Anslutning php
Jämförelse
för klimat och 1 klot
 Meny php
Meny
Jämför
noter
Ordn | Litt   Område      Läge    Åtgärd    Mål 
Utdrag ur Samling 'Motioner'
av Klimatriksdag 2014 Anm *
0ÖDESFRÅGAN
Under denna inledande rubrik beskrivs huvuddragen i ett politiskt program, ett klimatprogram. Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i områdena Levnadssätt, Produktion, Geostruktur, Ekonomi och Politik, varigenom människan inverkar på naturen/klotet.
.0Ödesfrågan allmänt Klimatet blir farligt varmare, artdöden är kraftig, och andra miljöfaror växer. resurser förbrukas mycket mer än som återskapas. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt. Många kallar detta vår ödesfråga.För varje område (Levnadssätt, Produktion, Geotruktur, Ekonomi, Politik):
- Beskriv läget.
- Sätt upp nödvändiga mål.
- Ange tillräckliga åtgärder.
- Genomför detta program.
Uppnå
- välfärd för alla miljarder.
- produktion för klimat och 1 klot.
- goestruktur för resiliens.
- ekonomi för styrning.
- politik för omställning.
Kr14. 2 Prioritera klimatpolitiken:
--- beakta den pågående globala klimatförändringen, vilken mycket allvarligt hotar hela vårt klot redan detta sekel.

(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.)
LEVNADSSÄTT
Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. Skapa ett Program för omställning av levnadssättet.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
PRODUKTION
En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen.
Skapa ett Program för omställning av produktionen.
- Inget CO2-utsläpp snabbt.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
EKONOMI
En ohållbar ekonomi.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse.
Skapa ett Program för omställning av ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt.
En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
POLITIK
En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.
Skapa ett Program för omställning av politiken.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
---------------
01Skador
Levnadssätt och Produktion skadar miljön på många sätt och därmed undergräver möjligheten till ett anständigt liv för människorna. Bokstavsordningen hänför sig till indelning av resurser i Socialt (A), Allmänt (B), Luft (C1-C4), Mark (D), Vatten (E1-E3), Biosfär (F) och genom flera resurser (G1, G2). Namn som föregås av "pg" är planetära gränsvärden. De röda (C1, D, F, G1) är överskridna.
.0Skador allmänt Ett varmare klimat försämrar levnadsbetingelserna radikalt. Även andra planetära gränsvärden överskrids eller riskerar att överskridas. Produktionen överutnyttjar jordens resurser.

Länkar
A)   Välfärdsskador (god välfärd)
B)   Överexploatering (resursuttag)
C1) pg Klimat (CO2e-utsläpp;
fossil energi)
C2) pg Ozon
C3) pg Aerosoler
C4) Extremväder
D)   pg Markförsämring
E1) pg Havsförsurning
E2) pg Färskvatten
E3) Issmältning (ismassor; havsninvå)
F)   pg Artdöd
G1)  pg Fosfor, kväve
G2)  pg Kemiskt (avfall)

(Se länkar till vänster.)
1LEVNADSSÄTT
Vårt sätt att leva är Levnadssätt. Den kan beskrivas genom Välfärd, Konsumtion och Skador.
.0Levnadssätt allmänt Ett ohållbart levnadssätt. Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.Skapa ett Program för omställning av levnadssättet.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. Hög kultur. Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
11Välfärd
Välfärd kan beskrivas som
- ett bra liv för alla, välbefinnande, det nyttovärde vi upplever i samhället.
- möjlighet att sträva efter och förverkliga ett bra liv.
- ingen fattigdom, ingen hunger, nyttig mat, hälsa, rent vatten, sanitet och lagom materiellt välstånd.
- jämlikhet, jämställdhet, lika förutsättningar, rättvisa för alla grupper.
- utbildning och jobb till alla med anständiga arbetsvillkor och anständig lön.
- tillgång till bostad, mat, kläder, kultur.
- slippa buller, stress och annan negativ påverkan.
- politiskt inflytande och möjlighet till påverkan i alla gemenskaper.
- trygghet, säkerhet, mänskliga rättigheter, fred och global rättvisa.
- och säkert mycket mer.
.0Välfärd allmänt Svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, otillräckliga resurser i klimatkrisen.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
Upprätta välfärd där den inte finns.
Upprätthåll där den finns.
Klimat och välfärd hand i hand.
Välfärd till alla.
Social hållbarhet.
Uppslutning bakom omställningen.
Kr14. 175 Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt.
Kr14. 56 Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.
Kr14. 103 Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder:
--- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.
Kr14. 3 Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.
.2Rättvisa Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala. Globalt:.
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
Kr14. 149 Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder: ---
- att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska vara additionella.
Kr14. 196 Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga.
6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas.
.3Sysselsättning Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
Kr14. 62 Arbetstidsförkortning nödvandigt för klimatets skull:
--- arbetstiden ska förkortas och sextimmarsdag blir normalarbetstid.
Kr14. 190 Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv:
--- på alla nivåer att arbeta för att minska normen för vad som ska anses vara heltid ? detta som ett led i att både minska vår påverkan på klimatet och ge oss ett rikare liv.
12Konsumtion
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Det materiella mänden av konsumtionen kan kallas välstånd.
- Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
- Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön.
.0Konsumtion allmänt
.1Konsumism Lägre inkomster, skatter, ransonering, förbud och "folks åsikter" kan begränsa konsumtionen.
Den konsumtion som är till mer SKADA än NYTTA (välfärd) är överkonsumtion.
Begränsa det materiella radikalt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.Max 1 klot/person.
Kr14. 14 Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.
.11Brukskompensation Klimatkompensation ger osäkert resultat. (Dn's granskning.)Klimatkompensera gärna, men minskad konsumtion ger störst effekt.
.2Cirkulärbruk Ex: bilpool.Cirkulärbruka: Byt, låna, reparera, underhåll, återanvänd, återvinn, dela, slösa ej. Minskar resursåtgången.
.3Befolkning Världens befolkning växer. Det gör det svårt att nå ett globalt, spritt och jämnt välstånd på ett hållbart sätt.Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det.Mindre tryck på klimat och klot.
2PRODUKTION
I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster).
Det är källor till nytta - välfärd. Men det är också källor till skada - utsläpp, avfall, arbetspress och annat. Källorna är geografiska eller branschvisa, men också särskilda, stora punktkällor.
.0Produktion allmänt En ohållbar produktion.
Produktionen skapar den materiella grunden för Levnadssättet. I produktionen sker den andra delen av miljöförstörelsen.
Skapa ett Program för omställning av produktionen.
- Inget CO2-utsläpp snabbt.
- Minska resursuttaget radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Effektiv ccs.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
21Resurser
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. Resurserna används för framställande av Produkter eller för att direkt utnyttja naturens tjänster.
- Naturens resurser kan sägas vara Sol, Luft, Mark, Vatten och Biosfär, vilka delvis går i och påverkar varandra.
- Produkter kan i sin tur vara Resurser (i form av maskiner och insatsvaror) för produktion i olika Näringar.
.0Resurser allmänt
.01Fosfor-kväve Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
.1Resursuttag Människan lever idag som om vi hade 1,6 planeter för att ta fram alla resurser. Och förstör följaktligen planeten på ett omfattande sätt.Minskning av resursuttag. Kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.
Resursuttag = max 1 klot.

Minskat resursuttag
- ger mindre materiell konsumtion.
- av rika länder påverkar global rättvisa genom jämnare global resursfördelning.
Kr14. 56 Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.
Kr14. 301 Ett nytt penningsystem måste ersätta dagens skuldbaserade:
--- vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.
.11Resursalternativ Det fossila måste stoppas.
Möjliga mängden bioprodukter räcker inte.
Utveckla förnybara eller mindre skadliga alternativ.
Ersätt bensin o dyl med biobränsle. Ersätt fossil plast med bioplast. Minska mängderna radikalt.
Utveckla miljövänlig teknik.
Fossilstopp snarast.
Minimalt resursuttag.
Kr14. 211 Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
.2Avfall Produkter eller restprodukter kan hamna som avfall i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier och mediciner förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. (eller andra aktiviteter?) Avfall ska minimeras eller stoppas.
Avfallshantering, t ex pantsystem.
Stoppa engångsartiklar.
Rening.
Minimalt avfall.
Kr14. 23 Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.
.21Kolsänkor Skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Bevara och utveckla kolsänkor, beccs.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jorden, ccs, bio-ccs.
Kr14. 39 De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken.
Kr14. 197 En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka.
Kr14. 79 Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
.3Resurseffektivitet Effektiv resursanvändning.God välfärd.
Kr14. 209 Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle:
--- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.
.31Cirkulär produktion Bygg produktionsprocesserna för återanvändning i stället för avfall i alla led.Maximalt resursutnyttjande.
Kr14. 19 Utökat producentansvar:
--- producentansvaret behöver utökas med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen. Vi vill även att Klimatriksdagen framför att producentansvaret behöver skärpas så att det får den preventiva funktion det är tänkt att ha.
Kr14. 219 Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.
.4Återställning Förstörd natur, förödda ekotjänster, förslösade resurser måste återställas och återskapas i den mån det är möjligt.

Kärnavfall avgiftas.
