Anslutning php
Jämförelse
för klimat och 1 klot
 Meny php
Meny
Jämför
noter
Ordn | Litt   Område      Åtgärd    Läge    Mål 
0ÖDESFRÅGAN
Under denna inledande rubrik beskrivs huvuddragen i ett politiskt program, ett klimatprogram. Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i områdena Levnadssätt, Produktion, Geostruktur, Ekonomi och Politik, varigenom människan inverkar på naturen/klotet.
.0Ödesfrågan allmänt För varje område (Levnadssätt, Produktion, Geotruktur, Ekonomi, Politik):
- Beskriv läget.
- Sätt upp nödvändiga mål.
- Ange tillräckliga åtgärder.
- Genomför detta program.
Vi lever i "människans tidsålder", antropocen, då människan påverkar jordens klimat och ekosystem.
Klimatet blir farligt varmare, artdöden är ofantlig, och andra miljöfaror växer. Resurser förbrukas mycket mer än som återskapas. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt. Många kallar detta vår ödesfråga.
Uppnå
- välfärd för alla miljarder.
- produktion för klimat och 1 klot.
- geostruktur för resiliens.
- ekonomi för styrning.
- politik för omställning.

(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.)
LEVNADSSÄTT
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden. Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
PRODUKTION
- Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.

[Förhållande Resurser vs Näringar? Vad är vad?]

En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
EKONOMI
Gör en plan för omställning:
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Snar nerväxt i rika länder.
- Åtgärder för klimaträttvisa.
- Ny produktivitet.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av massiv klimat- och miljöförstörelse. En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
POLITIK
- Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
---------------
01Nytta-Skada
All NYTTA kan mätas i värdering av Välfärd för alla igår, idag och i framtiden.
ORSAKER: Brister i Levnadssätt, Produktion och Geostruktur ger SKADA i våra grundläggande Resurser (miljön) på många sätt och därmed undergräver möjligheten till ett anständigt liv för människorna.
REDSKAP: Politiken kan styra Ekonomin att påverka skadornas Orsaker.
.0Nytta-Skada allmänt
pg = planetära gränser
rött = överskridit
Länkar:

LEVNAD
- All Nytta = Välfärd.
- Välfärdsskador

RESURSER
0. Allmänt
- Överexploatering
1. Sol
- Solljuset är oförstörbart.
2. Luft
- pg Klimat (CO2e-utsläpp;
fossil energi)
- pg Ozon
- pg Aerosoler
- Extremväder
3. Mark
- pg Markförsämring
- pg Mineraluttömning o dyl.
4. Vatten
- pg Havsförsurning
- pg Färskvatten
- Issmältning (ismassor; havsninvå)
5. Biosfär
- pg Artdöd
6. Kretslopp
- pg Fosfor, kväve
- pg Kemiskt (avfall)

- Ett varmare klimat försämrar levnadsbetingelserna radikalt.
- Även andra planetära gränsvärden överskrids eller riskerar att överskridas.
- Produktionen överutnyttjar jordens resurser.
LEVNAD:
God välfärd

RESURSER
0. Allmänt: Max 1 klot; Ekologisk balans.
1. Sol: Använd!
2. Luft: Max 350 ppm CO2; Lagom ozon; Minimalt av aerosoler; Mindre extremväder.
3. Mark: Stopp för markförsämring; Återställ.
4. Vatten: Stopp för försurning och avsmältning. Mer färskvatten.
5. Biosfär: Stopp för artdöd.
6. Kretslopp: Naturligt tillstånd [?].

02Processer
För att förtydliga sambanden.
.1Plan mot skada Livsrummet innehåller Levnadssätt, Produktion och Geostruktur (utbredning). Där uppstår Nytta och Skada. Politiken kan göra Analys och formulera Program. En Ekonomisk Plan utarbetas och genom åtgärder av Styrning och Finansiering ställs Livsrummet om. Politik och Ekonomi är Redskap för omställning av Livsrummet.
