillbaks till tidigare.
osv

210Sol
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
.0Sol allmänt
211Luft
Med Luft menas här hela atmosfären.
.0Luft allmänt
Aesac. Es-index air quality, reducing air pollution.
Aesac. Eures 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25))
.1CO2e-utsläpp Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 2010: 76% koldioxid CO2, 16 % metan CH4, 6 % lustgas N2O, 2 % flourföreningar. (Iiasa.ac.at.)Bromsa utsläppen och rena. Max 350 ppm.
Aesac. Undp-mål 13. Bekämpa klimatförändringen
Aesac. Wb-indicators Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita
Aesac. E MacArthur Energy and greenhouse gas emissions.
Aesac. Eures 23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
.2Ozon Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
.3Aersoler
.4Extremväder Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
213Mark
Mark är skog, fält (för odling och bete), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark.
.0Mark allmänt Förändrad markanvändning (?)
Aesac. Es-index land.
Aesac. Eures 21. Land (Dashboard indicator):
- Built-up areas
- Productivity of artificial land
Aesac. Eures 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).
.1Skog Avskogning.
Aesac. Wb-indicators Forest area, deforestation, terrestrial protected areas.
.2Fält Odlingsmark. Betesmark.Bevara odlingsmark med marginaler.
.3Berg Minimera uttag.
Återanvänd.
(Urban mining.)
Aesac. Eiprm framework conditions for mining.
.4Bebyggd mark
214Vatten
Vatten är floder, sjöar, grundvatten och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
.0Vatten allmänt
Aesac. Undp-mål 14. Hav och marina resurser
Aesac. Gri-indikatorer Water
Aesac. Es-index water quality, water quantity, reducing water stress
Aesac. Wb-indicators Oceans: Total fisheries production, marine protected areas, coral reef area, mangroves area
Aesac. Wb-indicators Water and sanitation: Internal freshwater resources, total freshwater withdrawal, agricultural percentage of total freshwater withdrawal, access to improved water source (rural and urban populations), access to improved sanitation (rural and urban)
Aesac. Oecd-inidcators 1.3. Water productivity
Aesac. Eures 22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.
.1Försurning Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
.2Färskvatten Ökad brist.Återskapa reserver.
.3Havsnivå Smältande glaciärer och polarisar leder till höjning av havsnivån. Även varmare vatten höjer nivån.
.4Ismassor Glaciärer och polarisar smälter.
.5Permafrost Permanent frusen mark smälter.
215Biosfär
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna.
.0Biosfär allmänt
.0Ekosystem Ekosystemtjänster.
Aesac. Oecd-inidcators 2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources)
Aesac. Eures 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Biodiversity (Common farmland bird species)
- Areas under organic farming (Landscape fragmentation).
.1Naturmark
.3Artdöd Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Aesac. Undp-mål 15. Ekosystem och biologisk mångfald
Aesac. Gri-indikatorer Biodiversity
Aesac. Wb-indicators Threatened species: mammals, birds, fish, higher plants.
Aesac. Oecd-inidcators 2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources)
Aesac. Eures 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Biodiversity (Common farmland bird species)
- Areas under organic farming (Landscape fragmentation).
Aesac. Es-index biodiversity. reducing ecosystem stress.
22Arbete
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
.0Arbete allmänt
.1Förmåga Ge alla möjlighet att utveckla sin kompetens, kunskap, förmåga.
Ta vara på allas förmåga.
.2Arbetsinsats Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.		Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
24Näringar
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag.
.0Näringar allmänt
241Energi
Energi används som värme och drivkraft för produktion och levnadssätt. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. Former för energi är olika skadliga för natur och människor.
.0Energi allmänt Infasning, utfasning. Balans.Ställ om energiproduktionen, -systemet.
Aesac. Undp-mål 7. Hållbar energi för alla
Aesac. Gri-indikatorer Energy
Aesac. Wb-indicators Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita
Aesac. Oecd-inidcators 1.1. Carbon and energy productivity
Aesac. E MacArthur Energy and greenhouse gas emissions.
.01Spar, effektiv Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.Spara, effektivisera.
Använd mindre mängd energi.
.02Lagring Batteri, vätgas, tankar/dammar.
.04Distribution Elnät, smarta. Vätskerör , -tankar.
.1Fossil energi Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av olja och kol.Fasa ut fossil energi. Snabbt.