Luftens CO2 måste sänkas.
Havens surhetsgrad måste tillbaks till tidigare.
osv

210Sol
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
.0Sol allmänt
211Luft
Med Luft menas här hela atmosfären.
.0Luft allmänt
Kr14. 186 Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.
.1CO2e-utsläpp Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. 2010: 76% koldioxid CO2, 16 % metan CH4, 6 % lustgas N2O, 2 % flourföreningar. (Iiasa.ac.at.)Bromsa utsläppen och rena. Max 350 ppm.
Kr14. 149 Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020.
Kr14. 208 Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader:
--- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.
Kr14. 220 Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
Kr14. 79 Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
.2Ozon Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
.3Aersoler
.4Extremväder Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
213Mark
Mark är skog, fält (för odling och bete), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark.
.0Mark allmänt Förändrad markanvändning (?)
.1Skog Avskogning.
.2Fält Odlingsmark. Betesmark.Bevara odlingsmark med marginaler.
Kr14. 11 Skydda vår jordbruksmark.
.3Berg Minimera uttag.
Återanvänd.
(Urban mining.)
.4Bebyggd mark
214Vatten
Vatten är floder, sjöar, grundvatten och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
.0Vatten allmänt
.1Försurning Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
Kr14. 197 En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka.
.2Färskvatten Ökad brist.Återskapa reserver.
.3Havsnivå Smältande glaciärer och polarisar leder till höjning av havsnivån. Även varmare vatten höjer nivån.
.4Ismassor Glaciärer och polarisar smälter.
Kr14. 186 Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.
.5Permafrost Permanent frusen mark smälter.
215Biosfär
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna.
.0Biosfär allmänt
.0Ekosystem Ekosystemtjänster.
Kr14. 150 Rättvis omställning - fler gröna meningsfulla jobb:
--- anta en hållbar grön arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb, årligen.
Kr14. 310 Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.
.1Naturmark
.3Artdöd Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Kr14. 164 Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
22Arbete
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
.0Arbete allmänt
.1Förmåga Ge alla möjlighet att utveckla sin kompetens, kunskap, förmåga.
Ta vara på allas förmåga.
.2Arbetsinsats Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
Kr14. 187 Beskatta energi istället för arbete:
--- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.
24Näringar
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag.
.0Näringar allmänt
241Energi
Energi används som värme och drivkraft för produktion och levnadssätt. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. Former för energi är olika skadliga för natur och människor.
.0Energi allmänt Infasning, utfasning. Balans.Ställ om energiproduktionen, -systemet.
Kr14. 27 De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet.
Kr14. 49 - Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet.
- Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh.
Kr14. 91 Energitrappa i svensk lagstiftning:
--- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).
Kr14. 111 Vattenfall:
- Vattenfalls styrelse och högsta ledning bör ersättas.
- alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.
- Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör.
- Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)
- Vattenfall omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft.
Kr14. 137 Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet.
Kr14. 196 Krav kring elproduktion m.m:
1. att huvudkravet på produktion, distribution och konsumtion av el, ska vara att utnyttja så energisnål teknik som möjligt utan att i övrigt förstöra miljön.
2. att den el som behövs ska framställas med sådan förnybar teknik, t.ex. sol, vind, redan utbyggd vattenkraft, som har minimal miljöbelastning.
3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt.
4. att staten genom ägardirektiv och eventuellt även genom byte av generaldirektör tvingar det statliga bolaget Vattenfall att sluta med fossila bränslen och kärnkraft.
5. att all processindustri åläggs att ta tillvara överskottsenergi till el med mottryckskraft och/eller i fjärrvärme eller på annat sätt utnyttja överskottsvärme, under förutsättning, att det kan ske energieffektivt med hänsyn till produkternas livscykelanalys och miljövänligt i övrigt.
Krav kring biobränslen:
7. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja regnskog eller tar ut så mycket organiskt material ur skogar, att skogarnas ekosystem hotas, snarast avvecklas.
Kr14. 304 Nya ägardirektiv till Vattenfall:
--- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.
Kr14. 320 Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande:
--- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.
Kr14. 187 Beskatta energi istället för arbete:
--- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.
.01Spar, effektiv Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.Spara, effektivisera.
Använd mindre mängd energi.
Kr14. 21 Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.
Kr14. 103 Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder:
--- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.
Kr14. 4 --- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.
Kr14. 3 Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.
Kr14. 79 Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
.02Lagring Batteri, vätgas, tankar/dammar.
.04Distribution Elnät, smarta. Vätskerör , -tankar.
Kr14. 97 På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.
.1Fossil energi Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av olja och kol.Fasa ut fossil energi. Snabbt.
Bl a reduktionsplikt.
Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
Kr14. 41 Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen:
--- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.
Kr14. 68 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
Kr14. 189 Ransonera fossila drivmedel.
Kr14. 198 Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp:
--- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären.
Kr14. 302 - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.
Kr14. 215 Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
Kr14. 211 Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
.2Kärnkraft Nej till kärnkraft.
Kr14. 4 --- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.
Kr14. 8 Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
Kr14. 68 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
.3Förnybar energi Vatten. Vågor. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Vätgas. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall.Använd bara förnybar energi.
Minimera även "förnybara" utsläpp, särskilt på kort sikt.
Kr14. 29 Sol- och vindkraftslag:
--- lagstiftningen om vindkraft och solceller ses över och samlas i n Sol- och Vindkraftslag.
Kr14. 126 Prioritera förnybart i elnätet:
--- ändra ellagen till förmån för förnybar el. Ellagens paragrafer behöver ändras så att förnybara energikällor prioriteras och uppmuntras. Lagen bör i framtiden särbehandla förnybar fossilfri el genom att ge den en gynnad ställning.
Kr14. 97 På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.
Kr14. 302 - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
Kr14. 4 --- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.
Kr14. 8 Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
Kr14. 79 Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
.31Vattenkraft
.32Vindkraft
Kr14. 94 Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft.
Kr14. 27 De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet.
.33Solceller
.33Termisk solkraft
.34Vätgas
Kr14. 204 Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.
Kr14. 203 Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter:
--- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.
.35Biomassa
Kr14. 23 Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.
Kr14. 58 Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen.
.36Energi från fossilfritt avfall
242Naturbruk
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera.
.0Naturbruk allmänt Vad är hållbart?Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Kr14. 134 Ställ om till helt ekologiskt jordbruk: --->1. att riksdagen beslutar att hela jordbruket inom en viss rimlig övergångsperiod, t.ex. 10 år, helt ska gå över till ekologisk odling.
2. att motsvarande krav ställs på import av livsmedel, så jordbrukskemikalier, som förbjudits i Sverige, inte får ha använts på importerade produkter.
3. att de styrande ser till att de ekonomiska villkoren blir rimliga både för bönder och konsumenter vid en sådan omställning av jordbruket.
4. att praktisk utbildning i ekologisk odling på betald arbetstid ordnas både för bönder och sådana som vill ägna sig åt lantbruk.
5. att spekulation i markpriser hindras bl.a. genom att innehav av jordbruksmark kopplas till brukarplikt och att skogsbolag förbjuds att köpa jordbruksmark.
6. att upphöra med import av proteinrikt djurfoder av typ fiskmjöl och sojabönor.
7. att Sverige åter ska kunna vara självförsörjande på livsmedel och haberedskapslager som räcker åtminstone ett par år. beredskapslager som räcker åtminstone ett par år.
Kr14. 146 Från fossilberoende klimatbov till klimatsmart livsmedel:
--- via utredningar om och beslut rörande forskning och utbildning inom ämnena jordbrukssystem och livsmedelsproduktion ger svenskt jordbruk och svensk livsmedelshantering (förädling så väl som distribution) förutsättningar att utveckla hållbarhet i alla led och att jord- och övrigt naturbruk även ska återfå sin roll som kolsänka, vilken aktivt bidrar till att minska växthuseffekten.
Kr14. 164 Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
.1Jordbruk Odlad mark.
Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla?
Jordbruk slås ut av torka och översvämning, vilket leder till klimatflykt.
Kor avger mycket metan.
Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats.
.2Skogsbruk Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas.Stoppa avskogningen.
Bevara CO2-hållande skog.
Stoppa massavverkning.
Massiva återplanteringsprogram.
Kr14. 308 Skydda kollagret i de svenska skogarna:
--- kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. Minst 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, och det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade metoder. Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa.
Kr14. 202 Odla upp och beskoga världens öknar och torra områden:
--- avsätta medel för internationellt arbete för att förebygga klimatskador. Att en avsevärd del av dessa medel skall användas till uppodling och beskogning av öknar och torra områden. Att medlen med dessa syften får användas inom områden där de för tillfället beräknas göra stor nytta.
.3Vattenbruk
.31Fiske Stoppa utfiskningen.
.32Vattenförsörjning
.4Djurbruk Djuruppfödning. Jakt.Anständig djurhållning.
Bevara tillräcklig mängd av stora djur.
.71Lokal matproduktion Stadsodling. Småskaligt.
Kr14. 124 Stadsodling:
--- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.
Kr14. 164 Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
.72Växtförädling Genteknik bl a.
Kr14. 164 Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
.73Mathantverk
.74Gröna jobb
244Industri
I industri sker slutproduktion av varor.