1POLITIK
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
.0Politik allmänt - Erkänn problemen!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
11Analys
I sin Analys måste varje organisation Värdera, ta ansvaret att Utreda och förhålla sej till relevant Forskning.
.0Analys allmänt
.1Värdering Gör en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, välfärd och produktivitet. Bedöm nytta och skada.Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Bnp duger inte som välfärdsmått.
.2Utredning Utred alla frågor om klimat och 1 klot!
Detta måste ske inom samhällets alla sektorer.
Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva.
.3Forskning Djupgående forskning om klimat och 1 klot måste bedrivas.
Gör en plan över viktiga forskningsfält.
Forskningens metoder kan behöva omprövas.
Följ forskningens slutsatser.
Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns.
Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök.
111Program
Utifrån kunskaper och värderingar formas program/klimatprogram som politiskt instrument för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Inte bara partier, utan alla organisationer behöver utveckla klimatprogram.
.0Program allmänt På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste visioner och vägen dit utarbetas.
.1Erkänn Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläget.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
Det finns en stor otydlighet bland politiker och andra makthavare om problemen kring klimat och klot. Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
.2Vision Utveckla visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö.
Jämlikhet, miljöhållbarhet och produktivitet måste där vävas samman.
Det behövs visioner som beskriver, att ett hållbart samhälle är möjligt.
Dessa visioner måste vara grunden för åtgärdsplaners mål.
.3Vägen Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs för att nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt.
Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt.
14Aktörer
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
.0Aktörer allmänt
.1Föregångare De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Planetskötare måste kämpa för omställning mot okunskap, olvilja och egenintressen och hushålla med 1 klot.
Försvara klimatkämpar globalt.
Människan överutnyttjar, felanvänder och förstör jordens resurser.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.
Människorna blir planetskötare.
.2Motarbetare Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkrisen och varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati kan sätta de mäktiga på plats.
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare.
Makten är mycket ojämlik. Stora kapitalägare, partiledargrupper, höga tjänstemän, i vissa länder klanledare och ibland till och med maffior har makt. För dessa mäktiga riskerar den egna nyttan av makten att bli viktigare än klimat och 1 klot.
.4Propagandisterna Arbeta för reklamfria media.
Motarbeta reklamen med skatter och förbud.
Arbeta för transparens och ekonomiskt jämlik info.
Pressen är dominerat borgerlig med klimatförsiktighet eller direkt motstånd. Dominerande media (utöver public service) lever på reklam, som förordar konsumism. Reklam fyller media, gator och transportmedel. Lobbyister och tankesmedjor påverkar starkt. De mäktigas info dominerar.
141Individer
Varje individ är på sätt och vis ensam, men deltar i många kollektiv.
.0Individer allmänt En åtgärdslista för medborgarna.
Som väljare, konsument, arbetare, boende, föreningsmedlem, aktivist, volontär ...
Individer tar sin del av ansvaret. Men klimatkrisen löses inte med individualisering.
.1Konsumentmakt Flyg inte. Handla gärna "klimatsmart". Begränsa din konsumtion.
Begär produktinfo.
Det är bra om konsumenter försöker köpa rätt. Men det är svårt och otillräckligt.
Konsumenter måste förstå, att de stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder.
.2Deltag Ta reda på fakta. Läs.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
De stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. "Din insats gäller!"
142Folkrörelser
Organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
.0Folkrörelser allmänt Sök efter er förenings roll för klimat och 1 klot.Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.
.1Partier *** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och 1 klot.
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
.2Klimatrörelse Bygg en klimatrörelse stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning!
Hitta former att förena klimat- och miljörörelsens organisationer till gemensam kraft och demokrati.
Stöd klimatrörelsen från alla håll.
.3Lönarbetare Sätt kampen för klimat, 1 klot och klimaträttvisa på fackens dagordning.
Fackens roll är vital.
Förändra fackens ledning.
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
.5Ungdomar Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer.Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ...
Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt.
144Företag
Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet
.0Företag allmänt Vilken betydelse har demokrati i företag?