Bl a reduktionsplikt.		Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
Aesac. E MacArthur Energy and greenhouse gas emissions
Aesac. Eures 23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
Aesac. Oecd-inidcators 1.1. Carbon and energy productivity
.2Kärnkraft Nej till kärnkraft.
.3Förnybar energi Vatten. Vågor. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Vätgas. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall.Använd bara förnybar energi.
Minimera även "förnybara" utsläpp, särskilt på kort sikt.
Aesac. Eures 23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
- Energy productivity.
- Energy dependence.
- Share of renewable energy.
.31Vattenkraft
Aesac. Wb-indicators Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita
.32Vindkraft
.33Solceller
.33Termisk solkraft
.34Vätgas
.35Biomassa
Aesac. Wb-indicators Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita
.36Energi från fossilfritt avfall
Aesac. Wb-indicators Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita
242Naturbruk
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera.
.0Naturbruk allmänt Vad är hållbart?Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
.1Jordbruk Odlad mark.
Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla?
Jordbruk slås ut av torka och översvämning, vilket leder till klimatflykt.
Kor avger mycket metan.		Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats.
Aesac. Wb-indicators Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield.
.2Skogsbruk Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas.Stoppa avskogningen.
Bevara CO2-hållande skog.
Stoppa massavverkning.
Massiva återplanteringsprogram.
.3Vattenbruk
.31Fiske Stoppa utfiskningen.
.32Vattenförsörjning
.4Djurbruk Djuruppfödning. Jakt.Anständig djurhållning.
Bevara tillräcklig mängd av stora djur.
.71Lokal matproduktion Stadsodling. Småskaligt.
.72Växtförädling Genteknik bl a.
.73Mathantverk
.74Gröna jobb
244Industri
I industri sker slutproduktion av varor.
.0Industri allmänt
Aesac. Undp-mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
.1Vätgasmetall Vätgasreduktion i metallverk.
.2Klädindustri
.3Gruvor
245Byggande
Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ...
.0Byggnader allmänt
.1Energieffektivt Uppvärmning av hus.
Aesac. Eures 33. Key areas (Thematic indicator):
- Improving buildings (Household energy consumption by fuel)
.11Passivhus Bygg passivhus.
.2Tak Solceller. Reflekterande.
.3Avlopp
.4Bygget Byggprocessen.
.41Byggmaterial Trä, cement, betong, stål, plast. Bygg med trä.
.5Renovering
.6Fastighetsverksamhet Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling.
246Transport
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation.
.0Transport allmänt System. Planering. Modell. Infrastruktur.
Arbetsmaskiner?
Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna.
Dyrare energi minskar transporterna och ekonomierna kommer därav bli mer lokala.		Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
Aesac. Gri-indikatorer Transport
Aesac. Eures 33. Key areas (Thematic indicator):
- Ensuring efficient mobility (Average carbon dioxide emissions per kilometre from new cars. Pollutant emissions from transport (NOx, PM10, volatile organic compounds). Modal split of passenger transport. Modal split of freight transport)
.1Kollektivtrafik Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.
Kollektivtrafik är mindre dyrt.		Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg.
Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst.
.11Fossilfri transport Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige.
.13Fåtal transporter Färre transporter.
Närproducera. Närsalu.		Transportsnålt samhälle.
.2Vägtrafik
.21GångCykel
.22Biltrafik Minska biltrafiken radikalt.
Bekämpa "massbilismen".
Konvertera till till fossilfria motorer.
.221Bilfri stad Bygg städer bilfria.
.222Elfordon Elfordon, laddstolpar, elvägar.
.223Vätgasbil Bränslecellsbil med vätgas.
.224Stora bilvägar Stoppa utbyggnad av stora bilvägar, t ex Förbifarten och Österleden i Stockholm.
.3Järnväg
.4Flyg Flygplan, flygplatser.
.5Sjöfart Segel är billigare och ungefär lika snabbt.
Vätgas lämpar sej för stora båtar?
Hamnförhållanden.		Elbåtar för floder, sjöar, kuster.
Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen.
.6Magasinering
247Handel
.0Handel allmänt
.1Import-export
.2Butik Nätbutik, närbutik och köpcentra.
Öppettider.
.3Utbud Begagnat. Sortimenthysteri.
.31Fair trade
.6Produktinfo Skyltning.Märk produkter med innehåll och ursprung.
Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam.
Behåll konsumentupplysning.