.0Industri allmänt
Kr14. 204 Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.
.1Vätgasmetall Vätgasreduktion i metallverk.
.2Klädindustri
.3Gruvor
245Byggande
Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ...
.0Byggnader allmänt
Kr14. 314 Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
.1Energieffektivt Uppvärmning av hus.
.11Passivhus Bygg passivhus.
Kr14. 17 Kräv passivhusstandard :
--- det bör införas krav på att all nybyggnation ska uppfylla minst passivhusstandard. Om möjligt ska kravet även tillämpas vid renovering av befintligt fastighetsbestånd.
Kr14. 73 Spara massor med energi genom att bygga smart :
--- byggnormen i Sverige ska skärpas stegvis och transparent med ett uttalat mål om passivhusstandard i all nyproduktion år 2020. Det skulle ligga i linje med EU-direktiven om 'nära noll energihus'. Dessutom ska regeringens införda förbud mot kommunala initiativ som vill gå före på detta område rivas upp. Positiva lokala initiativ ska uppmuntras, inte förbjudas!
.2Tak Solceller. Reflekterande.
Kr14. 129 Solenergianpassning vid nyproduktion av byggnader:
--- införa krav på solenergianpassning vid all nyproduktion av bostäder och andra byggnader.
.3Avlopp
.4Bygget Byggprocessen.
.41Byggmaterial Trä, cement, betong, stål, plast. Bygg med trä.
.5Renovering
Kr14. 170 Satsa på energihushållning och trivsel i miljonprogrammen:
--- anta en strategi för energihushållning i miljonprogramsområdena utan kraftiga hyreshöjningar.
.6Fastighetsverksamhet Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling.
246Transport
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation.
.0Transport allmänt System. Planering. Modell. Infrastruktur.
Arbetsmaskiner?
Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna.
Dyrare energi minskar transporterna och ekonomierna kommer därav bli mer lokala.
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
Kr14. 71 Inför energideklaration för transporter.
Kr14. 105 - Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: ---
Kr14. 219 Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
Kr14. 172 Optimera användningen av alternativa bränslen:
--- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att:
1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus).
2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil meninte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol.
3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas.
.1Kollektivtrafik Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.
Kollektivtrafik är mindre dyrt.
Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg.
Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst.
Kr14. 156 Mer kundorienterad och konkurrenskraftig kollektivtrafik:
--- kollektivtrafiken ska bli mer kundorienterad och ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen.
Kr14. 157 Kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen:
--- långväga kollektivtrafik ska ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen med hjälp av enkla administrativa åtgärder.
Kr14. 305 Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: ---
att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm.
att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer.
Kr14. 215 Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
.11Fossilfri transport Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige.
Kr14. 172 Optimera användningen av alternativa bränslen:
--- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att:
1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus).
2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil meninte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol.
3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas.
Kr14. 13 Utsläppsbaserad bränsleskatt:
--- det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter.
Kr14. 195 Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar:
--- med minsta möjliga dröjsmål bör införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 - att Sverige ska förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025.
Kr14. 203 Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter:
--- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.
Kr14. 314 Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
.13Fåtal transporter Färre transporter.
Närproducera. Närsalu.
Transportsnålt samhälle.
Kr14. 18 Reducera de långa lastbilstransporterna :
--- tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet - som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en 'avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar' kan innebära för att minska de långa godstransporterna.
Kr14. 115 Minska transportslöseri genom närproduktions princip:
--- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.
Kr14. 219 Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.
.2Vägtrafik
.21GångCykel
Kr14. 192 Satsa mer på cykelvägar utanför tätort :
--- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år.
Kr14. 61 Rätt att ta med cykeln på tåget :
--- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.
.22Biltrafik Minska biltrafiken radikalt.
Bekämpa "massbilismen".
Konvertera till till fossilfria motorer.
Kr14. 72 Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar.
.221Bilfri stad Bygg städer bilfria.
Kr14. 7 Bilvägsstopp i kommunerna :
--- det behövs ett förbud för kommunerna att bygga nya bilvägar.
Kr14. 90 Nollvison att resor inom tätorten sker med egen bil :
--- verka för att individen av egen fri vilja i 100% av fallen ska välja andra sätt att resa inom tätorten än med privatägda bilar.
.222Elfordon Elfordon, laddstolpar, elvägar.
Kr14. 64 Det behövs förenklade regler och förfarande för tillåtande av lätta elfordon.
Kr14. 76 Utveckla infrastrukturen för elbilar:
--- regeringen skall införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare.
Kr14. 213 Elektrifiera Sveriges stora vägar:
--- Sverige skyndsamt ska bygga ut de största vägarna med den utrustning som krävs för elektrifierade transporter.
Kr14. 314 Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
Kr14. 105 - Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: ---
Kr14. 8 Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
.223Vätgasbil Bränslecellsbil med vätgas.
.224Stora bilvägar Stoppa utbyggnad av stora bilvägar, t ex Förbifarten och Österleden i Stockholm.
Kr14. 5 Inga fler vägsatsningar :
--- Trafikverkets budget ska utformas så att alla pengar för nyinvesteringar ska läggas på utbyggnad av järnväg, samt gång- och cykelvägar. Ingenting ska gå till nya bilvägar.
Kr14. 215 Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
Kr14. 305 Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: ---
att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm.
att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer.
.3Järnväg
Kr14. 12 Tredubbla järnvägsinvesteringarna : För att trafiksektorn ska klara sitt ansvar för klimatet behöver järnvägen bli dominerande trafikslag. Vill ert parti tredubbla den årliga investeringsnivån för järnvägen?
Kr14. 34 Järnvägsobligationer :
--- järnvägsinvesteringar utökas mot en procent av BNP, de får en riktig investeringsbudget, järnvägsobligationer övervägs, och att bygg- och planeringstid kraftigt förkortas.
Kr14. 35 Bygg Norrbotniabanan snarast :
--- Norrbotniabanan snarast bör byggas.
Kr14. 36 Återuppbygg Västerdalsbanan :
--- Västerdalsbanan återuppbyggs till Sälen.
Kr14. 61 Rätt att ta med cykeln på tåget :
--- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
.4Flyg Flygplan, flygplatser.
Kr14. 306 Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!:
--- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.
Kr14. 37 Rättvisa individuella flygkvoter:
--- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor.
Kr14. 80 Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: ---
1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen.
2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt.
3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp.
4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan.
5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU.
6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter.
Kr14. 215 Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
.5Sjöfart Segel är billigare och ungefär lika snabbt.
Vätgas lämpar sej för stora båtar?
Hamnförhållanden.
Elbåtar för floder, sjöar, kuster.
Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen.
.6Magasinering
247Handel
.0Handel allmänt
Kr14. 21 Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.
.1Import-export
.2Butik Nätbutik, närbutik och köpcentra.
Öppettider.
Kr14. 26 Stopp för externa köpcentra:
--- det bör införas ett stopp för att bygga nya externa köpcentra och att bygga ut befintliga externa köpcentra.
Kr14. 3 Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.
.3Utbud Begagnat. Sortimenthysteri.
.31Fair trade
.6Produktinfo Skyltning.Märk produkter med innehåll och ursprung.
Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam.
Behåll konsumentupplysning.
Kr14. 21 Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.
Kr14. 198 Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp:
--- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären.
Kr14. 164 Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.
Kr14. 71 Inför energideklaration för transporter.
Kr14. 314 Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
.7Förpackningar
248Info-system
Information / upplysning måste produceras för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning. Den kan vara objektiv och sann. Den kan vara falsk, subjektiv, ofullständig, utvald, vinklad osv. Mänskliga okunskaper, oförmåga och ovilja är ständiga utmaningar för planetskötares informationsbygge.
.0Info-system allmänt Digitala redskap.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.Effektiviseringar som spar energi och andra resurser.
Kunskapsbanker.
Demokratiinstrument.
249Utbildning
Omställningen behöver utbildning, fortbildning, folkbildning för alla.
.0Utbildning allmänt
.1Ämnet klimat Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola.Klimat som ämne och ämnessamarbete.
Kr14. 60 Klimat som ämne i skolan:
--- klimat ska vara ett ämne i skolan.
Kr14. 165 Utbildning för hållbar utveckling: ---
Att utbildning inom klimat- och miljöfrågor ska utökas och integreras i alla ämnen i såväl grundskola som gymnasieskola.
Att utbildningen (enligt ovan) ska ha fokus på att överbrygga klyftan mellan samhälle och natur samt mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Kr14. 125 Utbildning om klimatförändringens effekter på människors hälsa för all hälso- och sjukvårdspersonal:
--- kunskaper om klimatförändringarnas hälsoeffekter måste ingå i utbildningen för all hälso- och sjukvårdspersonal.
Kr14. 86 Bevara och sprid äldre kunskaper:
--- landets museer och sällskap som håller liv i äldre kunskap får i uppgift att gå igenom alla olika gamla kunskaper och dokumentera dessa och lära ut detta.
Kr14. 161 Skapa rutiner för att ta vara på äldres innovationsidéer, t.ex som utbildningsstimulerande och nutidsengagerande projekt i skolorna.
Kr14. 55 Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi:
--- regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi.
.11Skolmiljö
.2Professioner Utbilda och fortbilda lärarna, beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna.