.1Producenter Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas - kan vi producera dessa kvalitéer och i dessa kvantitéer?. Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Klimatkvalitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.
.2Offentliga företag Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossilt, lägg ner.
AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.
.3Kapitalägare Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som klimat och 1 klot kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.
.4Lobbyister Fram med all argumentation i ljuset för demokratiskt avgörande.De främsta argumenten är kapialstark makt, som inget har med demokrati att göra. Tjänstemän och valda ombud behöver "skyddas" mot kapitalistisk propaganda.
145Regeringar
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
.0Regeringar allmänt Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna den för nödvändiga åtgärder för klimat och 1 klot.
Stöd aktivt bra opinioner.
.1Myndigheter Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning av myndigheter med sakkunniga.
Förslag som inte håller "klimatmåttet" måste tillvakavisas.
Tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag.
Skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken.
Ger konsumenter större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen.
.2Kommun, region Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten.
Många, viktiga klimatåtgärder.
CO2-budget. Klimatstrategisk plan.
Standard för uppföljning.
.3Regering, riksd, dep Bilda en "klimatopposition" av (enskilda) riksdagsmän, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut.
Driv på globalt och nationellt.
Klimatbudget parallellt med ekonomisk.
Genomför omställningsprogram.
.4Eu Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Höj ambitionerna.
Stötta svagare Eu-länders omställning.
Minimiskatt för CO2 och hårdare Ets.
Stärk länders rätt till hårdare regler.
Företagens frihet får aldrig ske på bekostnad av miljömässig hållbarhet.
Omvandla Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
Bygg gemensamt, snabbt järnvägsnät.
Vetenskaplig utvärdering kan bemöta lobbygrupperna.
Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner.
.5Världssamfundet De rika länderna måste ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.
Fn måste agera enligt demokratiska och humanitära principer med en global klimatkriskommission.
Internationella instututioner utvecklas till redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
146Andra aktörer
.1Press Pressen har hittills i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
.2Forskare Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
15Demokrati
Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas.
.0Demokrati allmänt Synliggör den svåråtkomliga makten. Ställ mot detta - beslut grundade på upplyst, folkligt deltagande av lönatagare och andra.
Den demokratin kärver bred, välorganiserad kamp.
Makten över viktiga beslut has av kapitalägare, stora företags ledare, oåtkomlig byråkrati (av politiker och höga tjänstemän) och inte minst okontrollerbara kapitalströmmar.
151Demokratisystem
Demokratins styrka förverkligas ytterst genom det politiska systemet. Ett demokratiskt grundat rättssystem är en garant. Genom ekonomisk demokrati kan människor dagligen styra omställningen av produktionen.
.0Demokratisystem allmänt Folkflertalets deltagande genom demokratiska kontrollprinciper och praktiker.
.1Politiskt system Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat, klot och välfärd.
Inte mindre - utan mycket mer demokrati för folklig kontroll av omställningen. Till det behövs också en hög grad av ekonomisk demokrati.
Mer dialog mellan individer och grupper.
Utveckla den digitala demokratin.
Vinn majoritetens stöd. Uppnå folkligt deltagande. Bygg på engagemang.
*** Demokratisera och genomlys de politiska processerna.
Det behövs kraft för omvandling och kamp mot de konservativa motkrafterna.
Global demokrati?
Det finns inga odemokratiska genvägar.
*** Räkna med att karriärism och byråkrati är starka krafter inom de politiska systemen. Likaså bundenhet till ovilliga kapitalintressen. Egenintresset försvårar tillräckligt radikala ställningstaganden.
.2Rättssystem Ställ inför rätta.
Insyn, transparens, offentlighet.
Avslöja korruption och vanskötsel.
Mot auktoritärt styre och byråkratiskt egenintresse.
Stoppa förföljelse av miljökämpar.
152Reformprocess
På många sätt kan demokratin utvecklas.
.0Reformprocess allmänt
.1Informera Bringa kunskaper och förståelse till folket.