Aesac. Gri-indikatorer Product, service labeling
Aesac. Gri-indikatorer Marketing kommunikation
.7Förpackningar
248Info-system
Information / upplysning måste produceras för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning. Den kan vara objektiv och sann. Den kan vara falsk, subjektiv, ofullständig, utvald, vinklad osv. Mänskliga okunskaper, oförmåga och ovilja är ständiga utmaningar för planetskötares informationsbygge.
.0Info-system allmänt Digitala redskap.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.		Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.Effektiviseringar som spar energi och andra resurser.
Kunskapsbanker.
Demokratiinstrument.
249Utbildning
Omställningen behöver utbildning, fortbildning, folkbildning för alla.
.0Utbildning allmänt
.1Ämnet klimat Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola.Klimat som ämne och ämnessamarbete.
Aesac. Undp-mål 4. God utbildning för alla.
.11Skolmiljö
.2Professioner Utbilda och fortbilda lärarna, beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna.
Aesac. Oecd-inidcators 4.6. Training and skills development.
.3Folkbildning Utbilda väljarna.
.4Språk Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
24aVård, omsorg
.0Vård allmänt
.1Sjukhus
24bForskning
FoU
.0Forskning allmänt
.1FoU
24cKultur
x
.0Kultur allmänt
.3Turism Hotell. Restaurang.
(Resor: se Transport*.)
24eFörsvar
.0Försvar allmänt Polis. Militär. Brandkår. Krisberedskap.
24fReproduktion
x
.4Reproduktion allmänt Avfallshantering. Reparation. Från avfall till resurs.
24gEgentillverkning
Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.
.0Egentillverkning allmänt
25Produkter
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.
.0Produkter allmänt
Aesac. Gri-indikatorer Products, services
Aesac. Oecd-inidcators 4.2. Environmental goods and services
.01Föråldring Produkter åldras förtidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.Motverka förtida åldrande.Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
.1Mat Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
.2Bostad
.21Möbler
.3Kläder, textil
.4Mediciner
3GEOSTRUKTUR
Geostrukturen är samhällets uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
.0Geostruktur allmänt I geostrukturen finns landsbygd och orter med förbindelser och inre strukturer. Den utvecklas delvis planerat men kanske mest spontant. Resultatet är svårkontrollerbart ur miljösynpunkt och kanske även vad gäller välfärd.Skapa ett Program för omställning av geostrukturen.
- För ekologisk nytta och inte skada.
- Tillräckligt med fri natur.
- Effektivitet men återhållsamhet och resiliens.		Utveckling och resiliens på land och i stad.
.1Ekobygge Strukturer växer fram dels spontant och dels planerat.
Struktur är av anläggningar.		Planera tillräckligt.
Nedmontera det förstörande.
Omvandla det till hållbart.
Nybygg "miljövänligt". Modernisera.
Underhåll.		Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Aesac. Undp-mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
.2Ort-Land Lokalsamhällen.
Stad, tätort.
Landsbygd, glesbygd, fjärrbygd.
Stad-land samspel.
Länder. Andra länder.
Världen.		Produktivt förhållande mellan land och stad.
Aesac. Es-index reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.
Aesac. Eiprm raw materials in the global context.
Aesac. Es-index reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.
Aesac. Es-index reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.
Aesac. Es-index reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.
Aesac. Eiprm raw materials in the global context.
.21Stad, tätort
Aesac. Undp-mål 11. Hållbara städer och samhällen
Aesac. Eures 32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25))
.3Resiliens (?) Produktion och välfärd. Självförsörjning. Skydd och beredskap.Lokalt, nationellt.
Aesac. Gri-indikatorer Local community
4EKONOMI
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
.0Ekonomi allmänt En ohållbar ekonomi.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse.		Skapa ett Program för omställning av ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt.		En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
Aesac. Gri-indikatorer Economic performance. Market presence. Indirect ekonomic impact.
Aesac. Wb-indicators GNI per capita, adjusted net national income per capita, urban population
42Plan
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men kanske under väldigt reglerade former.
.0Plan allmänt Klimatpolitiska ramverket.
.1Mål De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Sätt upp tydliga mål, helst siffersatta.
Definiera kriterier för hållbarhet.
Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för Utveckling i Balans.
.2Åtgärdsplan Åtgärdsplan behövs lokalt, nationellt och globalt.
Den måste definieras som en krisplan.