Kr14. 69 Kunskap ger makt att förändra. Det är viktigt med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens beslutfattare i privat och offentlig verksamhet. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.
Kr14. 114 Kunniga politiker tar bättre beslut. Det är viktigt att varje politiskt parti med kraft verkar för att se till att deras politiker får en gedigen utbildning om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.
Kr14. 313 Kunskap inom psykologi och etik ger ett viktigt stöd. Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan - för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet:
Riksdagsledamöterna bör bli först med gå utbildningen, som medborgarna främsta representanter. Kunna ta kloka beslut som lever upp till vårt ansvar gentemot kommande generationer att säkra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle.
Kr14. 66 --- hur viktigt det är med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens lärare av alla kategorier för att de i sin tur ska kunna utbilda dagens och morgondagens medborgare. Utbilda utbildarna om klimatfrågorna.
.3Folkbildning Utbilda väljarna.
Kr14. 22 Klimatvänlig livsstil: Hur ska vi människor känna att klimatförändringen berör våra gemensamma vardagsliv, så att vi engagerar oss i omställningen - innan det är för sent?
Kr14. 24 Vitbok om klimathotet:
--- Sveriges riksdag ska utfärda en vitbok om klimatförändringen enligt IPCC:s senaste rapporter och att denna vitbok ska skickas till Sveriges alla hushåll.
Kr14. 53 Förse klimatskadande flygresor med varningstext:
--- annonser för klimatskadande flygresor ska förses med varningstexter.
Kr14. 63 Utöka den miljö- och klimatrelaterade informationen: ---
Kommunikationen av miljörelaterad information till folket är idag bristfällig. En stor del av befolkningen har enbart kommersiell media som källa till miljö- och klimatrelaterad information. Genom den kanalen väljer man sin läsning efter intresse, och risken för skepticism och minskad trovärdighet är stor. Där blandas även informationen med andra budskap som uppmanar till ökad konsumtion och scenarion där klimathotet är ett icke-problem vilket skapar förvirring.
Samhället står inför kommande förändringar och dessa kommer inte att genomföras friktionsfritt. Med en transparent dialog och seriös information kan man så snart som möjligt förbereda befolkningen på de kommande ändringarna. På detta sätt kan man i högre grad få medhåll och förståelse för omställningen, då medvetenheten om det kollektiva problemet ökar.
Kr14. 194 Ändra normer och värderingar:
--- arbeta för att normer och värderingar i samhället ändras i riktning mot hållbarhet och obefintliga utsläpp av växthusgaser.
Kr14. 102 Folkbildningskampanj om klimatfrågan:
--- särskilda statsmedel ska anslås till en folkbildningskampanj om klimatfrågan. Ur detta anslag ska bidrag kunna ges till studieförbund och folkhögskolor för föreläsningar, studiecirklar och produktion av studiematerial i detta ämne.
Kr14. 117 Låt svenska folket bli delaktiga i ödesfrågorna, mha SVT:
--- ansvar för att förmedla till medborgarna vilka ödesfrågorna är och vilka överväganden som är möjliga i valet av framtid. Detta bör ske som folkbildning med hjälp av SVT.
Kr14. 133 1. att det behövs en lika omfattande statlig informationskampanj, som den största i Sveriges historia, nämligen den inför högertrafikomläggningen, men denna gång för att förklara för allmänheten dels varför en klimatomställning både av trafiken och samhället i övrigt är nödvändig och dels hur man klarar alla praktiska vardagsproblem på ett miljövänligt sätt.
2. att lättillgänglig information om miljövänlig kollektivtrafik, linjesträckningar, tidtabeller, närmaste hållplatser ska finnas på alla järnvägsstationer, hållplatser, bibliotek, sjukhus, skolor, andra offentliga instanser, många affärer o.dyl.
Kr14. 181 Det gäller att motarbeta den globala uppvärmningen och kunna möta de exceptionella påfrestningar som kan förväntas i framtiden. Genomföra ett genomarbetat folkbildningsprojekt. Väljarkåren ska få de kunskaper och insikter som är nödvändiga för att de ska stödja en långsiktig politik.
Kr14. 127 Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar).
.4Språk Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
24aVård, omsorg
.0Vård allmänt
.1Sjukhus
24bForskning
FoU
.0Forskning allmänt
.1FoU
24cKultur
x
.0Kultur allmänt
.3Turism Hotell. Restaurang.
(Resor: se Transport*.)
24eFörsvar
.0Försvar allmänt Polis. Militär. Brandkår. Krisberedskap.
Kr14. 188 Ett försvar för människa och natur :
--- så fort som redan tagna beslut och avtal tillåter ska inledas en omdaning av det svenska försvaret som leder till att ingenjörstruppernas kostnader står för den övervägande delen av den svenska försvarsbudgeten. Detta skall även gälla kostnader för forskning och utveckling samt materiel.
Kr14. 191 Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med.
24fReproduktion
x
.4Reproduktion allmänt Avfallshantering. Reparation. Från avfall till resurs.
24gEgentillverkning
Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.
.0Egentillverkning allmänt
25Produkter
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.
.0Produkter allmänt
Kr14. 207 Ekonomiskt och på andra sätt stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa.
.01Föråldring Produkter åldras förtidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.Motverka förtida åldrande.Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
Kr14. 85 Direktiv för att förlänga produkters livslängd:
--- direktiv utgår för att alla nya produkter från hus till en brödrost ska utformas med tanke på lång livslängd och att dess livslängd kan förlängas med hjälp av underhåll och service.
Kr14. 99 Motverka planerat åldrande av produkter:
--- utforma lagstiftning och stödsystem som främjar funktionsbaserade affärsmodeller. Detta skulle göra det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas.
Kr14. 131 Inför en tvingande utökad produktgaranti.
.1Mat Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
Kr14. 10 Klimatsmart hantering av organiskt avfall:
--- hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion.
Kr14. 16 Minska hushallens matsvin:
--- genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas.
Kr14. 128 En nationell strategi for hållbar konsumtion och produktion av mat: ---
- Vi vill att de beslutar om en lokal, regional och nationell matstrategi som gor det mojligt for bonder/producenter, konsumenter och ovriga marknadsaktorer inom livsmedelssektorn att agera for en rattvis, halsosam och hallbar produktion och konsumtion av mat. En matstrategi med tydliga mal och metoder. Strategin bor tas fram i bred politisk samverkan och med myndigheter som hanterar konsumentfragor, miljo, vatten/hav, jordbruk, livsmedel, landsbygds- och naringslivsutveckling. Lika viktiga ar forskare, miljoorganisationer, naringsliv, livsmedelsproducenter och konsumenter.
- Vi vill att Sveriges folkvalda ska utveckla mal och metoder som gor det mojligt for aktorer inom offentlig upphandling att bidra till en hallbar konsumtion av livsmedel och fa stod att premiera kvalitet fore lagprisalternativ med hog belastning pa miljon, dar kostnaderna for kvalitet vags upp av kloka satt att tillaga och hantera maten.
- Vi vill att matstrategin lyfts fram i Fardplan 2050 och i Konsumentverkets nya plattform for konsumentinformation, och vi vill se tydliga informationskampanjer dar hallbara matval star i centrum. Vi vill att beslutsfattare tar ansvar for att hallbar och halsosam mat for alla behover drivas over tid oberoende av externa faktorer som konjunkturlage och kortsiktiga opinionssvangningar.
Kr14. 148 Skattelättnader för ekologiska producerad mat:
--- skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat. Vi föreslår att ekologiskt producerad mat bör få skattelättnader ? exempelvis genom minskad moms i affären.
Kr14. 152 Köttfria dagar i offentlig verksamhet:
--- lagstifta om att skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukhus ska servera köttfria måltider minst två dagar i veckan.
Kr14. 307 Klimatmärkning av livsmedel:
--- en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas. Detta bör ges högsta prioritet och ske så snart som möjligt.
Kr14. 309 Minska användning av emballage och plastpåsar i matvarubutikerna:
--- genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att emballage och användning av plastpåsar i matvarubutikerna kraftigt minskas.
.2Bostad
Kr14. 201 Stimulera byggandet av kollektivhus ett klimatsmart sätt att bo:
--- bygga kollektivhus eller åtminstone utreda intresset för bogemenskap på orten. Kommunala bostadsförmedlingar bör registrera intresse för kollektivhus.
.21Möbler
.3Kläder, textil
.4Mediciner
3GEOSTRUKTUR
Geostrukturen är samhällets uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
.0Geostruktur allmänt I geostrukturen finns landsbygd och orter med förbindelser och inre strukturer. Den utvecklas delvis planerat men kanske mest spontant. Resultatet är svårkontrollerbart ur miljösynpunkt och kanske även vad gäller välfärd.Skapa ett Program för omställning av geostrukturen.
- För ekologisk nytta och inte skada.
- Tillräckligt med fri natur.
- Effektivitet men återhållsamhet och resiliens.
Utveckling och resiliens på land och i stad.
.1Ekobygge Strukturer växer fram dels spontant och dels planerat.
Struktur är av anläggningar.
Planera tillräckligt.
Nedmontera det förstörande.
Omvandla det till hållbart.
Nybygg "miljövänligt". Modernisera.