Vinn först majoritetens stöd, genomför sedan åtgärder.
Ovilja och motstånd måste mötas med information och demokratiska diskussioner.
Effekten av omställningsåtgärder är delvis ovilja och motstånd. T ex mot stora vindkraftverk som förstör de vyer vi älskar. Eller att vi måste minska vår konsumtion.Acceptans och medverkan.
.2Mobilisera Mobilisera de mänskliga resurser som krävs.
Samla kraft för omvandling. Agitera.
Samla till bred aktivitet. Driv på.
Underlätta, uppmuntra klimatengagemang.
Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process.
Alla aktörer måste påverkas att delta i omställningen.
Demonstrera för klimat och 1 klot.
Det krafter som förstår situationens allvar, måste mobiliseras för att driva på utvecklingen för att vinna majoriteten och genomföra förändring.
Misstro kopplat till ojämlikhet, samhällelig pessimism, självunderskattning och annat leder till passivitet.
Skyll inte på "andra". Lita inte på eller kräv inte att "andra" ska göra jobbet.
.3Samarbeta Samarbeta för snara och radikala lösningar - lokalt och globalt.
Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
Bristen på samverkan och samarbete fördröjer.
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Familj, vänkrets, fritidssysselsättning (sport, kultur, resor m m), arbete, politiska och andra organisationer, det politiska systemet osv. Varje gemenskap har behov av att hålla samman. Gemenskaperna tillsammans kan kallas för samhället.
.5Jämlik moral Motverka misstro mot klimatlösningar genom jämlikhet och deltagande demokrati.
Ge alla samma demokratiska möjligheter.
En hög klimatmoral måste gå före egenintresset.
Ojämlikhet i världen skapar misstro mot klimatlösningar.
Klimatskam?
.6Hoppas Förtvivla ej!
Hoppas!
Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland. Me too. Greta.
Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen.
2EKONOMI
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
.0Ekonomi allmänt Gör en plan för omställning:
- Stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer bör snabbt divestera; staten bör förstatliga och snabbt stänga verksamheter.
- Snar nerväxt i rika länder.
- Åtgärder för klimaträttvisa.
- Ny produktivitet.
Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av massiv klimat- och miljöförstörelse.En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
.1Miljöhållbart Snabb omställning åt miljöhållbarhet.
Investera i helt grön teknik.
Stoppa inlåsning i teknik som ger utsläpp.
Gör ekonomin (produktion, konsumtion) cirkulär.
.11Tillväxt Genomför en ekonomi för Samväxt i den snabba omställningen till miljöhållbarhet.Har tillväxtens gräns passerats? Nerväxt eller hållbar tillväxt? Är det senare bara en ideologisk konstruktion? Hållbar utveckling!
Samväxt betyder nerväxt i rika länder och (tillfällig) tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
Max 1 klot av resursuttag.
Ett "steady state"-samhälle.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.

Nerväxt riskerar att få allmänna, negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till välfärdssystemen.
.2Jämlikt Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. Högre inkomster bland fattiga.
De flesta ska beröras minst av miljöhållbarhets välståndsminskningar.
De höga inkomsterna bland rika och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag.Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land.
.3Produktivt Ny produktivitet genom helhetsvärdering, full sysselsättning, utbildning, innovation och effektivisering samt kollektivt och individuellt deltagande.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
21Plan
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men kanske under väldigt reglerade former.
.0Plan allmänt Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll.Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och klotet.
Marknad och valfrihet som inte förstör.
.00Balans allmänt [Gör om]
Kapitalismens vildhet måste tyglas.
Men också självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och hög produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad produktivitet gynnas. En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.
.1Mål Sätt upp tydliga mål, helst siffersatta.
Definiera kriterier för hållbarhet.
Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för Utveckling i Balans.
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet.
.2Åtgärdsplan * Åtgärdsplaner (lokalt, nationellt, globalt) måste inkludera samtliga områden för Produktion och garantera Välfärd för alla, även vid utländsk produktion.