Vi kan redan idag ersätta den mesta biltrafik i skäderna med kollektivtrafik. Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?		Åtgärdsplaner måste inkludera samtliga områden för Produktion och Konsumtion, även vid utländsk produktion. Med tydlig prioritering.
Planen måste innehålla mål, som utgår från Skadorna kring Ödesfrågan. CO2-budget, stoppa artdöden osv med förändringstakt.
Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är irrelevant.
Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
Klimatdeklarationer. Livscykelperspektiv.
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
Aesac. Unep-indikatorer Material och råvaruekvivalenter: import, input, export, handelsbalans.
.3Verktyg Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för få full kontroll av utvecklingen. Klimat- och miljövänlighet samt anständig jämlikhet.
.4Utvärdering Utvärdera alla åtgärder avseende effekter och bieffekter.Effektivare processer.
421Utveckling
En hållbar utveckling kräver omställning inom klimat-miljö, samväxt (ej tillväxt), produktivitet, inkomst och jämlikhet.
.0Utveckling allmänt
.1Miljöhållbart Snabb omställning åt miljöhållbarhet.
Investera i helt grön teknik.
Stoppa inlåsning i teknik som ger utsläpp.
Göre ekonomin (produktion, konsumtion) cirkulär.
.11Samväxt Har tillväxtens gräns passerats? Nerväxt eller hållbar tillväxt? Är det senare bara en ideologisk konstruktion? Hållbar utveckling!
Samväxt betyder nerväxt i rika länder och (tillfällig) tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.		Genomför en ekonomi för Samväxt i den snabba omställningen till miljöhållbarhet.Max 1 klot av resursuttag.
Ett "steady state"-samhälle.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.

Nerväxt riskerar att få allmänna, negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till välfärdssystemen.
Aesac. Undp-mål 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Aesac. Undp-mål 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet
.2Jämlikt De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag.Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. Högre inkomster bland fattiga.
De flesta ska beröras minst av miljöhållbarhets välståndsminskningar.		Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land.
.3Produktivt Ny produktivitet genom helhetsvärdering, full sysselsättning, utbildning, innovation och effektivisering samt kollektivt och individuellt deltagande.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Aesac. Oecd-inidcators 4.1. Technology and innovation (3)
Aesac. Wb-indicators Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield.
Aesac. Undp-mål 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Aesac. Es-index science and technology
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Supporting research and innovation (Eco-innovation index)
Aesac. Eiprm competitiveness and innovation;
422Styrning
Marknaden behöver styras/regleras genom lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet.
Väldfärdens pris av resurser måste bedömas.
.0Styrning allmänt Många styrmedel.
Aesac. Es-index private sector responsiveness
Aesac. Oecd-inidcators 4. Economic opportunities and policy responses
.1Lag, direktiv, standard Flera lagar behöver antas eller skärpas.
Aesac. Oecd-inidcators 4.5. Regulations and management approaches
.10Avtal Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Klimatavtal: Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena? 		Miljökrav måste gå före handelsavtal.
.11Förbud Förbjud fossildrivna bilar snarast.
.12Ranson Ransonering, kvotering, utsläppshandel. Patent.Utsläppshandelns kvoter måste vara små och snabbt minskande.
.13Sanktion Eu-domstolen kan döma.Vidta sanktioner mot de länder och företag som bryter miljöregler.
.2Prissättning Nolltaxa för elnät?Fossila bränslen ska alltid vara dyrare.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
Aesac. Oecd-inidcators 4.4. Prices and transfers (environmentally related taxation, energy pricing, water pricing and cost recovery)
.21Miljöskatt Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.		Beskatta bort klimatstörande verksamhet.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast, så de snabbt utklassas.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.		Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Getting the prices right (Environmental tax revenues. Energy taxes)
.4Subvention Bidrag eller skatteavdrag.Överväg subvention av
- hållbar konsumtion.
- cirkulärbruk och cirkulär produktion.
- kultur, icke-materiellt.
- förnybar energi.
- effektivisering av hållbart.
- omställning.
.41Skadesubvention Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?		Stoppa subventioner på klimat- och miljöstörande verksamhet: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. Inga subventioner.
.42Rörelsekompensation Få kompensation för rörelsehinder av miljöskäl?
.43Skatteväxling Grön skatteväxling är höjda miljöskatter och sänkta skatter på arbete. Det ska bli neutralt för budgeten. En lyckad miljöskatt tar bort miljöförstöringen, och därmed också statens inkomst. Kvar blir sänkt skatt på arbete.Använd inte grön skatteväxling.