Underhåll.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Kr14. 33 Gör om långtidsplanen för infrastruktur :
--- Långtidsplanen för infrastruktur 2014-2025 bör göras om till bättre klimathänsyn.
Kr14. 169 Hållbar stadsplanering - minskade transportbehov:
--- anta en strategi för stadsplanering som leder till minskat transportbehov och ökat välmående.
.2Ort-Land Lokalsamhällen.
Stad, tätort.
Landsbygd, glesbygd, fjärrbygd.
Stad-land samspel.
Länder. Andra länder.
Världen.
Produktivt förhållande mellan land och stad.
Kr14. 177 Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop.
Kr14. 52 Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade.
Kr14. 145 Levande landsbygd och hållbar livsmedelsproduktion:
--- Sverige investerar i en levande landsbygd som kan bidra till lösning av klimatproblemen samtidig som man kan försäkra sig om vår framtida hållbara livsmedelsproduktion. Detta kräver att många bor och verkar på landsbygden. ïFör att åstadkomma detta krävs en helt ny landsbygdspolitik som bla inkluderar följande:
? återinföra brukarplikten för jordbruksmark för att motverka spekulation i mark och säkerställa jord för matproduktion.
- lägga om skattesystemet så att resurser som produceras lokalt kan användas i regionen för att säkerställa god tillgång till samhällsservice på landsbygden så folk vill bo där.
- använda kapital i pensionsfonder för en hållbar klimatsmart rättvis omställning på landsbygden och speciellt inom jordbruk, som exempelvis görs i Danmark.
Kr14. 52 Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade.
Kr14. 177 Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop.
Kr14. 177 Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop.
.21Stad, tätort
Kr14. 109 Rädda klimatet och den goda jorden :
--- utreda vad tillväxten av våra storstäder får för konsekvenser för klimatet.
Kr14. 110 Värna koldioxidkonsumenterna:
--- vi får en lagstiftning som ökar grönskan i våra tätorter!
Kr14. 130 Urinseparation i tätorter :
--- skapa möjligheter till att urinseparera i stor skala i tätorter.
Kr14. 124 Stadsodling:
--- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.
.3Resiliens (?) Produktion och välfärd. Självförsörjning. Skydd och beredskap.Lokalt, nationellt.
Kr14. 20 Stimulera lokal självförsörjning:
--- utarbeta ett förslag om att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett skattereducerande stöd- och stimulanspaket till kommuner som satsar på lokala självförsörjningsprojekt. I första hand inom livsmedels- och djurhanteringen, men även inom andra näringar som främst levererar varor och tjänster till närområde (inklusive energi, till exempel med sol- och vindkraft).
Kr14. 153 Hållbara sociala gemenskaper för omställning och klimatresiliens:
--- behovet av förmånliga villkor för medborgar- initiativ som önskar bygga upp hållbara sociala boendeformer (exempel ekobyar)
Kr14. 45 Lokalt ägande av vindkraft:
--- En lag stiftas som ålägger vindkraftsprojektörer i Sverige att erbjuda minst 20 procent av alla nya vindparker till lokalt ägande.
4EKONOMI
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
.0Ekonomi allmänt En ohållbar ekonomi.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av klimat- och miljöförstörelse.
Skapa ett Program för omställning av ekonomin.
- Vidta ekonomiska åtgärder för snar nerväxt.
- Vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera ekonomins omställning.
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Åtgärder för klimaträttvisa (Välfärd) i Sverige och globalt.
En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
42Plan
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men kanske under väldigt reglerade former.
.0Plan allmänt Klimatpolitiska ramverket.
Kr14. 98 Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling: ---
- att Sveriges politiker - oberoende av andra länders agerande - i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik.
- att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser.
.1Mål De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Sätt upp tydliga mål, helst siffersatta.
Definiera kriterier för hållbarhet.
Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för Utveckling i Balans.
Kr14. 186 Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.
Kr14. 79 Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
Kr14. 41 Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen:
--- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.
Kr14. 68 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
Kr14. 220 Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
Kr14. 312 Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet:
--- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent.
.2Åtgärdsplan Åtgärdsplan behövs lokalt, nationellt och globalt.
Den måste definieras som en krisplan.
Vi kan redan idag ersätta den mesta biltrafik i skäderna med kollektivtrafik. Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?
Åtgärdsplaner måste inkludera samtliga områden för Produktion och Konsumtion, även vid utländsk produktion. Med tydlig prioritering.
Planen måste innehålla mål, som utgår från Skadorna kring Ödesfrågan. CO2-budget, stoppa artdöden osv med förändringstakt.
Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är irrelevant.
Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
Klimatdeklarationer. Livscykelperspektiv.
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
Kr14. 184 Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen:
--- den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL).
Kr14. 25 Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna:
--- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.
Kr14. 176 En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.
Kr14. 312 Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet:
--- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent.
Kr14. 192 Satsa mer på cykelvägar utanför tätort :
--- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år.
Kr14. 58 Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen.
Kr14. 91 Energitrappa i svensk lagstiftning:
--- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).
Kr14. 304 Nya ägardirektiv till Vattenfall:
--- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.
Kr14. 79 Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
Kr14. 140 Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.
Kr14. 191 Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med.
Kr14. 95 Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut:
--- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa.
.3Verktyg Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för få full kontroll av utvecklingen. Klimat- och miljövänlighet samt anständig jämlikhet.
.4Utvärdering Utvärdera alla åtgärder avseende effekter och bieffekter.Effektivare processer.
Kr14. 221 Inför marknadsintegrerad demokrati:
--- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
421Utveckling
En hållbar utveckling kräver omställning inom klimat-miljö, samväxt (ej tillväxt), produktivitet, inkomst och jämlikhet.
.0Utveckling allmänt
.1Miljöhållbart Snabb omställning åt miljöhållbarhet.
Investera i helt grön teknik.
Stoppa inlåsning i teknik som ger utsläpp.
Göre ekonomin (produktion, konsumtion) cirkulär.
.11Samväxt Har tillväxtens gräns passerats? Nerväxt eller hållbar tillväxt? Är det senare bara en ideologisk konstruktion? Hållbar utveckling!
Samväxt betyder nerväxt i rika länder och (tillfällig) tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
Genomför en ekonomi för Samväxt i den snabba omställningen till miljöhållbarhet.Max 1 klot av resursuttag.
Ett "steady state"-samhälle.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.

Nerväxt riskerar att få allmänna, negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till välfärdssystemen.
Kr14. 56 Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.
Kr14. 132 Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.
Kr14. 175 Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt.
Kr14. 301 Ett nytt penningsystem måste ersätta dagens skuldbaserade:
--- vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.
.2Jämlikt De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag.Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. Högre inkomster bland fattiga.
De flesta ska beröras minst av miljöhållbarhets välståndsminskningar.
Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land.
.3Produktivt Ny produktivitet genom helhetsvärdering, full sysselsättning, utbildning, innovation och effektivisering samt kollektivt och individuellt deltagande.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Kr14. 193 Samhället ska främja, styra och driva övergången till ett hållbart samhälle. Fokus ska i första hand ligga på en ekoeffektivitet på lång sikt, inte en kostnadseffektivitet på kort sikt. Nå klimatmål.
422Styrning
Marknaden behöver styras/regleras genom lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet.
Väldfärdens pris av resurser måste bedömas.
.0Styrning allmänt Många styrmedel.
Kr14. 83 Avdragsrätten för lån avskaffas. Mindre lån ska vara återbetalda på max 10 år. Fastighetslån ska amorteras av på 30 år.
Kr14. 87 Grundavdraget innan skatt bör höjas till europeisk nivå och att alla bör garanteras en minsta medborgarlön.
Kr14. 68 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
.1Lag, direktiv, standard Flera lagar behöver antas eller skärpas.
Kr14. 31 Ändra aktiebolagslagen (och eventuell annan relaterad lagstiftning), så att det ingår i lagen att företag inte bara ska ge vinst utan i första hand vara en del av ett uthålligt samhälle.
Kr14. 95 Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut:
--- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa.
Kr14. 155 Lagar och regler ska ses över och förändras till att konsekvent gynna en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan.
Kr14. 132 Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.
Kr14. 41 Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen:
--- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.
Kr14. 49 - Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet.
- Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh.
Kr14. 91 Energitrappa i svensk lagstiftning:
--- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).
Kr14. 137 Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet.
.10Avtal Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Klimatavtal: Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Miljökrav måste gå före handelsavtal.
Kr14. 210 Motverka TTIP-avtalet:
--- TTIP-avtalet på inget sätt får försvåra för minskade klimatutsläpp eller hållbar utveckling, alternativt att TTIP-avtalet stoppas.
Kr14. 220 Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
.11Förbud Förbjud fossildrivna bilar snarast.
Kr14. 195 Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar:
--- med minsta möjliga dröjsmål bör införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 - att Sverige ska förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025.
Kr14. 314 Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
Kr14. 94 Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft.
.12Ranson Ransonering, kvotering, utsläppshandel. Patent.Utsläppshandelns kvoter måste vara små och snabbt minskande.
Kr14. 160 Skrota ETS, EU:s Emissions Trading System - handel med utsläppsrätter:
--- verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System.
Kr14. 189 Ransonera fossila drivmedel.
Kr14. 215 Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.