* Med tydlig prioritering.
* Planen måste innehålla mål, som utgår från Skadorna kring Ödesfrågan. CO2-budget, stoppa artdöden osv med förändringstakt.
* Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är irrelevant.
* Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
* Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för att få full kontroll av utvecklingen.
Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
.21Takt Gör omställningen så snabbt som möjligt, men i jämn takt.Omställningen går mycket för långsamt. Står snarare och stampar.
.3Utvärdering Utvärdera alla åtgärder avseende effekter och bieffekter.Effektivare processer.
.4Globalbalans Det krävs omställningsplaner i global skala för att motverka konkurrensens förstörelse.Nationella konkurrensens behov dominerar över klimat och välfärd.
.5Nyttobalans Ta ställning till risken med för svaga åtgärder. Balansera nyttan av användande av förnybar energi och material mot eventuella andra skador av denna användning.De kortsiktiga riskerna med klimatåtgärder har hittills värderats högre än den långsiktiga nyttan. Palmolja är förnybar, men framställs genom djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt drivmedel och dessutom tränger det ut matproduktion.
22Styrning
Marknaden behöver styras/regleras genom lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet.
Väldfärdens pris av resurser måste bedömas.
.0Styrning allmänt Styr snabbt men stabilt och tryggt.Det finns många styrmedel, där marknaden inte räcker.”1 klot” och global jämlikhet.
.1Lag, direktiv, standard Flera lagar, direktiv, standarder behöver antas eller skärpas.
.10Avtal Handelsavtal får inte motverka nödvändiga miljöåtgärder.
Miljö och rättvisa måste kombineras.
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Klimatavtal: Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
.11Förbud Förbjud
- fossildrivna bilar inom ett par år.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.
.12Ranson Utsläppshandelns kvoter måste vara små och snabbt minskande.
Sätt övriga CO2-priset så att resultatet blir Ets + övrigt = CO2-budget.
Annullera gärna.
.13Sanktion Vidta sanktioner mot de länder och företag som bryter miljöregler.Eu-domstolen kan döma.
Är Sverige ett föredöme, som har rätt att kräva sanktioner mot andra länder?
.2Prissättning Fossila bränslen ska alltid vara dyrare.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
Nolltaxa för elnät?
.21Miljöskatt Beskatta bort klimatstörande verksamhet.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast, så de snabbt utklassas.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.
.4Produktionsstöd Överväg subvention av
- hållbar konsumtion.
- cirkulärbruk och cirkulär produktion.
- kultur, icke-materiellt.
- förnybar energi.
- effektivisering av hållbart.
- omställning.
Bidrag eller skatteavdrag.
.41Skadesubvention Stoppa subventioner på klimat- och miljöstörande verksamhet: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?
Inga subventioner.
.42Rörelsekompensation Överväg kompensation för brukshinder av miljöskäl.
.43Skatteväxling Använd inte grön skatteväxling.
Överväg hellre återbetalnig till medborgarna av skatt för klimat och miljö.
Grön skatteväxling är höjda miljöskatter och sänkta skatter på arbete. Det ska bli neutralt för budgeten. En lyckad miljöskatt tar bort miljöförstöringen, och därmed också statens inkomst. Kvar blir sänkt skatt på arbete.
23Finansiering
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och 1 klot.
.0Finansiering allmänt Skapa incitament för långsiktighet och klimat.
Finansiell transparens.
Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet.
Skatteintäkter för det gemensamma. Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring?
.1Investplan Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
.11Divestera Divestera fossilindustri med privat dominans.
Stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. Sälj inte!
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
.2Offentlig finans Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer.
Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa).
Separera drifts- och investeringsbudget.
Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater.
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
.3Privat finans Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
.4Kollektiv finans Coop. Hsb. Mm?
.5Ägandebalans Åstadkom balans mellan privat, offentligt och annat ägande.
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
.6Penningsystem Bra Penningsystem via låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.[?]
3LEVNADSSÄTT
Vårt sätt att leva är Levnadssätt. Den kan beskrivas genom Välfärd, Konsumtion och Skador.