Överväg hellre återbetalnig till medborgarna av skatt för klimat och miljö.
423Finansiering
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och 1 klot.
.0Finansiering allmänt Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring?Skapa incitament för långsiktighet och klimat.
Finansiell transparens.
Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet.
.1Investprogram Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?		Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
.11Divestera Divestera fossilindustri med privat dominans.
Stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. Sälj inte!		Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
.2Offentlig finans Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer.
Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa).
Separera drifts- och investeringsbudget.
Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater.
.3Privat finans Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
.4Kollektiv finans Coop. Hsb. Mm?
424Balans
Kapitalismen är "vild". Marknaden låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö.
Reformer för ett lämpligt, stabilt ekonomiskt system i balans måste sökas.
.0Balans allmänt Ekonomiskt system.
.1Planbalans Marknad eller plan?
Valfrihet.		Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll.
Tygla marknaden och ge den produktiv plats i samhället.
Vårda och reglera allmänningarna lämpligt.
Värdera vårdande, hållbara hushåll.
.11Globalt För att få de effekter som krävs måste omställnignsplaner genomföras genom tillräckligt mycket samarbete i global skala.
.12Nationellt Ekonomins styrka: Konkurrenskraft; Handelshinder.
Nationalism: Integration eller mellanstatlighet?
Imperialism: De rika nationerna har (ytterst med militära maktmedel) utnyttjat och utnyttjar de fattigas extremt billiga arbetskraft och lättåtkomliga råvaror.		Låt inte konkurrensens behov dominera över klimat och välfärd.
Garantera matförsörjningen.
En nations styrka (politiskt, ekonomiskt) får inte utnyttjas till dominans och underordning av andra.
Aesac. Gri-indikatorer Anti-competitive behaviour
Aesac. Eiprm competitiveness and innovation;
.13Takt Gör omställningen
- så snabbt som möjligt, men
- i om möjligt förutsebar, jämn takt.
.2Ägandebalans Ägandeformer kan stimuleras/drivas till omställning på olika sätt.
Möjligheten att hitta klimatbra affärer kan stöta på hinder.		Åstadkom Ägandebalans.
- Offentligt ägande och inflytande.
- Löntagarinflytande.
- Kooperativ.
- Privat ägande. 		Lämplig blandekonomi.
Aesac. Oecd-inidcators 4. Economic opportunities and policy responses
.3Penningbalans Åstadkom Penningbalans via ränta, penningsystem, växelkurs och lokal valuta.
.31Kapitalfrihet Den fria (internatoinella) rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör nationella åtgärder för klimat och miljö.
Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.		Begränsa kapitalets frihet i den mån det behövs. Och det är mycket.
Aesac. Oecd-inidcators 4.3. International financial flows
.5Nyttobalans De kortsiktiga riskerna med klimatåtgärder har hittills värderats högre än den långsiktiga nyttan.
Palmolja är förnybar, men framställs genom djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt drivmedel och dessutom tränger det ut matproduktion.		Ta ställning till risken med för svaga åtgärder.
Balansera nyttan av användande av förnybar energi och material mot eventuella andra skador av denna användning.
5POLITIK
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
.0Politik allmänt En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.		Skapa ett Program för omställning av politiken.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.		Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
51Analys
I sin Analys måste varje organisation Värdera, ta ansvaret att Utreda och förhålla sej till relevant Forskning.
.0Analys allmänt
.1Värdering Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kan kallas konsumtionsnytta.		Man måste göra en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, jämlikhet och produktivitet. Bedöm nytta och skada.
Kan kallas välfärdsnytta.
Aesac. Wb-indicators National accounting aggregates: Gross savings, consumption of fixed capital, education expenditure, energy depletion, mineral depletion, net forest depletion, carbon dioxide damage, air pollution damage, adjusted net savings.
.2Utredning Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva.Utred alla frågor om klimat och 1 klot!
Detta måste ske inom samhällets alla sektorer.
.3Forskning Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns.
Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök.		Djupgående forskning om klimat och 1 klot måste bedrivas.
Gör en plan över viktiga forskningsfält.
Forskningens metoder kan behöva omprövas.
Följ forskningens slutsatser.
Aesac. Es-index science and technology
Aesac. Eures 31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Supporting research and innovation (Eco-innovation index)
511Program
Utifrån kunskaper och värderingar formas program/klimatprogram som politiskt instrument för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Inte bara partier, utan alla organisationer behöver utveckla klimatprogram.