Kr14. 37 Rättvisa individuella flygkvoter:
--- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor.
.13Sanktion Eu-domstolen kan döma.Vidta sanktioner mot de länder och företag som bryter miljöregler.
Kr14. 132 Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.
.2Prissättning Nolltaxa för elnät?Fossila bränslen ska alltid vara dyrare.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
.21Miljöskatt Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.
Beskatta bort klimatstörande verksamhet.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast, så de snabbt utklassas.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.
Kr14. 80 Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: ---
1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen.
2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt.
3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp.
4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan.
5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU.
6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter.
Kr14. 88 Klimatskatt relaterad till en varas klimatpåverkan bör införas för varor med stor klimatpåverkan.
Kr14. 101 Skatteväxla koldioxiden:
--- måste arbeta hårt för att minska utsläppen av koldioxid, bland annat genom att införa en kännbar neutral individuell koldioxidskatt.
Kr14. 106 Köttskatt:
--- likvärdig beskattning av olika utsläppskällor och då särskilt betona behovet av klimatskatt på animalieprodukter.
Kr14. 205 Klimatåterbäringstillägg med återbetalning: ---
- införa ett klimatåterbäringstillägg (flexibel avgift på fossilbränslen) som är tillräckligt högt för att fasa ut systemfel som är knutna till föroreningar, miljöskadliga ämnen och/eller ämnen som långsiktigt behöver återföras i ett naturligt kretslopp.
- klimatåterbäringstillägget justeras (regelbundet) tills en marknadsanpassad avgift uppnås, som, genom att återspegla de verkliga kostnaderna att rätta till systemfelen, får marknadsaktörerna att agera, investera och ta positioner.
- en tillräckligt stor andel av intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna via individuella återbäringskonton för att trygga köpkraften, efterfrågan, sysselsättningen och möjligheten till goda miljöval.
- generell acceptans och konkurrensneutralitet säkerställs genom att klimatåterbäringstillägget även omfattar importvarornas bidrag till de miljöstörande utsläppen.
Kr14. 209 Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle:
--- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
Kr14. 18 Reducera de långa lastbilstransporterna :
--- tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet - som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en 'avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar' kan innebära för att minska de långa godstransporterna.
Kr14. 72 Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar.
Kr14. 306 Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!:
--- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.
Kr14. 13 Utsläppsbaserad bränsleskatt:
--- det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter.
.4Subvention Bidrag eller skatteavdrag.Överväg subvention av
- hållbar konsumtion.
- cirkulärbruk och cirkulär produktion.
- kultur, icke-materiellt.
- förnybar energi.
- effektivisering av hållbart.
- omställning.
Kr14. 42 Ta bort uttagsskatten för vindkooperativ och även andra kooperativt ägda kraftverk som producerar el för medlemmarnas eget bruk.
Kr14. 43 Avskaffa avgifter för elanslutning:
--- anslutningsavgifter, utöver faktiska installationskostnader, för vindkraft och andra kraftproducenter förbjuds. Att faktiska kostnader för elanslutning bekostas av konsument respektive producent, och kan upphandlas i konkurrens.
Kr14. 154 Förmåner som styrmedel:
--- förmåner ska användas som ett av många styrmedel för att styra människors beteende att bli mer hållbart.
Kr14. 162 Curla för ny miljövänlig teknik:
--- vi bör skapa generellt instrument för subvention, t.ex sänkt moms, till hjälp för de konsumenter som snabbt tar till sig ny miljövänlig teknik.
Kr14. 174 Inför skatteavdrag för isolering av hus:
--- utreda vilken form av subvention eller skatteavdrag som skulle vara mest effektivt för att stimulera tilläggsisolering av hus samt att inom två år införa det mest lämpliga alternativet.
Kr14. 105 - Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: ---
Kr14. 314 Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.
Kr14. 199 Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för Resurser för Ekologiska Tjänster.
Kr14. 68 2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
Kr14. 204 Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.
.41Skadesubvention Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?
Stoppa subventioner på klimat- och miljöstörande verksamhet: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. Inga subventioner.
Kr14. 103 Begränsa rotavdraget till energibesparande åtgärder:
--- reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.
Kr14. 302 - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.
Kr14. 199 Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för Resurser för Ekologiska Tjänster.
Kr14. 306 Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!:
--- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.
.42Rörelsekompensation Få kompensation för rörelsehinder av miljöskäl?
.43Skatteväxling Grön skatteväxling är höjda miljöskatter och sänkta skatter på arbete. Det ska bli neutralt för budgeten. En lyckad miljöskatt tar bort miljöförstöringen, och därmed också statens inkomst. Kvar blir sänkt skatt på arbete.Använd inte grön skatteväxling.
Överväg hellre återbetalnig till medborgarna av skatt för klimat och miljö.
Kr14. 14 Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.
Kr14. 187 Beskatta energi istället för arbete:
--- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.
423Finansiering
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och 1 klot.
.0Finansiering allmänt Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring?Skapa incitament för långsiktighet och klimat.
Finansiell transparens.
Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet.
.1Investprogram Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Kr14. 132 Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.
Kr14. 302 - Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
Kr14. 39 De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken.
Kr14. 203 Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter:
--- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.
.11Divestera Divestera fossilindustri med privat dominans.
Stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. Sälj inte!
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
Kr14. 303 Förändra reglerna för AP-fonderna: Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den. De svenska AP-fondernas ägardirektiv måste revideras så att statliga pensionsfonder upphör att investera i företag med storskaliga utsläpp av koldioxid, såsom kol-, olje- och fossilgasbolag.
Kr14. 143 En miljöfond ska inte inneha investeringar i fossil bränslen:
--- en fond inte ska få kallas miljöfond eller etisk fond om den innehåller investeringar i fossila bränslen, dvs. kol, olja eller gas.
Kr14. 304 Nya ägardirektiv till Vattenfall:
--- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.
.2Offentlig finans Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer.
Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa).
Separera drifts- och investeringsbudget.
Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater.
Kr14. 182 Kommuner, landsting, riksdag och EU ska verka för att:
- miljö- och klimatkriterier ska ges högsta prioritet vid offentliga inköp, investeringar och upphandlingar och,
- Sverige och EU har en myndighet med uppdrag att bidra till att all offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt.
.3Privat finans Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
.4Kollektiv finans Coop. Hsb. Mm?
424Balans
Kapitalismen är "vild". Marknaden låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö.
Reformer för ett lämpligt, stabilt ekonomiskt system i balans måste sökas.
.0Balans allmänt Ekonomiskt system.
.1Planbalans Marknad eller plan?
Valfrihet.
Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll.
Tygla marknaden och ge den produktiv plats i samhället.
Vårda och reglera allmänningarna lämpligt.
Värdera vårdande, hållbara hushåll.
Kr14. 221 Inför marknadsintegrerad demokrati:
--- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
.11Globalt För att få de effekter som krävs måste omställnignsplaner genomföras genom tillräckligt mycket samarbete i global skala.
.12Nationellt Ekonomins styrka: Konkurrenskraft; Handelshinder.
Nationalism: Integration eller mellanstatlighet?
Imperialism: De rika nationerna har (ytterst med militära maktmedel) utnyttjat och utnyttjar de fattigas extremt billiga arbetskraft och lättåtkomliga råvaror.
Låt inte konkurrensens behov dominera över klimat och välfärd.
Garantera matförsörjningen.
En nations styrka (politiskt, ekonomiskt) får inte utnyttjas till dominans och underordning av andra.
Kr14. 107 Ökad självförsörjning:
--- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.
.13Takt Gör omställningen
- så snabbt som möjligt, men
- i om möjligt förutsebar, jämn takt.
Kr14. 176 En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.
.2Ägandebalans Ägandeformer kan stimuleras/drivas till omställning på olika sätt.
Möjligheten att hitta klimatbra affärer kan stöta på hinder.
Åstadkom Ägandebalans.
- Offentligt ägande och inflytande.
- Löntagarinflytande.
- Kooperativ.
- Privat ägande.
Lämplig blandekonomi.
Kr14. 132 Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.
Kr14. 320 Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande:
--- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.
.3Penningbalans Åstadkom Penningbalans via ränta, penningsystem, växelkurs och lokal valuta.
Kr14. 301 Ett nytt penningsystem måste ersätta dagens skuldbaserade:
--- vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.
.31Kapitalfrihet Den fria (internatoinella) rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör nationella åtgärder för klimat och miljö.
Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Begränsa kapitalets frihet i den mån det behövs. Och det är mycket.
.5Nyttobalans De kortsiktiga riskerna med klimatåtgärder har hittills värderats högre än den långsiktiga nyttan.
Palmolja är förnybar, men framställs genom djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt drivmedel och dessutom tränger det ut matproduktion.
Ta ställning till risken med för svaga åtgärder.
Balansera nyttan av användande av förnybar energi och material mot eventuella andra skador av denna användning.
5POLITIK
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
.0Politik allmänt En ohållbar politik.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.
Skapa ett Program för omställning av politiken.
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt "klimatprogram" och en åtgärdsplan för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
51Analys
I sin Analys måste varje organisation Värdera, ta ansvaret att Utreda och förhålla sej till relevant Forskning.
.0Analys allmänt
.1Värdering Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kan kallas konsumtionsnytta.