.0Levnadssätt allmänt - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden. Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
31Välfärd
Välfärd kan beskrivas som
- ett bra liv för alla, välbefinnande, det nyttovärde vi upplever i samhället.
- möjlighet att sträva efter och förverkliga ett bra liv.
- ingen fattigdom, ingen hunger, nyttig mat, hälsa, rent vatten, sanitet och lagom materiellt välstånd.
- jämlikhet, jämställdhet, lika förutsättningar, rättvisa för alla grupper.
- utbildning och jobb till alla med anständiga arbetsvillkor och anständig lön.
- tillgång till bostad, mat, kläder, kultur.
- slippa buller, stress och annan negativ påverkan.
- politiskt inflytande och möjlighet till påverkan i alla gemenskaper.
- trygghet, säkerhet, mänskliga rättigheter, fred och global rättvisa.
- och säkert mycket mer.
.0Välfärd allmänt Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälningen på välfärdsgrund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.
Svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
Välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.
.1Sysselsättning Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
.2Rättvisa Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
32Konsumtion
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Det materiella mänden av konsumtionen kan kallas välstånd.
- Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
- Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön.
.0Konsumtion allmänt
.1Konsumism Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.
Klimatkompensation är feltänk.
Mänskligheten överkonsumerar - alltså till mer skada än nytta (välfärd).
I Sverige som om vi hade mer än 4 klot.
Snarast:
- max 350 ppm.
- max 1 klot/person.
Anpassa välstånd därefter.
.2Cirkulärbruk Cirkulärbruka:
- Dela (byt, låna, hyr/leasa).
- Underhåll (reparera, vårda).
- Återvinn (återanvänd, köp begagnat).
- Slösa ej.
Slöseri med slit och släng.Minskar resursåtgången.
.3Befolkning Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det.Världens befolkning växer. Det gör det svårt att nå ett globalt, spritt och jämnt välstånd på ett hållbart sätt.Mindre tryck på klimat och klot.
4PRODUKTION
I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster). God teknik ger hög produktivitet, men måste inte ge högre produktion.
Det är källor till nytta - välfärd. Men det är också källor till skada - utsläpp, avfall, arbetspress och annat. Källorna är geografiska eller branschvisa, men också särskilda, stora punktkällor.
.0Produktion allmänt - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.

[Förhållande Resurser vs Näringar? Vad är vad?]

En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
41Resurser
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. Resurserna används för framställande av Produkter eller för att direkt utnyttja naturens tjänster.
- Naturens resurser kan sägas vara Sol, Luft, Mark, Vatten och Biosfär, vilka delvis går i och påverkar varandra.
- Produkter kan i sin tur vara Resurser (i form av maskiner och insatsvaror) för produktion i olika Näringar.
.0Resurser allmänt Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.
Många resurser överförbrukas/förstörs.
Beskriv hur resurser kan och inte kan användas. Ange gränser.
Optimalt resursutnyttjande.
Stopp för överförbrukning och förstörelse.
.1Resursuttag Hushållning:
Minska resursuttaget kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.
Övergå till förnybart.
Välj resurssnål produktionsteknik.
Effektiv resursanvändning.
Vi lever som om vi hade 1,6 klot av resurser. Och förstör följaktligen planeten kraftigt. Kollaps hotar. Sveriges resursuttag motsvarar ca 4 klot.
Fossilt, uran m fl är ändliga resurser.
Resursuttag = max 1 klot.
Minimalt resursuttag.
Minimalt icke-förnybart.
Mindre materiell konsumtion.
Jämnare global resursfördelning.
.11Resursalternativ Gå snarast över till sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
Bioråvaror om plast är nödvändig.
Minska mängderna radikalt.
Utveckla ny teknik.
Det fossila måste stoppas.
Möjliga mängden bioprodukter räcker inte.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Fossilstopp snarast.
Minimalt resursuttag.
Mot 350 ppm.