.0Program allmänt Ideologi
Aesac. Gri-indikatorer Public policy
.1Erkänn Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläget.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.		Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
.2Vision Det behövs berättelser, som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt. Utveckla visioner, berättelser för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö.
.3Vägen Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt.Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs.
Visa nyttan därav preciserat i siffror.
Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
.4Konkretisera Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt.
54Aktörer
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
.0Aktörer allmänt
.1Föregångare Människan överutnyttjar, felanvänder och förstör jordens resurser.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet. 		De som har förstått, måste gå före, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Planetskötare måste kämpa för omställning mot okunskap, olvilja och egenintressen och hushålla med 1 klot. 		Människorna blir planetskötare.
.2Motarbetare Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare. Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkrisen och varför de har skuld.
.3De mäktiga Makten är mycket ojämlik. Stora kapitalägare, partiledargrupper, höga tjänstemän, i vissa länder klanledare och ibland till och med maffior har makt. För dessa riskerar nyttan av makten att bli viktigare än klimat och 1 klot.Spridd kunskap och utvecklad demokrati kan sätta de mäktiga på plats.
.4Propagandisterna Pressen är dominerat borgerlig med klimatförsiktighet eller direkt motstånd. Dominerande media (utöver public service) lever på reklam, som förordar konsumism. Reklam fyller gator och transportmedel. Lobbyister och tankesmedjor påverkar starkt. De rikas info dominerar.Arbeta för reklamfria media.
Motarbeta reklamen med skatter och förbud.
Återupprätta (i Sverige) arbetarpressen.
Arbeta för transparens och ekonomiskt jämlik info.
541Individer
Varje individ är på sätt och vis ensam, men deltar i många kollektiv.
.0Individer allmänt Individer tar sin del av ansvaret. Men klimatkrisen löses inte med individualisering.En åtgärdslista för medborgarna.
Som väljare, konsument, arbetare, föreningsmedlem, aktivist, volontär ...
.1Konsumentmakt Det är bra om konsumenter försöker köpa rätt. Men det är svårt och otillräckligt.
Konsumenter måste förstå, att de stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder.		Flyg inte. Handla gärna "klimatsmart". Begränsa din konsumtion.
.2Deltag De stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. "Din insats gäller!"Ta reda på fakta. Läs.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
542Folkrörelser
Organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
.0Folkrörelser allmänt
.1Klimatrörelse Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning!
Hitta former att förena klimat- och miljörörelsens organisationer till gemensam kraft och demokrati.
Stöd klimatrörelsen från alla håll.
.3Lönarbetare Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.		Sätt kampen för klimat, 1 klot och klimaträttvisa på fackens dagordning.
Fackens roll är vital.
Förändra fackens ledning.
.4Föreningar Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen. Sök efter er förenings roll för klimat och 1 klot.
.5Ungdomar Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ...
Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt.		Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer.
543Partier
Organisationer för politisk påverkan och makt.
.0Partier allmänt Samarbete? Blocköverskridande?
.1Helhetslösare Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
.1Partipådrivare Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och 1 klot. Samla klimatpådrivare från alla partier. Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
.2Byråkrati Räkna med att karriärism och byråkrati är starka krafter inom de politiska systemen. Likaså bundenhet till ovilliga kapitalintressen. Egenintresset försvårar tillräckligt radikala ställningstaganden.Demokratisera och genomlys de politiska processerna.
544Företag
Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet
.0Företag allmänt Demokrati i företag?
.1Producenter Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Kvalitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin. Varje produkt och producent måste bedömas som hållbar eller ej. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas - kan vi producera dessa kvalitéer och i dessa kvantitéer?.
.2Offentliga företag Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte, lägg ner fossilt.
AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall.
.3Kapitalägare Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som klimat och 1 klot kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.
.4Lobbyister De främsta argumenten är kapialstark makt, som inget har med demokrati att göra. Tjänstemän och valda ombud behöver skyddas mot kapitalistisk propaganda.Fram med all argumentation i ljuset för demokratiskt avgörande.
545Regeringar
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
.0Regeringar allmänt
.1Myndigheter Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning av myndigheter med sakkunniga.
Förslag som inte håller "klimatmåttet" måste tillvakavisas.
Tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag.
Skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken.
Ger konsumenter större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen.
.2Kommun, region Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten.
Många, viktiga klimatåtgärder.