Man måste göra en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, jämlikhet och produktivitet. Bedöm nytta och skada.
Kan kallas välfärdsnytta.
Kr14. 158 Byt ut BNP mot GNH:
--- BNP som mått på välstånd ska bytas ut mot GNH, Gross National Happiness. Mer om detta index kan läsas här: GNH Index
Kr14. 212 Tillför en ny kategori för nationalräkenskaperna: iBNP (internaliserad BNP), helst att användas i stället för BNP.
Kr14. 132 Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.
Kr14. 25 Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna:
--- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.
.2Utredning Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva.Utred alla frågor om klimat och 1 klot!
Detta måste ske inom samhällets alla sektorer.
Kr14. 81 Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA publicerar.
Kr14. 107 Ökad självförsörjning:
--- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.
Kr14. 211 Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
Kr14. 140 Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.
Kr14. 221 Inför marknadsintegrerad demokrati:
--- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
Kr14. 176 En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.
.3Forskning Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns.
Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök.
Djupgående forskning om klimat och 1 klot måste bedrivas.
Gör en plan över viktiga forskningsfält.
Forskningens metoder kan behöva omprövas.
Följ forskningens slutsatser.
Kr14. 97 På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.
Kr14. 55 Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi:
--- regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi.
Kr14. 139 Strategisk forskningssatsning på CO2-reducerande teknologi.
Kr14. 8 Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
Kr14. 320 Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande:
--- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.
Kr14. 81 Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA publicerar.
511Program
Utifrån kunskaper och värderingar formas program/klimatprogram som politiskt instrument för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Inte bara partier, utan alla organisationer behöver utveckla klimatprogram.
.0Program allmänt Ideologi
.1Erkänn Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläget.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
Kr14. 216 Erkänn att vi släpper ut dubbelt så mkt CO2 som den officiella utsläppssiffran. Bl a genom att vi exporterat tillverkande industri sen 1980-talet till andra länder där utsläppen sker och att vi sen importerar producerande varor med inbäddad energi och utsläpp.
Kr14. 315 Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: ---
1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'.
2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag.
3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat.
.2Vision Det behövs berättelser, som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt. Utveckla visioner, berättelser för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö.
Kr14. 167 Gemensamma lösningar för klimatet, jobben och välfärden: ---
- KLIMATHOTET inte kan avvärjas utan brett folkligt stöd för en alternativ ekonomisk politik och det folkliga stödet inte kommer utan garantier för jobb och välfärd.
- KLIMATET kräver stopp för tillväxt i de rika länderna.
- JOBBEN kräver kontroll över investeringar och fördelning av arbete.
- VÄLFÄRDEN kräver att överklassens rofferi stoppas.
Kr14. 200 Ställ om för jobb, välfärd och miljön:
--- aktivt arbetar för en politik i Sverige och EU för en rättvis omställning av samhället. En omställning som ger alla rätt till välfärd i hela landet och stoppar miljöförstöring och klimatpåverkan och samtidigt främjar samma utveckling inom hela EU. För det behövs en omläggning av skattesystemet och satsningar på offentliga investeringar som gör en klimatomställning av samhället grundad på social rättvisa möjlig.
.3Vägen Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt.Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs.
Visa nyttan därav preciserat i siffror.
Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
.4Konkretisera Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt.
54Aktörer
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
.0Aktörer allmänt
.1Föregångare Människan överutnyttjar, felanvänder och förstör jordens resurser.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.
De som har förstått, måste gå före, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Planetskötare måste kämpa för omställning mot okunskap, olvilja och egenintressen och hushålla med 1 klot.
Människorna blir planetskötare.
Kr14. 98 Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling: ---
- att Sveriges politiker - oberoende av andra länders agerande - i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik.
- att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser.
Kr14. 220 Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
.2Motarbetare Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare. Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkrisen och varför de har skuld.
Kr14. 140 Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.
.3De mäktiga Makten är mycket ojämlik. Stora kapitalägare, partiledargrupper, höga tjänstemän, i vissa länder klanledare och ibland till och med maffior har makt. För dessa riskerar nyttan av makten att bli viktigare än klimat och 1 klot.Spridd kunskap och utvecklad demokrati kan sätta de mäktiga på plats.
.4Propagandisterna Pressen är dominerat borgerlig med klimatförsiktighet eller direkt motstånd. Dominerande media (utöver public service) lever på reklam, som förordar konsumism. Reklam fyller gator och transportmedel. Lobbyister och tankesmedjor påverkar starkt. De rikas info dominerar.Arbeta för reklamfria media.
Motarbeta reklamen med skatter och förbud.
Återupprätta (i Sverige) arbetarpressen.
Arbeta för transparens och ekonomiskt jämlik info.
541Individer
Varje individ är på sätt och vis ensam, men deltar i många kollektiv.
.0Individer allmänt Individer tar sin del av ansvaret. Men klimatkrisen löses inte med individualisering.En åtgärdslista för medborgarna.
Som väljare, konsument, arbetare, föreningsmedlem, aktivist, volontär ...
.1Konsumentmakt Det är bra om konsumenter försöker köpa rätt. Men det är svårt och otillräckligt.
Konsumenter måste förstå, att de stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder.
Flyg inte. Handla gärna "klimatsmart". Begränsa din konsumtion.
.2Deltag De stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. "Din insats gäller!"Ta reda på fakta. Läs.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
542Folkrörelser
Organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
.0Folkrörelser allmänt
.1Klimatrörelse Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning!
Hitta former att förena klimat- och miljörörelsens organisationer till gemensam kraft och demokrati.
Stöd klimatrörelsen från alla håll.
.3Lönarbetare Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
Sätt kampen för klimat, 1 klot och klimaträttvisa på fackens dagordning.
Fackens roll är vital.
Förändra fackens ledning.
.4Föreningar Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen. Sök efter er förenings roll för klimat och 1 klot.
.5Ungdomar Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ...
Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt.
Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer.
543Partier
Organisationer för politisk påverkan och makt.
.0Partier allmänt Samarbete? Blocköverskridande?
Kr14. 311 Ett bindande klimatpolitiskt åtagande lyft över partipolitiken:
--- Sveriges riksdag antar ett övergripande klimatpolitiskt åtagande som pekar ut riktningen för en snabb omställning till ett hållbart samhälle och lägger grunden för långtgående, radikala men fullt genomförbara åtgärder.
Kr14. 30 Lyft klimatfrågan över partipolitiken:
--- våra högsta politiska beslutsfattare måste lyfta klimatfrågan över partipolitiken och utforma en gemensam politik som stoppar klimatförändringen och tryggar alla barns och barnbarns framtid.
Kr14. 8 Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle:
--- rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.
--- långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.
Kr14. 315 Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: ---
1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'.
2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag.
3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat.
.1Helhetslösare Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
.1Partipådrivare Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och 1 klot. Samla klimatpådrivare från alla partier. Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
.2Byråkrati Räkna med att karriärism och byråkrati är starka krafter inom de politiska systemen. Likaså bundenhet till ovilliga kapitalintressen. Egenintresset försvårar tillräckligt radikala ställningstaganden.Demokratisera och genomlys de politiska processerna.
544Företag
Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet
.0Företag allmänt Demokrati i företag?
Kr14. 111 Vattenfall:
- Vattenfalls styrelse och högsta ledning bör ersättas.
- alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.
- Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör.
- Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)
- Vattenfall omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft.
.1Producenter Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Kvalitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin. Varje produkt och producent måste bedömas som hållbar eller ej. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas - kan vi producera dessa kvalitéer och i dessa kvantitéer?.
.2Offentliga företag Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte, lägg ner fossilt.
AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall.
Kr14. 303 Förändra reglerna för AP-fonderna: Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den. De svenska AP-fondernas ägardirektiv måste revideras så att statliga pensionsfonder upphör att investera i företag med storskaliga utsläpp av koldioxid, såsom kol-, olje- och fossilgasbolag.
Kr14. 111 Vattenfall:
- Vattenfalls styrelse och högsta ledning bör ersättas.
- alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.
- Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör.
- Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)
- Vattenfall omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft.
Kr14. 89 Offentliga medel ska minska klimatpåverkan: ---
1) Offentliga organ ska välja lösningar för sin verksamhet som innebär låg klimatpåverkan.
2) Offentligt ägda bolag ska prioritera åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan framför åtgärder som ger större avkastning till ägaren.
3) AP-fonderna ska kontinuerligt minska sitt innehav av aktier i företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och öka innehavet i företag med låga växthusgasutsläpp.
.3Kapitalägare Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som klimat och 1 klot kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.
.4Lobbyister De främsta argumenten är kapialstark makt, som inget har med demokrati att göra. Tjänstemän och valda ombud behöver skyddas mot kapitalistisk propaganda.Fram med all argumentation i ljuset för demokratiskt avgörande.
Kr14. 111 Vattenfall:
- Vattenfalls styrelse och högsta ledning bör ersättas.
- alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.
- Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör.
- Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)
- Vattenfall omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft.
545Regeringar
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
.0Regeringar allmänt
.1Myndigheter Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning av myndigheter med sakkunniga.
Förslag som inte håller "klimatmåttet" måste tillvakavisas.
Tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag.
Skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken.
Ger konsumenter större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen.