.2Cirkulär produktion Avfall ska minimeras eller stoppas.
Återanvänd avfall i produktion.
Avfallshantering, t ex pantsystem.
Stoppa engångsartiklar.
Rening.
Återställ förstörda resurser.
Produkter eller restprodukter kan hamna i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ... förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.Minimal förstörelse.
411Sol
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
.0Sol allmänt Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.Solljuset är oförstörbart.
412Luft
Med Luft menas här hela atmosfären.
.0Luft allmänt Utnyttja vindkraften.
.1Växthusgaser Bromsa utsläppen och rena. Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
Max 350 ppm.
.11Kolsänkor Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Snarast max 350 ppm.
.2Ozon Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
.3Aersoler Fasa ut förbränning för energi och värme.Oren luft är ett stort hälsoproblem.Ren luft
413Mark
Mark är skog, fält (för odling och bete), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark.
.0Mark allmänt Förändrad markanvändning (?)
.1Skog Avskogning.
.2Fält Bevara odlingsmark med marginaler.Odlingsmark. Betesmark.
.3Berg Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.
Mineraler riskerar att ta slut.
.4Bebyggd mark
414Vatten
Vatten är floder, sjöar, grundvatten och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
.0Vatten allmänt Utnyttja vattenkraften.
.1Försurning Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
.2Färskvatten Återskapa reserver.Ökad brist.
.3Havsnivå Smältande glaciärer och polarisar leder till höjning av havsnivån. Även varmare vatten höjer nivån.
.4Ismassor Glaciärer och polarisar smälter.
.5Permafrost Permanent frusen mark smälter.
415Biosfär
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna.
.0Biosfär allmänt Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.
.1Naturmark
.3Artdöd Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
416Kretslopp
Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar.
.1Fosfor-kväve Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
42Arbete
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
.0Arbete allmänt Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
44Näringar
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter.
.0Näringar allmänt Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
441Energi
Energi används som värme och drivkraft för produktion och levnadssätt. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. 1) Källor för energi - fossilt, förnybart, kärnkraft - är olika skadliga för natur och människor. 2) Systemet - produktion, lagring, distribution - kan förändras.
.0Energi allmänt Byt energikällor.Hållbara källor och mängd.
.1Fossil energi Fasa ut fossil energi. Snabbt.Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av fossilt.Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
Snarast!
.12Kärnkraft Nej till kärnkraft.
Avskaffa den efter att fossilt avskaffats.
Gräv inte ner avfallet.
Överväg 4e generationen.
Kärnkraft är extremt farlig och en hållbar avfallsförvaring finns inte.Ingen kärnkraft snarast.
.13Förnybar energi Använd bara förnybar energi.
Nej till biobränslen när ppm > 350(?). Alltså nej till "reduktionsplikt".
Källor: Floder. Vågor. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Bergvärme. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall.
Biobränslen och avfall är på kort sikt lika illa som fossilt, eftersom vi har kort tid på oss. "Återbetalningstid".
Begränsad mängd och god kvalitet.
.2Energisystem Ställ om hela infrastrukturen.
Minska energiåtgången.
Effektivisera systemet.
Infrastruktur:
- Produktion.
- Lagring (batteri, vätgas, tankar/dammar).
- Distribution (El: nät, smarta. Vätska: rör, tankar).
442Naturbruk
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera.
.0Naturbruk allmänt Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.
Vad är hållbart?
Mathantverk.
.1Jordbruk Odlad mark.
Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla?
Jordbruk slås ut av torka och översvämning, vilket leder till klimatflykt.
Kor avger mycket metan.
Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats.
.2Skogsbruk Stoppa avskogningen.
Bevara CO2-hållande skog.
Stoppa massavverkning.
Massiva återplanteringsprogram.
Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas.
.3Vattenbruk
.31Fiske Stoppa utfiskningen.
.4Djurbruk Anständig djurhållning.
Bevara tillräcklig mängd av stora djur.
Djuruppfödning. Jakt.
.72Växtförädling Genteknik bl a.