CO2-budget. Klimatstrategisk plan.
Standard för uppföljning.
.3Regering, riksd, dep Bilda en "klimatopposition" av (enskilda) riksdagsmän, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut.
Driva på globalt och nationellt.
Klimatbudget parallellt med ekonomisk.
Genomför omställningsprogram.
.4Eu Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner.Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Höj ambitionerna.
Stötta svagare Eu-länders omställning.
Minimiskatt för CO2.
Stärk länders rätt till hårdare regler.
Företagens frihet får aldrig ske på bekostnad av miljömässig hållbarhet.
Omvandla Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
Bygg gemensamt, snabbt järnvägsnät.
Vetenskaplig utvärdering kan bemöta lobbygrupperna.
.5Världssamfundet Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.		De rika länderna måste ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.
Fn måste agera enligt demokratiska och humanitära principer med en global klimatkriskommission.
Internationella instututioner utvecklas till redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Aesac. Undp-mål 17. Genomförande och globalt partnerskap
Aesac. Es-index environmental governance. participation in international collaboration efforts.
55Demokrati
Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas.
.0Demokrati allmänt Makten över viktiga beslut has av kapitalägare, stora företags ledare, oåtkomlig byråkrati (av politiker och höga tjänstemän) och inte minst okontrollerbara kapitalströmmar. Synliggör den svåråtkomliga makten. Ställ mot detta - upplysta, folkliga beslut av lönatagare och andra genom främst arbetares och tjänstemäns organisationer.
551Demokratisystem
Demokratins styrka förverkligas ytterst genom det politiska systemet. Ett demokratiskt grundat rättssystem är en garant. Genom ekonomisk demokrati kan människor dagligen styra omställningen av produktionen.
.0Demokratisystem allmänt
.1Politiskt system Det behövs kraft för omvandling och kamp mot de konservativa motkrafterna.
Global demokrati?
Det finns inga odemokratiska genvägar.		Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat, klot och välfärd.
Inte mindre - utan mycket mer demokrati för folklig kontroll av omställningen.
Mer dialog mellan individer och grupper.
Utveckla den digitala demokratin.
Vinn majoritetens stöd. Uppnå folkligt deltagande. Bygg på engagemang.
.2Rättssystem Ställ inför rätta.
Insyn, transparens, offentlighet.
Avslöja korruption och vanskötsel.
Mot auktoritärt styre och byråkratiskt egenintresse.
Stoppa förföljelse av miljökämpar.
Aesac. Gri-indikatorer Corruption
.3Ekonomisk demokrati
552Reformprocess
På många sätt kan demokratin utvecklas.
.0Reformprocess allmänt
.1Informera Effekten av omställningsåtgärder är delvis ovilja och motstånd. T ex mot stora vindkraftverk som förstör de vyer vi älskar. Eller att vi måste minska vår konsumtion.Bringa kunskaper och förståelse till folket.
Vinn först majoritetens stöd, genomför sedan åtgärder.
Ovilja och motstånd måste mötas med information och demokratiska diskussioner.		Acceptans och medverkan.
.2Mobilisera Det krafter som förstår situationens allvar, måste mobiliseras för att driva på utvecklingen för att vinna majoriteten och genomföra förändring.
Misstro kopplat till ojämlikhet, samhällelig pessimism, självunderskattning och annat leder till passivitet.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.		Mobilisera de mänskliga resurser som krävs.
Samla kraft för omvandling.
Samla till bred aktivitet. Driv på.
Underlätta, uppmuntra klimatengagemang.
Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process.
Alla aktörer måste påverkas att delta i omställningen.
Demonstrera för klimat och 1 klot.
.3Samarbeta Bristen på samverkan och samarbete fördröjer.Samarbeta för snara och radikala lösningar.
.4Gemenskapa Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Familj, vänkrets, fritidssysselsättning (sport, kultur, resor m m), arbete, politiska och andra organisationer, det politiska systemet osv. Varje gemenskap har behov av att hålla samman. Gemenskaperna tillsammans kan kallas för samhället. Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
.5Jämlik moral Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar.
Klimatskam?		Motverka misstro mot klimatlösningar genom jämlikhet och deltagande demokrati.
Ge alla samma demokratiska möjligheter.
En hög klimatmoral måste gå före egenintresset.
.6Hoppas Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland. Me too. Greta.
Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen.		Förtvivla ej!
Hoppas!
 Lista litt  Anslutning php