Kr14. 93 Bilda en myndighet för Hållbar utveckling.
Kr14. 89 Offentliga medel ska minska klimatpåverkan: ---
1) Offentliga organ ska välja lösningar för sin verksamhet som innebär låg klimatpåverkan.
2) Offentligt ägda bolag ska prioritera åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan framför åtgärder som ger större avkastning till ägaren.
3) AP-fonderna ska kontinuerligt minska sitt innehav av aktier i företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och öka innehavet i företag med låga växthusgasutsläpp.
Kr14. 144 Inför klimatgranskning av de politiska besluten:
--- nya politiska förslag (inom relevanta områden) måste granskas av sakkunniga med avseende på eventuella effekter på klimatet. Granskningen skall ha en sådan ställning att förslag som inte är i linje med klimatmålen måste omarbetas eller förkastas.
Kr14. 175 Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt.
Kr14. 315 Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: ---
1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'.
2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag.
3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat.
Kr14. 81 Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA publicerar.
Kr14. 182 Kommuner, landsting, riksdag och EU ska verka för att:
- miljö- och klimatkriterier ska ges högsta prioritet vid offentliga inköp, investeringar och upphandlingar och,
- Sverige och EU har en myndighet med uppdrag att bidra till att all offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt.
.2Kommun, region Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten.
Många, viktiga klimatåtgärder.
CO2-budget. Klimatstrategisk plan.
Standard för uppföljning.
Kr14. 112 Initiativ för omställningsplaner i varje kommun och län/region:
--- varje kommun och landsting antar en omställningsplan med tydliga mål för minskade utsläpp, energihushållning, och med en tydlig inriktning att medborgarna involveras i ett praktiskt omställningsarbete i lokalsamhället.
Kr14. 107 Ökad självförsörjning:
--- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.
Kr14. 94 Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft.
Kr14. 191 Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med.
Kr14. 184 Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen:
--- den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL).
.3Regering, riksd, dep Bilda en "klimatopposition" av (enskilda) riksdagsmän, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut.
Driva på globalt och nationellt.
Klimatbudget parallellt med ekonomisk.
Genomför omställningsprogram.
Kr14. 173 Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.
- Investeringsbidrag till biogasanläggningar.
- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.
Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
Kr14. 315 Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: ---
1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell'.
2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken 'Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell' med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag.
3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat.
Kr14. 191 Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med.
Kr14. 211 Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
.4Eu Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner.Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Höj ambitionerna.
Stötta svagare Eu-länders omställning.
Minimiskatt för CO2.
Stärk länders rätt till hårdare regler.
Företagens frihet får aldrig ske på bekostnad av miljömässig hållbarhet.
Omvandla Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
Bygg gemensamt, snabbt järnvägsnät.
Vetenskaplig utvärdering kan bemöta lobbygrupperna.
Kr14. 82 Utreda fördelarna med ett utträde ur EU:
--- utreda ett utträde ur Europeiska Unionen med vikt på utträdets positiva effekt på reduktionen av CO2-utsläppen.
Kr14. 78 EU:s klimatmål: ---
1) Sverige ska verka för att EU ska ha ambitiösa klimatmål.
2) Sverige ska verka för att EU får mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser i EU med minst 50 % jämfört med 1990.
b) att minst 40 % av energianvändningen i EU ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning i EU.
3) Sverige ska verka för att varje EU-land får ett mål om att en viss andel av dess energianvändning ska täckas av förnybar energi 2030.
Kr14. 118 Ett starkt svenskt agerande i EU för att minska koldioxidutsläppen:
--- i Sveriges riksdag enas över partigränserna om att samlat driva en kraftfull politik i EU för att radikalt höja takten i att minska koldioxidsutsläppen inom EU.
Kr14. 115 Minska transportslöseri genom närproduktions princip:
--- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.
Kr14. 80 Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: ---
1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen.
2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt.
3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp.
4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan.
5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU.
6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter.
Kr14. 197 En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka.
Kr14. 208 Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader:
--- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.
.5Världssamfundet Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
De rika länderna måste ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.
Fn måste agera enligt demokratiska och humanitära principer med en global klimatkriskommission.
Internationella instututioner utvecklas till redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Kr14. 77 Rädda klimatet billigt och rättvist:
--- satsa all diplomatisk kraft för att förmå FN och världens länder att ställa sig bakom en hållbar klimatutveckling med en rättvis fördelning av kostnaderna och få dem att förstå att notan blir lägre ju snabbare klimatanpassningen startar. Att skapa en värld som bygger på uthålligt användande av jordens resurser och en rättvis fördelning är en utmaning för oss alla. Det gäller att vårda vår planet så att våra barn och barnbarn har en hållbar värld att leva i. Vi måste ändra vårt tänkande på utveckling och välstånd och vända om från en fossildriven ekonomi till en hållbar ekonomi.
Kr14. 25 Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna:
--- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.
Kr14. 57 Ny internationell rättsordning:
--- Sverige genom EU, FN och alla andra tillgängliga kanaler måste verka för att tillskapa en fungerande internationell rättsordning med befogenhet och resurser att motverka de kortsiktiga och starka privata/enskilda, nationella och internationella ekonomiska intressen som fått alltför stort inflytande. En stor utmaning blir att kunna driva detta och ändå behålla viktiga demokratiska institutioner och värderingar.
55Demokrati
Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas.
.0Demokrati allmänt Makten över viktiga beslut has av kapitalägare, stora företags ledare, oåtkomlig byråkrati (av politiker och höga tjänstemän) och inte minst okontrollerbara kapitalströmmar. Synliggör den svåråtkomliga makten. Ställ mot detta - upplysta, folkliga beslut av lönatagare och andra genom främst arbetares och tjänstemäns organisationer.
551Demokratisystem
Demokratins styrka förverkligas ytterst genom det politiska systemet. Ett demokratiskt grundat rättssystem är en garant. Genom ekonomisk demokrati kan människor dagligen styra omställningen av produktionen.
.0Demokratisystem allmänt
.1Politiskt system Det behövs kraft för omvandling och kamp mot de konservativa motkrafterna.
Global demokrati?
Det finns inga odemokratiska genvägar.
Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat, klot och välfärd.
Inte mindre - utan mycket mer demokrati för folklig kontroll av omställningen.
Mer dialog mellan individer och grupper.
Utveckla den digitala demokratin.
Vinn majoritetens stöd. Uppnå folkligt deltagande. Bygg på engagemang.
Kr14. 221 Inför marknadsintegrerad demokrati:
--- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
Kr14. 301 Ett nytt penningsystem måste ersätta dagens skuldbaserade:
--- vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.
.2Rättssystem Ställ inför rätta.
Insyn, transparens, offentlighet.
Avslöja korruption och vanskötsel.
Mot auktoritärt styre och byråkratiskt egenintresse.
Stoppa förföljelse av miljökämpar.
Kr14. 57 Ny internationell rättsordning:
--- Sverige genom EU, FN och alla andra tillgängliga kanaler måste verka för att tillskapa en fungerande internationell rättsordning med befogenhet och resurser att motverka de kortsiktiga och starka privata/enskilda, nationella och internationella ekonomiska intressen som fått alltför stort inflytande. En stor utmaning blir att kunna driva detta och ändå behålla viktiga demokratiska institutioner och värderingar.
Kr14. 310 Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.
.3Ekonomisk demokrati
552Reformprocess
På många sätt kan demokratin utvecklas.
.0Reformprocess allmänt
.1Informera Effekten av omställningsåtgärder är delvis ovilja och motstånd. T ex mot stora vindkraftverk som förstör de vyer vi älskar. Eller att vi måste minska vår konsumtion.Bringa kunskaper och förståelse till folket.
Vinn först majoritetens stöd, genomför sedan åtgärder.
Ovilja och motstånd måste mötas med information och demokratiska diskussioner.
Acceptans och medverkan.
.2Mobilisera Det krafter som förstår situationens allvar, måste mobiliseras för att driva på utvecklingen för att vinna majoriteten och genomföra förändring.
Misstro kopplat till ojämlikhet, samhällelig pessimism, självunderskattning och annat leder till passivitet.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.
Mobilisera de mänskliga resurser som krävs.
Samla kraft för omvandling.
Samla till bred aktivitet. Driv på.
Underlätta, uppmuntra klimatengagemang.
Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process.
Alla aktörer måste påverkas att delta i omställningen.
Demonstrera för klimat och 1 klot.
Kr14. 127 Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar).
.3Samarbeta Bristen på samverkan och samarbete fördröjer.Samarbeta för snara och radikala lösningar.
.4Gemenskapa Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Familj, vänkrets, fritidssysselsättning (sport, kultur, resor m m), arbete, politiska och andra organisationer, det politiska systemet osv. Varje gemenskap har behov av att hålla samman. Gemenskaperna tillsammans kan kallas för samhället. Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
.5Jämlik moral Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar.
Klimatskam?
Motverka misstro mot klimatlösningar genom jämlikhet och deltagande demokrati.
Ge alla samma demokratiska möjligheter.
En hög klimatmoral måste gå före egenintresset.
.6Hoppas Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland. Me too. Greta.
Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen.
Förtvivla ej!
Hoppas!
 Lista litt  Anslutning php