443Industri
I industri sker slutproduktion av varor.
.0Industri allmänt Vätgasreduktion i metallverk.
444Byggande
Byggnader: Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ...
Infrastruktur: Väg, järnväg, hamn, infoväg ...
.0Byggande allmänt
.1Byggnader Bygg med trä.
Bygg passivhus.
Byggprocessen:
- Material: Trä, cement, betong, stål, plast.
- Avlopp.
- Tak: Solceller. Reflekterande.
- Uppvärmning.
- Renovering.
.2Infrastruktur
445Transport
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation.
.0Transport allmänt Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
System. Planering. Modell. Infrastruktur.
Arbetsmaskiner?
Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna.
Dyrare energi minskar transporterna och ekonomierna kommer därav bli mer lokala.
Magasinering?
.1Kollektivtrafik Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg.
Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst.
Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.
Kollektivtrafik är mindre dyrt.
.11Fossilfri transport Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige.
.13Fåtal transporter Färre transporter.
Närproducera. Närsalu.
Transportsnålt samhälle.
.2GångCykel
.3Biltrafik Minska biltrafiken radikalt.
Bekämpa "massbilismen".
Konvertera till till fossilfria motorer.
Bygg bilfria städer.
Stoppa utbyggnad av stora bilvägar.
Fossilfritt: Elfordon (laddstolpar, elvägar); Bränslecellsbil (vätgas).
Stora vägar: Förbifart Stockholm, Österleden.
.4Järnväg
.5Flyg Flygplan, flygplatser.
.6Sjöfart Elbåtar för floder, sjöar, kuster.
Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen.
Segel är billigare och ungefär lika snabbt.
Vätgas lämpar sej för stora båtar?
Hamnförhållanden.
446Info-system
Information / upplysning måste produceras för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning. Den kan vara objektiv och sann. Den kan vara falsk, subjektiv, ofullständig, utvald, vinklad osv. Mänskliga okunskaper, oförmåga och ovilja är ständiga utmaningar för planetskötares informationsbygge.
.0Info-system allmänt Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.Digitala redskap.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.
Effektiviseringar som spar energi och andra resurser.
Kunskapsbanker.
Demokratiinstrument.
447Handel
.0Handel allmänt Import-export.
Butik: Nätbutik, närbutik och köpcentra. Öppettider.
Utbud: Begagnat; Sortimenthysteri.
Fair trade.
.6Produktinfo Märk produkter med innehåll och ursprung.
Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam.
Behåll konsumentupplysning.
Skyltning.
.7Förpackningar Begränsa, standardisera engångsmaterial, förpackningar.
44aVård, omsorg
.0Vård allmänt Sjukhus ...
44bFörsvar
.0Försvar allmänt Polis. Militär. Brandkår. Krisberedskap.
44eEgentillverkning
Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.
.0Egentillverkning allmänt
44fKultur
x
.0Kultur allmänt Infospridning. Press. Reklam. Soc medier.
Rekreation.
Konst: Teater ...
Sport.
Turism: Hotell. Restaurang.
(Resor: se Transport*.)
44gUtbildning
Omställningen behöver utbildning, fortbildning, folkbildning för alla.
.0Utbildning allmänt Skolmiljö.
.1Ämnet klimat Klimat, miljö som ämne och ämnessamarbete.Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola.
.2Professioner Utbilda och fortbilda lärarna, beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna.
.3Folkbildning Utbilda väljarna.
.4Språk Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
44hForskning
FoU
.0Forskning allmänt FoU
45Produkter
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.
.0Produkter allmänt
.01Föråldring Motverka förtida åldrande.Produkter åldras förtidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
.1Mat Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
.2Fastigheter Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling.
Underhåll.
.20Bostad
.21Möbler
.3Kläder, textil
.4Mediciner
.5Plast
5GEOSTRUKTUR
Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
.0Geostruktur allmänt - Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och hållbar hantering av Resurser.
- Detta kräver tillräcklig planering.
.1Geodelar Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.
 Lista litt  Anslutning php